Utrikes

Kosovos president förnekar brottsanklagelser

Kosovo president Hashim Thaçi säger i ett tv-sänt tal att han är oskyldig till anklagelserna om krigsbrott och mord.
Kosovo president Hashim Thaçi säger i ett tv-sänt tal att han är oskyldig till anklagelserna om krigsbrott och mord.
Foto: Astrit Ibrahimi/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Kosovos president Hashim Thaçi förnekar anklagelser om krigsbrott och brott mot mänskligheten som ska ha utförts under upproret 1998-99 mot det dåvarande serbiska styret. Anklagelserna kommer från en specialdomstol som inrättades i nederländska Haag 2015 för att utreda misstänkta krigsbrott.

Anklagelserna riktas mot Thaçi, tidigare talmannen Kadri Veseli och ytterligare namngivna personer och rör bland annat mord, tortyr och bortföranden. Brotten ska ha begåtts under gerillakriget som Kosovos frihetsarmé (UCK) förde.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

FN enas om fortsatt Syrienbistånd

Arkivbild från ett migrantläger i Idlibprovinsen i Syrien, nära den turkiska gränsen.
Arkivbild från ett migrantläger i Idlibprovinsen i Syrien, nära den turkiska gränsen.
Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter flera försök har FN:s säkerhetsråd enats om humanitärt bistånd under ytterligare ett år till det av krig svårt sargade Syrien.
Ryssland har med stöd av Kina kraftigt velat minska möjligheterna att få in hjälp och har genom beslutet i viss mån fått igenom sin önskan: av två gränsövergångar stängs den ena.

Hjälpen, som sedan 2014 har kommit in i Syrien, är en viktig livlina för miljontals människor där. För ett halvår sedan, då säkerhetsrådets senast röstade i frågan, minskades antalet gränsövergångar från fyra till två. Gränsövergångarna är avgörande för att hjälpen ska kunna fraktas in till människorna i det konflikthärjade landet.

"Strid mot suveränitet"

När avtalet gick ut i fredags ville Ryssland, allierad med den syriska regimen, ta bort en av de återstående övergångarna, den som leder in i Alepporegionen i norra Syrien från Turkiet. Moskva hävdar att FN-besluten kring övergångarna är i strid med Syriens suveränitet.

Den gångna veckan har präglats av diskussioner och vetolägganden, där ett förslag från Ryssland fick nej av rådet. Den lösning man nu klubbat var ett förslag från Tyskland och Belgien och kunde röstas igenom trots att bland annat Ryssland och Kina avstod från att rösta.

Att en av övergångarna stängs anses vara ett nederlag för USA i rådet, vars ambassadör till FN sagt att två övergångar är det minsta man bör ha – där går "den röda linjen". Även FN:s generalsekreterare António Guterres har företrätt linjen med två gränsövergångar.

Beroende av övergångarna

Det nya avtalet, som alltså tillåter FN att skicka hjälp till Syriens folk utan Damaskus tillåtelse, gäller till och med den 10 juli 2021. Systemet med FN-beslutade gränsövergångar är "den mest pålitliga kanalen för att leverera hjälp till miljontals syrier i nöd", säger Susannah Sirkin från Läkare för mänskliga rättigheter.

– Utan det skulle civila som är beroende av bistånd för att överleva vara helt i händerna på den syriska regeringen, som skulle stoppa hjälpleveranser till områden ockuperade av oppositionen, säger hon.

I ett gemensamt uttalande säger Belgien och Tyskland att "en gränsövergång inte är tillräckligt, men inga gränsövergångar alls hade riskerat ödet för en hel region". Veckans oenigheter i säkerhetsrådet har inneburit att Ryssland och Kina använt sin rätt att som permanenta medlemmar lägga veto både tisdag och fredag – ackompanjerat av kritik från civilsamhälle och västländer om att de politiserar frågan om humanitärt bistånd.

Ryssland har sedan inbördeskriget i Syrian startade 2011 lagt sitt veto mot resolutioner i säkerhetsrådet som rör Syrien 16 gånger. Kina har gjort det tio gånger.

Gränsövergången Bab al-Hawa från Turkiet in i Syrien är den enda som kommer att hållas öppen för att frakta humanitär hjälp in i det sargade landet, efter ett beslut i FN:s säkerhetsråd som fick böja sig för ryska påtryckningar.
Gränsövergången Bab al-Hawa från Turkiet in i Syrien är den enda som kommer att hållas öppen för att frakta humanitär hjälp in i det sargade landet, efter ett beslut i FN:s säkerhetsråd som fick böja sig för ryska påtryckningar.
Foto: AP/TT

Utrikes

Höga insatser då Polen går till val

Presidentvalet i Polen står mellan sittande presidenten Andrzej Duda, på affischen längst ned, och utmanaren Rafal Trzaskowski på planscherna ovan.
Presidentvalet i Polen står mellan sittande presidenten Andrzej Duda, på affischen längst ned, och utmanaren Rafal Trzaskowski på planscherna ovan.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes En sak är säker: Polens nästa president blir en 48-årig man med doktorsexamen. I dag bestämmer polackerna om han ska heta Andrzej Duda eller Rafal Trzaskowski.
Valet är också ett riktningsval: fortsatt nationalkonservatism med fokus på kärnfamiljen – eller närmande till EU och återupprättande av rättsstaten.

Många bedömare ser söndagens andra presidentvalsomgång som det viktigaste valet sedan det banbrytande parlamentsvalet 1989, som ofta betraktas som en startpunkt för kommunismens fall. Polen är en parlamentarisk demokrati och presidenten har främst en ceremoniell roll, dock med några viktiga undantag.

Bland annat kan hen lägga in sitt veto mot lagar, vilket, om utmanaren Trzaskowski vinner, kraftigt skulle beskära manöverutrymmet för regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), som stödjer sittande presidenten Duda.

Viktigt vägval

Politiskt står Duda för en fortsatt nationalkonservativ kurs. Under hans första mandatperiod har PIS infört ett generöst barnbidrag som varit populärt hos anhängarna, samt sänkt pensionsåldern, som höjdes av den tidigare premiärministern Donald Tusk.

Samtidigt har regeringen drivit igenom en rad omstridda förändringar av domstolsväsendet, som beskrivits som en nedmontering av rättsstaten och har fått EU att inleda ett rättsligt förfarande mot Warszawa.

Trzaskowski, som är borgmästare i huvudstaden och företräder liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO), vill i stället ta Polen tillbaka in i EU-värmen. Han har profilerat sig en liberal, hbtq-vänlig kandidat som vill ena landet efter Dudas presidentskap, som han beskriver som splittrande.

Högt tonläge

Insatserna är höga, likaså tonläget. Den liberala dagstidningen Gazeta Wyborcza talar om ett val mellan "hopp och katastrof", som kommer att få efterverkningar i generationer framöver. "Slaget om Polen", basunerar tabloiden Super Express å sin sida ut i en rubrik.

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 7 och stänger klockan 21.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Andrzej Duda

48-årig jurist, som sedan 2015 är Polens president. Står nära det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS).

Duda är född i Kraków och har en doktorsexamen i juridik från Jagellonska universitetet. Då PIS kom till makten första gången 2005 utsågs han till vice justitieminister, och 2008 började han arbeta i den dåvarande presidenten Lech Kaczynskis (PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynskis avlidne tvillingbror) stab.

Valdes in i sejmen 2011 och tog plats i Europaparlamentet 2014. För en bredare allmänhet blev Duda bekant först då Jaroslaw Kaczynski utsåg honom till partiets kandidat inför presidentvalet i maj 2015, som han gick segrande ur. Sedan dess har han gjort sig känd för att utan invändningar vinka igenom de flesta av de lagar som klubbats av den PIS-kontrollerade sejmen.

Duda har propagerat för en skärpning av Polens abortlagar, som redan är bland de hårdaste i Europa. Han har också liknat "hbtq-ideologi" vid kommunism. Han har samtidigt vunnit popularitet för de PIS-satsningar på barnbidrag och sänkt pensionsålder som genomförts under hans tid vid makten.

Utrikespolitiskt har presidenten aktivt försökt stärka landets relation till Nato och USA. I juni besökte han Donald Trump i Vita huset, som första utländska ledare sedan coronapandemin började.

Källa: AFP

FAKTA

Fakta: Rafal Trzaskowski

48-årig doktor i statsvetenskap, som utmanar Andrzej Duda om presidentposten. Borgmästare i Warszawa. Tillhör liberalkonservativa oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO).

Trzaskowski växte upp i den polska huvudstaden, som son till den välkände jazzpionjären Andrzej Trzaskowski. Inledde sin politiska karriär som volontär 1989, året då Berlinmuren revs och Polen höll sitt första fria parlamentsval, som ofta ses som en startpunkt för kommunismens fall.

Doktorerat om EU:s institutioner vid Warszawas universitet. Även studerat i Oxford, Paris och på College of Europe utanför Warszawa. Talar engelska, franska, italienska, ryska och spanska.

Tog 2009 plats som ledamot i Europaparlamentet. 2013 blev han teknikminister och senare vice utrikesminister i dåvarande premiärministern Donald Tusks (senare ordförande för Europeiska rådet) regering.

Valdes 2018 till borgmästare i Warszawa. Kritiker anser att han inte har gjort tillräckligt mycket under sin tid vid makten, medan anhängare hyllar hans liberala syn i hbtq-frågor. Trzaskowski stödjer bland annat partnerskap för samkönade par, något som för närvarande är förbjudet i det katolskt präglade Polen.

Har under valrörelsen uppmärksammats i polsk public service-tv för att ha lyft frågan om kompensation till judar vars familjer fick tillgångar konfiskerade under andra världskriget och Förintelsen. Polen är det enda EU-land som inte lagstiftat om detta, men PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynski har sagt att Trzaskowskis hållning är ett tecken på att han vare sig har "polsk själ eller polskt hjärta".

Källa: AFP, Reuters

Utrikes

Australier ska betala obligatorisk karantän

Alla som reser från utlandet till delstaten New South Wales i Australien måste framöver själva betala en del av kostnaderna för den två veckor långa, obligatoriska hotellkarantänen. Arkivbild.
Alla som reser från utlandet till delstaten New South Wales i Australien måste framöver själva betala en del av kostnaderna för den två veckor långa, obligatoriska hotellkarantänen. Arkivbild.
Foto: PETER PARKS/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Från och med nästa helg måste alla som reser från utlandet till delstaten New South Wales i Australien själva delbekosta den obligatoriska hotellisoleringen på två veckor, rapporterar Sydney Morning Herald.

Endast medborgare eller personer med permanent uppehållstillstånd tillåts inresa i Australien. Sedan pandemins början har över 357 000 personer återvänt och tidigare i veckan satte myndigheterna ett tak på hur många som får komma in i landet varje vecka.

De som från och med nästa lördag ankommer Sydney i New South Wales kommer att få en räkning på 3 000 australiska dollar efter hotellkarantänen, motsvarande omkring 20 000 kronor. Par och familjer får viss rabatt.

– Australiska invånare har haft gott om tid på sig att återvända hem, och vi tycker att det inte är mer än rätt att de betalar en del av omkostnaderna för sina hotellvistelser, säger New South Wales premiärminister Gladys Berejiklian till tidningen.

Liknande avgifter väntas införas i andra delar av Australien och delstaten Queensland tar redan betalt för hotellkarantänen.

Emma Gyllestad/TT

Utrikes

Leksaksvapen orsakade polispådrag på Tivoli

Tivoli i Köpenhamn. Arkivbild.
Tivoli i Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: Fredrik Hagen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes

Ett stort polispådrag sattes i gång på lördagskvällen efter det att en man hade gått omkring med ett leksaksvapen inne på nöjesparken Tivoli i Köpenhamn.

Totalt greps fem personer i samband med händelsen och en anhölls.

– När vi kommer till platsen anträffar vi en grupp där en person passar på signalelementet. Han förklarar att han har kastat bort leksakspistolen och visar oss var den är, säger Henrik Svejstrup vid Köpenhamnspolisen till Extra Bladet.

Utrikes

Leksaksvapen orsakade polispådrag på Tivoli

Tivoli i Köpenhamn. Arkivbild.
Tivoli i Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: Fredrik Hagen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes

Ett stort polispådrag sattes i gång på lördagskvällen efter det att en man hade gått omkring med ett leksaksvapen inne på nöjesparken Tivoli i Köpenhamn.

Totalt greps fem personer i samband med händelsen och en anhölls.

– När vi kommer till platsen anträffar vi en grupp där en person passar på signalelementet. Han förklarar att han har kastat bort leksakspistolen och visar oss var den är, säger Henrik Svejstrup vid Köpenhamnspolisen till Extra Bladet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Flera döda i nya protester i Mali

Tidigare protester i Malis huvudstad Bamako i juni.
Tidigare protester i Malis huvudstad Bamako i juni.
Foto: Baba Ahmed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst tre demonstranter dödades och flera andra skadades allvarligt i regimkritiska protester i Mali i fredags, enligt FN:s fredsbevarande uppdrag i landet.
Sent i lördags upphävde presidenten Ibrahim Boubacar Keïta landets författningsdomstol i ett försök att blidka demonstranterna.

Under helgen har dessutom flera personer, vara minst två ledare, ur en koalition av oppositionsgrupper gripits i Malis huvudstad Bamako, uppger koalitionen. Gruppens högkvarter ska även ha genomsökts.

Författningsdomstolens beslut att ogiltigförlora omkring trettio resultat från parlamentsvalets två omgångar i mars och april ligger bakom de protester som nådde sin kulmen under fredagen och lördagen.

Ockuperade parlamentet

– Denna upplösning av författningsdomstolen kommer att göra det möjligt för oss att från och med nästa vecka be relevanta myndigheter att nominera nya medlemmar så att en ny domstol snabbt kan hjälpa oss att hitta lösningar på konflikter som härrör från valet, säger Ibrahim Boubacar Keïta.

Några av de nio medlemmarna i författningsdomstolen har redan avgått och en är avliden.

I fredags avfyrade polisen både skott och tårgas för att skingra demonstranter som hade ockuperat såväl parlamentet som public service-bolaget ORTM:s lokaler.

Lovar förändringar

Demonstranterna kräver att president Ibrahim Boubacar Keïta avgår, då man anser att han har misslyckats med att tackla ekonomiska och säkerhetspolitiska problem i landet.

Keïta uppger att han är öppen för dialog, men vad gäller protesterna säger han att "alla tolerabla gränser har nåtts och överträffats".

Tidigare på lördagen besökte landets premiärminister Boubou Cissé ett sjukhus med skadade från protesterna. Enligt RFI lovade han då mycket snabba förändringar för att skapa en mer inkluderande regering för att "möta dagens utmaningar".

Utrikes

Ghosn om flykten: Hjälper de som hjälpte mig

Carlos Ghosn. Arkivbild.
Carlos Ghosn. Arkivbild.
Foto: Meika Fujio/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den tidigare Nissan-chefen Carlos Ghosn säger i en intervju med tv-kanalen al-Arabiya att han "hjälper alla som hjälpte mig".

I december i fjol flydde Ghosn från Japan till Libanon genom att smugglas ut ur landet i en låda, efter att ha suttit i husarrest för misstankar om att ha mörkat inkomster i redovisningen, dumpat dåliga värdepappersaffärer på sin arbetsgivare under finanskrisen och missbrukat pengar som tillhörde Nissan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Trump bar munskydd vid sjukhusbesök

USA:s president Donald Trump vid ett besök på ett militärsjukhus.
USA:s president Donald Trump vid ett besök på ett militärsjukhus.
Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump, som hittills under pandemin har undvikit att bära munskydd, besökte på lördagen ett militärsjukhus utanför Washington iförd just ett sådant.
– Jag har aldrig varit emot munskydd, men jag tror att det finns en plats och en tid för dem, sade Trump när han lämnade Vita huset.
PREMIUM

Iförd ett mörkt munskydd med presidentemblemet på gick Trump runt på Walter Reed National Military Medical Center för att besöka skadade soldater.

– Jag tror att när man är på ett sjukhus, särskilt i den speciella miljön, då man pratar med en massa soldater och människor som i vissa fall precis har kommit från operationsbordet, då tycker jag att det är jättebra att bära en mask, sade Trump.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL