Utrikes

Lufthansa erbjuder resenärer coronatest

Lufthansa erbjuder nu kunder att göra ett covid-19-test. Arkivbild.
Lufthansa erbjuder nu kunder att göra ett covid-19-test. Arkivbild.
Foto: Cecilia Fabiano/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Lufthansa erbjuder numera sina kunder i Frankfurt och München ett snabbtest för covid-19. Friska resenärerna kan på så sätt undvika de karantänskrav som satts upp i Tyskland, Österrike och flera andra länder.

”Resultaten är vanligtvis tillgängliga inom fyra till fem timmar efter testning och kopplas samman med resenärens biljett”, säger Björn Becker, ansvarig för produktstyrning vid Lufthansa, i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Brasiliens Floydfall väcker ilska över rasism

Rafaela Matos, mamma till 14-årige João Pedro Matos Pinto, visar upp en bild på sonen som dog efter att ha blivit skjuten på nära håll i magen i en drogpolisräd.
Rafaela Matos, mamma till 14-årige João Pedro Matos Pinto, visar upp en bild på sonen som dog efter att ha blivit skjuten på nära håll i magen i en drogpolisräd.
Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Utrikes
Utrikes I skuggan av Brasiliens coronakaos pågår en annan kris. I samband med mordet på den svarte mannen George Floyd i USA väcktes Brasiliens anti-rasistiska rörelse till liv. Människor i tusental har gått ut på gatorna i protest mot landets egna fall av dödligt polisvåld mot svarta – och vitas ignorans.

14-årige João Pedro Matos Pinto drömde om att bli fotbollsproffs, som så många av hans jämnåriga i Rio de Janeiros fattiga kåkstäder, favelor. En dag i maj satt han i sitt hem. Coronapandemin gjorde att människor var tvungna att hålla sig hemma, men det gällde inte den brasilianska drogpolisen som är känd för sina våldsamma metoder. Poliserna stormade in i tonåringens bostad, i jakt på en drogförsäljare, och avlossade närmare 70 skott.

Något av skotten dödade honom.

"Sluta döda oss"

Tonåringens död rörde upp ilska bland Brasiliens svarta, som utgör en stor majoritet av de som dödas i landets många polisskjutningar. I Rio de Janeiro är det som allra värst. Förra året sköt polisen ihjäl 1 814 personer där. Tre fjärdedelar av dem var svarta, enligt stadens egna siffror.

– Polisvåldet i Brasilien är värre än det i USA, säger Allyne Andrade E Silva, jurist, människorättsaktivist och ledare för organisationen Fund Brasil i Rio de Janeiro, till TT.

Brasiliansk polis dödar omkring 20 gånger fler svarta än sina amerikanska kollegor, enligt uppgifter från BBC Mundo.

Men det var inte förrän när George Floyd en vecka senare dog i ett polisingripande i Minneapolis i USA som protesterna satte i gång på allvar i Brasilien. Brutaliteten slog an något hos alla de som tröttnat på rasism och vitas tystnad. Med plakat med budskap som "Vidas negras importam" – portugisiska för "Black lives matter", BLM – och "Parem de nos matar" – Sluta döda oss – gick människor ut i tusentals. De trotsade coronarestriktioner på Rio de Janeiros gator, men även i São Paulo och andra brasilianska städer.

Svarta i majoritet

Av Brasiliens befolkning identifierar sig ungefär 55 procent som svarta. Det är världens näst största svarta befolkning efter Nigeria. Landet har problem med rasism och ojämlikhet som går långt tillbaka. Rörelsen för svartas rättigheter och mot polisvåld har djupa rötter, även om det är först under senare år som den samlat sig och identifierat sig med Black lives matter (BLM).

– För oss spelar det igen roll om vi kämpar för svartas rättigheter i Brasilien eller någon annanstans – det är samma kamp, säger Allyne Andrade E Silva, som deltagit i rörelsen sedan hon var tonåring.

Strax efter João Pedro Matos Pintos död uppmärksammandes ytterligare ett dödsfall. Femårige Miguel Otávio Santana da Silva dog när han föll från högsta våningen på ett hus, dit han skickats i en varuhiss av den vita arbetsgivare för vilken hans mamma jobbade som hemhjälp.

Dödsfallet eldade på protesterna ytterligare.

Förespråkar polisvåld

Femåringens död satte på ett smärtsamt vis ljuset på de stora klyftorna mellan svarta och vita i Brasilien, vid sidan av polisvåldet.

För mer än ett decennium sedan införde landet kvotering av svarta till universitet och tjänster i offentlig sektor. Ändå kvarstår stora problem. Det är svårare för svarta att göra karriär och fattigdomen högre, säger Allyne Andrade e Silva. Många med makt, bland dem landets president Jair Bolsonaro, är vita.

Och sedan högerpopulisten Bolsonaro tog över 2019 har landet snarare polariserats än mer. Ett av hans vallöften var att uppmuntra polisens hårda tag och det har han också gjort. Han stöttar inte heller kvoteringssystemet.

– Vi är oroliga för att han ska försöka få bort det när det ska utvärderas om några år, säger Allyne Andrade e Silva, som tror att det skulle vara förödande för rasismen i det brasilianska samhället.

– Var 23:e minut dödas en unga svart man i Brasilien. Medan jag har pratat med dig har en dödats.

Moa Kärnstrand/TT

'Vidas negras importam' – portugisiska för 'Black lives matter' – står det på plakaten under en av demonstrationerna i São Paolo tidigare i somras.
"Vidas negras importam" – portugisiska för "Black lives matter" – står det på plakaten under en av demonstrationerna i São Paolo tidigare i somras.
Foto: Andre Penner/AP/TT
Ett kors symboliserar det uppmärksammade fallet med den 5-åriga svarta pojken Miguel Otávio Santana da Silva, som dog när han ensam skickades upp på taket till ett höghus av sin mammas vita arbetsgivare i Rio de Janeiro.
Ett kors symboliserar det uppmärksammade fallet med den 5-åriga svarta pojken Miguel Otávio Santana da Silva, som dog när han ensam skickades upp på taket till ett höghus av sin mammas vita arbetsgivare i Rio de Janeiro.
Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Brasiliens president Jair Bolsonaro lovade i sin presidentkampanj 2018 att polisen skulle få lov att skjuta kriminella för att minska antalet mord.
Brasiliens president Jair Bolsonaro lovade i sin presidentkampanj 2018 att polisen skulle få lov att skjuta kriminella för att minska antalet mord.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Polisen bevakar en demonstration till stöd för Black Lives Matter in Rio de Janeiro i Brasilien i juni.
Polisen bevakar en demonstration till stöd för Black Lives Matter in Rio de Janeiro i Brasilien i juni.
Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT

FAKTA

Fakta: Polisvåld i Brasilien

Dödsskjutningar i polisräder är långt ifrån ovanligt i Brasilien. Under det senaste decenniet har den brasilianska polisen dödat fler än 33 000 människor.

Värst är det i storstaden Rio de Janeiro. Där dödades nära 9 000 personer av polis det senaste decenniet. Ungefär 75 procent av dem var svarta män. Andelen svarta som dödas av polisen har följt en uppåtgående kurva de senaste åren.

Brasiliansk polis dödar över 20 gånger så många svarta som deras amerikanska poliskollegor gör.

Ett par veckor efter João Pedro Matos Pintos död slog en domstol i Brasilien fast att polisräderna förbjuds tillfälligt under tiden som coronapandemin pågår.

Källa: HRW, Agencia Brazil, BBC Mundo

Utrikes

FN enas om fortsatt Syrienbistånd

Arkivbild från ett migrantläger i Idlibprovinsen i Syrien, nära den turkiska gränsen.
Arkivbild från ett migrantläger i Idlibprovinsen i Syrien, nära den turkiska gränsen.
Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter flera försök har FN:s säkerhetsråd enats om humanitärt bistånd under ytterligare ett år till det av krig svårt sargade Syrien.
Ryssland har med stöd av Kina kraftigt velat minska möjligheterna att få in hjälp och har genom beslutet i viss mån fått igenom sin önskan: av två gränsövergångar stängs den ena.

Hjälpen, som sedan 2014 har kommit in i Syrien, är en viktig livlina för miljontals människor där. För ett halvår sedan, då säkerhetsrådets senast röstade i frågan, minskades antalet gränsövergångar från fyra till två. Gränsövergångarna är avgörande för att hjälpen ska kunna fraktas in till människorna i det konflikthärjade landet.

"Strid mot suveränitet"

När avtalet gick ut i fredags ville Ryssland, allierad med den syriska regimen, ta bort en av de återstående övergångarna, den som leder in i Alepporegionen i norra Syrien från Turkiet. Moskva hävdar att FN-besluten kring övergångarna är i strid med Syriens suveränitet.

Den gångna veckan har präglats av diskussioner och vetolägganden, där ett förslag från Ryssland fick nej av rådet. Den lösning man nu klubbat var ett förslag från Tyskland och Belgien och kunde röstas igenom trots att bland annat Ryssland och Kina avstod från att rösta.

Att en av övergångarna stängs anses vara ett nederlag för USA i rådet, vars ambassadör till FN sagt att två övergångar är det minsta man bör ha – där går "den röda linjen". Även FN:s generalsekreterare António Guterres har företrätt linjen med två gränsövergångar.

Beroende av övergångarna

Det nya avtalet, som alltså tillåter FN att skicka hjälp till Syriens folk utan Damaskus tillåtelse, gäller till och med den 10 juli 2021. Systemet med FN-beslutade gränsövergångar är "den mest pålitliga kanalen för att leverera hjälp till miljontals syrier i nöd", säger Susannah Sirkin från Läkare för mänskliga rättigheter.

– Utan det skulle civila som är beroende av bistånd för att överleva vara helt i händerna på den syriska regeringen, som skulle stoppa hjälpleveranser till områden ockuperade av oppositionen, säger hon.

I ett gemensamt uttalande säger Belgien och Tyskland att "en gränsövergång inte är tillräckligt, men inga gränsövergångar alls hade riskerat ödet för en hel region". Veckans oenigheter i säkerhetsrådet har inneburit att Ryssland och Kina använt sin rätt att som permanenta medlemmar lägga veto både tisdag och fredag – ackompanjerat av kritik från civilsamhälle och västländer om att de politiserar frågan om humanitärt bistånd.

Ryssland har sedan inbördeskriget i Syrian startade 2011 lagt sitt veto mot resolutioner i säkerhetsrådet som rör Syrien 16 gånger. Kina har gjort det tio gånger.

Gränsövergången Bab al-Hawa från Turkiet in i Syrien är den enda som kommer att hållas öppen för att frakta humanitär hjälp in i det sargade landet, efter ett beslut i FN:s säkerhetsråd som fick böja sig för ryska påtryckningar.
Gränsövergången Bab al-Hawa från Turkiet in i Syrien är den enda som kommer att hållas öppen för att frakta humanitär hjälp in i det sargade landet, efter ett beslut i FN:s säkerhetsråd som fick böja sig för ryska påtryckningar.
Foto: AP/TT

Utrikes

Höga insatser då Polen går till val

Presidentvalet i Polen står mellan sittande presidenten Andrzej Duda, på affischen längst ned, och utmanaren Rafal Trzaskowski på planscherna ovan.
Presidentvalet i Polen står mellan sittande presidenten Andrzej Duda, på affischen längst ned, och utmanaren Rafal Trzaskowski på planscherna ovan.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes En sak är säker: Polens nästa president blir en 48-årig man med doktorsexamen. I dag bestämmer polackerna om han ska heta Andrzej Duda eller Rafal Trzaskowski.
Valet är också ett riktningsval: fortsatt nationalkonservatism med fokus på kärnfamiljen – eller närmande till EU och återupprättande av rättsstaten.

Många bedömare ser söndagens andra presidentvalsomgång som det viktigaste valet sedan det banbrytande parlamentsvalet 1989, som ofta betraktas som en startpunkt för kommunismens fall. Polen är en parlamentarisk demokrati och presidenten har främst en ceremoniell roll, dock med några viktiga undantag.

Bland annat kan hen lägga in sitt veto mot lagar, vilket, om utmanaren Trzaskowski vinner, kraftigt skulle beskära manöverutrymmet för regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), som stödjer sittande presidenten Duda.

Viktigt vägval

Politiskt står Duda för en fortsatt nationalkonservativ kurs. Under hans första mandatperiod har PIS infört ett generöst barnbidrag som varit populärt hos anhängarna, samt sänkt pensionsåldern, som höjdes av den tidigare premiärministern Donald Tusk.

Samtidigt har regeringen drivit igenom en rad omstridda förändringar av domstolsväsendet, som beskrivits som en nedmontering av rättsstaten och har fått EU att inleda ett rättsligt förfarande mot Warszawa.

Trzaskowski, som är borgmästare i huvudstaden och företräder liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO), vill i stället ta Polen tillbaka in i EU-värmen. Han har profilerat sig en liberal, hbtq-vänlig kandidat som vill ena landet efter Dudas presidentskap, som han beskriver som splittrande.

Högt tonläge

Insatserna är höga, likaså tonläget. Den liberala dagstidningen Gazeta Wyborcza talar om ett val mellan "hopp och katastrof", som kommer att få efterverkningar i generationer framöver. "Slaget om Polen", basunerar tabloiden Super Express å sin sida ut i en rubrik.

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 7 och stänger klockan 21.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Andrzej Duda

48-årig jurist, som sedan 2015 är Polens president. Står nära det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS).

Duda är född i Kraków och har en doktorsexamen i juridik från Jagellonska universitetet. Då PIS kom till makten första gången 2005 utsågs han till vice justitieminister, och 2008 började han arbeta i den dåvarande presidenten Lech Kaczynskis (PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynskis avlidne tvillingbror) stab.

Valdes in i sejmen 2011 och tog plats i Europaparlamentet 2014. För en bredare allmänhet blev Duda bekant först då Jaroslaw Kaczynski utsåg honom till partiets kandidat inför presidentvalet i maj 2015, som han gick segrande ur. Sedan dess har han gjort sig känd för att utan invändningar vinka igenom de flesta av de lagar som klubbats av den PIS-kontrollerade sejmen.

Duda har propagerat för en skärpning av Polens abortlagar, som redan är bland de hårdaste i Europa. Han har också liknat "hbtq-ideologi" vid kommunism. Han har samtidigt vunnit popularitet för de PIS-satsningar på barnbidrag och sänkt pensionsålder som genomförts under hans tid vid makten.

Utrikespolitiskt har presidenten aktivt försökt stärka landets relation till Nato och USA. I juni besökte han Donald Trump i Vita huset, som första utländska ledare sedan coronapandemin började.

Källa: AFP

FAKTA

Fakta: Rafal Trzaskowski

48-årig doktor i statsvetenskap, som utmanar Andrzej Duda om presidentposten. Borgmästare i Warszawa. Tillhör liberalkonservativa oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO).

Trzaskowski växte upp i den polska huvudstaden, som son till den välkände jazzpionjären Andrzej Trzaskowski. Inledde sin politiska karriär som volontär 1989, året då Berlinmuren revs och Polen höll sitt första fria parlamentsval, som ofta ses som en startpunkt för kommunismens fall.

Doktorerat om EU:s institutioner vid Warszawas universitet. Även studerat i Oxford, Paris och på College of Europe utanför Warszawa. Talar engelska, franska, italienska, ryska och spanska.

Tog 2009 plats som ledamot i Europaparlamentet. 2013 blev han teknikminister och senare vice utrikesminister i dåvarande premiärministern Donald Tusks (senare ordförande för Europeiska rådet) regering.

Valdes 2018 till borgmästare i Warszawa. Kritiker anser att han inte har gjort tillräckligt mycket under sin tid vid makten, medan anhängare hyllar hans liberala syn i hbtq-frågor. Trzaskowski stödjer bland annat partnerskap för samkönade par, något som för närvarande är förbjudet i det katolskt präglade Polen.

Har under valrörelsen uppmärksammats i polsk public service-tv för att ha lyft frågan om kompensation till judar vars familjer fick tillgångar konfiskerade under andra världskriget och Förintelsen. Polen är det enda EU-land som inte lagstiftat om detta, men PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynski har sagt att Trzaskowskis hållning är ett tecken på att han vare sig har "polsk själ eller polskt hjärta".

Källa: AFP, Reuters

Utrikes

Australier ska betala obligatorisk karantän

Alla som reser från utlandet till delstaten New South Wales i Australien måste framöver själva betala en del av kostnaderna för den två veckor långa, obligatoriska hotellkarantänen. Arkivbild.
Alla som reser från utlandet till delstaten New South Wales i Australien måste framöver själva betala en del av kostnaderna för den två veckor långa, obligatoriska hotellkarantänen. Arkivbild.
Foto: PETER PARKS/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Från och med nästa helg måste alla som reser från utlandet till delstaten New South Wales i Australien själva delbekosta den obligatoriska hotellisoleringen på två veckor, rapporterar Sydney Morning Herald.

Endast medborgare eller personer med permanent uppehållstillstånd tillåts inresa i Australien. Sedan pandemins början har över 357 000 personer återvänt och tidigare i veckan satte myndigheterna ett tak på hur många som får komma in i landet varje vecka.

De som från och med nästa lördag ankommer Sydney i New South Wales kommer att få en räkning på 3 000 australiska dollar efter hotellkarantänen, motsvarande omkring 20 000 kronor. Par och familjer får viss rabatt.

– Australiska invånare har haft gott om tid på sig att återvända hem, och vi tycker att det inte är mer än rätt att de betalar en del av omkostnaderna för sina hotellvistelser, säger New South Wales premiärminister Gladys Berejiklian till tidningen.

Liknande avgifter väntas införas i andra delar av Australien och delstaten Queensland tar redan betalt för hotellkarantänen.

Emma Gyllestad/TT

Utrikes

Leksaksvapen orsakade polispådrag på Tivoli

Tivoli i Köpenhamn. Arkivbild.
Tivoli i Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: Fredrik Hagen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes

Ett stort polispådrag sattes i gång på lördagskvällen efter det att en man hade gått omkring med ett leksaksvapen inne på nöjesparken Tivoli i Köpenhamn.

Totalt greps fem personer i samband med händelsen och en anhölls.

– När vi kommer till platsen anträffar vi en grupp där en person passar på signalelementet. Han förklarar att han har kastat bort leksakspistolen och visar oss var den är, säger Henrik Svejstrup vid Köpenhamnspolisen till Extra Bladet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Leksaksvapen orsakade polispådrag på Tivoli

Tivoli i Köpenhamn. Arkivbild.
Tivoli i Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: Fredrik Hagen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes

Ett stort polispådrag sattes i gång på lördagskvällen efter det att en man hade gått omkring med ett leksaksvapen inne på nöjesparken Tivoli i Köpenhamn.

Totalt greps fem personer i samband med händelsen och en anhölls.

– När vi kommer till platsen anträffar vi en grupp där en person passar på signalelementet. Han förklarar att han har kastat bort leksakspistolen och visar oss var den är, säger Henrik Svejstrup vid Köpenhamnspolisen till Extra Bladet.

Utrikes

Flera döda i nya protester i Mali

Tidigare protester i Malis huvudstad Bamako i juni.
Tidigare protester i Malis huvudstad Bamako i juni.
Foto: Baba Ahmed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst tre demonstranter dödades och flera andra skadades allvarligt i regimkritiska protester i Mali i fredags, enligt FN:s fredsbevarande uppdrag i landet.
Sent i lördags upphävde presidenten Ibrahim Boubacar Keïta landets författningsdomstol i ett försök att blidka demonstranterna.
PREMIUM

Under helgen har dessutom flera personer, vara minst två ledare, ur en koalition av oppositionsgrupper gripits i Malis huvudstad Bamako, uppger koalitionen. Gruppens högkvarter ska även ha genomsökts.

Författningsdomstolens beslut att ogiltigförlora omkring trettio resultat från parlamentsvalets två omgångar i mars och april ligger bakom de protester som nådde sin kulmen under fredagen och lördagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ghosn om flykten: Hjälper de som hjälpte mig

Carlos Ghosn. Arkivbild.
Carlos Ghosn. Arkivbild.
Foto: Meika Fujio/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den tidigare Nissan-chefen Carlos Ghosn säger i en intervju med tv-kanalen al-Arabiya att han "hjälper alla som hjälpte mig".

I december i fjol flydde Ghosn från Japan till Libanon genom att smugglas ut ur landet i en låda, efter att ha suttit i husarrest för misstankar om att ha mörkat inkomster i redovisningen, dumpat dåliga värdepappersaffärer på sin arbetsgivare under finanskrisen och missbrukat pengar som tillhörde Nissan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL