Lagfarter SkD

60-talshus på 80 kvadratmeter sålt i Skivarp

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 1 850 000 kronor fick Marita Nilsson, 50 år, från Skurup ge för huset på adressen Krabbeholmsvägen 5 i Skivarp. Byggår för huset är 1965 och boarean är 80 kvadratmeter. Köpet från säljaren Jan-Olof Christer Olsson blev klart i maj 2020.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen ett annat hus, på Sockerbruksvägen 3. Där såldes ett 189 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 3 200 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Vrede efter upphävt straff för Roger Stone

Donald Trumps tidigare rådgivare Roger Stone i samband med rättegången mot honom i november i fjol.
Donald Trumps tidigare rådgivare Roger Stone i samband med rättegången mot honom i november i fjol.
Foto: Julio Cortez/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump har upphävt det fängelsestraff som den tidigare rådgivaren Roger Stone har dömts till.
"Roger Stone är nu en fri man", skriver Vita huset i ett uttalande. Beslutet väcker stor frustration hos Trumps motståndare.

"Korruption utan historiskt motstycke", skriver den republikanske senatorn Mitt Romney på Twitter dagen efter Vita husets tillkännagivande att Roger Stone slipper skaka galler under de kommande tre åren.

Det var i november i fjol som Stone dömdes för att för att ha ljugit inför kongressen, förhindrat rättvisans gång och påverkat vittnen. I februari fastställdes fängelsestraffet till drygt tre år och nästa vecka var det tänkt att Stone skulle börja avtjäna sitt straff.

"En amerikansk president som omvandlar straffet för en person som dömts av en jury för att han ljög för att skydda just den presidenten", konstaterar Romney vidare i sin tweet.

"Trumps kriminella vänner"

Men förutom Romney har det i stort sett varit tyst bland Trumps republikanska partivänner efter beskedet om upphävandet av Stones straff. Mitt Romney har också tidigare riktat skarp kritik mot Trump, bland annat gjorde han presidenten rasande genom att som enda republikan i senaten trotsa partipiskan och rösta för att fälla Trump för maktmissbruk under riksrättsprocessen tidigare i år.

Hos Demokratrena lät inte reaktionerna vänta på sig.

– Med Trump har vi nu två rättssystem i USA: Ett för Trumps kriminella vänner och ett för alla andra, säger demokraten Adam Schiff som hade en framträdande roll i riksrättsprocessen mot presidenten.

Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, kallar Trump för "en laglös president som betraktar justitiedepartementet som sin personliga lekstuga" och representanthusets talman Nancy Pelosi benämner på Twitter straffupphävandet av presidentens kampanjmedarbetare som "en förbluffande korrupt handling".

Presidentens upphävning betyder inte att domen mot Stone försvinner, vilket en benådning hade gjort.

"Roger Stone har redan lidit mycket. Han behandlades väldigt orättvist, liksom många andra i den här utredningen. Roger Stone är nu en fri man", heter det i uttalandet från Vita huset.

"Otroligt hedrad"

Stones advokat Grant Smith säger i ett uttalande att hans klient är "otroligt hedrad av att president Trump använde sin fantastiska och unika makt under USA:s konstitution för denna akt av barmhärtighet."

Det här är inte första gången som Trumps regering ingriper för att hjälpa Stone. Då åklagarna i fallet yrkade på fängelse i sju till nio år, lade sig landets justitieminister William Barr i och sade att det var orimligt mycket. De fyra åklagare som hanterade fallet lämnade det i protest och en nyutnämnd åklagare rekommenderade i stället ett fängelsestraff på tre till fyra år för Stone.

Stone åtalades inom ramen för särskilde åklagaren Robert Muellers utredning av misstänkt samarbete mellan Trumpkampanjen och Moskva inför presidentvalet 2016. Utredningen kunde inte leda i bevis att ett sådant samarbete skett.

Den republikanske senatorn Mitt Romney kallar beskedet att president Donald Trump har upphävt det fängelsestraff som den tidigare rådgivaren Roger Stone har dömts till, för 'korruption utan historiskt motstycke'. Arkivbild.
Den republikanske senatorn Mitt Romney kallar beskedet att president Donald Trump har upphävt det fängelsestraff som den tidigare rådgivaren Roger Stone har dömts till, för "korruption utan historiskt motstycke". Arkivbild.
Foto: Susan Walsh/AP/TT

FAKTA

Fakta: Roger Stone

Roger Stone är en amerikansk 67-årig lobbyist och politisk konsult. Sedan 1970-talet har han arbetat för flera republikanska presidentkandidater, bland andra Richard Nixon, Ronald Reagan och Donald Trump.

Formellt slutade Roger Stone att arbeta för Donald Trumps valkampanj redan i augusti 2015, men han fortsatte därefter att stödja Trump på andra sätt och rapporteras ofta ha talat med presidentkandidaten i telefon. De två har en mångårig historia, på 1990-talet hjälpte Stone Trump med lobbyarbete för hans kasinon och han arbetade även med Trumps misslyckade Vita hussatsning 2000.

Den tidigare FBI-chefen Robert Mueller fick i maj 2017 uppdraget att som särskild åklagare undersöka Rysslands påverkan på valrörelsen 2016 samt huruvida president Donald Trumps kampanj agerat i maskopi med Moskva. Det hela har kallats Rysslandsutredningen.

Utredningen ledde till över 30 åtal, bland annat åtalades den tidigare Trumprådgivaren Roger Stone. Även den tidigare kampanjchef Paul Manafort och presidentens tidigare advokat Michael Cohen åtalades.

Mueller lämnade över sin rapport till justitiedepartementet den 22 mars 2019. Han rekommenderade då inga ytterligare åtal. Justitieministern slog därefter fast att Trumpkampanjen inte gjort sig skyldig till samröre med Ryssland och hävdade att Trump inte försvårat pågående utredningar.

Utrikes

Protester i Israel mot hanteringen av krisen

Protesterna riktar sig mot hur Israels regering har hanterat coronapandemins ekonomiska konsekvenser. På bilden syns premiärminister Benjamin Netanyahu. Arkivbild.
Protesterna riktar sig mot hur Israels regering har hanterat coronapandemins ekonomiska konsekvenser. På bilden syns premiärminister Benjamin Netanyahu. Arkivbild.
Foto: Gali Tibbon
Utrikes
Utrikes Tiotusentals demonstranter har samlats i Israels största stad Tel Aviv för att protestera mot regeringen.
Missnöjet handlar om hanteringen av den ekonomiska kris som följt på coronapandemin.

Tv-bilder från protesten som hålls på lördagskvällen visar hur demonstranterna har med sig banderoller med premiärminister Benjamin Netanyahus ansikte och texten "crime minister", översatt till svenska "brottsminister".

"Israels regering och dess ledare är ansvariga för misslyckandet med att genomföra stödåtgärder", säger organisatörerna bakom protesten i ett uttalande, skriver Haaretz.

I torsdags meddelade premiärminister Benjamin Netanyahu och finansminister Yisrael Katz att egenanställda frilansare ska få ett riktat stöd på 7 500 shekel per person, motsvarande omkring 20 000 kronor. De lovade även att pengarna ska överföras i nästa vecka, efter kritik mot att tidigare stödpaket har dragit ut på tiden, skriver tidningen.

En av demonstranterna, den 32-årige skådespelaren Iliya Zsibulsky, säger till Haaretz att han har varit arbetslös sedan teatrarna stängde i mars, och att han har tvingats flytta hem till sina föräldrar.

– Jag fick en knapp och skrattretande summa pengar från regeringen och behövde dessutom betala skatt för den.

Utrikes

Bosnien sörjer – 25 år efter Srebrenica

En kvinna lutar sig mot en gravsten i Potocari, nära Srebrenica, där 25-årsdagen av massakern där 8 000 muslimska män och pojkar dödades högtidlighölls.
En kvinna lutar sig mot en gravsten i Potocari, nära Srebrenica, där 25-årsdagen av massakern där 8 000 muslimska män och pojkar dödades högtidlighölls.
Foto: Kemal Softic/AP/TT
Utrikes
Utrikes Livet blir sig aldrig helt likt i den lilla staden Srebrenica, som blev känd i hela världen som skådeplatsen för de värsta grymheterna i Europa sedan andra världskriget.
25 år senare minns bosnierna folkmordet där 8 000 bosniakiska män och pojkar dödades.

I byn Potocari inleddes minnesceremonin med att nio offer för massakern, vars kroppar identifierats först under det gångna året, begravdes.

På samma plats hade FN:s fredsbevarande styrka (Unprofor) sin bas under konflikten i Bosnien-Hercegovina, som fick sin grymma kulmen i folkmordet i den lilla staden Srebrenica i den bosnienserbiska delen av landet, Republika Srpska.

80 massgravar

– Mina fyra systrars makar dödades alla, säger Ifeta Hasanovic, 48 år, vars egen man var en av de nio som begravdes under ceremonin i Potocari, till nyhetsbyrån AFP.

– Min bror dödades också, och hans son. Min svärmor förlorade ytterligare en av sina söner, och sin man, fortsätter Ifeta Hasanovic.

Hon är inte ensam om att ha förlorat många anhöriga. I dag, 25 år efter massakern, har sammanlagt 6 900 offer identifierats från över 80 olika massgravar i området.

– Det är smärtsamt att höra någon ropa efter sin pappa när du själv inte har någon, säger Sehad Hasanovic, 27 år, som deltar i ceremonin med sin tvååriga dotter.

Hon är nu lika gammal som han var när han förlorade sin far den ödesdigra sommardagen 1995.

Vissa förnekar

Den bosnienserbiske generalen Ratko Mladic – hyllad av vissa serber och vida hatad av bosniaker – dömdes 2017 till livstids fängelse bland annat för sin inblandning i Srebrenica. Den särskilda domstolen i Haag dömde också den bosnienserbiske politiske ledaren från den tiden, Radovan Karadzic, till livstids fängelse.

Men än i dag anser en del att det är kontroversiellt att kalla det som skedde i Srebrenica för folkmord, i ett Bosnien som fortfarande på många sätt är uppdelat mellan Bosnienserber och bosniaker, som mestadels är muslimer. Frågan finns på den politiska agendan. Bland annat har den nuvarande bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik beskrivit massakern som "en myt".

– Vi kommer att kämpa mot dem som förnekar folkmordet och glorifierar de skyldiga, säger Sefik Dzaferovic, den bosniakiske representanten i landets delade presidentämbete, i ett tal vid minnesplatsen.

Moa Kärnstrand/TT

Bosnier bär en kista med kroppen av ett av de nio offer för massakern i Srebrenica som identifierats bara det senaste året.
Bosnier bär en kista med kroppen av ett av de nio offer för massakern i Srebrenica som identifierats bara det senaste året.
Foto: Kemal Softic/AP/TT
Minnesbegravningsplatsen i byn Potocari, nära Srebrenica.
Minnesbegravningsplatsen i byn Potocari, nära Srebrenica.
Foto: Kemal Softic/AP/TT
Bosnier, vissa av dem överlevare från folkmordet i Srebrenica, vandrade genom ett bergsområde i Bosnien i en fredsmarsch som följer en av de flyktvägar som människor från Srebrenica försökte ta undan de bosnienserbiska trupperna.
Bosnier, vissa av dem överlevare från folkmordet i Srebrenica, vandrade genom ett bergsområde i Bosnien i en fredsmarsch som följer en av de flyktvägar som människor från Srebrenica försökte ta undan de bosnienserbiska trupperna.
Foto: Kemal Softic/AP/TT

FAKTA

Fakta: Folkmord i internationell rätt

Omkring 8 000 män och pojkar mördades i juli 1995 i massakern i Srebrenica, som ligger i dagens Bosnien-Hercegovina. Det beskrivs som det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.

I dagligt tal avser folkmord ofta omfattande dödande av civila, men i internationell rätt har brottet bara slutgiltigt slagits fast i domstol i två fall: massakern i Srebrenica i Bosnien 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. Den juridiska termen folkmord fanns inte före andra världskriget.

Enligt FN:s folkmordskonvention från 1948 innebär folkmord gärningar "i avsikt att förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp".

FAKTA

Fakta: Kriget i Bosnien

Det forna Jugoslavien utgjordes av dagens Serbien, Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina men splittrades under flera krig på 1990-talet.

I Bosnien pågick kriget från 1992 till 1995 mellan främst tre parter: den bosnienmuslimskt dominerade regeringsarmén, bosnienkroatiska styrkor i väst och syd samt bosnienserbiska styrkor i nord och öst. Trots att FN-styrkor fanns på plats redan från 1992 dröjde det fram till hösten 1995 innan striderna tog slut, främst framtvingat av omfattande Natoattacker mot den bosnienserbiska armén.

I och med Daytonavtalet i november 1995 skapades det politiska system som fortfarande råder i Bosnien, med en komplicerad maktdelning mellan bosniaker (bosnienmuslimer), kroater och serber.

Rättad: I en tidigare version av faktarutan fick Nordmakedonien fel namn.

Inrikes

Glada danskar bjöd svenskar på kaffe och sup

På lördagen var skåningarna åter välkomna i Helsingör och många passade på att ta färjan över Öresund. Arkivbild.
På lördagen var skåningarna åter välkomna i Helsingör och många passade på att ta färjan över Öresund. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes När Danmark åter öppnade gränsen för skåningar tog många chansen att ta färjan över sundet till Helsingör. Affärsinnehavarna i staden hade väntat på den här dagen och svenskarna som klev i land välkomnades med wienerbröd, kaffe och Gammeldansk.

Utrustade med pass och personbevis välde skåningarna åter in i Helsingör efter att ha varit portade i flera månader på grund av coronasmittan. Helsingörs borgmästare Benedikte Kiær, som välkomnade besökarna vid Toldkammeret, strålade som en morgonsol.

– Det här är en dag vi har väntat på. Helsingborg och Helsingör har en relation, en gemensam kultur och historia. Det här är så viktigt för oss och vi glädjer oss riktigt mycket, säger hon till Helsingborgs Dagblad.

Även affärsinnehavarna var glada. Svenskarna spenderar omkring 400 miljoner danska kronor om året i Helsingör, enligt föreningen Helsingör Handel. För många har de senaste månaderna inneburit ett stort ekonomiskt avbräck.

Affärsägaren Henrik Nielsen, som driver en av de många spritbutikerna i staden, har förlorat 80 procent av sin omsättning.

– Vi har saknat våra svenska kunder, det har varit tufft. I vanliga fall brukar sex, sju anställda arbeta här under sommaren, men i år räcker det med två, säger han till Helsingborgs Dagblad.

Inrikes

Trots akut brist – veterinärer får inte jobb

Elif Çalik är 27 år och kommer från Istanbul i Turkiet. Där är hon utbildad till veterinär men i Sverige tvingas hon jobba som djurvårdare.
Elif Çalik är 27 år och kommer från Istanbul i Turkiet. Där är hon utbildad till veterinär men i Sverige tvingas hon jobba som djurvårdare.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Det är akut brist på veterinärer i Sverige. Trots det arbetar flera veterinärer som djurvårdare efter att de utbildat sig utomlands.
– Helst vill jag arbeta som veterinär, det är mitt drömjobb och jag har arbetet hårt för att bli veterinär, säger Elif Çalik som utbildat sig i Turkiet.

Elif Çalik är 27 år och uppvuxen i Istanbul i Turkiet. Redan som barn var hon en stor djurvän och tillbringade mycket tid med att försöka hjälpa stadens många hemlösa katter och hundar.

Barndomsdrömmen att bli veterinär förverkligade hon då hon 2016 tog examen efter fem års studier. Men trots den långa utbildningen och två års arbete i hemlandet får hon, efter flytten till Sverige, inte arbeta som veterinär eller legitimerad djursjukskötare, utan endast djurvårdare.

På Jordbruksverkets hemsida beskrivs rollen djurvårdaren: "Som djurvårdare tillhör du ”övrig personal” och omfattas därför av det så kallade behandlingsförbudet."

– Jag känner mig ledsen ibland för det finns saker jag vill göra som jag inte får. Ibland vill jag prata om fall och dela med mig av min bedömning, men jag vill inte att kollegorna ska tycka att jag bara vill visa upp vad jag kan, säger Elif Çalik.

Att få svensk legitimation

Den akuta bristen på veterinärer i Sverige beror till stor del på att det finns för få utbildningsplatser. Djurvården är beroende av att kunna rekrytera veterinärer som utbildat sig utomland. Vissa av dem är svenskar som just på grund av bristen på platser i Sverige valt att studera utomlands, andra är utländska medborgare som flyttat till Sverige.

På Anicura Regiondjursjukhuset Bagarmossen, där Elif Çalik jobbar, är ungefär hälften av de 52 veterinärerna utbildade utomlands.

– Jag sökte information innan jag flyttade och såg att jag kunde arbeta som djurvårdare i Sverige och med tiden ansöka om att få svensk veterinärlegitimation.

Men att konvertera en legitimation från ett annat land och börja jobba som veterinär i Sverige är inte helt lätt. I många fall krävs en tvåårig tilläggsutbildning som finns på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Utbildningen har 20–40 sökande per år av vilka sex antas.

– Jag insåg efter att jag redan flyttat hit att det är svårt att komma in där, säger Elif Çalik.

"Lång och svår process"

Hon berättar att hon känner två veterinärer från Turkiet som försökt få svensk legitimation. En av dem ansökte två gånger men fick avslag. Efter fyra år i Sverige kom han in på tilläggsutbildningen.

Den andra ansökte flera gånger och fick först tillfälligt tillstånd att jobba som veterinär i Sverige. Efter det gjorde han fler ansökningar där han bifogade rekommendationsbrev från svenska kollegor, och till slut fick han sin legitimation.

– Han berättade att det var en lång och svår process, säger Elif Çalik.

Att tilläggsutbildningen erbjuder så få platser är en kostnadsfråga, enligt Jordbruksverket. SLU har inte tillräckliga medel för att erbjuda fler platser.

Hopp om att det kan ändras väcktes efter att regeringen den 17 juni i år beslutade om en permanent ökning av medel till lärosätena för att öka antalet platser inom bristyrkesutbildningarna. För SLU:s del innebär detta en extra tilldelning på omkring 3,4 miljoner för 2020 och därefter 6,6 miljoner från och med 2021 och framåt.

För egen del säger Elif Çalik att hon inte har allt för höga förhoppningar om att få svensk legitimation i höst, men hon slutar inte helt att hoppas.

– Får jag det inte så provar jag att söka igen. Får jag det inte då heller kommer jag förmodligen söka ett annat jobb. Jag har andra intressen också men helst vill jag arbeta som veterinär, det är mitt drömjobb och jag har arbetet hårt för att bli veterinär, säger Elif Çalik.

Ellinor Knoxborn/TT

– Veterinär är mitt drömjobb och jag har arbetet hårt för att bli det, säger Elif Çalik.
– Veterinär är mitt drömjobb och jag har arbetet hårt för att bli det, säger Elif Çalik.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
– Jag känner mig ledsen ibland för det finns saker jag vill göra som jag inte får. Ibland vill jag prata om fall och dela med mig av min bedömning, men jag vill inte att kollegorna ska tycka att jag bara vill visa upp vad jag kan, säger Elif Çalik.
– Jag känner mig ledsen ibland för det finns saker jag vill göra som jag inte får. Ibland vill jag prata om fall och dela med mig av min bedömning, men jag vill inte att kollegorna ska tycka att jag bara vill visa upp vad jag kan, säger Elif Çalik.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Inrikes

Ministörning tros ligga bakom elstrul på Tele2

Matchen mellan Hammarby och Sirius på Tele2 arena pausades på grund av strömavbrott. Men det var inget strömavbrott i området. Arkivbild.
Matchen mellan Hammarby och Sirius på Tele2 arena pausades på grund av strömavbrott. Men det var inget strömavbrott i området. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Under lördagseftermiddagen fick en fotbollsmatch avbrytas på Tele2 arena och tunnelbanetrafiken vid Slussen stoppades. Pauserna förklarades med strömavbrott, men det var bara en mycket kort störning i nätet – som fick stora effekter.

Den allsvenska matchen mellan Hammarby och Sirius stoppades en stund när elen försvann, och tunnelbanetrafiken vid Slussen i Stockholm var inte i drift mellan klockan 17 och 19 – med strömavbrott som angiven orsak.

Men något regelrätt strömavbrott har inte orsakat felen, berättar Thomas Kult, kommunikatör på elnätsföretaget Ellevio.

– Vi har inte haft några avbrott under eftermiddagen. Däremot var det en typ av mindre störning, en sättning, som även registrerades i vårt nät.

Störningen var över på så kort tid att det inte blev något avbrott i elleveransen, förklarar han.

– Känslig utrustning kan reagera när det blir en sådan störning, som ett skydd. Att det blir som det blev på Tele2 eller för SL kan vi tyvärr inte förklara på något annat sätt än så, säger Kult.

Exakt vad som hände är oklart, säger presstalespersonen vid SL, Aleksander Krajisnik.

– Jag vet inte hur det gått till i det här fallet, men generellt sett så vill vi att det ska fungera som det gjort nu. Det kan ha varit en säkring som gått och då bryts strömmen.

Hilda Djupenström/TT

Krönikor

Skanska framåt ute i världen

Krönikor
Ekonomikrönika

Under början av juli har Skanska inhöstat tre stora order på nybyggen runt om: i Brno, Tjeckien järnvägsspår för 610 miljoner svenska kronor, en ny bro i norska Trondheim för 800 miljoner samt samt järnvägsbyggen i Massachusetts på USA:s östkust norr om New York.

Där svarar Skanska för 760 miljoner kr, hälften av ordern på 19 km spår, åtta järnvägsbroar, tio korsningar och annan infrastruktur.

USA är numera Skanskas största marknad med 79 av koncernens omsättning på 177 miljarder kr. Detta trots att antalet anställda i USA är 7 900 av totalt 35 000.

I USA alltså knappt hälften av omsättningen och knappt fjärdedelen av antalet anställda.

Dessa tre stora order på totalt närmare 2,2 miljarder kr räcker dock inte till vad Skanska måste dra in varje vecka, i snitt 3,5 miljard. Men resten täcks av många mindre uppdrag.

Därför påverkar knappast miljardorder börskursen, ca en procent upp i veckan som gick.

Aktien gick kraftigt uppåt från ca 160 kr förra sommaren till som högst 240 kr i februari.

Därefter föll den under värsta coronaperioden ned till ca 150 kr i slutet av mars men har succesivt repat sig till ca 192 kr i veckan. Därmed ett börsvärde på drygt 80 miljarder kronor.

Huvudägare är konstellationen Industrivärden 24 procent och LE Lundbergföretagen nästan 13 procent, därefter anställda i Skanska via något som heter Seop 3,1 procent samt arbetsmarknadens pensionsbolag AMF 3 och Alecta 2,2 procent.

Kvartalsrapport 23 juli. Innan dess kommande fredag 17 juli redovisar huvudkonkurrenterna här hemma Peab och NCC.

Totalt 450 MW vilket kan jämföras med 600 MW för vart och ett av de två stängda kärnkraftaggregaten i Barsebäck.

Framåt är också vindkraftbolaget Eolus i Hässleholm på börsens lista för medelstora bolag. Bolaget är inriktat på att projektera och vara med och bygga själva vindsnurrorna men har också en stor förvaltning av dem för andra ägare.

I veckan tecknade Eolus avtal om sju olika vindkraftprojekt i Värmland med ett antal snurror varje. Totalt 450 MW vilket kan jämföras med 600 MW för vart och ett av de två stängda kärnkraftaggregaten i Barsebäck.

Vid sådana jämförelser måste man beakta att kärnkraften kan gå närmare 8 000 av årets 8 760 timmar medan vindkraftverk under 3 000 timmar, dock inte med full effekt, sällan på land.

Landets största vindkraftpark till havs, Lillgrund inom synhåll från Öresundsbron, har 48 snurror med totalt ca 1 100 MW effekt.

Sedan starten 1990 har Eolus tagit fram över 500 vindsnurror, varav de flesta har sålts vidare.

I Sverige.

Bolaget har 26 000 aktieägare med ett totalt börsvärde på 3,4 miljarder kronor.

Eftersom bolaget är mindre beroende av det aktuella låga elpriset och mer av den långsiktiga utbyggnaden har det haft en strålande utveckling på börsen.

Uppgången för aktien sedan nyår är 25 procent mot Stockholmsbörsens nedgång ett par procent. På tolv månader har aktievärdet dubblats och på fem stigit med nästa 400 procent vilket innebär att en hundralapp under tiden blivit nästan 500 kr.

Kommande vecka svämmar över av halvårsrapporter: Beijer Electronics och Ref i början av veckan, företag inom Life science utspridda från Alligator på måndag, sedan Arjo, Camurus, Cellavision, Bonesupport, Probi, ProstaLund.

Verkstadsföretagen BE Group, Haldex och Nolato förpackning.

Alla fyra storbanker visar resultaten, liksom Ericsson och operatörerna Telia och Tele2.

Sport

Junior tillbaka – men missnöjd: "Vi är slow"

Junior är tillbaka i Hammarbytruppen. Arkivbild.
Junior är tillbaka i Hammarbytruppen. Arkivbild.
Foto: Staffan Claesson/TT
Sport
Sport Han gjorde sin första ligamatch för säsongen. Sedan jämförde Junior sitt Hammarby med en segtänd lampa.
– Det går för långsamt, vi är slow, säger han efter 0–0 mot Sirius.

Mittfältaren byttes in i den 68:e minuten och gjorde därmed sina första allsvenska minuter i år. Problem med baksida lår har hållit honom utanför matchtruppen sedan cupmötet med Varberg den 24 februari och trots att han inte fick vinna i comebacken lyftes han fram av tränaren Stefan Billborn efter matchen.

– Han vill ha bollen, vågar hålla i bollen och spelar den lite närmare dem (Sirius). Då får de lite svårare att komma åt, säger Billborn.

Junior själv hade svårt att helt glädja sig i återkomsten.

– Vi är besvikna. Jag är besviken på resultatet och prestationen. Vi hade hoppats på mer, säger han.

"Inte tillräckligt vassa"

TT: Vad är det som saknas?

– Det är den mentala reaktionen. Vi är inte tillräckligt vassa. Det går för långsamt, i huvudet och benen. Man är två meter ifrån både i anfallsspelet och i försvarsspelet när det gäller som mest.

I Dplay efter matchen pratade Junior om Hammarby som "en lampa som är seg på att tändas".

Han utvecklar för TT:

– Vi är sega. Vi reagerar långsamt. Vi är alltid ett, två steg efter. Det går för långsamt, vi är slow. Överlag har det varit så för mycket. Med det sagt hade vi definitivt kunnat vinna två matcher till den här säsongen om vi hade varit lite vassare på andra saker. När det inte går lika enkelt så måste man vara på tårna, säger Junior.

"Jätteskönt"

28-åringen, som missade stora delar av förra säsongen med ett söndrigt korsband, känner sig nu helt återställd.

– Det känns bra. Jag känner inget när jag spelar så det är jätteskönt. Det är kul att spela fotboll.

Från sidan har han fått se "Bajen" starta säsongen trögt med två segrar på sju matcher.

– Det är inte kul att sitta och titta på. Man ruttnar lite när man inte kommer tillbaka så snabbt som man vill. Det kanske kommer något annat bakslag och så, men nu är jag här och det är skönt, säger Junior.

Simon Sjöstrand/TT

NÄSTA ARTIKEL