Bokrecensioner

Ond, bråd sommarläsning

Veckans deckarspalt är fylld av tips för bra deckarläsning under sommarledigheten.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Kultur och nöje
Deckarspalten Lite variation i deckarläsningen i sommarens solstol eller hängmatta kan behövas. I junis Deckarspalt recenserar Gunilla Wedding ett helt gäng av vårens och försommarens nya deckare och hittar allt från en lovande Ölandsserie till svenskt perspektiv på internationell brottslighet, dansk sjukvårdskonspiration, isländsk kyla, skotsk action och klassisk brittisk seriemördarspänning.

Nattsångaren

Författare: Johanna Mo

Förlag: Romanus & Selling

Det här är första delen i en ny serie av deckarförfattaren Johanna Mo. Hon har tidigare skrivit den Stockholmsbaserade serien om polisen Helena Mobacke vid Söderortspolisen och även den fristående deckaren Svarta änkan förra året. I nya Nattsångaren befinner vi oss på Öland dit Mo:s nya huvudperson polisen Hanna Duncker precis har flyttat. Hanna är född och uppvuxen på ön men lämnade den efter gymnasiet när hennes pappa hamnade i fängels för dödsmisshandel och mordbrand. Nu har pappan dött och Hanna har fått jobb hos polisen i Kalmar och köpt hus i byn Kleva på Öland.

Återvändandet blir inte enkelt, allt för många, även inom poliskåren, vet vems dotter Hanna är och när 15-åriga Joel hittas död vid Möcklenmossens rastplats på Öland kommer det förflutna ännu närmre. Pojkens mamma är Hannas bästa vän Rebecka som hon inte haft kontakt med sedan hon lämnade ön. Samtidigt som utredningen blir allt mer komplicera och känslig får Hanna också hotfulla samtal.

Jag känner mig direkt hemma i Nattsångaren. Det här är en klassiskt uppbyggd polisdeckare där hantverket verkligen sitter och där Mo bygger ett tätt och spännande persongalleri så väl i poliskollektivet som bland anhöriga och misstänkta runt den döda Joel. Hon lyckas fånga alla starka känslor som ett mord rör upp på ett gripande och övertygande sätt. I Nattsångaren är mord definitivt ingen spännande underhållning - här är det nära alla inblandade och på blodigt allvar. Johanna Mo fångar också Ölandsmiljöerna fint liksom polisernas eviga bilkörande fram och tillbaka över bron.

Sedan Johan Theorins fyra Ölandsdeckare (Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge och Rörgast) har Öland inte, till stor skillnad från deckartrånga Gotland, riktigt tagit plats på deckarkartan igen. Men med Johanna Mos Hanna Duncker är jag övertygad om att den kommer att göra det.

Jag ser väldigt mycket fram emot fortsättningen av den här serien och Johanna Mo var bra redan när hon skrev om Helena Mobacke men här har hon verkligen hittat helt rätt.

Glasvinge

Författare: Katrine Engberg

Översatt av: Margareta Järnebrand

Förlag: Forum

Äntligen är det dags för en uppföljare på svenska till danska Katrine Engbergs lyckad debut Krokodilväktaren. När den kom förra året lärde vi känna Köpenhamnspoliserna Jeppe Körner och Anette Werner och Ester de Laurenti, en äldre kvinna med deckarförfattarambitioner.

I nya Glasvinge är alla tre tillbaka i en historia där psykiskt sjuka unga och det danska sjukvårdssystemet står i fokus. Allt börjar med att en kvinna hittas död i en fontän på ett torg vid Ströget. Hennes kropp är täckt av märkliga skärsår och det står snart klart att hon blött till döds. Jeppe Körner leder utredningen medan Anette Werner är hemma och är mammaledig men naturligtvis inte klarar att hålla sig borta från jobbet. Fler mordoffer blir det och alla verkar på något sätt ha arbetat med ungdomspsykiatri.

Till skillnad från Krokodilväktaren spelar Ester de Laurenti en mer periferi roll denna gång men bidrar samtidigt med att ge denna ganska klassiska polisdeckare pusseldeckarvibbar när hon, likt en en modern Miss Marple kommer in från sidan genom en lite för trevlig granne. Körner och Werners privatliv är också en viktigt del av historien liksom fantastisk fina Köpenhamnsskildringar och Engberg är en deckarförfattare vars sällskap man trivs i.

På danska finns det fyra delar i serien hittills och det är inte omöjligt att jag av ren otålighet tar mig an övriga delar på danska i sommar.

Verkliga brott

Författare: Denise Mina

Översatt av: Boel Unnerstad

Förlag: Modernista

Glasgowbaserade Denise Mina har tillhört mina favoriter sedan hon debuterade med Garnethill 2001. Jag har följt henne genom tre serie, flera fristående kriminalromaner och en true crime-bok utan att någonsin bli besviken.

Årets Verkliga brott lyckas dessutom överraska mig rejält. Även om klassiska Mina-ingredienser som en hjältinna som slår tillbaka ur rejält underläge finns med så finns här också en överraskande lekfullhet och ett nästan actionliknande tempo.

Inledningsvis befinner vi oss, som alltid hos Mina, i Glasgow. Här slås Anna McDonalds stillsamma hemmafruliv i spillror när hennes man lämnar henne för hennes bästa väninna. Fullständigt förkrossad hittar Anna tröst i en true crime-podd om en mördad familj på en yacht. Fallet visar sig ha koppling till en mörk hemlighet i Annas tidigare liv och med vänninans anorektiska och lika förkrossade man i släptåg drar hon i väg på en osannolik resa genom Skottland och ut i Europa för att lösa poddgåtan och befria sig från det förflutnas skuggor. Det här är en helt oemotståndlig sträckläsningshistoria som får mig att rasa över rättssystem som aldrig upphör att förvåna när det handlar om flathet i förhållande till sexuella övergrepp men som också får mig att fnissa förvånasvärt ofta och att både sympatisera med men också förfäras över Anna McDonald. Och Denise Mina har gjort det igen – gett mig en av de bästa deckarläsningarna på mycket länge.

De rättslösa

Författare: Malin Thunberg Schunke

Förlag: Piratförlaget

Förra året vann Malin Thunberg Schunkes första bok om den svenska åklagaren Ester Edh och hennes italienska chef Fabia Moretti, I ett högre syfte, Svenska Deckarakademins debutantpris. Där blev Ester och Fabia, som arbetar på EU:s organ för straffrättsligt samarbete, Eurojust, indragna i utredningen av ett terrorattentat på franska Rivieran där svenska flerbarnspappa Amir Yasim snabbt blev den huvudmisstänkta.

I nya De rättslösa ligger fokus på utländska säsongsarbetares utsatta situation och miljöbrott med koppling till den italienska maffian. Eurojust uppmärksammas på att två säsongsarbetare, en från Polen och en från Rumänien, har försvunnit spårlöst och spåren leder snart till den ekologiska odlingen Ecolofruit nära Neapel. En italiensk polis skickas dit under cover för att ta reda på mer och snart avslöjas lager på lager av otäck och verklighetsnära kriminalitet. De rättslösa rör sig parallellt mellan polisens under cover-arbete på gården, Esters och Fabias arbete på Eurojust och en ung pojke med ett hemlighetsfullt uppdrag i det lilla samhället Marigliano, också nära Neapel. Malin Thunberg Schunke bygger skickligt och utan brådska upp spänningen samtidigt som hon ger läsaren inblickar i så väl säsongsarbetarnas tröstlösa situation som hänsynslösa kriminella nätverk.

Ett problem i historien är naturligtvis att så väl Ester som Fabia i sina roller på Eurojust inte kommer i närkontakt med själva det praktiska utredningsarbetet men Thunberg Schunke låter dem stå för överblicken och det personliga engagemanget och väver också en större historia kring dessa två som man börjar förstå kommer att knyta ihop hela serien. De rättslösa är en lyckad uppföljare till en lika lyckade debut och Thunberg Schunkes stora perspektiv gör det hon berättar så väl ohyggligt som engagerande.

Dimma

Författare: Ragnar Jónasson

Översatt av: Arvid Nordh

Förlag: Modernista

Lite svalka behövs också under sommaren och kyligare läsning än Ragnar Jónassons Dimma är svårt att hitta.

En fruktansvärd händelse inträffar på en bondgård på östra Island 1987. Det är snart jul, en snöstorm rasar och en främling knackar på dörren hos ett medelålders par.

Fallet hamnar så småningom hos polisen Hulda Hermannsdóttir i samband med att hon utreder ett försvinnande av en ung kvinna. Huldas privatliv är samtidigt på väg mot en riktig katastrof och det outhärdliga i läsningen är att alla som följt denna baklängesserie från de två tidigare delarna Mörkret och Ön vet precis vad det är och hur allt kommer att sluta.

Dimma är en riktigt, riktigt mörk och tragisk berättelse, snudd på outhärdlig ibland, men Jónasson skriver samtidigt med sådan känsla för sina karaktärer att man stannar hos dem ändå. Och han bjuder dessutom på en kriminalgåta av det lite annorlunda slaget. Varm sol mot huden under denna läsning är dock att rekommendera.

Brännaren

Författare: M. W. Craven

Översatt av: Gabriel Setterborg

Förlag: Modernista

Slutligen behöver sommarläsningen sin dos brittisk seriemördare också och bättre sådan kan man inte få än genom brittiska M. W. Cravens första bok på svenska, Brännaren.

Här bränns äldre män levande i förhistoriska stencirklar i Lake District och polisen står handfallen utan att hitta vare sig ledtrådar till mördaren eller gemensamma nämnare för mordoffren. När ett av mordoffren visar sig ha namnet på en före detta polis, Washington Poe, inristat på kroppen kallas Poe själv in för att hjälpa till trots att han lämnat poliskåren efter en skandal.

Till sin hjälp får Poe den superintelligenta men socialt minst sagt tafatta civila utredaren Tilly Bradshaw. Detta osannolika par ger sig efter en mördare som tycks ha något väldigt viktigt att berätta för omvärlden.

Brännaren är fylld av klichéer så väl när det kommer till mordoffren och mordplatser och den vackra miljön i Lake District som när det kommer till Poe som inte bryr sig det minsta om vilka regler han bryter mot för att sätta dit en mördare eller Tilly som naturligtvis är ännu en Lisbeth Salander-kopia.

Samtidigt lyckas M.W Craven göra detta så nedrigt bra, underhållande och spännande att man som läsare gladeligen sväljer allt av ren läsglädje. Han lyckas också överraska när det kommer till mördarens identitet och också bjuda på en upplösning som vare sig känns abrupt eller snabbt hopkommen. Ännu en serie som lockar att ta sig an i sommar. På engelska finns ytterligare två böcker, varav en helt nyutkommen, om Washington Poe och Tilly Bradshaw – Black Summer och The Curator.

Kultur och nöje

De ska segla över Atlanten

Här är gänget som ska kräkas över relingen på bästa sändningstid. Pressbild.
Foto: Discovery
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det har blivit dags för ett nytt gäng svenska kändisar att ge sig ut på ett saltstänkt äventyr. I år väntas den 2 700 mil långa resan över Atlanten bli tuffare än någonsin.

De som utan följebåt ska korsa världshavet i den fjärde säsongen av Discoverys "Över Atlanten" är artisten Casper Janebrink, dansprofilen Ann Wilson, artisten Loreen Talhaoui, programledaren Erik Ekstrand, skådespelaren Linus Wahlgren och före detta fotbollsspelaren Kenneth Andersson.

"Jag är så taggad på denna resa, jag har inte seglat längre än till Danmark förut och det har varit en dröm att få göra en längre segling. Jag hoppas det blir en rolig, äventyrlig och fartfylld resa med många skratt och minnen för livet", säger Casper Janebrink i ett pressmeddelande från Discovery.

Resan mellan Gran Canaria och Karibien beräknas ta 18 dagar och den här gången ska besättningen segla en mindre båt. Allt behöver skötas manuellt, utrymmena är trängre och det finns ingen kock, vilket ställer höga krav på alla medverkande i form av segling, samarbete och hushållning.

Till sin hjälp har de två vaktkaptener och skepparen Gunnar ”Gurra” Krantz, en av Sveriges mest erfarna seglare som tävlat internationellt i över 30 år.

Kultur och nöje

Stellan Skarsgård gör debut i "Simpsons"

Stellan Skarsgård gästar 'Simpsons' i avsnittet 'Podcast news', som strömmas av Disney+ från onsdag. Pressbild.
Foto: Disney+
Kultur och nöje
Kultur och nöje Så här ser Stellan Skarsgård ut som gästskådespelare i tv-serien ”Simpsons”.
– För första gången ser mina barn på mig med något som liknar respekt, säger han till TT med ett skratt.

Den svenske skådespelaren är med i en kort scen i avsnittet ”Podcast news”, som läggs ut på Disney+ på onsdag. Han är road av uppmärksamheten kring den tecknade serien – och kanske en smula smickrad.

– Det är också en enorm ära, säger han.

Under de 32 säsongerna har mängder av kända artister, skådespelare, politiker och allmänna kändisar gästspelat i ”Simpsons”. Skarsgårds scen är mycket kort, han viftar med ett kontrakt som inte är påskrivet, och är sig definitivt inte lik. Men det är hans egen röst som hörs i avsnittet.

Huruvida han är den förste svensk som fått äran att vara med i ”Simpsons” är okänt. Däremot finns det en mängd Sverigereferenser i en rad avsnitt.

Stellan Skarsgård tar det just nu lugnt hemma innan det är dags för nya inspelningar.

– Vi startar med ”Dune 2” i juli. Och sedan framåt hösten är det dags för andra säsongen av Star wars-serien ”Andor”.

Den första säsongen spelades in i England när pandemin rasade som värst och tog därför mycket lång tid.

– Jag vet inte när de börjar sända den. Det dröjer nog, så att det inte tar alltför lång tid mellan säsong ett och säsong två.

Gunnar Rehlin/TT

Stellan Skarsgård som vi är vana vid att se honom. Arkivbild.
Stellan Skarsgård som vi är vana vid att se honom. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT

Kultur och nöje

Marc Forster regisserar "En man som heter Ove"

Marc Forster ska regissera den amerikanska versionen av Fredrik Backmans succéroman 'En man som heter Ove'. Pressbild.
Foto: Amanda Friedman
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det blir den prisbelönta filmskaparen Marc Forster som regisserar den amerikanska filmatiseringen av "En man som heter Ove".

Forster har produktioner som "Finding Neverland", "Flyga drake", "World War Z" och Bond-filmen "Quantum of solace" på meritlistan.

"När jag första gången läste boken, blev jag hänförd av tanken att vänskap har kraften att förändra en persons liv. Jag ser fram emot att skapa en film med så mycket humor och hjärta”, säger Marc Forster i ett pressmeddelande från SF Studios.

Filmen är baserad på Fredrik Backmans succéroman med samma namn. Komedin om kärlek och oväntade vänskaper har sålt mer än sju miljoner exemplar över hela världen och låg på New York Times bestsellerlista i 77 veckor i följd när den släpptes.

Romanen filmades av 2015 och är en av de mest sedda svenska biofilmerna genom tiderna med runt 1,7 miljoner biobesökare. Den som ska ta sig an Rolf Lassgårds paradroll som Ove är som tidigare meddelats Tom Hanks.

Den amerikanska versionen av filmen produceras av SF Studios. Producent är Fredrik Wikström Nicastro tillsammans med Rita Wilson och Playtone-ägarna Tom Hanks och Gary Goetzman.

Inspelningen kommer att påbörjas i år.

Kultur och nöje

Daniel Radcliffe ska spela "Weird Al" Yankovic

Musikern och komediartisten 'Weird Al' Yankovics liv ska skildras i en film. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Weird Al" Yankovics liv ska bli film. Och den som ska axla rollen som musikern och satirikern är ingen mindre än Harry Potter-stjärnan Daniel Radcliffe, skriver NME.
PREMIUM

Yankovic är mest känd för sina humoristiska parodier på kända artisters låtar som "Eat it" (parodi på Michael Jacksons "Beat it") och "Like a surgeon" (parodi på Madonnas "Like a virgin").

– Jag är överlycklig över att Daniel Radcliffe kommer att gestalta mig i filmen och har inga som helst tvivel om att det här är den roll kommande generationer kommer att minnas honom för, säger Al Yankovic i en kommentar.

Enligt produktionsbolget Roku kommer filmen inte att hålla tillbaka "utan utforska alla aspekter av Yankovics liv", inklusive hans heta kändisförälskelser och berömda depraverade livsstil.

Yankovic är den mest sålda musikkomediartisten genom tiderna och femfaldigt Grammisbelönad. Han ber alltid om lov innan han gör sina parodier på kända artisters låtar och de flesta brukar bli glada och smickrade. Nirvana har bland annat sagt att de inte hade insett att de hade blivit kända förrän Weird Al gjorde parodi på deras musik.

Inspelningen av "Weird: The Al Yankovic story" börjar i Los Angeles i början av februari.

– När min senaste film "UHF" kom ut 1989 avlade jag ett högtidligt löfte till mina fans att jag skulle släppa en storfilm vart 33:e år, som ett urverk. Jag är väldigt glad över att kunna meddela att vi håller schemat, säger Yankovic.

Daniel Radcliffe ska gestalta komedistjärnan 'Weird Al' Yankovic på film. Arkivbild.
Daniel Radcliffe ska gestalta komedistjärnan "Weird Al" Yankovic på film. Arkivbild.
Foto: Willy Sanjuan/AP

Kultur och nöje

Andres Serrano lyfter rasismens klenoder

Andres Serrano är aktuell med en ny utställning på Fotografiska i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Han har ställt ut fotografier av lik, sex och avföring och hans gamla kiss-Jesus väcker fortfarande ilska. Nu är Andres Serrano tillbaka med en ny utställning där han vill påminna om USA:s rasism genom bilder på skamliga souvenirer.
PREMIUM

Ku Klux Klan-huvor, kolsvarta dockor med grinande röda munnar, ett kvitto från försäljningen av en tolvårig slavpojke, en hotfull svart man med revolver som en måltavla till skjutbanor. I sin nya utställning "Infamous" lyfter den amerikanske fotokonstnären Andres Serrano fram sitt lands skamliga förflutna i ljuset med bilder av en serie föremål.

Utställningen har tidigare visats på Fotografiska i New York och på fredag kommer den till Stockholm. Den främsta anledningen till att Serrano vill visa upp föremålen är att de över huvud taget existerar, förklarar han.

– De finns och de är en del av historien. Det här är en särskild sorts skam. Det är rasism, och USA är fullt av det, säger han och fortsätter:

– Poängen är att många av de här föremålen var ämnade för konsumtion. De köptes varje dag i helt vanliga affärer. Det var inte som att det här var speciella saker som du behövde köpa i smyg.

Dyra föremål

Bildernas motiv är laddade med klara färger och liksom glödande ljus. Serrano samlar själv på kristna konstföremål, och i hans händer har många av de gamla rasistiska prylarna förvandlats till bildmässigt vackra och åtråvärda klenoder.

– Om jag kan hitta skönhet i dem så försöker jag det. Det är så jag brukar arbeta. Jag försöker att frambringa skönhet eller åtminstone en känsla av estetik, vare sig det handlar om döda människor i ett bårhus eller skjutvapen. Jag försöker uppskatta mina objekt och skapa konstverk utifrån min estetiska känsla, säger han.

Föremålen har han köpt på Ebay och hos andra auktionshus. Några av dem var mycket dyra, berättar han. Så vilka är det som utgör marknaden för den här sortens samlarobjekt? Säkert många rasister, men det finns också många svarta köpare, förklarar Serrano.

– Whoopi Goldberg sägs vara en samlare. Det är en blandning av olika sorters människor, på samma sätt som många objekt från Nazityskland köps av vissa judiska samlare, säger han.

Fotograferade Epstein

I utställningen finns också ett porträtt av Donald Trump, och ett av Jeffrey Epstein, som Serrano tog bara några månader före finansmannens död.

Han är noga med att poängtera att hans kontakter med den förmögne sexualförbrytaren inte sträckte sig längre än så.

– Jag hade porträttet och tänkte att det skulle passa in i en utställning som heter "Infamous" (ökänd). Jag besökte hans hus några gånger tillsammans med min fru och drack kaffe. Jag fanns inte med i hans lilla svarta adressbok och det visar att jag inte var en figur i hans kretsar, säger han.

"Infamous" blev klar före mordet på George Floyd och den våg av protester som svepte över USA och resten av världen efteråt. I likhet med utställningen har många inom Black lives matter-rörelsen velat göra upp med rasismens symboler.

– Det är en bra rörelse med många likheter med medborgarrättsrörelsen. Malcolm X och Svarta pantrarna utmålades också som skurkar och ansågs vara för våldsamma, men de var nödvändiga, säger han.

"Produkt av 60-talet"

Han ställer sig dock frågande till att gömma undan eller städa bort symbolerna. Fast det där kan vara en generationsfråga, tror han.

– Jag är en produkt av 60-talet, en era som är borta sedan länge förutom för oss som överlevde den. Vi var en del av en rörelse som strävade efter att revolutionera musik, konst, politik och ras. Det var många som dog på 60-talet för att ge oss många av de rättigheter som vi tar för givna nu.

Sedan Andres Serrano doppade ner ett litet krucifix i sitt eget kiss för verket "Piss Christ" 1987 är han van vid att bli utskälld, även om omvärlden kanske inte blir riktigt lika provocerad av hans konst längre. Han har hur som helst aldrig sett de ilskna reaktionerna som någon del av konsten.

– Det där är bara en biprodukt. Meningen med min konst är inte att få människor att göra sådant. Men den väcker känslor ibland. Oftast är det nog bra känslor, men människor som mår bra av mina bilder går inte ut och demonstrerar eller skriver på protestlistor, suckar han.

Björn Berglund/TT

FAKTA

Fakta: Andres Serrano

Född i New York 1950.

Bor i New York i med sin fru.

Bakgrund: Växte upp i katolsk miljö i Brooklyn med ensamstående kubansk mamma, som tidvis var frånvarande från hemmet på grund av psykisk sjukdom. Började som tonåring studera måleri. Missbrukade droger under flera år. Fick sitt genombrott på 1980-talet med en reklaminspirerad estetik och med motiv hämtade från konsthistorien. Blev 1987 världskänd för sitt verk "Piss Christ", en bild på ett plastkrucifix nedsänkt i kiss.

Aktuell med utställningen "Infamous" på Fotografiska i Stockholm, som pågår mellan 21 januari och 19 maj. Även aktuell med filmen "Insurrection" som handlar om stormningen av kongressen förra året.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Kultur och nöje

Tydlig queertrend i vårens svenska filmer

I 'Så jävla easy going' har Joanna (Nikki Hanseblad) och skolkompisen Audrey (Melina Benett Paukkonen) någonting på gång. Pressbild.
Foto: Ola Kjelbye/Triart film
Kultur och nöje
Kultur och nöje I vårens skörd av svenska dokumentärer, barnfilmer och spelfilmer finns en tydlig trend: queer-perspektivet.
– I Sverige finns en fantastisk filmhistoria som är queer, säger Eva Beling, som lyfter fram osynliggjorda kulturpersonligheter i en ny dokumentär.
PREMIUM

I Svenska Filminstitutets nya riktlinjer för 2022 har regeringen strukit en formulering om att verksamheten ska "integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv."

Det får vara osagt om den tidigare formuleringen har bidragit till årets skörd av svenska filmer. Men det blir gott om mångfald, i form av queer-tematik och barnperspektiv i alla fall, i de 20 filmer som får premiär under våren.

Ett exempel är "Fördom & stolthet – en queer filmhistoria" av Eva Beling, som skildrar ett filmhistoriskt queer-perspektiv.

– I Sverige finns en fantastisk filmhistoria, som är queer, och det har varit ett roligt arbete att lyfta fram den, säger Eva Beling på en presentation i Filmhuset i Stockholm.

Hon har arbetat i sju år med filmen, som består av mycket arkivmaterial men också nygjorda intervjuer med skådespelare och filmskapare, som Stina Ekblad, Marie-Louise Ekman och Rikard Wolff.

Kände igen mormor

Kärlekshistorien "Nelly & Nadine" är den sista delen i Magnus Gerttens dokumentärtrilogi ("Hoppets hamn" och "Every face has a name") och utgår från arkivmaterial från april 1945, då koncentrationslägeröverlevare kom till Malmö.

Dokumentären handlar om två kvinnor som förälskar sig i varandra i koncentrationslägret Ravensbrück. Den enas barnbarn kontaktade Magnus Gertten efter en visning av "Every face has a name" i Paris, där hon kände igen sin mormor i arkivmaterialet.

– Jag fick den här historien i knäet och det är en plikt att berätta, säger Magnus Gertten på presentationen.

Inte mindre än två av Jenny Jägerfelds ungdomsböcker har filmatiserats. "Comedy queen" av Sanna Lenken handlar om den unga Sasha som vill få sin pappa att skratta igen efter moderns död. Dramakomedin "Så jävla easy going", som inviger Göteborgs filmfestival, handlar om 18-åriga Joannas jakt på adhd-medicin och den spirande förälskelsen i skolkompisen Audrey.

"Kitschig bögmelodram"

Fler queer-skildringar bjuds det på i filmatiseringen av Pija Lindenbaums barnbok "Lill-Zlatan och morbror Raring" med bland andra Simon J Berger, dokumentären "Gabi – mellan 8 och 13 år" som under fem års tid följer Gabi och hennes funderingar kring könsnormer samt "Magisterlekarna", en filmatisering av Kristofer Folkhammars roman.

– Jag hade inte trott att jag skulle göra en bögmelodram som min första film, säger regissören Ylva Forner på presentationen, och lägger till:

– Boken låtsas vara ytlig, stereotyp och kitschig och man blir ju provocerad. Men egentligen är den djupt mänsklig och det ville jag ge mig in i.

På den bredare delen av det svenska filmspektrat syns Mårten Klingbergs Vasaloppskomedi "Ur spår" med Fredrik Hallgren och Katia Winter samt Netflix-filmen "Svart krabba", en postapokalyptisk actionthriller med Noomi Rapace och David Dencik.

Miranda Sigander/TT

Skådespelaren Stina Ekblad (vänster) medverkar i Eva Belings dokumentär 'Fördom & stolthet – en queer filmhistoria', som bland annat tar upp queera rollfigurer i Ingmar Bergmans filmer. Pressbild.
Skådespelaren Stina Ekblad (vänster) medverkar i Eva Belings dokumentär "Fördom & stolthet – en queer filmhistoria", som bland annat tar upp queera rollfigurer i Ingmar Bergmans filmer. Pressbild.
Foto: Knut Koivisto
Magnus Gertten är aktuell med sin nya dokumentär 'Nelly & Nadine', som avslutar trilogin som utgår från arkivmaterial från april 1945. Arkivbild.
Magnus Gertten är aktuell med sin nya dokumentär "Nelly & Nadine", som avslutar trilogin som utgår från arkivmaterial från april 1945. Arkivbild.
Foto: Maja Suslin/TT
'Magisterlekarna' utspelas i en gymnasieskola och bygger på en roman av Kristofer Folkhammar. Pressbild.
"Magisterlekarna" utspelas i en gymnasieskola och bygger på en roman av Kristofer Folkhammar. Pressbild.
Foto: Robert Eldrim/Triart film
Noomi Rapace i den svenska actionthrillern 'Svart krabba', som får premiär på Netflix. Pressbild.
Noomi Rapace i den svenska actionthrillern "Svart krabba", som får premiär på Netflix. Pressbild.
Foto: Johan Bergmark/Netflix

FAKTA

Fakta: Vårens svenska filmer

"Isolation" av bland andra Olivier Guerpillon. Dokumentärantologi med olika perspektiv på hur covid har drabbat i olika europeiska länder. Premiär: 14 januari.

"Aja baja Alfons Åberg" av Tomas Alfredson. Böckerna om Alfons har fått nytt filmiskt liv i tre nya paket med Jonas Karlsson som berättare. Premiär: 21 januari.

"Ur spår" av Mårten Klingberg. Dramakomedi om två syskon som bestämmer sig för att åka Vasaloppet. Premiär: 28 januari.

"The golden age – en film om Union Carbide productions" av Hans-Erik Therus. Dokumentär om det kultförklarade bandet. Premiär: 29 januari.

"Passion" av Maja Borg. Kristendomen möter BDSM-ritualer i filmkonstnären Maja Borgs mörka och personliga film om helande. Premiär: 30 januari.

"Fördom och stolthet – en queer filmhistoria" av Eva Beling. Den svenska filmhistorien ur ett queer-perspektiv. Premiär: 25 februari.

"Så jävla easy going" av Christoffer Sandler. Om 18-åriga Joanna som jagar efter sin adhd-medicin och navigerar i känslor kring klasskompisen Audrey. Premiär: 25 februari.

"Nelly & Nadine" av Magnus Gertten. Den osannolika kärlekshistorien mellan två kvinnor, som blev förälskade på julafton 1944 i koncentrationslägret Ravensbrück. Premiär: 11 mars.

"Svart krabba" av Adam Berg. Noomi Rapace och David Dencik medverkar i denna Netflix-film som utspelas i en dystopisk framtid där evig vinter råder. Premiär: 18 mars.

"Calendar girls" av Love Martinsen och Maria Loohufvud. Dokumentär om äldre kvinnor i Florida som har en danstrupp i färggranna utstyrslar. Premiär: 18 mars

"The scars of Ali Boulala" av Max Eriksson. Dokumentär om skatestjärnan Ali Boulala. Premiär: 25 mars.

"Excess will save us" av Morgane Dziurla-Petit. Hybriddokumentär om excentrisk landsortsfamilj i den lilla franska byn Villereau. Premiär: 25 mars.

"Lill-Zlatan och morbror Raring" av Christian Lo. Filmatisering av Pija Lindenbaums barnbok med bland andra Simon J Berger. Premiär: 25 mars.

"Kalles födelsedagsäventyr" av Michael Ekblad. Animerat äventyr om den lilla kaninen Kalle. Premiär: 25 mars.

"Gabi – mellan åren 8 och 13" av Engeli Broberg. Dokumentär som under fem år följer Gabi, en livfull åttaåring som inte känner sig hemma i stela könsnormer. Premiär: Under våren.

"Emily och den magiska resan" av Marcus Ovnell. Familjeäventyr som riktar sig mot en internationell publik. Med Tipper Seifert-Cleveland från "Game of thrones" och "Cruella". Premiär: 6 maj.

"Historjá" av Thomas Jackson. Dokumentär om den samiska konstnären Britta Markatt Labba och klimatförändringar i Sapmi. Premiär: 18 mars.

"Kärlek och skilsmässa" av Maud Nycander. Dokumentär som följer upp "Kärlek och fiskpinnar" – 25 år senare ska paret skiljas. Premiär: 8 april.

"Magisterlekarna" av Ylva Forner. Filmatisering av Kristofer Folkhammars roman, som beskrivs som en drömsk queer-melodram. Premiär: 22 april.

Kultur och nöje

Rådsmedlem kan ha angivit Anne Frank

Enligt Ronald Leopold, chef för Anne Frank Museum, återstår många frågor att besvara när det gäller hur nazisterna kunde hitta familjen Frank. Arkivbild.
Foto: Peter Dejong/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur upptäcktes Anne Frank och hennes familj i den gömda bostaden i Amsterdam? En ny teori presenteras nu om vem som kan ha angivit familjen för nazisterna.
PREMIUM

Den 4 augusti 1944 genomförde nazisterna en razzia i Amsterdam och hittade lägenheten där Anne Frank och hennes familj hade hållit sig gömda i två år. Anne Frank och hennes syster dog i tyfus i koncentrationslägret Bergen-Belsen året efter medan modern avrättades i Auschwitz. Den överlevande fadern, Otto Frank, såg senare till att publicera "Anne Franks dagbok" som blev ett viktigt vittnesmål om nazisternas brott.

Den kanadensiska författaren Rosemary Sullivan presenterar nu i sin bok "Så förråddes Anne Frank" en teori om hur familjen blev upptäckt. I boken, som ges ut även i svensk översättning, berättar Sullivan om den pensionerade FBI-utredaren Vince Pankoke som efter en egen utredning kommit fram till att familjen kan ha blivit angiven av en medlem i det judiska råd som nazisterna, precis som på andra platser, tvingade att hjälpa till med deportationerna till koncentrationslägren.

Ronald Leopold, vd för Anne Frank House i Amsterdam, säger dock till AFP att många frågor kvarstår att besvara:

– Man måste vara väldigt försiktig med att skriva in någon i historien som Anne Franks förrädare om man inte är 100 eller 200 procent säker.

Kultur och nöje

Barberaren i Sevilla streamas

Malmö opera erbjuder två streamade föreställningar av Barberaren i Sevilla.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Scen Två föreställningar av Malmö operas kommande uppsättning av Barberaren i Sevilla kommer att streamas i direktsändning.

Lördag 12 februari är det premiär för Gioacchino  Rossinis Barberaren i Sevilla på Malmö opera. På grund av de rådande restriktionerna är samtliga föreställningar redan fullbokade. På tisdagen meddelade Malmö opera att det nu också är möjligt att köpa streamingbiljetter till två av föreställningarna - 20 mars och 29 mars.

Uppsättningen är hämtad från operafestivalen i Glyndebourne och för regin står den engelska regissören Annabel Arden. Rollen som Greve Almalviva sjungs av den sydafrikanske tenoren Levy  Sekgapane, Rosina görs av den tysk-italienska mezzosopranen Theresa Krontahler och Figaro av den österrikiska barytonen Rafael Fingerlos.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL