Lagfarter SkD

Huset på Röstånga Vång 505 i Röstånga sålt för andra gången på kort tid

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Jonathan Edman, 23 år, är ny ägare till fastigheten på Röstånga Vång 505 i Röstånga. Köpet gjordes klart i maj 2020 och priset på huset blev 1 050 000 kronor. Den tidigare ägaren köpte huset så sent som oktober 2018 för 770 000 kronor. Huset har en boyta på 122 kvadratmeter.

Knappt en kilometer därifrån såldes så sent som för tre månader sedan ett annat hus, på Röstånga Vång 532. Där landade priset på 450 000 kronor för det 80 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

En till sjukhus efter villabrand

En person fördes till sjukhus efter en brand i Hässleholms kommun. Arkivbild.
En person fördes till sjukhus efter en brand i Hässleholms kommun. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

En person fick föras till sjukhus efter en villabrand i norra Skåne på fredagskvällen.

Räddningstjänsten larmades om branden mellan Perstorp och Tyringe strax före klockan 22. Vid midnatt pågick släckningsarbetet fortsatt, men det ska inte finnas någon spridningsrisk.

– Personen som är boende i huset har förts till sjukhus, enligt de uppgifter jag har så var det den enda personen som befann sig i huset, säger Katarina Rusin, presstalesperson vid polisen i region Syd, till Kvällsposten.

Brandorsaken är ännu okänd, men det finns inga misstankar om brott, skriver polisen på sin hemsida.

Utrikes

Maxwell förnekar "med kraft" anklagelser

Åklagaren visade i förra veckan en äldre bild på Ghislaine Maxwell och Jeffrey Epstein i samband med att åtalspunkterna mot Maxwell presenterades. Arkivbild.
Åklagaren visade i förra veckan en äldre bild på Ghislaine Maxwell och Jeffrey Epstein i samband med att åtalspunkterna mot Maxwell presenterades. Arkivbild.
Foto: John Minchillo /AP/TT
Utrikes
Utrikes Det brittiska societetslejonet Ghislaine Maxwells advokater begär i en domstol i New York att hon ska släppas fri mot en borgen på fem miljoner dollar, runt 46 miljoner svenska kronor.

Maxwell greps i förra veckan misstänkt för att ha lockat minderåriga flickor till sin tidigare partner och bundsförvant – den senare avlidne affärsmannen och sexbrottslingen Jeffrey Epstein.

Epstein tog livet av sig förra sommaren i ett häkte i New York där han satt i väntan på rättegång.

Enligt de dokument som advokaterna överlämnade till domstolen på fredagen förnekar 58-åriga Maxwell "med kraft" de anklagelser som riktas mot henne och hon "avser att bestrida dem".

Enligt advokaterna finns det ingen risk för att Maxwell kommer att försöka fly landet, och hon har förklarat sig villig att överlämna sina tre pass till domstolen. Ghislaine Maxwell har ett amerikanskt, ett brittiskt och ett franskt pass. Hon har också sagt att hon är redo att låta sig stängas in, med elektronisk övervakning, i en fastighet i New York.

Advokatteamet hävdar också att den pågående coronakrisen utsätter Maxwells hälsa "för en allvarlig risk" om hon fortsatt ska hållas inspärrad.

Anklagelserna mot Maxwell, som är dotter till den framlidne brittiske mediemogulen Robert Maxwell, rör bland annat åtalspunkterna koppleri och trafficking mellan 1994 och 1997 av flickor så unga som 14 år.

Hon anklagas också för att själv vid några tillfällen varit med när de misstänkta sexuella övergreppen skett.

Om hon fälls riskerar Ghislaine Maxwell upp till 35 års fängelse. Borgensförhandlingarna inleds på tisdag.

FAKTA

Fakta Jeffrey Epstein

Jeffrey Epstein var en mångmiljardär och affärsman från New York i USA, född 1953.

År 2008 dömdes Epstein för att ha köpt sex av underåriga. Men straffet blev lindrigt, 13 månaders fängelse, men med frihet att gå till arbetet. Det korta straffet var ett resultat av förhandlingar med de federala myndigheterna.

Senare framfördes fler anklagelser om liknande brott, och att minderårig som hade befunnit sig hos Epstein hade utnyttjats både av honom och av hans vänner. En månad efter det att han gripits med anledning av dessa misstankar i juli 2019 hittades han död i sin cell i New York. Dödsfallet beskrivs som ett självmord.

Opinion

Vårdskulden kommer att ta tid att beta av

Opinion
Opinion

Över 5 000 svenskar har dött av covid19 och cirka 75 000 har konstaterats vara sjuka under den här våren.

Men många andra har drabbats av följderna av pandemin. I nästan alla regioner har såväl mammografi som tarm- och livmoderhalsscreening ställts in eller skjutits upp av oro för att sprida smitta eller för att resurserna använts till coronaberedskapen. Många som misstänker att de har fått cancer har av liknande skäl avstått från att söka vård.

Samtidigt har planerade operationer i stor utsträckning ställts in eller skjutits på en oviss framtid, sedan de första signalerna hördes om att coronasmittan kommit till Sverige. Det har drabbat tusentals människor med olika typer av smärta och andra problem.

En missad eller försenad cancerdiagnos kan vara livshotande, eftersom tidig diagnos och behandling ofta är avgörande för möjligheten att bota cancern.

En inställd eller uppskjuten höftoperation är i allmänhet inte livsfarlig, men begränsad rörlighet och ständig smärta liksom den ovisshet en inställd operation medför begränsar möjligheterna till ett fullvärdigt liv på ett allvarligt sätt.

När nu pandemin ser ut att klinga av, när antalet nya smittade och framförallt svårt sjuka minskar, måste sjukvårdens ordinarie verksamhet prioriteras på nytt, trots att personalen redan är hårt ansträngd. En vårdskuld har byggts upp under de fyra månader som pandemin rasat, som kommer att ta tid att beta av. Men det måste göras, och resurser måste avsättas. Det är lika viktigt som kampen mot coronasmittan.

Yngve Sunesson

Sport

Real Madrid behåller avståndet i titelstriden

Karim Benzema och Marco Asensio blev Real Madrids målskyttar i 2–0-segern mot Alavés,
Karim Benzema och Marco Asensio blev Real Madrids målskyttar i 2–0-segern mot Alavés,
Foto: Bernat Armangue
Sport
Sport

Real Madrid behåller försprånget ner till jagande Barcelona i toppen av La liga. Det blev en stabil 2–0-seger hemma mot Alavés i en match som också innehöll ett domarbyte.

Real Madrid fick klara sig utan vänsterbacken Marcelo, som ser ut att missa resten av säsongen på grund av en muskelskada. Han ersattes av 25-åriga Ferland Mendy som ordnade en straff redan efter tio minuters spel.

Anfallsstjärnan Karim Benzema stegade upp och satte ledningsmålet.

Domaren Jesús Gil Manzano drogs med återkommande skadekänningar under den första halvleken. Inför den andra valde han att kliva av och ersattes av fjärdedomare.

Real Madrid ångade på och utökade ledningen till 2–0 genom Marco Asensio i den 50:e minuten.

Förlusten var Alavés sjätte i rad och nu har laget bara tre poäng till nedflyttningsplats med tre matcher kvar att spela.

Real Madrid leder spanska ligan med fyra poäng ner till Barcelona.

Predikoturer

Predikoturer
Predikoturer
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

HELG

Inte längre utrotningshotad

Johanna Johansson på Kolmagården utanför Tjörnarp har inga problem att få kvigorna att komma.
Foto: Stefan Sandström
feature
TJÖRNARP. Fjällkon är en lantrasko som varit nära att bli helt utrotad. Nu ökar dock antalet så smått och en av de som satsat på rasen är Johanna Johansson på Kolmagården utanför Tjörnarp. Hennes sex mjölkkor ger mjölk som hon säljer till Glada Getens gårdsmejeri där den omvandlas till prisbelönt ostkaka. Resten får kalvarna som går tillsammans med korna på dagarna.

Det är nästan löjligt idylliskt i Johanna Johanssons kohage. Naturen är i sin allra vackraste skrud. Äppelträden blommar och där på betet står en grupp kvigor och mumsar på härligheterna. Vyn är som tagen från Norrland varifrån fjällkon naturligtvis kommer. Johannas intresse för rasen vaknade för fem år sedan.

-Jag ville ha en ”hållbar” ko som inte mjölkade så mycket. En fjällko kan bli tjugo år medan en Holsteiner bara blir fem. Fjällkon klarar sig på bara gräs och våra får vara ute större delen av året.

Här ska det bli en fruktträdgård förklarar Johanna när hon visar upp gården hon ärvde.
Foto: Stefan Sandström

Gården ärvde Johanna, tillsammans med sin far och sin bror, för tio år sedan. Nu bor hon där med sambon Peter och de två barnen Viktor och Maja. På föräldragården tvärs över vägen bor Johannas mamma, och det är där det mjölkas.

Medan vi går för att träffa de sex mjölkkorna, berättar Johanna om fjällkons alla företräden. Att den är tålig, social, frisk och att mjölken lämpar sig extra bra för osttillverkning.

-De har högre halt av proteinet Kappa-kasein B. Det gör att man får ut nästan dubbelt så mycket ost som ur ”vanlig” komjölk. Dessutom verkar det som om personer som är känsliga mot mjölk, klarar den bättre.

Vilka är ni? Nyfikna men avvaktande kommer kvigorna till oss i hagen.
Foto: Stefan Sandström

Mjölkkorna visar sig vara mer sociala än kvigorna. De kommer nyfiket fram och vill äta upp mitt block - och min tröja. Det speciella med Johannas kor är som sagt att kalvarna får gå tillsammans med dem på dagarna.

-Det är naturligt för dem att ha dem hos sig. Jag skiljer på dem på nätterna och mjölkar bara på morgonen.

Resultatet blir mellan åtta och tolv liter per ko och dag. Det som inte går till Glada Getens ostkaketillverkning, säljer hon till privatpersoner.

-Folk kommer ända från Malmö för att köpa den. Man får sälja upp till sjuttio liter opastöriserad mjölk per vecka.

Johannas sambo Peter jobbar utanför gården så det är hon som sköter djuren. Hon arbetar också på Farmartjänst.

-Drömmen är att jag och min bror ska bygga en liten chark och ett mejeri och ha en gårdsbutik - och att bara arbeta hemma. Jag gör yoghurt, fil och grädde till husbehov, och min bror är utbildad i charktillverkning så det blir hans uppgift.

Kalvarna får gå tillsammans med korna på dagarna. På natten skiljer Johanna på dem.
Foto: Stefan Sandström

Redan nu säljer hon kött och vissa charkuteriprodukter på olika Rekoringar.

-Jag är i Höör, Hörby och Hässleholm. Vi har falukorv och grillkorv och köttlådor av Linderödssvin. De växer precis som fjällkorna långsamt, i hela sju år. Det gör att köttet blir väldigt smakrikt.

Grisarna går i skogen längs vägen. Där har de bökat ordentligt.

-När vi skaffade dem fick de gå runt gården och markbereda. Där var som en djungel när vi tog över. Men efter att de varit där försvann all kirskål, skrattar Johanna.

Johanna låter Linderödssvinen röja mark en liten bit i taget i skogen
Foto: Stefan Sandström

Men åter till korna. Eftersom fjällkon är utrotningshotad gör Johanna även en god gärning bara genom att ha dem. I nuläget finns ungefär femhundra mjölkande kor registrerade, och tack vare stöd från Världsnaturfonden och EU är den nu på frammarsch. Johanna menar att det är en ko att räkna med i framtiden.

-Den klarar sig på väldigt lite, lever länge och behöver inget kraftfoder, bara gräs och så får de lite kross när de ska mjölkas. Det har blivit väldigt tydligt nu med Corona att vi måste bli mer självförsörjande och att vi måste gå mot ett hållbarare jordbruk, och fjällkon passar bra in där.

Sophie Lossing

I pappans ladugård har Johanna nu lösdrift. Hon mjölkar bara på morgonen.
Foto: Stefan Sandström

FAKTA

Johanna Johansson har totalt 35 fjällkor, varav sex mjölkas

Fjällkon är en lantrasko formad av skogsbete och fäbodbruk som under 2000 år bedrivits i norra Sverige.

Den är hornlös och har ofta vit päls med svarta eller rödbruna fläckar, men finns också i andra färger.

Den är mindre än de flesta andra koraser, stark, tålig och frisk.

fjällkons mjölk lämpar sig för osttillverkning då den har en hög proteinhalt. Den ger dubbelt så mycket ost per liter, jämfört med ”vanlig” mjölk.

Fjällkon är utrotningshotad. Men med stöd av bland annat Världsnaturfonden och EU är den på frammarsch igen.

Det finns idag ca 500 fjällkor i Sverige

feature

Lär dig byggvård på semestern

Lars Vikström tränar på att få till rätt teknik med påslag eller utstockning av bruk.
Lars Vikström tränar på att få till rätt teknik med påslag eller utstockning av bruk.
Foto: Jérémie Hoffsaes
feature
feature Blir du rastlös av att ligga på stranden? Då kan du anmäla dig till en byggnadsvårdskurs.
– När man mest sitter framför en dator om dagarna är det underbart att få göra något med händerna, säger Jérémie Hoffsaes.

Han går på ett sommarläger på Österbybruks herrgård och lär sig hur man rustar upp gamla hus.

– Det är ett perfekt sätt att lära sig om hantverk, vistas i en vacker miljö och lära känna nya människor, säger Jérémie som till vardags jobbar med riskanalyser på ett finansieringsinstitut.

Med olika försiktighetsåtgärder för att förhindra smittspridning arrangeras flera läger runt om i landet i sommar trots coronapandemin.

–  Intresset för byggnadsvård ökar. Det handlar om hållbarhet. Fler inser att vi inte kan hålla på att förbruka jordens resurser på det sätt vi gör i dag. Vi måste ta hand om det som finns – på rätt sätt, säger Bengt Lindholm.

Han arbetar på Österbybruks herrgård i Uppland och har sysslat med byggnadsvård i över 30 år.

–  Jag har bott i hus som har behövt renoveras. Då märker man vilka byggnadsmetoder som håller över tid. Traditionellt hantverk och mer naturliga material är i regel överlägsna, säger han.

Blev ett jobb

Intresset för byggnadsvård ledde till att Bengt Lindholm i dag är verksamhetsansvarig för Stiftelsen Österbybruks herrgård, som är ett av de största vallonbruken i Uppland. Det ligger nära Dannemora gruva och här har man framställt järn från 1500-talet och ända in på 1900-talet. Den pampiga herrgårdsbyggnaden med sina flyglar lyser solgul mot den skira försommargrönskan.

–  Bland alla fantastiska byggnader på herrgårdsområdet är Vallonsmedjan och Brännstålsugnen helt unika och ett kulturarv som måste bevaras, säger Bengt Lindholm.

På 1700-talet verkade familjerna de Geer och Grill på bruket. Då påbörjades en omfattande upprustning av hela området och en utbyggnad av herrgården. År 1996 blev området byggnadsminnesförklarat.

–  Sedan många år ägs bruket av en stiftelse vars ekonomi är hårt pressad. Vi söker samarbeten och lösningar överallt – att arrangera byggnadsvårdsläger är ett exempel.

Kurserna blir ett sätt att få saker och ting gjorda på bruket, samtidigt som deltagarna får utbildning. Förra året inleddes ett samarbete med Svenska byggnadsvårdsföreningen och i år är andra året som läger arrangeras.

Fel material

I fjol tog deltagarna sig an stora salen på herrgården. Rummet är imponerande med högt i tak, vackra stuckaturer, öppna spisar och enorma spröjsade fönster med utsikt mot parken med sin symmetriska damm. Men även ett otränat öga lägger märke till att ytskikten är slitna och att måleriarbeten och tapeter knappast är original.

–  Det har gjorts en ganska vårdslös uppfräschning här någon gång i slutet på 1900-talet, då man bland annat målade foder, bröstpanel och stuckaturer med moderna plastfärger i en otidsenlig färgsättning, säger Bengt Lindholm.

Målet är att återställa rummet i ett skick som bättre rimmar med ursprunget.

–  Det är många saker att ta hänsyn till. För det första måste man bestämma sig för vilken tidsperiod man vill utgå ifrån.

I Österbybruks fall föll valet på 1700-talet, efter samråd med en byggnadsantikvarie och länsstyrelsen.

–  Nu försöker vi återskapa färgsättningar och detaljer från den tiden, säger Bengt Lindholm.

Hög nivå

Han visar ena väggen där han och kollegan Marie Gyllensvaan har arbetat sig ned genom färgskikten. Utifrån det materialet har färgkoder och renoveringsförslag tagits fram.

–  Det är ett projekt som kommer att ta minst tre år – en hjälp blir kursen i augusti där deltagarna kommer att få arbeta med att skrapa bort färg- och tapetlager så att vi kan ersätta dem med rätt nyanser och material.

Men först inleder man med en kurs i kalkputs, där Jérémie Hoffsaes från Nacka är en av deltagarna. Den första semesterveckan ägnar han sig åt att knacka kalkputs, renovera grindstolpar och plugga byggnadsvård. Jérémie bor i lägenhet, men drömmer om att någon gång få möjlighet att renovera ett gammalt hus.

–  Då vill jag kunna återställa och bevara det på rätt sätt, på husets villkor. Att respektera dess själ. Många byggnader är sönderrenoverade.

Efter andra dagen av lägret känner han sig mör i kroppen efter allt fysiskt arbete. Lite senare i sommar ska han gå ännu en kurs, berättar han. Då står möbelsnickeri på schemat.

Lisa Wallström/TT

Två av deltagarna på renoveringslägret lagar fasaden på en av alla de kulturminnesmärkta byggnader som hör till Österbybruks herrgård.
Två av deltagarna på renoveringslägret lagar fasaden på en av alla de kulturminnesmärkta byggnader som hör till Österbybruks herrgård.
Foto: Jérémie Hoffsaes
Marie Gyllensvaan och Outi Moilala fogar bruk på sandstenstrappan. På byggnadsvårdslägret får deltagarna lära sig gediget hantverk samtidigt som det gör en insats för kulturarvet.
Marie Gyllensvaan och Outi Moilala fogar bruk på sandstenstrappan. På byggnadsvårdslägret får deltagarna lära sig gediget hantverk samtidigt som det gör en insats för kulturarvet.
Foto: Jérémie Hoffsaes
Bengt Lindholm på Österbybruks herrgård arrangerar byggnadsvårdskurser under sommaren. ”Det är ett sätt att visa upp bruket, ha roligt och samtidigt få hjälp med underhållet', säger han.
Bengt Lindholm på Österbybruks herrgård arrangerar byggnadsvårdskurser under sommaren. ”Det är ett sätt att visa upp bruket, ha roligt och samtidigt få hjälp med underhållet", säger han.
Foto: Thomas Sjölund
Bengt Lindholm visar en grindstolpe där tidigare putsarbeten utförts med fel teknik.
Bengt Lindholm visar en grindstolpe där tidigare putsarbeten utförts med fel teknik.
Foto: Thomas Sjölund
Bengt Lindholm begrundar en av alla de pampiga kakelugnar som finns på Österbybruks herrgård.
Bengt Lindholm begrundar en av alla de pampiga kakelugnar som finns på Österbybruks herrgård.
Foto: Thomas Sjölund
 Bengt Lindholm visar herrgårdens stora sal som ska renoveras på ett läger senare i sommar. ” Ornamentering ovanför dörren var förgyllt en gång, numera övermålad och ska på sikt återskapas”, berättar han.
Bengt Lindholm visar herrgårdens stora sal som ska renoveras på ett läger senare i sommar. ” Ornamentering ovanför dörren var förgyllt en gång, numera övermålad och ska på sikt återskapas”, berättar han.
Foto: Thomas Sjölund
Gänget som har samlats på Österbybruks herrgård för att gå en kurs i byggnadsvård får instruktioner innan dagens arbete drar igång. Genomgång sker med läraren och muraren Erik Pettersson.
Gänget som har samlats på Österbybruks herrgård för att gå en kurs i byggnadsvård får instruktioner innan dagens arbete drar igång. Genomgång sker med läraren och muraren Erik Pettersson.
Foto: Jérémie Hoffsaes
Martin Sagrén och Henrik Liljemark i full fart med att blanda kalkbruk.
Martin Sagrén och Henrik Liljemark i full fart med att blanda kalkbruk.
Foto: Jérémie Hoffsaes
Jérémie Hoffsaes har lagt en vecka av sin semester på att gå en byggnadsvårdskurs på Österbybruks herrgård. ”Byggnadsvård handlar om att tänka långsiktigt och renovera med omsorg om både miljö och historia”, säger han.
Jérémie Hoffsaes har lagt en vecka av sin semester på att gå en byggnadsvårdskurs på Österbybruks herrgård. ”Byggnadsvård handlar om att tänka långsiktigt och renovera med omsorg om både miljö och historia”, säger han.
Foto: Marie Gyllensvaan
Framtagna fragment av gamla iristapeter i en av salarna på herrgården.
Framtagna fragment av gamla iristapeter i en av salarna på herrgården.
Foto: Thomas Sjölund
Antikvarisk undersökning av gamla färglager där man har skrapat fram en färgtrappa.
Antikvarisk undersökning av gamla färglager där man har skrapat fram en färgtrappa.
Foto: Thomas Sjölund

FAKTA

Kurser på Österbybruk

Svenska byggnadsvårdföreningen har sedan 1992 ordnat mer än 200 läger med ungefär 2 000 deltagare runt om i landet, bland annat dem på Österbybruk. Under lägren varvas praktiskt bygghantverk med föredrag. Det handlar om allt från fönsterrenovering, dekorationsmålning, återskapandet herrgårdspark och slamfärgstillverkning.

Med tanke på coronapandemin har man i år vidtagit en rad försiktighetsåtgärder, enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Bland annat har man begränsat antalet deltagare och undervisningen sker i möjligaste mån utomhus.

På Österbybruks herrgård har man i sommar bland annat haft kurs i kalkputs, putsarbeten och avfärgning. I augusti arrangeras ett läger kring målning, då man försöker återskapa den stora herrgårdssalen från 1700-talet.

FAKTA

Gå en byggnadsvårdskurs

Här är några sajter att kolla in för fler kurser:

+ Slojdochbyggnadsvard.se: Arrangerar flera kurser, bland annat läger där deltagarna får vara med och rädda den fina gården Näverkärr i Lysekils kommun.

+ Byggnadsvardqvarnarp.se: Byggnadsvård Qvarnarp anordnar utbildningar inom byggnadsvård för privatpersoner, föreningar, myndigheter och företag i Småland och på Öland.

+ Byggnadsvardsforetagen.se: Arrangerar bland annat bygge av korsvirkesstomme i Göteborg i september.

+ Folkhögskola.nu: Mängder av folkhögskolor ordnar kurser i byggnadsvård. Gå in och se vad som finns där du bor.

Opinion

Landsbygdspolitik behövs

Landsbygden är inte bara jordbruk så en bred politik behövs.
Foto: Patric Berg
Opinion
Opinion

Det finns en klyfta mellan landsbygd och stad, anser 94 procent av svenska folket enligt en Novusundersökning som organisationen Hela Sverige ska leva lät göra förra året. Två tredjedelar anser att klyftan blivit större de senaste fem åren.

För över tre år sedan lade en parlamentarisk utredning om landsbygdens villkor fram ett enigt betänkande med 75 olika förslag. De flesta remissvar var positiva. Trots den breda enigheten är det bara tre som förverkligats på de här tre åren. Ett trettiotal är delvis genomförda, exempelvis genom att utredningar tillsatts, men med mer än hälften av förslagen har ingenting alls hänt. Det är för dåligt, även om en segdragen regeringsbildning och coronapandemin bromsat upp regeringens arbete.

På det kanske viktigaste området, digital infrastruktur, har en del hänt men målet, att alla i hela landet ska ha tillgång till digital infrastruktur med överföringskapacitet med minst 100Mbit/s senast 2025, är långt borta. Flera konkreta förslag för att nå målet har inte genomförts.

De viktiga förslagen om sänkta arbetsgivaravgifter och avskrivning av studielån i norra Sveriges inland, har inte genomförts. Utredningar om lättnader i strandskyddet och att göra det lättare att få lån för att bygga på landsbygden kan möjligen leda till resultat senare, tack vare januariavtalet.

Den statliga närvaron på landsbygden har försämrats under många år. Något trendbrott, som efterlystes av landsbygdskommittén, syns inte. Inga nya statliga verk har placerats utanför storstäderna och någon stor omlokalisering har inte gjorts.

Så landsbygden, genom Hela Sverige ska leva, har fog för sin besvikelse. Ska Sverige ha livskraftiga landsbygder över hela landet, vilket alla partier i ord säger sig vilja, måste regeringen sätta in resurser för att genomföra de 75 punkterna som partierna var eniga om för tre år sedan.

Sverige är fattigare utan en levande landsbygd även bortom pendlingsavstånd till de stora orterna. Det är bråttom, Jennie Nilsson och Magdalena Andersson!

Yngve Sunesson

NÄSTA ARTIKEL