Inrikes

Över tre miljoner till SLU – för bristyrken

Regeringen ger mer pengar till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för utbildning till bristyrken. Arkivbild.
Regeringen ger mer pengar till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för utbildning till bristyrken. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) får ytterligare 3,3 miljoner kronor av regeringen för utbildning till bristyrken. Tillskottet görs redan under 2020 och är en del i regeringens arbete för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Beslutet innebär att nivåhöjningen permanentas till 6,6 miljoner kronor från 2021 och framåt för utbildning till bristyrken.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Mc-förare död efter kollision med bil

En man har avlidit efter en krock mellan en motorcykel och personbil. Arkivbild.
En man har avlidit efter en krock mellan en motorcykel och personbil. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist / TT
Inrikes
Inrikes

En man i 25-årsåldern har avlidit efter en olycka mellan en motorcykel och en personbil i Utvällinge i Helsingborg under lördagseftermiddagen. Motorcykelföraren skadades och fördes till sjukhus, men avled senare av sina skador.

– Han har avlidit i samband med olyckan och anhöriga är underrättade, säger Kim Hild, presstalesperson på polisen Syd, som också uppger att händelsen kommer att utredas vidare.

En liknande olycka mellan personbil och motorcykel inträffade vid 12.30-tiden under lördagen i Ljungbyhed. I det fallet var motorcykelföraren i 50-årsåldern som fick föras till sjukhus med livshotande skador.

Sjukhuset i Lund ville inte lämna några ytterligare uppgifter om skadeläget under söndagsmorgonen.

I det ärendet finns en anmälan om vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik upprättad.

– Det handlar om att bilföraren utfört en vänstersväng och kört på motorcykeln, som förmodligen befann sig i döda vinkeln, säger Kim Hild.

Inrikes

Man knivhöggs i magen i Uddevalla – en gripen

En man knivhöggs i buken under natten. Arkivbild.
En man knivhöggs i buken under natten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En person har gripits misstänkt för mordförsök i Uddevalla. Dådet inträffade i ett trapphus natten mot söndag.

– Det är en man som har blivit knivhuggen fyra gånger i buken, säger Jens Christensen, vakthavande befäl på polisen, till TT.

Skadeläget för den knivhuggne mannen är oklart.

Tre personer greps i närheten av platsen, men vid 04.30-tiden på söndag uppger polisen för SVT Nyheter Väst att två av dem har släppts.

– Två av de gripna har frigivits. En person är fortsatt misstänkt, säger Jens Christensen till SVT.

Inrikes

Tiotals gripna i Sverige efter Europol-insats

Det är 'gräddan av kriminaliteten' som använt sig av telefonerna som spårats av Europol, enligt Lise Tamm, chef för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten.
Inrikes
Inrikes

Ett tiotal personer har gripits i Sverige genom en insats av Europol. Det uppger polisen för Sveriges Radio.

Gripandena möjliggjordes av att Europol under våren har följt mobilkommunikation mellan kriminella, då byrån lyckats knäcka krypteringstjänsten Encrochat.

Lise Tamm, chef för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten, säger till radion att det är "gräddan av kriminaliteten" som använt sig av telefonerna som spårats.

– Ja det är allt från mord, kidnappningar, till synnerligen grovt narkotikabrott, sprängningar, grova vapenbrott. De allra värsta brotten helt enkelt. Stora penningtransaktioner, enorma penningtvättsfabriker och annat.

Insatsen har även gett resultat i bland annat Nederländerna, där polisen hittat containrar avsedda för att hålla människor i fångenskap.

Inrikes

Coronapandemin präglar årets nådeansökningar

Coronapandemin har i år blivit ett nytt inslag i ansökningarna om nåd från dömda brottslingar som vill bli utsläppta från fängelse. Arkivbild.
Coronapandemin har i år blivit ett nytt inslag i ansökningarna om nåd från dömda brottslingar som vill bli utsläppta från fängelse. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Sjukdom, ålder – och covid-19. Bland de nådeansökningar som kommit in i år sticker pandemin ut som en vanlig motivering till att dömda vill bli frisläppta eller få sina straff mildrade.

Hittills i år har justitiedepartementet fått in 60 ansökningar om nåd. Sjukdom är den vanligaste orsaken till att de dömda ansöker om nåd. Ålder eller att man anser sig vara felaktigt dömd är andra skäl.

Men den tydligaste trenden i år är att coronapandemin sätter sin prägel på nästan en tredjedel av ansökningarna. I vissa fall tillhör den dömde en riskgrupp på grund av sin sjukdomsbild och är rädd för att bli smittad, eftersom smittan tagit sig in på landets anstalter.

Strängare straff

En äldre man med hjärt-lungsjukdom skriver att han på grund av pandemin håller sig isolerad i hemmet, där han får hjälp av sin sambo i princip dygnet runt. Att vara tvungen att isolera sig på sitt rum på grund av smittrisken på en klass 3-anstalt, där han enligt beslut ska avtjäna sitt straff, anser han skulle innebära att han får ett strängare straff än vad som var avsett. Hans ombud skriver att mannen "tidigare är ostraffad och har levt ett liv utan problem med rättvisan. Att han nu, vid så hög ålder och så dålig hälsa, skulle tvingas spendera sin sista tid i livet i fängelse vore djupt beklagligt."

Flera andra är inne på samma spår och kallar anstalten en dödsfälla, eftersom de hävdar att det finns stor risk för att de inte skulle överleva covid-19. En 30-årig man ansöker om att få avbryta sitt straff tillfälligt eftersom han känner att anstalten inte kan garantera hans säkerhet under pandemin.

Han skriver att "brottet jag begått står inte i paritet med den klassificering min anstalt har nu". Han hävdar att vistelsen på den aktuella klass 3-anstalten är hårdare än på en anstalt med högre säkerhetsklass just nu, eftersom han tvingas vara inlåst på en avdelning utan sysselsättning.

Andra är mer bekymrade över att de inte får ta emot besök och gå på permission, vilket innebär att de inte kan träffa sina barn. Några som ansöker om nåd gör det för att de är oroliga över anhöriga som är sjuka och behöver hjälp.

Vill se havet

Det finns också de som söker om nåd för att de anser sig vara oskyldigt dömda. En kvinna skriver att hon inte hade en aning om att det fanns tre kilo heroin i hennes bagage när hon greps på en flygplats i Europa, utan blev lurad att ta in en preparerad väska. Hon dömdes i landet för att ha agerat kurir, men har senare blivit överflyttad till svenskt fängelse.

Numera har hon uppnått pensionsåldern och skriver "jag önskar bara att få komma ut, känna gräset, se havet och vara med mina barn och barnbarn".

En annan grupp dömda ansöker om nåd hos regeringen för att utvisningen från Sverige, som de dömts till i samband med annat brott, ska upphävas. Några argumenterar för att de inte längre har någon anknytning till det land som de utvisats till, medan andra pekar på sin starka anknytning till Sverige där de har sina närmaste anhöriga.

Petronella Uebel/TT

Coronaviruset

Coronapandemin präglar årets nådeansökningar

Coronapandemin har i år blivit ett nytt inslag i ansökningarna om nåd från dömda brottslingar som vill bli utsläppta från fängelse. Arkivbild.
Coronapandemin har i år blivit ett nytt inslag i ansökningarna om nåd från dömda brottslingar som vill bli utsläppta från fängelse. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Sjukdom, ålder – och covid-19. Bland de nådeansökningar som kommit in i år sticker pandemin ut som en vanlig motivering till att dömda vill bli frisläppta eller få sina straff mildrade.

Hittills i år har justitiedepartementet fått in 60 ansökningar om nåd. Sjukdom är den vanligaste orsaken till att de dömda ansöker om nåd. Ålder eller att man anser sig vara felaktigt dömd är andra skäl.

Men den tydligaste trenden i år är att coronapandemin sätter sin prägel på nästan en tredjedel av ansökningarna. I vissa fall tillhör den dömde en riskgrupp på grund av sin sjukdomsbild och är rädd för att bli smittad, eftersom smittan tagit sig in på landets anstalter.

Strängare straff

En äldre man med hjärt-lungsjukdom skriver att han på grund av pandemin håller sig isolerad i hemmet, där han får hjälp av sin sambo i princip dygnet runt. Att vara tvungen att isolera sig på sitt rum på grund av smittrisken på en klass 3-anstalt, där han enligt beslut ska avtjäna sitt straff, anser han skulle innebära att han får ett strängare straff än vad som var avsett. Hans ombud skriver att mannen "tidigare är ostraffad och har levt ett liv utan problem med rättvisan. Att han nu, vid så hög ålder och så dålig hälsa, skulle tvingas spendera sin sista tid i livet i fängelse vore djupt beklagligt."

Flera andra är inne på samma spår och kallar anstalten en dödsfälla, eftersom de hävdar att det finns stor risk för att de inte skulle överleva covid-19. En 30-årig man ansöker om att få avbryta sitt straff tillfälligt eftersom han känner att anstalten inte kan garantera hans säkerhet under pandemin.

Han skriver att "brottet jag begått står inte i paritet med den klassificering min anstalt har nu". Han hävdar att vistelsen på den aktuella klass 3-anstalten är hårdare än på en anstalt med högre säkerhetsklass just nu, eftersom han tvingas vara inlåst på en avdelning utan sysselsättning.

Andra är mer bekymrade över att de inte får ta emot besök och gå på permission, vilket innebär att de inte kan träffa sina barn. Några som ansöker om nåd gör det för att de är oroliga över anhöriga som är sjuka och behöver hjälp.

Vill se havet

Det finns också de som söker om nåd för att de anser sig vara oskyldigt dömda. En kvinna skriver att hon inte hade en aning om att det fanns tre kilo heroin i hennes bagage när hon greps på en flygplats i Europa, utan blev lurad att ta in en preparerad väska. Hon dömdes i landet för att ha agerat kurir, men har senare blivit överflyttad till svenskt fängelse.

Numera har hon uppnått pensionsåldern och skriver "jag önskar bara att få komma ut, känna gräset, se havet och vara med mina barn och barnbarn".

En annan grupp dömda ansöker om nåd hos regeringen för att utvisningen från Sverige, som de dömts till i samband med annat brott, ska upphävas. Några argumenterar för att de inte längre har någon anknytning till det land som de utvisats till, medan andra pekar på sin starka anknytning till Sverige där de har sina närmaste anhöriga.

Petronella Uebel/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Inrikes

Färre dömda söker nåd hos regeringen

Inrikes
Inrikes Sedan början av 2000-talet har antalet nådeansökningar stadigt sjunkit. Orsaken är en rad lagändringar som gör att färre fall hamnar på regeringens bord.

I början av 2000-talet ansökte omkring 600 dömda brottslingar varje år om nåd hos regeringen för att befrias från sitt straff eller för att straffet skulle lindras. Förra året inkom 105 ansökningar och hittills i år har 60 personer ansökt om nåd.

Före lagändringarna fanns det en nådeenhet på justitiedepartementet, eftersom det kom in så många ärenden. I dag arbetar fyra personer på deltid med att handlägga dessa ärenden.

Av de 60 nådeansökningar som kommit in till justitiedepartementet i år har två bifallits. I det ena fallet har regeringen ändrat påföljden för en man som dömts för grovt narkotikabrott från fängelse till skyddstillsyn förenad med övervakning. Regeringen motiverar inte sitt beslut, men har inhämtat ett läkarintyg. Av nådeansökan framgår det att mannen inte kommer att leva så mycket längre och vill vara nära sina barn den sista tiden.

Flera lagändringar

Den andre mannen, som beviljades nåd av regeringen, var dömd för grovt rattfylleri till två månaders fängelse. Han har tidigare fått uppskov med sitt fängelsestraff, eftersom han inte har lång tid kvar att leva och bor på ett boende med dygnet runt-vård.

Under 2000-talet har en rad lagändringar genomförts som minskat antalet nådeansökningar, bland annat finns inte längre möjligheten att per automatik få uppskov med sitt straff.

– Det var många som ville skjuta på verkställigheten av straffet helt enkelt, men den möjligheten har tagits bort, säger Cecilia Riddselius, ämnesråd på justitiedepartementet.

Inte tidsbestämning

Dessutom prövade regeringen tidigare tidsbestämning av livstidsstraff. Efter en lagändring är det Örebro tingsrätt som enda domstol i Sverige som fattar den sortens beslut.

2013 gjordes ytterligare en ändring så att regeringen inte längre omprövar alla utvisningsbeslut, utan det görs huvudsakligen av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna.

– Men man kan också ansöka om att få ett beslut om utvisning omprövat av regeringen, säger Cecilia Riddselius.

Ingen prövning

Ett uppmärksammat fall var när den kvinna, som förlorade benet i terrordådet på Drottninggatan 2017, ansökte om nåd hos regeringen då Migrationsöverdomstolen nekat henne prövningstillstånd och hon skulle utvisas till Ukraina.

– Det togs inte upp till prövning eftersom hon inte hade blivit utvisad på grund av brott. Hon sökte om nåd, men det var något som regeringen inte hade behörighet att ompröva, säger Cecilia Riddselius.

Hon betonar att nådeinstitutet är ett extraordinärt rättsmedel som bara ska användas i rena undantagssituationer.

– Det är väldigt ovanligt att regeringen beviljar nåd och det ska vara en situation som uppkommit efter att domen föll.

Många som anser sig oskyldigt dömda ansöker om nåd, men regeringen omprövar aldrig skuldfrågan utan i de fallen får man ansöka om resning hos Högsta domstolen. I genomsnitt tar behandlingen av en nådeansökan fyra till fem månader, men ibland går det fortare.

– Vi går alltid igenom nådeansökningarna direkt för att se om det finns nådeskäl och det är brådskande. Då kan det gå snabbt, säger Cecilia Riddselius.

Petronella Uebel/TT

Många brottslingar drömmer om att se något annat än fängelsemuren när de tittar ut och söker om nåd. Men regeringen bifaller ytterst få nådeansökningar. Arkivbild
Många brottslingar drömmer om att se något annat än fängelsemuren när de tittar ut och söker om nåd. Men regeringen bifaller ytterst få nådeansökningar. Arkivbild
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
I sina nådeansökningar skriver dömda ofta om att de och deras familjer drabbats hårt av fängelsestraffet. Men det krävs mycket för att få en nådeansökan beviljad. Arkivbild
I sina nådeansökningar skriver dömda ofta om att de och deras familjer drabbats hårt av fängelsestraffet. Men det krävs mycket för att få en nådeansökan beviljad. Arkivbild
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

FAKTA

Fakta: Nådeansökningar

Nåd innebär att den dömde befrias från påföljd eller att påföljden lindras. Det kan till exempel innebära att ett fängelsestraff kortas eller ändras till skyddstillsyn, villkorlig dom eller böter.

Nådeansökningar prövas av regeringen. Undantaget är livstidsdomar, där Örebro tingsrätt prövar ansökningar om att få ett straff tidsbestämt.

Nåd innebär ingen prövning av själva skuldfrågan. Den kan endast avgöras i domstol.

Källa: Justitiedepartementet

Inrikes

Man i 60-årsåldern död efter båtolycka

Sjöräddningssällskapet deltog vid räddningsinsatsen. Arkivbild.
Sjöräddningssällskapet deltog vid räddningsinsatsen. Arkivbild.
Foto: Marcus Ericsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 60-årsåldern har avlidit efter att ha hamnat i vattnet i Sigtunafjärden under lördagen.

Polis och räddningstjänst fick larm vid 17-tiden på lördagen efter att en person hade sett en båt drivande på vattnet med motorn på. Under räddningsinsatsen hittades två män i vattnet.

Den ena av dem var svårt medtagen och förklarades avliden strax efter att han hittats, cirka en timme efter larmet, säger polisens presstalesperson Ola Österling till TT.

Den andra mannen ska inte ha ådragit sig några allvarliga skador.

Polisen har inlett en utredning om grovt vållande till annans död.

– Det är egentligen för att vi vill ta reda på vad det är som har hänt ute på vattnet, säger Ola Österling.

Inrikes

Strömmen tillbaka på Södermalm

Strömförsörjningen nådde inte hela Södermalm i Stockholm under natten. Arkivbild.
Strömförsörjningen nådde inte hela Södermalm i Stockholm under natten. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

Omkring 1 900 hushåll på Södermalm i Stockholm var under drygt fyra timmar under natten utan ström.

Strax efter klockan 04 meddelade Ellevio att avbrottet var över och att alla kunder skulle ha fått tillbaka elen.

Ellevio uppger att strömavbrottet berodde på åverkan på en anläggning.

NÄSTA ARTIKEL