Utrikes

Hit vill EU öppna gränsen

'Jag älskar Georgien', står det på det munskydd som en demonstrant i Tbilisi visar upp. Georgien är ett av de länder som EU nu vill öppna för resor till, efter coronakrisen. Arkivfoto.
"Jag älskar Georgien", står det på det munskydd som en demonstrant i Tbilisi visar upp. Georgien är ett av de länder som EU nu vill öppna för resor till, efter coronakrisen. Arkivfoto.
Foto: Shakh Aivazov/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Allt från Algeriet till Uruguay – och kanske också Kina – finns med när EU:s medlemsländer nu enats om till vilka länder man vill öppna sina yttre gränser efter coronakrisen, helst redan från den 1 juli.

De 14 helt fria länderna är Algeriet, Australien, Georgien, Japan, Kanada, Marocko, Montenegro, Nya Zeeland, Rwanda, Serbien, Sydkorea, Thailand, Tunisien och Uruguay. För Kina gäller att resande in i EU tillåts för kinesiska medborgare, om Kina ger motsvarande rätt till resenärer från alla EU-länder.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Svenskar från södra Sverige välkomna i Norge

Svenskar från Kronoberg, Skåne och Blekinge kommer från och med 15 juli att få resa in i Norge utan krav på självkarantän. Arkivbild.
Svenskar från Kronoberg, Skåne och Blekinge kommer från och med 15 juli att få resa in i Norge utan krav på självkarantän. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Svenskar från Kronoberg, Skåne och Blekinge kommer att få resa in i Norge utan krav på självkarantän, enligt norska folkhälsoinstitutet (FHI).

Norge lättar något på sina restriktioner för resor till och från Sverige, meddelar norska folkhälsoinstitutet (FHI) på en presskonferens.

Resor till och från Kronoberg, Skåne och Blekinge får grönt ljus för norrmän. Även svenskar som kommer från nämnda län undantas från det allmänna karantänskravet om tio dagar och får fritt resa in i landet, bekräftar FHI för TT.

De nya reglerna gäller från och med den 15 juli.

Resor från Norge till övriga svenska län avråds, och den som ändå åker får räkna med att sitta i karantän vid återkomsten. Reglerna gäller till och med den 20 augusti.

Norges utrikesdepartement skriver i ett pressmeddelande att de länder som nu godkänns är att de tillfredsställer utrikesdepartements krav på smittspridningskriterier.

Förutom de tre länen i södra Sverige är det nu också fritt fram för norrmännen att resa till Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Färöarna, Grönland, Grekland, Irland, Island, Italien, Cypern, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Schweiz, Tjeckoslovakien, Tyskland och Österrike.

Svenskar från övriga län måste fortsatt isolera sig i tio dagar vid inresor till Norge. Sedan tidigare undantas arbetsresor mellan Norge och Sverige från karantänkravet.

Rättad: I en tidigare version förekom ett stycke om undantag för personer med "kärlekspass". Rätt är att svenskar från övriga län inte undantas från karantänkravet.

Johanna Cederblad/TT

Hilda Djupenström/TT

Utrikes

Nya restriktioner i Serbien efter protester

Sittande demonstranter utanför det serbiska parlamentet i torsdags kväll. De serbiska myndigheterna har skrotat sina planer på att införa utegångsförbud i landet men har, efter dagar med våldsamma demonstrationer, infört förbud mot samlingar med fler än tio personer.
Sittande demonstranter utanför det serbiska parlamentet i torsdags kväll. De serbiska myndigheterna har skrotat sina planer på att införa utegångsförbud i landet men har, efter dagar med våldsamma demonstrationer, infört förbud mot samlingar med fler än tio personer.
Foto: Darko Vojinovic/AP
Utrikes
Utrikes Efter flera dagar med demonstrationer runt om i Serbien har myndigheterna förbjudit samlingar med över tio personer i huvudstaden Belgrad. Presidenten anser att protesterna är iscensatt av personer inom den politiska oppositionen.

Protesterna i landet riktar sig mot myndigheternas nedstängning av landet till följd av corona och anklagelser om auktoritärt styre av presidenten Aleksandar Vucić.

I torsdags kväll trotsade tusentals demonstranter det nya förbudet om folksamlingar för framföra en sittande protest framför parlamentet, rapporterar AFP. Demonstrationen gick, till skillnad från tidigare dagar, relativt fridfullt till. Demonstranter bar skyltar med budskapen: "Sitt ner!" och " Vucić är farligare än covid!".

Vucić har befunnit sig vid makten i nästan åtta år, först som premiärminister och sedan 2017 som president. Han själv hävdar att protesterna är iscensatta av politiska motståndare och han säger att om demonstrationerna fortsätter kommer det att bli svårt att få kontroll över coronaviruset framfart i landet.

"Sjukhus är fullpackade"

– De använder coronaviruset för sina politiska syften. Jag har inga problem med protester, problemet är att de blivit våldsamma eftersom de som protesterar inte har några lösningar, de har ingenting att erbjuda folket, säger Vucić i en intervju med Reuters på fredagen.

Enligt fredagens officiella siffror har 18 personer avlidit till följd av viruset det senaste dygnet i Serbien, vilket är den högsta siffran sedan i mitten av april. Och 386 nya fall har registrerats under samma period.

– Våra sjukhus är fullpackade, våra läkare räcker inte till och det är ansvarslöst att protestera, fortsätter Aleksandar Vucić.

Presidenten har under senaste månaden ytterligare stärkt sin position efter att hans parti, konservativa SNS, vann landets parlamentsval den 21 juni med fler än hälften av rösterna. Ett val som flera oppositionspartier bojkottade med motiveringen att möjligheterna till ett fritt och rättvist val inte existerade, rapporterade BBC.

Backade om utegångsförbud

Formellt är presidentposten i Serbien ceremoniell, men Vucić har ändå ett stort inflytande över parlamentet och statliga institutioner i landet. EU-organet EESK har uttryckt oro över "demokratins sorgliga tillstånd i landet".

Tidigare i veckan gick regeringen ut med att de skulle återinföra bland annat utegångsförbud i landet för att häva den ökande virusspridningen. Kritiker anklagar regeringen för att ha lyft coronarestriktioner lagom till valet för att sedan återinföra dem igen. Regeringen drog sedan tillbaka det planerade utegångsförbudet och beslutade i stället att förbjuda samlingar på över tio personer.

Premiärminister Ana Brnabic sade i ett uttalande att tillbakadragandet av utegångsförbudet inte har med protesterna att göra. Hon hävdade i stället att det berodde på att lättare restriktioner skulle vara enklare att följa, rapporterar AFP.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Serbien

Stat på Balkanhalvön med drygt sju miljoner invånare (2019). Huvudstad är Belgrad.

Landet var tidigare en del av Jugoslavien. När Jugoslavien upplösts 1992 ingick Serbien som en av två parter i Förbundsrepubliken Jugoslavien, vilken 2003 ändrades till en lösare sammanslutning: unionen Serbien och Montenegro.

Den 5 juni 2006, två dagar efter Montenegros självständighetsförklaring, utropades även Serbien som självständig stat. Den 17 februari 2008 fortsatte sönderfallet då Kosovo (1,8 miljoner invånare) ensidigt utropade sig som självständig stat.

Enligt officiell serbisk statistik har landet hittills haft 17 728 bekräftade fall av coronasmittade. 370 människor har avlidit till följd av viruset.

Källor: Nationalencyklopedin, Reuters

Utrikes

Sudan förbjuder könsstympning

En flicka protesterar mot kvinnlig könsstympning. Arkivbild
En flicka protesterar mot kvinnlig könsstympning. Arkivbild
Foto: Sayid Azim/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sudans styrande råd, den högsta auktoriteten i landet, har godkänt en lag som förbjuder kvinnlig könsstympning, uppger justitiedepartementet. Tidigare i år godkände Sudans regering ändringar i strafflagen som innebär att de som utför operationerna kan straffas med upp till tre års fängelse och böter.

Nära nio av tio flickor i Sudan utsätts för könsstympning, enligt FN. I dess mest brutala form inkluderar det avlägsnandet av blygdläppar och klitoris, ofta under sanitärt undermålliga förhållande och utan bedövning.

Människorättsgrupper har i åratal fördömt förfarandet som kan leda till fysiska, psykiska och sexuella men. Justitiedepartementet uppger att läkare och annan vårdpersonal som utför könsstympningar kommer att straffas enligt den nya lagen och sjukhus, kliniker och andra ställen där ingreppen genomförs kommer att stängas.

Utrikes

Oväder skjuter upp Trumps New Hampshire-möte

USA:s president Donald Trump under kampanjmötet i Tulsa, Oklahoma i juni. Arkivbild.
USA:s president Donald Trump under kampanjmötet i Tulsa, Oklahoma i juni. Arkivbild.
Foto: Ian Maule/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA:s president Donald Trumps planerade massmöte i New Hampshire på lördagen skjuts upp en vecka eller möjligen två, meddelar Vita huset.

Anledning är att det tropiska ovädret Fay under helgen väntas svepa in över nordöstra USA där New Hampshire är beläget.

Kampanjmötet, som skulle ha hållits i en flygplatshangar i staden Portsmouth, har beskrivits i amerikanska medier som avgörande för presidenten. Hans förra massmöte, i Tulsa i Oklahoma i juni, blev sannolikt inte vad Trumps kampanjmakare inför presidentvalet i november hade hoppats på: Dels kom färre deltagare än väntat, 6 200 i en arena som tog 19 000, enligt Tulsas brandkår.

Dels rapporterades en kraftig ökning av covid-19-fall i staden efter mötet och de motdemonstrationer som hölls.

Utrikes

Ryssland stäms för nedskjutningen av MH17

En prorysk rebell vid det nedskjutna planet MH17 i östra Ukraina. Arkivbild.
En prorysk rebell vid det nedskjutna planet MH17 i östra Ukraina. Arkivbild.
Foto: Vadim Ghirda/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den nederländska regeringen stämmer Ryssland vid den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter för nedskjutningen av passagerarflygplanet MH17 över östra Ukraina för sex år sedan. Ryssland har hela tiden nekat till anklagelserna.

Syftet med att dra Ryssland inför domstolen i Strasbourg är att ge anhöriga till offren rättvisa, uppger Nederländernas utrikesminister Stef Blok i ett uttalande. Omkring två tredjedelar av de 298 passagerarna ombord på det malaysiska planet kom från Nederländerna.

MH17 var på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur den 17 juli 2014 när det träffades av en BUK-robot som avfyrats från ett territorium i Ukraina som ockuperats av proryska rebeller. Samtliga ombord omkom..

Internationella utredare slog för två år sedan fast att den robot som användes för att skjuta ned MH17 kunde knytas till ett ryskt militärförband. I mars inleddes en rättegång i en säkerhetsdomstol i Amsterdam mot tre ryssar och en ukrainare som anklagas för att ha varit inblandade i att ta roboten till Ukraina.

Ingen av de åtalade har dock medverkat vid rättegången som fortfarande pågår.

Ryssland har hela tiden nekat till anklagelserna om att ha skjutit ned MH17.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Utrikes

Rasism inom brittisk polis ska utredas

Är brittiska polisen rasistisk? Ett fristående organ ska utreda saken.
Är brittiska polisen rasistisk? Ett fristående organ ska utreda saken.
Foto: Alberto Pezzali/AP/TT
Utrikes
Utrikes Är brittiska poliskåren rasistisk? En utredning ska göras av Independent Office for Police Conduct IOPC, ungefär polisombudsmannen.

– Bevis på oproportionerligt bruk av polismakt har länge varit ett bekymmer och det påverkar förtroendet, säger IOPC-chefen Michael Lockwood.

Till att börja med ska man undersöka hur polisen använder sin befogenhet att stoppa och visitera folk samt bruket av våld. Senare tar man upp anklagelser om att poliser inte bemöter hatbrottsutsatta svarta och minoritetspersoner som brottsoffer.

Hittills har brittiska polisen själv utrett anmälningar mot polisen om diskriminering – cirka 32 000 årligen. Men sådana fall ska övertas av IOPC.

Det är rörelsen Black Lives Matter som väckt liv i frågan på nytt. En studie 2018 visade att sannolikheten att stoppas och visiteras är åtta gånger högre om du är svart än om du är vit.

– Även om det redan finns statistik (...) så behöver vi förstå orsakerna bättre, och vad som kan och bör göras för att hantera detta, säger IOPC-chefen och förklarar att man vill finna de "trender och mönster som kan hjälpa till att driva fram förändring".

Ett kändisfall belyste också fenomenet nyligen, när sprintstjärnan Bianca Williams och hennes man blev stoppade och illa behandlade av poliser som sade sig leta narkotika. Londons polischef Cressida Dick bad Williams om ursäkt häromdagen.

Utrikes

Världsarvet Hagia Sofia blir moské igen

Den bysantiska katedralen Hagia Sofia ska omvandlas till moské. Arkivbild
Den bysantiska katedralen Hagia Sofia ska omvandlas till moské. Arkivbild
Foto: Emrah Gurel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den bysantiska katedralen och museet Hagia Sofia i Istanbul ska konverteras till moské, uppger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Den rysk-ortodoxa kyrkan beklagar beslutet och Grekland säger att det är en provokation mot den civiliserade världen.

En hög turkisk domstol upphävde på fredagen den bysantiska katedralen Hagia Sofias status som museum. Domen var inte oväntad eftersom president Recep Tayyip Erdogan lovat sina väljare att omvandla kyrkan till moské.

Beslutet har väckt protester från flera håll. Den rysk-ortodoxa beklagar att inte Turkiet inte tagit hänsyn till deras syn på konverteringen. Den ekumeniske patriarken av Konstantinopel, Bartolomeus I, sade för en månad sedan att omvandlingen till en moské skulle "vända miljoner kristna runt om i världen mot islam". Även Grekland är starkt kritiskt och uppger att det är "en öppen provokation mot hela den civiliserade världen".

Den 1 500 år gamla kyrkan ingår i Unescos världsarvslista och FN-organet varnade på fredagen Turkiet för att ändra kyrkans status och vädjade om dialog. Även USA har haft invändningar.

Hagia Sofia var ursprungligen en katedral men konverterades till moské under det Ottomanska riket. Omvandlingen till museum skedde 1935 under Turkiets grundare Kemal Atatürks regim och var en viktig reform i den sekulära staten.

Den 1 500 år gamla kyrkan ingår i Unescos världsarvslista. Arkivbild
Den 1 500 år gamla kyrkan ingår i Unescos världsarvslista. Arkivbild
Foto: Emrah Gurel/AP/TT

Utrikes

Sverige kritiskt till EU-krisfond och budget

Reparera, reformera, remodellera är ledorden för det nya kompromissförslaget om coronastöd och långtidsbudget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.
Reparera, reformera, remodellera är ledorden för det nya kompromissförslaget om coronastöd och långtidsbudget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.
Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ytterligare kapningar i EU-budgeten, med fortsatt rabatt på den svenska avgiften. Det är vad EU-basen Charles Michel föreslår för att få medlemsländerna att enas om ekonomin efter coronakrisen.
Men Sverige gör i huvudsak tummen ner, förslagen är fel utformade och för kostsamma.
PREMIUM

– Vårt mål är inte att bränna pengar, lovar Michel inför nästa veckas budgetbatalj i Bryssel.

Det nya förslaget från den permanente rådsordföranden innebär en minskning med drygt 25 miljarder jämfört med EU-kommissionens senaste förslag från i maj. 1 074 miljarder är summan som Michel har fastnat för.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL