Inrikes

Priset för covidläkemedel fastställt

Läkemedelsbolaget Gilead har satt pris på det antivirala läkemedlet Remdesivir. Arkivbild
Foto: Gilead/AP/TT
Inrikes
Inrikes Drygt 21 000 kronor blir priset för en femdagarsbehandling med Remdesivir. Det antivirala läkemedlet har visat sig kunna lindra sjukdomen och förkorta vårdtiden för patienter med covid-19.
Men det kan dröja innan svensk sjukvård får tillgång till det.
PREMIUM

Läkemedelsbolaget Gilead har satt ett fast pris på Remdesivir för resursstarka länder i stället för att förhandla med varje land enskilt. Syftet är att snabbt säkerställa tillgången till läkemedlet, skriver bolagets vd Daniel O´day i ett öppet brev på bolagets hemsida.

Remdesivir beräknas minska vårdtiden på sjukhus med i snitt fyra dagar. För sjukhusen i USA innebär det en besparing på drygt 111 000 kronor per patient, enligt O´day.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ökad virusdödlighet beroende på födelseland

Överdödligheten på grund av covid-19 är 200 procent större för vissa utlandsfödda. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Det är stora skillnader på hur covid-19 har drabbat personer i Sverige beroende på vilket land de är födda i. Överdödligheten är omkring 200 procent större för personer från vissa länder jämfört med Sverigefödda, enligt en ny studie som har publicerats i Läkartidningen.
PREMIUM

– På samma sätt som man säger att vi inte kunnat skydda äldre på äldreboenden, kan man säga att vi framför allt inte lyckats skydda äldre invandrare i trångboddhet, säger Kristina Jakobsson, professor vid Göteborgs universitet, angående studien till Göteborgs-Posten.

De ursprungsländer som tas upp i studien är Irak, Somalia och Syrien. Med hjälp av underlag från Statistiska centralbyrån har dödstal under mars–maj 2020 har jämförts med de under samma månader 2016–2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Betydigt fler kan vara immuna mot covid-19

Blodprover visar att betydligt fler kan vara immuna mot covid-19 än man tidigare trott. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Immuniteten mot covid-19 kan vara betydligt mer utbredd bland svenskarna än vad antikroppstesterna visar. Forskare vid Karolinska institutet i Solna har genomfört immunologiska analyser av prover från drygt 200 personer, varav många hade milda eller inga symptom på covid-19.

Resultaten visar att ungefär dubbelt så många utvecklat så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset jämfört med dem som utvecklat antikroppar. T-celler är en typ av vit blodkropp som är specialiserad på att känna igen virusinfekterade celler.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

WHO: Pandemin långt ifrån över

WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus. Arkivbild.
Foto: Christopher Black, WHO via AP-TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Trots lättade restriktioner och sjunkande dödstal i flera länder ökar coronapandemins spridningstakt i världen.

– Vi vill alla att det här ska vara över. Vi vill alla gå vidare med våra liv. Men den krassa verkligheten är att det här inte ens är i närheten av att vara över, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus vid en presskonferens i Genève på måndagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Skåne

Forskare: Danskar kan ha fört smitta till Sverige

Den danska studien behöver granskas av externa forskare innan den blir vetenskapligt godkänd.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Skåne
Utrikes
Inrikes
Utrikes Danskar har med ”stor sannolikhet” spridit coronaviruset vidare från hemlandet till bland annat Sverige, Island och Lettland. Det konstaterar forskare vid Köpenhamns universitet i en färsk studie, rapporterar flera danska medier.

Forskare vid Institut for Matematiska Fag vid Köpenhamns universitet har nyligen publicerat en studie med ett slags ”stamträd” över det nya coronaviruset, skriver bland andra danska tidningen Ekstrabladet på måndagsmorgonen.

"Stamträdet” är tänkt att ge en överblick över hur coronaviruset sprids mellan människor. Med dess hjälp har forskarna bland annat kunnat påvisa att coronaviruset först kom till Danmark med turister från skidorten Ischgl i Österrike - vilket man tidigare också trott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Skottlossning i Hjällbo – ingen skadad

En misstänkt skottlossning har ägt rum i stadsdelen Hjällbo i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Polisen har larmats till stadsdelen Hjällbo i Göteborg efter att inringare vittnat om en skottlossning på en parkeringsplats.

Flera personer vittnar om att ha sett ett antal personer skjuta mot en person. De ska sedan ha lämnat platsen i en bil.

– Vi försöker lokalisera bilen för att kunna gripa de här personerna, säger vakthavande befäl Andreas Odén på polisen till TT.

Ingen person ska ha skadats men polisen har fått kontakt med en man i 50-årsåldern som misstänks ha utsatts för brottet. Brottsplatsen är avspärrad och det pågår en teknisk undersökning. Polisen söker efter flera gärningsmän som är misstänkta för mordförsök. Ytterligare en person befann sig på platsen när dådet inträffade.

– Men vi vet inte om hon har varit utsatt för brottet, säger Odén.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Inrikes

Nya regler ska stoppa uppgjorda vittnesmål

– Jag tror att de flesta är överens om att regelverket behöver moderniseras, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Kritiken har hårdnat mot det svenska rättssystemet. Det sägs gynna kriminella som kan utnyttja rättegångsreglerna. Nu öppnar regeringen för att en förändring kan komma redan i höst.

I dag får en domstol endast döma på det som framkommer under rättegången. Regeln kallas omedelbarhetsprincipen, och har den senaste tiden kritiserats kraftigt. Bland annat för att kriminella kan anpassa sina vittnesmål till den bevisning de får ta del av inför förhandlingen.

– Vi upplever att det blir vanligare och vanligare att misstänkta, framför allt i gängsammanhang, väntar tills de sett hela utredningen innan de kommer med sin förklaring, säger Paulina Brandberg, åklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Det innebär att de misstänkta inte riskerar att bli motbevisade när ny bevisning presenteras, och även om berättelsen kan te sig osannolik leder det inte sällan till en friande dom, enligt Brandberg.

Finns det i stället möjlighet att använda tidiga förhör med de misstänkta i början av utredningen i domstol, likt i Danmark, blir det enklare att avfärda en efterhandskonstruktion i rätten som anpassats efter bevisen i målet.

– Då är det lättare att slå hål på en osann berättelse, säger Paulina Brandberg.

Öppnar för ändringar

Nu öppnar regeringen för ändringar. Ett delbetänkande som presenterades redan 2017 föreslog utökade möjligheter att använda dokumenterade förhör som bevisning i domstol. Betänkandet, som är en del av en större utredning om processrätt och stora brottmål, har varit ute på remiss och kan snart komma att ligga till grund för ett förslag från regeringen.

– Jag vill inte sätta ett exakt datum, men nu har vi fått remissynpunkter och vi bereder det i regeringskansliet. Jag tycker det finns starka skäl till att modernisera regelverket, och från min utgångspunkt ser jag inga poänger med att vänta. Men det är komplicerat och finns olika uppfattningar, säger inrikesminister Mikael Damberg.

I utredningen pekas det bland annat på att domstolarna sällan använder polisförhör i sin bedömning. Det leder till långa häktningstider med isolering, eftersom man inte vill riskera att misstänkta pratar ihop sig inför rättegången.

– Det gynnar inte någon och är inte heller rättssäkert, säger Mikael Damberg.

Bli rättssäkert

Det är dock av vikt att förhör som ska användas som bevis i domstol genomförs med stor rättssäkerhet, understryker Damberg.

– Det måste kringgärdas med förslag som stärker upp alla parters deltagande i processen, så det blir rättssäkert.

När det gäller rättssäkerheten får Damberg medhåll av Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Om man säkrar att förhöret hålls i närvaro av advokat, domare och åklagare, och att det spelas in med både ljud och bild, då kan det nog vara okej (att använda tidiga förhör som bevis i domstol), säger Martinsson.

Säkrare vittnesmål

Förutom när det gäller de ökade chanserna att få en person fälld ser åklagaren Paulina Brandberg även att tidiga, videoinspelade förhör kan ge mer träffsäkra vittnesmål, vilket kan vara till gagn både för åklagaren och för försvaret.

– Ju närmare tid du är händelsen, desto närmare sanningen kommer berättelsen, säger hon.

Hon menar dessutom att en ändring i denna grundläggande rättsprincip inte är så dramatisk som den kan framstå, och pekar på att det redan finns ett tydligt undantag från den.

– Barn kallas inte till rätten, utan deras förhör spelar man in på förhand. Jag har inte upplevt att någon uttryckt att det är ett rättssäkerhetsproblem.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Omedelbarhetsprincipen

Omedelbarhetsprincipen är en grundläggande processrättslig princip som innebär att domstolen endast får beakta sådant material som lagts fram under huvudförhandlingen när den avgör ett mål.

Den innebär även att rätten ska grunda sin bedömning på de egna iakttagelserna av vad som presenterats under förhandlingen och inte på uppteckningar i protokollet.

Källa: Nationalencyklopedin

Inrikes

Fjällrävars stress ska mätas i avföring

En fjällräv tittar fram. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Mycket talar för att rovdjur kan stressa fjällrävar så pass mycket att det påverkar rävarnas föryngring.

Ett nytt forskningsprojekt ska nu ta reda på hur stressade fjällrävarna är – genom att titta på stresshormoner i rävarnas avföring, rapporterar P4 Norrbotten.

– Vi har samlat in ett stort material och vi har en student som ska specialstudera detta i höst, säger Anders Angerbjörn, projektledare på Fjällrävsprojektet.

Samtidigt finns tecken på att forskarnas närvaro på fjällen kan ha en positiv effekt på fjällrävens fortplantning.

– Vår närvaro gör att rödräv, kungsörn och järv håller sig borta, oftast. Det är faktiskt, paradoxalt så, bättre överlevnad på de lyor som ligger nära mänsklig störning än de som ligger mer isolerade, säger Anders Angerbjörn till radion.

Inrikes

Efter kökaoset – snart fullsatt högskoleprov

Den långa kön till anmälan för högskoleprovet har nu betats av. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/ TT
Inrikes
Inrikes Efter fredagens kaosartade köer har nu drygt 21 000 personer anmält sig till högskoleprovet. Den sista fjärdedelen av platserna beräknas fyllas upp under helgen.
Sveriges förenade studentkårer är inte förvånade över de problem som uppstått.

När anmälan till höstens högskoleprov öppnade under fredagen blev belastningen på anmälningssajten för stor. Tiotusentals svenskar satt klistrade framför en maratonlång kö. Efter allt från tekniskt strul med betalning och fusk pausades kön vid 21-tiden, och återupptogs klockan 8 på lördagen.

En uppdatering av systemet gjordes – och vid lunchtid meddelade den nationella provsamordnaren Peter Honeth att "den långa kön är nu avverkad och klar". Väntetiden försvann och klockan 17.30 på fredagseftermiddagen hade 21 000 av 27 640 provplatser fyllts. Halmstad var den enda provort som var fulltecknad.

Mycket luft

Antalet könummer låg ett tag på närmare 80 000. Peter Honeth menar att kön var uppblåst, då många som varit inne på anmälningssajten varken ville eller fick anmäla sig på riktigt.

– Det visar sig att det var väldigt mycket luft i kön, säger han.

Många av dem som nu fått en plats loggade in på sidan redan på fredagsmorgonen, och flera av dem fick inte sin plats förrän ett dygn senare.

TT: Är det rimligt?

– Nej, det är väldigt lång tid. Jag förstår att folk har blivit väldigt frustrerade och upprörda, svarar Peter Honeth och poängterar att han räknat med långa väntetider – om än inte fullt så långa som ett dygn.

Sedan i fredags har UHR också identifierat 89 fuskare som genom sina "djupa datorkunskaper" tagit sig förbi kön. En säkerhetsuppdatering gjordes för att motverka detta. Utöver betalningsstrul och de väldigt långa väntetiderna anser Peter Honeth att systemet för anmälan "i stora drag" har fungerat bra.

På UHR:s Facebooksida är det andra tongångar. "Det här är under all kritik", skriver en person i en kommentar.

"Vilken superkatastrof. För 51 år sedan landade vi två människor på månen. Hur svårt kan det vara? Gör om gör rätt!", skriver en annan.

Minister vill inte intervjuas

I augusti kom beskedet från regeringen att högskoleprovet skulle bli av, men i begränsad form. Detta efter att både UHR och flera lärosäten uttryckt kritik mot att genomföra det överhuvudtaget, bland annat på grund av smittorisken.

Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) har offentligt lämnat motstridiga besked om provets vara eller icke vara, och när den nationelle provsamordnaren tillsattes i början av september lämnade UHR:s generaldirektör Karin Röding sitt jobb i protest mot regeringens senfärdighet.

Matilda Erknrans (S) vill inte ställa upp på någon intervju om kaoset kring anmälningarna, hälsar hennes pressekreterare till TT. I ett skriftligt uttalande uppger Ernkrans:

”Nu låter vi ansvarig myndighet UHR och den nationella samordnaren jobba vidare för att hantera anmälan och därefter provets genomförande. Det är naturligtvis en svår situation men jag har förtroende för att myndigheten lyckas lösa den."

Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser att politikerna kört över experter och ansvariga myndigheter i högskoleprovsfrågan.

– Därför tycker inte vi att man ska bli förvånad om det uppstår problem, i det här fallet tekniska. Vi ser också risker i att det inte blir fullvärdiga prov till våren, säger Simon Edström, ordförande på SFS, och fortsätter:

– Det ser vi som viktigast: att man ska titta framåt och verkligen se till att högskoleproven som ges i vår ska fungera bra.

Klara Stefansson/TT

Niklas Svahn/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Efter många turer blev det till slut klart: höstens högskoleprov år 2020 ska hållas, trots coronapandemin. Men platserna har begränsats, och enbart 27 600 får chansen att skriva provet.

Endast personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet får delta i höstens prov.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

NÄSTA ARTIKEL