Personligt

Människokärleken får henne att ge upp fredagarna

Camilla Nyman
Camilla Nyman är utsedd till Årets nattvandrare.
Foto: Linnea Nybogård
Personligt
Personligt Camilla Nyman vandrar de flesta fredag på Kävlinge kommuns gator, allt för att ta hand om ungdomarna. Hon tycker om att jobba med människor, något som syns både på hennes jobb och fritid.

– Det var en kompis som undrade om jag skulle testa. Sen var jag fast.

Camilla Nyman är utsedd till Årets nattvandrare. Hon är en extra vuxen för de tonåringar som är ute om kvällarna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

I fjällen känner han sig både sårbar och stark

Man utanför litet tält med fjälltoppar i bakgrunden.
I fjällvärlden känner sig Björn Mattsson både såprbar och stark på samma gång.
Foto: Privat bild
Personligt
Malmö
Friluftsliv Fem, sex gånger om året lämnar Björn Matsson Malmö för att dra till fjälls. I jobbet, med familjen eller som färdledare. För att känna sig svag och stark, på samma gång.

För några veckor sedan berättade vi här i Skånska Dagbladet om hur Friluftsfrämjandet i Malmö höll en introduktionskurs för sommarfjällvandrare. Ett tiotal personer slöt upp, från rena nybörjare till personer med ganska god vana.

Ledare för arrangemanget var Björn Mattsson.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Tio år som svensk, för att kunna påverka

Bröstbild på brett leende ljushårig man med kort skägg och vit skjorta i parkmiljö.
Niels Paarup Petersen växte upp i en gränstrakt och bor numera i en annan.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Malmö
Jubileer I år är det tio år sedan Niels Paarup Petersen bytte från danskt till svenskt medborgarskap.
– För att kunna rösta, är hans kortfattade förklaring. Demokrati är viktigare för mig än nationalitet.
Han ville helt enkelt kunna påverka besluten där han bor. Nu sitter han i riksdagen.

Niels Paarup Petersen hade bott i Malmö i fyra år när bestämde sig för att bli svensk medborgare. Att han bosatte sig på den här sidan gränsen var närmast en slump; han hade träffat en svensk kvinna när han arbetade med Öresundsbron.

– Hon hade en bra bostad att flytta ihop i här - det hade inte jag i Köpenhamn.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Han är fortfarande efterfrågad

Äldre solbränd man lutar sig mot en bil.
Bertil Liljekvist bor i Beddingestrand sedan ett tjugotal år.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Skurup
Veteran Trots att han gått i pension för länge sedan finns det fortfarande de som hör av sig till Bertil Liljekvist för att han ska gå igenom deras bilar innan besiktningen.
– Det är alltid kul att träffa gamla kunder, säger han.

Det där händer kanske tre, fyra gånger om året, säger Bertil Liljekvist, som nu ser fram emot sin 80-årsdag.

I ungefär femtio av de där åttio åren har han arbetat med att laga bilar och sälja bensin, i Slimminge alldeles norr om Skurup

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Hon har forskat om varför man kastar yxan i sjön

Kvinnlig arkeolog på knä på en grävplats.
Numera gräver Åsa Berggren inte så ofta själv, utan fungerar för det mesta som projektledare.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Malmö
Lund
Staffanstorp
Stipendiat I årtusenden sänkte människor saker i sjöar och träsk, både sådant vi förstår var värdefullt för dem, som fint arbetade yxor, och sådant vi har svårt att förstå värdet av. Arkeologen Åsa Berggren, en av årets Nils Karlebystipendiater, har forskat om en sådan våtmark och försökt förstå varför de här våtmarksoffren gjordes.
Att förstå ett sammanhang ger för övrigt en större kick än att hitta föremål, tycker hon.

Härom veckan kungjordes att Åsa Berggren är en av två som får årets Nils Karlebystipendium. Det har instiftats för att främja forskning om skånsk kultur och historia.

Det vanliga är ju att man söker ett stipendium och i ansökan berättar vad man ska använda pengarna till. Men så var det inte i det här fallet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Hon vill skapa en geopark i Skåne

Närbild på kvinna i skuggig bäckravin, sommar.
Emma Rehnström växte upp alldeles i närheten av Fågelsångsdalen, som fått ge namn åt en geologisk epok..
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Lund
Prisad – Tänk att stå i en dal utanför Lund och göra en fantastisk resa i tid och rum. Det är jättekul att undervisa och ta med andra på den resan.
Emma Rehnström har av sina kollegor utsetts till Årets geolog i Sverige, för - som det uttrycks i motiveringen - sin förmåga att göra geologin populär för en vidare krets. Nu arbetar hon för att förverkliga Skåne som geopark.

Emma Rehnström föreslår att vi träffas Fågelsångsdalen utanför Södra Sandby. Där finns skifferlager, så pass lättavlästa att Sandby faktiskt har fått ge namn åt en hel geologisk period, som inträffade för ungefär 458-453 miljoner år sedan.

Det bestämdes 2015; Sandbian heter perioden internationellt, det vill säga på engelska. På svenska heter den helt enkelt Sandby.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Personligt

Vill ta reda på vad landskapet kan ge

Karen Lagercrantz, juni 2020
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Hörby
Sjöbo
Bok Vilken roll - eller vilka roller - kan landskapet spela och hur kan vi använda oss av ELC, den europeiska landskapskonventionen, när vi planerar framtidens samhälle? Det är en fråga som Karen Lagercrantz vill belysa med boken ”Landskapets betydelse - ELC och Est som inspiration för ett hållbart landskap”.
Själv kan hon tänka sig att tro på dem som säger att människan trivs bäst i ett skogsbryn.

– Det här är lite av det jag jobbade med innan jag gick i pension, förklarar Karen Lagercrantz.

Som har räknat ut att det här måste vara hennes 16:e bok.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

En resande ordförande som måste vara stilla

Kortkllippt, leende man i blå kavaj och vit skjorta, uppknäppt i halsen.
Matz Nilsson hade varit rektor i Lund och utbildningsdirektör i Malmö innan han blev ordförande för skolledarfacket.
Foto: Martin Lindeborg
Personligt
Malmö
Lund
Berest Matz Nilsson är inte van att vara så stilla som han måste vara nu: - Jag är nog en av de fackförbundsordförande som reser mest, säger han.

Matz Nilsson är sedan 2012 ordförande för Sveriges Skolledarförbund, som organiserar i huvudsak rektorer och andra skolledare, under högskolenivå. Det är ett heltidsjobb, som han alltså i mångt och mycket tillbringar på resande fot.

– Jag vill vara ute och lära mig, se hur det är att vara rektor och skolledare. Det är väldigt skiftande förutsättningar som råder på olika ställen i det här stora landet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Han startade Eslövs färd mot toppen

85-årig leende man håller upp ytterdörren till sitt hem.
Horst Friemer är Eslövsbo sedan 1964.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Eslöv
Sport
Eslöv När Horst Friemer blåste nytt liv i bordtennisen i Eslövs AI 1970 anade han knappast att det i förlängningen skulle leda till att klubben blev dominerande i Sverige. Fast när det skedde hade han själv lämnat allt ansvar - elitidrott och allt vad det innebär av pengahantering är inte hans grej: - Jag ville jobba med breddidrott.

Horst Friemer berättar hur det gick till. EAI hade en bordtennissektion, men det hände att lagen uteblev från matcher, lämnade walk over.

– Jag var kassör i EAI:s huvudstyrelse och såg hur det kom in avgifter för att vi lämnat walk over.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL