Lagfarter SkD

Huset på Ella 110 i Tjörnarp sålt för andra gången på kort tid

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Fridrik och Eva Thorgilsson, 43 och 47 år, är nya ägare till fastigheten på adressen Ella 110 i Tjörnarp. Ägarbytet blev klart i maj 2020 och köpesumman blev 1 190 000 kronor. Den tidigare ägaren köpte huset så sent som december 2018 för 1 250 000 kronor. Huset har en boyta på 81 kvadratmeter.

Så sent som för fyra månader sedan såldes ett annat hus knappt en kilometer därifrån, på Gunnarp 611. Där landade priset på 1 695 000 kronor för det 119 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

OS i Tokyo 2021

Sluttävlat för smittad roddare

En nederländsk roddare har konstaterats covidsmittad. Arkivbild.
Foto: Lise Åserud/NTB/TT
Sport
Sport Den nederländska OS-roddaren Finn Florijn, som redan har tävlat i Tokyo, har testat positivt för covid-19, uppger landets roddförbund.

Florijn är den första namngiva aktiva som redan har hunnit tävla och som har bekräftats smittad.

Han slutade fyra i sitt försöksheat i singelsculler och 21-åringen skulle under lördagen ha rott i återkvalet för att försöka ta sig till kvartsfinal – men han har i stället satts i karantän och kommer inte att delta i spelen något mer.

– Min tävling började i går men jag var väl inte helt nöjd med mitt lopp och hade hoppats på ett bättre resultat i återkvalet. Men nu är det i ett slag plötsligt slut, säger en nedstämd Florijn till förbundets hemsida.

Flera nederländska funktionärer har testat positivt i Tokyo, liksom taekwondoutövaren Reshmie Oogink och skateboardåkaren Candy Jacobs. Alla ska ha åkt med samma flyg till Japan.

Under lördagen meddelades att 17 nya fall bekräftats bland personer kopplade till spelen, varav en idrottare. Totalt har 123 personer i Japan med koppling till OS konstaterats smittade sedan den 1 juli.

Enligt arrangörerna har hittills 14 aktiva på plats i Japan bekräftats smittade.

Sport

Lindskog får se matchen från läktaren

Anton Lindskog, till höger, får se matchen från sidan av. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport

Sverige spelar snart handbollspremiär mot Bahrain i OS i Tokyo. Då får mittsexan Anton Lindskog se matchen från läktaren.

Alla lag anmäler 15 spelare till match men två timmar före start måste lagen meddela en spelare som inte får vara med i matchtruppen.

27-årige Lindskog, som till vardags spelar i SG Flensburg-Handewitt, var med när Sverige tog VM-silver i januari.

Förutsättningarna på Tokyo-OS är annorlunda mot vanliga mästerskap på grund av pandemin. Sverige har ytterligare två spelare i Japan men de får stanna i Fukuoka, där förlägret har hållits. Där bor de med den övriga OS-truppen och kan träna med damernas reserver och Norges reserver.

För att krångla till det ytterligare har lagen möjlighet till ett byte av en utespelare fram till kvartsfinal och ett målvaktsbyte när som helst under turneringen.

Sverige–Bahrain startar klockan 7.15 svensk tid.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Svårare att dela på gäng på anstalter

När det redan är fullt på anstalter blir det svårare att separera på kriminella gäng. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Samtidigt som det redan är fullbelagt på många svenska anstalter har inflödet av grovt kriminella ökat. Det gör det svårare för Kriminalvården att separera på gängmedlemmar och placera de intagna på ett säkert sätt, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Det är en utmaning för oss ju fler olika gäng som kommer in. Vi separerar på gängen när de kommer in och det kommer vi att kunna fortsätta göra men det blir ett svårare pussel att lägga så klart, säger Jörgen From Nordin, till förordnad säkerhetsdirektör på Kriminalvården, till Ekot.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Nya regler ändrar miljöbilsrace

Ekonomi
Ekonomi Etanol, diesel, hybrid, el och kanske vätgas. Vad som är en miljöbil ändras med jämna mellanrum.
Ryckigt, anser branschorganisationen Bil Sweden.
Inte alls, tycker Naturskyddsföreningen.

Från 2035 förbjuds försäljningen av nya bensinbilar, föreslog EU-politikerna i förra veckan. Det är det senaste förslaget i listan över miljöbilsåtgärder.

– Politiken har varit väldigt ryckig. Begrepp som miljöbilspremie, supermiljöbilspremie och bonus-malus har virvlat fram genom åren. Vi behöver långsiktighet, annars kan bilköparna känna sig lurade, säger Jessica Alenius på bilindustrins branschorganisation Bil Sweden.

Från god till skurk

För tio-femton år sedan sågs dieselbilar som miljöbilar eftersom de är bränslesnålare än bensinbilar. Men i dag har dieselbilen blivit en miljöskurk, i alla fall jämfört med elbilar, och har högre fordonsskatt.

Etanol ansågs som ett bra miljöval ett tag. Det fanns bättre och sämre etanol också – "finetanol" och "fuletanol" – men etanolen var mest ett svenskt fenomen och nu är etanolen i princip ute ur bilden.

– Etanolen var upp som en sol och ner som pannkaka, säger Jessica Alenius.

Nya, billigare och bättre elbilar kommer hela tiden. Och vid horisonten lockar kanske vätgasbilarna som bara släpper ut vatten och tankas i stället för laddas.

Tar tid att ändra

Det kan bli dyrt att hänga med. Ännu är bara 4 procent av alla bilar på svenska vägar laddbara. Men hur ska man tänka som konsument? Måste man ha dåligt samvete om man har köpt en bensinbil?

– Jag tycker inte att man måste ha dåligt samvete. Det här systemet tar tid att ändra och ingen kan begära att någon plötsligt ska behöva sälja sin bensinbil. Däremot skulle jag gärna se att politikerna införde styrmedel som ökar förnyelsen av vår ålderstigna bilpark, säger Jessica Alenius.

Är miljövänlighet bara för de som har råd?

– Det här är fördelningspolitiskt svårt, det är det. Men det kommer att komma allt fler laddbara bilar på andrahandsmarknaden till ett bra pris, säger hon.

Rulla mindre

David Kihlberg på Naturskyddsföreningen håller inte med om att politiken är ryckig.

– Det är bilindustrin, som vill förminska problemet, som säger så. Så ryckigt är det inte. Vi har alla vetat länge att vi måste ställa om och förändra vårt transportsätt och att till exempel diesel så klart är dåligt för miljön, tycker David Kihlberg.

För Naturskyddsföreningen är det solklart att bilarna både måste bli färre och rulla mindre. Inte ens elbilen är nödvändigtvis hållbar i längden. Elen måste ju tas någonstans ifrån.

– Jag kan förstå att den som har en bensinbil kan känna sig skuldbelagd. Men det handlar inte om skuld och skam, utan om att lösa problemet. Var och en får ta sitt ansvar från sina förutsättningar. Bor man på landet så är det en annan sak än om man bor i stan, till exempel.

Jonas Fredén/TT

FAKTA

Fakta: Miljöbilar

2009: Miljöbilspremie

10 000 kr i miljöbilspremie vid köp av en ny bil

2010: Sänkt fordonsskatt

Befrielse från fordonsskatt i fem år för nya miljöbilar i Sverige.

2012: Supermiljöbilspremie

Supermiljöbilspremie för personbilar med mycket låga utsläpp av växthusgaser, max 50 gram koldioxid per kilometer.

2018: Bonus/malus

Lägre fordonsskatt (bonus) eller högre skatt (malus) beroende på hur miljöskadlig bilen är.

2021: Höjt bonusbelopp

Det högsta bonusbeloppet som ges till fordon som släpper ut noll gram koldioxid höjs till 70 000 kronor.

Källa: Transportstyrelsen

Höör

Stora fördelar med liten skala

Monika Bengtsson och Cecilia Ward är nu inne på tredje säsongen på gården i Höör.
Foto: Emma Nilsson
Höör
Höör De ser småskaliga, lokala odlingar som en komponent i arbetet för en hållbar matproduktion. Möt grönsaksodlarna bakom företaget Landet oss.

I år är det tredje säsongen som Monika Bengtsson och Cecilia Ward odlar grönsaker på gården strax utanför Höör. Bland grödorna finns allt från gurkor till kål, tomater och snittblommor. Hur stora skördar det blir varierar från säsong till säsong beroende på väder och vind.

2021 tycks vara ett bra år för den populära avlånga grönsaken som innehåller över 95 procent vatten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Skurup

”I värsta fall stänger vi tillfälligt planen”

En bild på avbytarbåset intill konstgräset. Vid båset ligger skräp, allt ifrån cola-burkar till pappmuggar till pizzakartonger.
Foto: privat
Skurup
Skurup Skurups idrottsplats har periodvis drabbats av nedskräpning under de senaste åren. Pizzakartonger intryckta i avbytarbåset och fimpar slängda på gräset är något av det skräp som uppmärksammas i en lokal Facebook-grupp.
– I värsta fall stänger vi tillfälligt planen men det skulle vara tråkigt, säger Roland Sjöholm, ordförande för Skurups AIF.

I den lokala Facebook-gruppen ”Det händer i Skurups kommun!” skrev medlemmen Lars Ekblad om nedskräpningen som skett de senaste dagarna intill konstgräsplanen på Skurups idrottsplats. 138 personer har gillat inlägget. Kommentarsfältet består av diskussioner kring vem de ansvariga skulle vara.

”Hur kan det vara så j-a svårt att slänga det i papperskorgen?” säger en medlem. Andra uttrycker att det är ett onödigt beteende och att människor tyvärr är lata och bekväma.

– Vuxna blir besvikna över att skattemedel går till att kommunen ska städa när man kan städa efter sig själv, säger Roland Sjöholm.

Roland Sjöholm står framför ett grönt hus intill planområdet. Han har på sig en blå t-shirt, ett par fyrkantiga glasögon och lutar sig mot en av trapporna intill huset. Huset kan man anta vara klubbhus och/eller omklädningsrum. Bilden är en arkivbild.
Skurups AIF:s ordförande Roland Sjöholm vädjar till folket att städa efter sig.
Foto: Max Holmgren/arkiv

Roland Sjöholm har under sin roll som ordförande för Skurups AIF upplevt problematiken med nedskräpning till och från sedan konstgräsplanen anlades. Planen inrättades enligt ordföranden för att man spontant skulle kunna spela fotboll när gräsplanerna var uppbokade för träningar. En lucka intill gör att man kan gå in på dag- och kvällstid. På natten låser trygghetsvärdarna den.

– Ungdomar hänger på konstgräsplanen och det får de göra så länge de plockar upp efter sig, säger Roland Sjöholm. Tidigare har vi fått stänga planen under en period för att sedan öppna när det blivit bättre. Vissa klättrar även in olovligen och vid tillfällen har det krossats glasflaskor vilket påverkat vår verksamhet.

En bild på en träaltan intill gräsfotbollsplanerna. På altanen står träbord och bänkar och en tom papperskorg. På altanen vid sidan om papperskorgen ligger massvis av skräp allt ifrån doggy bags till pappmuggar. På fotbollsplanen står en vattenspridare på.
Intill gräsplanerna har det även skräpats ned.
Foto: privat

Fotbollen rullar vidare trots nedskräpningen. Ordföranden bedrövar sig istället för kanslisterna samt ansvariga inom kommunen.

– Det blir ett onödigt arbete och onödiga kostnader för de att hålla ordning. Det är kommunens anläggning så därför blir det tyvärr att de får städa när egentligen har andra arbetsuppgifter.

Roland Sjöholms yngsta son hade varit vid konstgräset efter att det hade skräpats ner.

– Grabben sa att ”jo men så är det idag” när vi pratade om det. Det har han rätt i men det är även vuxna som skräpar ner. Det är en allmän ökning av nedskräpning.

Skånska Dagbladet kontaktar Lars Ekblad som uppmärksammade problemet på Facebook. Lars Ekblad är arbetsledare inom kommunen och är en av de som städat efter nedskräpningen.

– Det är ett problem här i tätorten då idrottsplatsen är en samlingspunkt mitt i byn. Åtgärder är dock inte lätt. Om man kommer på dem kan säga till. Det har trygghetsvärdarna gjort. Det viktiga är dock att föräldrar som läser detta och har barn som hänger där säger till sina barn.

För att stoppa nedskräpningen menar Roland Sjöholm att trygghetsvärdar får vara på plats men även vuxna.

– Man får rycka de i öronen om de inte sköter sig. Vi föräldrar har även ett ansvar. Min vädjan är dock att se till att städa efter sig och att vara på varandra. Säg till en kompis som skräpar ner.

Dagen efter Lars Ekblad publicerat inlägget var det lika mycket skräp kvar. Spritflaskor hittades på platsen vilket ledde till en polisanmälan. Larmbolaget, polisen och trygghetsvärdar ska nu vara på plats och kontrollera.

Lund

Skyddsombud på BB slår larm

Bilden föreställer Lunds lasarett
Lund
Lund En stressig arbetsmiljö med flera beordrade arbetspass, underbemanning och ingen tid för helhetsbedömningar av patienter. Nu slår skyddsombudet på BB-avdelningen på Skånes universitetssjukhus i Lund larm till arbetsmiljöverket.

– Arbetsförhållandena är omöjliga att arbeta efter. Det finns inga förutsättningar att göra ett bra jobb, säger Hanna Ödman barnmorska och skyddsombud på BB-avdelningen.

För lite personal

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sjöbo

Fullbelagd månad för Orebackens camping

Catharina och Kees Snelders sitter i var sin mossgrön campingstol framför sin van. På Kees stol hänger en randig handduk och i bilen syns en madrass som är hopvikt. Kees har på sig svarta shorts, flip-flops och en svart t-shirt med en röd spindel på. Catharina bär solglasögon och en rödrutig skjortklänning och flip-flops.
Foto: Kajsa Centre
Sjöbo
Sjöbo Under förra sommaren uteblev utländska gäster på Orebackens camping men i maj förutspåddes en ljusare framtid. När Skånska Dagbladet under gårdagen besökte campingen var förutsägelsen korrekt.
– Det har varit en bra sommar där det kommit mycket utländska gäster men även mycket svenskar, säger Håkan Andersson, fritidschef inom Sjöbo kommun.

Orebackens camping har varit fullbelagd varje natt i juli. De gröna skogsytorna campingen erbjuder har i sommar främst ockuperats av nederländare och tyskar. Även inhemska gäster har bosatt sig intill skogsslingorna. Trots detta går det alltid att göra rum för nya gäster.

– Då det är en skogscamping kan man alltid knö in ett extra tält eftersom camparna på vår camping inte måste stå på linjerade rader, säger Håkan Andersson. Däremot har vi har inga stugor att erbjuda under juli förutom kanske någon enstaka strönatt.

Håkan Andersson står framför campingen. I bakgrunden syns en bild och några husbilar bakom halv skymmande träd.
Håkan Andersson hävdar att naturen i området drar till sig gäster.
Foto: Kajsa Centre

Håkan Andersson menar att läget är optimalt.

– Det är många drop in-gäster som kommer hit när det är fullbokat vid kusten. Här kan man sedan enkelt ta sig till kusten. Många väljer dock att stanna här och gå på våra vandringsleder eller cykla mountainbike på cykellederna.

Tillgången till naturen är något som lockar gästerna.

– Det är bra läge för kust och skog men de som kommer från kontinenten åker inte hit för badstränder. Det har de oftast in sina länder. Istället åker de hit för den fina naturen.

Årets procent av utländska gäster närmar sig 2019 års siffra. Håkan Andersson tror att det beror på olika faktorer. Bland annat då husbil- och husvagnsförsäljningen har ökat men även då campingen har fått överlag goda recensioner.

– Innan man åker är det somliga som kollar Tripadvisor eller liknande för research. Bra omdöme från andra gäster är den bästa reklamen. Våra gäster är nöjda, säger att det är bra service och mycket vackert här.

Fritidschefen påstår även att campingtrenden kommer att hålla i sig.

– Det är inget som talar för motsatsen. Sedan vet jag inte om trenden kommer att fortsätta att öka. Det totala tappet har dock kommit tillbaka till vår camping. Så mycket beläggning med utländska gäster per natt har vi inte haft sedan vi tog över campingen år 2019.

Catharina och Kees Snelders från Nederländerna är en av Orebackens besökare. De har varit på campingen i en natt men ordnade så att det kunde stanna ytterligare en.

– Vi gillar Sverige då det finns många områden att utforska, säger Catharina Snelders. Arkitekturen är fin och folket väldigt trevliga till och med i trafiken.

– I Holland där vi bor är det väldigt trångbott, tillägger Kees Snelders. Jag gillar det backiga landskapet och att det är så lugnt här. Vi planerar dock att se ännu mer naturlandskap.

Paret ska tillbringa fem veckor i Sverige men fortsätta norrut mot Linköping. Några som kommer ännu mer norrut är Anette och Olle Samuelsson samt Greta Muhr och Dan Lagemyr från Örebro. De ska campa runt om i Sverige upp mot fyra veckor.

– Det var fullbokat längst kusten så det fick bli här, säger Anette Samuelsson. Men det var så pass bra så att vi stannar i tre nätter.

Hittills har kvartetten spenderat tid i Ystad där de åkt med stadståget. Nu har de landat i vad de benämner som sitt vardagsrum.

– Här är det härligt, efter klockan 23 blir det knäpptyst, säger Olle Samuelsson för att sedan gå tillbaka till att njuta av samvaron innan det bär av på nya äventyr.

Kvartetten sitter i ett grönt tält vid sidan om ett bord med plastmuggar på.
Kvartetten, med paret Samuelsson till höger, sitter i sitt tillfälliga vardagsrum.
Foto: Kajsa Centre
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL