Inrikes

Detonation vid villa i Upplands-Bro

Någonting har detonerat vid en villa i Upplands-Bro. Arkivbild.
Någonting har detonerat vid en villa i Upplands-Bro. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Någonting har detonerat vid en villa i Upplands-Bro.

– Vid 23.40 fick vi in ett stort antal samtal och vi kan konstatera att en villafastighet har blivit utsatt för en detonation. Vi kan i nuläget inte bekräfta vad det är som har detonerat men ingen person rapporteras ha blivit skadad, säger polisens presstalesperson Ola Österling.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Så säkra är sommarens väderprognoser

Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes Väderprognosen visar sol, men så fort du lagt ut handduken på stranden så öppnar sig himlen. Känns det bekant? Det finns flera förklaringar till att väderprognoserna inte alltid stämmer.

Ett lågtryck har parkerat ovanför Sverige och sommarvädret lyser med sin frånvaro. Det ostadiga vädret gör det svårt för meteorologerna att förutspå hur vädret kommer att se ut i detalj.

– Just på sommaren är det ofta regnskurarna som spelar oss ett spratt då det är svårt att veta exakt var de hamnar, säger Emelie Karlsson, meteorolog på SMHI.

Stora lokala skillnader gör att övergripande väderprognoser kan stämma, även om det inte känns så för individen.

– Det kan vara så att du får en kraftig skur medan det hos grannen inte regnar alls. På väldigt små avstånd kan det skilja väldigt mycket.

Även temperaturer kan skilja sig åt, men det är främst på vintern som de stora skillnaderna uppstår.

– Det kan skilja 20 grader på en mil i extremfallet, när det är riktigt kallt.

En annan viktig aspekt är tiden. Ju längre fram i tiden, desto osäkrare prognos.

– Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer får man gå på den stora trenden. Trenden kan vara säker även om detaljprognosen inte är det. Man kan säga att det blir varmare eller mer regnigt nästa vecka, men man kan inte säga att på torsdag kommer det regna.

Emelie Karlsson tror att de flesta vet att vädret kan variera, även om man inte alltid vill låtsas om att regnet kan komma och förstöra utemiddagen eller kvällsbadet. Men det är också viktigt att all information når fram.

– Det är viktigt att det kommuniceras på ett bra sätt så att användaren förstår innebörden och också i viss mån osäkerheterna som finns, säger Emelie Karlsson.

Jennifer Berg Eidebo/TT

FAKTA

Fakta: Så görs väderprognoser

På SMHI startar en prognos med nutiden. Hur är utgångsläget? Det som samlas in är saker som lufttryck, vind, temperatur, fuktighet och moln. Observationer tas in från bland annat fartyg, väderballonger och satelliter.

När all data är ihopsamlad sammanställs den i superdatorer. Sedan görs beräkningar med hjälp av olika prognosmodeller som kan skapa prognoser upp till tio dygn fram i tiden. Regionala modeller kan göras två till tre dagar framåt och kan visa mer detaljer.

När all data är färdig ska prognosen finslipas för att bli begriplig och presenteras för allmänheten. Detta görs delvis av datorer och delvis av meteorologer.

Källa: SMHI

Inrikes

Dubblad domarstyrka möter målkö efter corona

Rådmannen Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan som hjälper till på domstolar där det fattas domare. För tillfället är hon i Malmö tingsrätt.
Rådmannen Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan som hjälper till på domstolar där det fattas domare. För tillfället är hon i Malmö tingsrätt.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes Sårbarheten är stor bland landets domstolar. Försvinner en eller flera domare och handläggare kan det innebära kris.
Nu ska styrkan med domare som rycker in vid behov växa till det dubbla – trycket väntas bli högt när coronavårens inställda rättegångar måste tas itu med.

I Sverige finns ungefär 80 domstolar och nämnder. Alla är egna myndigheter och de flesta ganska små organisationer, med kanske fem till åtta domare. Och det kan ställa till stora problem vid vakanser.

– Det blir ganska sårbara organisationer. Om man är fyra domare och en försvinner är det 25 procent bort. Samtidigt kan man inte i 80 myndigheter bygga upp en reservkapacitet för att hantera det, därför behövs en central organisation för att möta den här sårbarheten, säger Mikael Forsgren.

Rekryteringsproblem

Han är kanslichef på den så kallade förstärkningsstyrkan, som består av domare som rycker ut till landets domstolar när luckor uppstår. Verksamheten började i ganska liten skala 2012, och dess domare kom under några år efter migrationskrisen 2015 att uteslutande användas för att hantera den stora mängd migrationsmål som uppstod. Nu ska en nystart och utökning av styrkan ske, enligt Mikael Forsgren.

– Nu ska vi se till att styrkan finns tillgänglig för alla domstolar igen, och skala upp den också. Just nu är vi ungefär tolv stycken och det är alldeles för få för att möta behoven. Jag hoppas att vi kan ha fördubblat styrkan vid utgången av nästa år, säger han.

Styrkan kan dels vara till hjälp under kortare perioder vid exempelvis sjukdomsfall, dels under längre perioder när domstolar har svårt att rekrytera fasta domare – ett ganska vanligt problem hos tingsrätter utanför storstäderna.

Väntande mål

Under coronapandemin har många mål ställts in, vilket gjorde att behovet av förstärkningsstyrkan sjönk under våren. Samtidigt innebär det att köerna av väntande ärenden bara vuxit, vilket är ett problem som nu måste tas omhand.

– Nu ser jag ett kraftigt ökat tryck inför hösten, där det som inte avgjorts under våren måste avgöras. Det är en tydligt ökad efterfrågan på förstärkningsstyrkan, säger Mikael Forsgren.

Förstärkningsstyrkan ska också utökas med domstolshandläggare som kan hoppa in där behov uppstår.

– Handläggare tror jag kommer att göra väldigt mycket nytta för de kanslier som hamnar i problem. Kan ingen expediera papper, domar och beslut då stoppas all verksamhet upp, säger Forsgren.

Flexibilitet krävs

En av dem som varit med sedan start är rådmannen Sofia Tauson. Under åren har hon hoppat in på hovrätt och hos tingsrätterna i bland annat Ystad, Lund, Helsingborg, Luleå och nu senast i Malmö. Det har både varit längre och kortare uppdrag.

– Man får se otroligt många olika arbetsplatser och arbetssätt, och jag tycker att den variationen är jättekul, säger hon.

– Ibland när man varit en längre tid på en plats kan det kännas lite bekvämt och då är det lite jobbigare att byta arbetsplats. Men det kan också vara så att man känner att det börjar klia lite i fingrarna och att det är dags att göra något annat ett tag, att det är kul att byta.

Sofia Tauson tror att det krävs en viss personlighet för att trivas i förstärkningsstyrkan.

– Jag tror att man som person är ganska flexibel, tycker det är kul att träffa människor och att det är roligt med nya rutiner och arbetssätt. Annars hade man inte hoppat på det från början. Man får liksom inte vara trygghetssökande på det sättet, säger Sofia Tauson.

Erika Nekham/TT

Domare Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan på Sveriges domstolar som åker runt till domstolar där det är brist på domare och hjälper till. Nu i Malmö tingsrätt.
Domare Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan på Sveriges domstolar som åker runt till domstolar där det är brist på domare och hjälper till. Nu i Malmö tingsrätt.
Foto: Andreas Hillergren/TT

FAKTA

Fakta: Sveriges domstolar

Sveriges domstolar är samlingsnamnet för ungefär 80 domstolar, myndigheter och nämnder runt om i landet som tillsammans har ungefär 7 000 medarbetare. Alla domstolar, myndigheter och nämnder är självständiga och oberoende.

Domstolsverket, som inrättades 1975, är central förvaltningsmyndighet för domstolarna. Verkets uppgift är bland annat att samordna domstolsväsendets administrativa funktioner när det gäller ekonomi- och personalfrågor.

Källa: Domstolsverket

Inrikes

Hoppet om bro över Kvarken lever

Öresundsbron under konstruktion 1999. En framtidsbild av hur det kan komma att se ut i Umeå.
Öresundsbron under konstruktion 1999. En framtidsbild av hur det kan komma att se ut i Umeå.
Foto: Mats C:son/Bildbyrån/TT
Inrikes
Inrikes

Drömmen om en bro över Kvarken, mellan Sverige och Finland, har funnits länge. Nu har två finska experter tagit fram ett konkret förslag på hur en bro skulle kunna se ut, rapporterar SVT Nyheter Västerbotten.

I utredningen, som först presenterades i Vasabladet , föreslås att en bro skulle gå från antingen Ostnäs eller Holmsund på den svenska sidan, och bli mellan 60 och 76 kilometer lång. Förslagen beräknas kosta mellan 30 och 50 miljarder kronor.

En bro skulle förkorta restiden mellan Umeå och Vasa till en timme.

– Vi tycker det är glädjande att experter utanför regionen ser potentialen i det här, och vi tittar gärna närmare på det här, säger Mathias Lindström, chef för Kvarkenrådet, till SVT.

Diskussionerna om en bro har pågått sedan tidigt 1970-tal. Under 2000-talet har åtminstone tre utredningar och undersökningar om en bro tagits fram, senast år 2013.

Inrikes

Polisen letar efter pojke i pyjamas

Polis söker efter en liten pojke i Höganäs.
Polis söker efter en liten pojke i Höganäs.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen i Skåne söker under natten med flera patruller efter en pojke som synts i Höganäs.

En privatperson mötte vid 23-tiden på tisdagskvällen en pojke i femårsåldern i centrala delarna av orten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Vaccintillverkare går in i nästa fas

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna går vidare i sitt arbete med att få fram ett vaccin mot covid-19. Arkivbild.
Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna går vidare i sitt arbete med att få fram ett vaccin mot covid-19. Arkivbild.
Foto: Bill Sikes/AP/TT
Inrikes
Inrikes Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna uppger att man är redo att gå in i nästa fas för att få fram ett vaccin mot covid-19.
PREMIUM

Denna tredje fas är tänkt att inledas den 27 juli och pågå i tre månader. 30 000 försökspersoner i USA ska då få antingen vaccinet eller en placebo. Företaget hoppas kunna få fram resultat som visar att deras vaccin är säkert och kan förhindra infektioner hos de som smittats, eller om vaccinet kan hindra infekterade att utveckla symptom.

Även om försökspersonerna får symptom kan vaccinet anses vara en framgång, om det visar sig kunna förhindra allvarliga fall, enligt företaget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Burgarkampanj kan göra pass ogiltigt

Med eller utan Burger King-stämpel i passet? Det är frågan. Arkivbild.
Med eller utan Burger King-stämpel i passet? Det är frågan. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En kampanj från snabbmatskedjan Burger King kan göra ditt pass ogiltigt, rapporterar Expressen. I kedjans reklam framgår det att den som tar med sitt pass till en av företagets restauranger kan få en gratis hamburgare, mot en stämpel i passet.

Polisen varnar nu att passet kan bli ogiltigt i vissa fall om det stämplas i passet, något som Burger King nu också uppmärksammat sina kunder på.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Två hittade döda i tank på Sandvik

Två personer har hittats avlidna i en tank på Sandviks anläggning i Gimo. Arkivbild.
Två personer har hittats avlidna i en tank på Sandviks anläggning i Gimo. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/ TT
Inrikes
Inrikes Två män har hittats avlidna i en tank på verkstadsbolaget Sandviks anläggning i Gimo i Östhammars kommun. De skulle ned i tanken för att genomföra ett servicearbete.
PREMIUM

– Det var anställda som hittade de här två männen och larmade oss, räddningstjänst och ambulans, säger Daniel Ågren, RLC-befäl på polisen, till TT.

Männen, som är i 40-årsåldern och 60-årsåldern hemmahörande i trakten, hittades i tanken okontaktbara och har konstaterats avlidna. Polisen utreder händelsen som en arbetsplatsolycka. Man har förhört anställda och skickat tekniker för att undersöka platsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Åsa har varit covidsjuk sedan i mars

Åsa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekräftad covid-19 sedan den 17 mars. Hon tycker det är bra att Socialstyrelsen ska kartlägga de långtidssjuka i covid-19, men är orolig för att de ska missa otestade patienter.
Åsa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekräftad covid-19 sedan den 17 mars. Hon tycker det är bra att Socialstyrelsen ska kartlägga de långtidssjuka i covid-19, men är orolig för att de ska missa otestade patienter.
Foto: Mats Andersson / TT
Inrikes
Inrikes Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga dem som varit långtidssjuka i covid-19. Åsa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekräftad covid-19 sedan den 17 mars.
– Det är jättebra att de ska kartlägga men jag är rädd att de ska missa många otestade patienter.
PREMIUM

Åsa Kristoferson Hedlund håller tillsammans med andra drabbade på att starta upp en grupp för långtidssjuka.

– Det ensidiga fokuset på intensivvårdspatienterna har gjort att man missat hur sjukdomen slår mot befolkningen i stort, säger hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL