Ekonomi

Kraftigt ras på Wall Street

Kraftiga kursfall på Wall Street. Arkivbild.
Foto: Mark Lennihan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Ledande index på New York-börsen rasade på torsdagen – den värsta nedgången sedan den 18 mars, då marknaden chockades av nedstängningen av det amerikanska samhället, i sig en konsekvens av viruspandemin.

Nu påverkades investerarna av förnyad oro för en andra våg av smittspridning sedan ett ökat antal fall av covid-19 noterats i flera delstater. Onsdagens besked från centralbanken Federal Reserve – dystra framtidsutsikter för både arbetsmarknad och ekonomi – bättrade inte på börshumöret.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

A-kassor samverkar för kortare väntetid

Många har skrivit in sig på arbetsförmedlingen under pandemin och trycket på a-kassorna är högt vilket har förlängt handläggningstiderna för att få pengar utbetalda hos vissa a-kassor. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Tillströmningen av personer som ansökt om ersättning från a-kassa under coronapandemin har gjort att många fått vänta längre än vanligt på pengar. Handläggningstiderna skiljer sig dock mellan olika a-kassor. För att undanröja obalansen ska a-kassorna börja samverka mer, enligt ett pressmeddelande från Sveriges a-kassor. Flera a-kassor ska nu handlägga ansökningsärenden från Alfa-kassan, som har de längsta handläggningstiderna.

Den normala handläggningstiden uppges vara 4–6 veckor och majoriteten av a-kassorna uppges klara av det. Men hos vissa a-kassor är väntetiden nu sju veckor eller mer.

Samverkansinsatsen ska pågå fram till mitten av december, skriver Sveriges a-kassor.

Alfa-kassan betalar ut en grundersättning till de som inte är medlemmar eller anslutna till någon a-kassa.

Ekonomi

Tungt fall på börsen – Nordea sänke

Nedåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen, liksom ledande Europabörser, inleder veckan med brett kursfall. Strax efter klockan 11 har OMXS-index sjunkit 2,3 procent.
Nordea faller mest av storbolagen efter en ny bankläcka som avslöjar misstänkt illegala penningtransaktioner.

Stockholmsbörsen inleder veckan med tydliga kursfall. Det följer tidigare nedgångar i bland annat Asien och utvecklingen på de europeiska börserna där oro för ökad smittspridning av coronaviruset och dess konsekvenser fått ny fart.

Storbolagslistan lyser rött med samtliga bolag på minus.

Storbanken Nordea faller mest av börsjättarna, ned drygt 5 procent efter att en ny internationell bankläcka satt ljus på stora mängder misstänkt illegala penningtransaktioner via ett flertal storbanker världen över, bland dem Nordea. Läckan visar hur en rad storbanker har försummat sin skyldighet att förhindra penningtvätt.

Både SEB och Swedbank faller 3,6 respektive 3,4 procent, medan Handelsbanken backar 2,5 procent.

Bland de största förlorarna finns även lastbilstillverkaren Volvo, ned 3,6 procent och bilsäkerhetskoncernen Autoliv, ned 3,8 procent.

Klädjätten H&M tappar 3,4 procent.

Läkemedelsjätten Astra Zeneca som fått positiva besked från EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) gällande cancerläkemedlet Lynparza backar 1,6 procent.

Regeringen har på morgonen presenterat höstens budgetproposition där merparten av satsningarna i den rekordstora budgeten var kända på förhand. Prognoserna som lades fram i augusti är i stort sett oförändrade och regeringen räknar med ett BNP-fall på 4,6 procent i år.

Ekonomi

SD välkomnar att högre a-kassa blir kvar

SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt tycker att regeringen, C och L prioriterat fel i budgeten.
Foto: Jessica Gow / TT
Ekonomi
Ekonomi Sverigedemokraterna välkomnar att regeringen vill låta de högre ersättningsnivåerna i a-kassan att vara kvar.
Men de och Kristdemokraterna kritiserar budgeten för att vara ett hopplock av fyra partiers önskelista, utan tanke på helheten.

– Budgeten syftar till att fyra partier ska vara mer eller mindre nöjda, så att de kan fortsätta att regera, säger SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt.

SD anser inte att S, MP, C och L prioriterat rätt när de gjort upp om budgeten.

– Vi har andra mer akuta problem, som fanns även innan corona – finansieringen av försvar och säkerhet, kriminalvården, rättsväsendet och offentlig sektor överlag, säger Oscar Sjöstedt.

Gjort storköpsrunda

Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed jämför budgetens innehåll med resultatet av oplanerad storhandling. Här finns fyra som drar till stormarknaden, tar jättevagnen, kastar i det de vill ha var och en, drar kreditkortet och kommer hem och undrar vad de ska använda allt till.

– Det är halvfabrikat, snacks och naturgodis, säger Forssmed.

Det riskerar att bli en dyr kompletteringshandling, bedömer han. KD anser också att flera åtgärder som ska stimulera ekonomin kommer för sent, som skatteavdrag på arbetsinkomster och sänkta arbetsgivaravgifter för unga.

– Krisen är här och nu, säger Forssmed.

Oscar Sjöstedt hade velat se mer långsiktiga tillskott till välfärden, men även större satsningar på exempelvis mer vägunderhåll och andra infrastruktursatsningar. SDOär också tveksam till om flera av skattesänkningarna är effektiva.

A-kassan positiv

Om han ska peka på något positivt i budgeten är det att höjningen av taket i a-kassan förlängs i två år.

– Man ser nu hur viktig a-kassan är för många människor, säger Oscar Sjöstedt.

Kristdemokraterna anser tvärtom att de högre ersättningsnivåerna kan innebära att människor blir kvar i arbetslöshet längre och inte söker nytt jobb lika aktivt.

Centerpartiet, som har varit med och förhandlat fram budgeten, är inte oväntat desto nöjdare med resultatet.

– Det här är på många sätt en historisk budget, inte minst för att det här är historiska nivåer på tillskotten till vår gemensamma välfärd, säger Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för C.

Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed har inte mycket gott att säga om regeringens budget.
Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed har inte mycket gott att säga om regeringens budget.
Foto: Jessica Gow/TT

Ekonomi

Het potatis om Mercosur-avtal i EU

Boskap på en gård i Eldorado, 80 mil väster om São Paulo i Brasilien. Arkivfoto.
Foto: Maurilio Cheli/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Ett drygt år efter presentationen står EU:s gigantiska handelsavtal med Mercosur-länderna i Sydamerika fortfarande och stampar.
Motståndet är stort – inte minst av miljöskäl.

Efter många långa år av förhandlingar kom parterna i juni i fjol överens i princip om frihandeln mellan EU och Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay.

Redan då fanns dock stark tveksamhet från både länder och politiska partier. Och det är tydligt att gnisslet kvarstår.

– Det är tydligt att alla inte tycker lika om det här. Vi behöver definitivt diskutera det mer mellan oss, säger EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton på en pressträff i Berlin, där EU-ländernas handelsministrar diskuterade frågan över middagen i söndags.

Dubbelt motstånd

Kritiken är i huvudsak dubbel: dels från starka jordbruksländer i EU som oroas över konkurrensen, dels från miljörörelsen som ser avtalet som ett sorts EU-godkännande av skogsskövling och miljöfientlig politik i Brasilien.

"Utan förbättringar i kampen mot avskogning och erkännande av det arbete och de normer som våra jordbrukare följer så kommer Frankrike att stå emot avtalet", fastslog Frankrikes jordbruksminister Julien Denormandie via Twitter i fredags.

För närvarande ser det ytterst svårt ut för Mercosur-avtalet att bli verklighet. I EU-parlamentet, som måste ge sitt godkännande, är skepsisen stark. Och därefter måste även alla EU-länder ratificera avtalet på hemmaplan.

EU-kommissionens egen skepsis märks samtidigt av att något färdigt avtalsförslag fortfarande inte lagts fram.

"Kan påverka"

Sverige tillhör dem som starkast stöttar olika frihandelsavtal i EU. Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) betonar samtidigt vikten av att "mena allvar" när det gäller de krav som ställs.

– Det är otroligt attraktivt att få till ett frihandelsavtal för att sälja sina produkter till EU och vad vi då kan göra är att ställa motkrav, och då ska de innefatta hållbarhetskrav, både miljömässigt och socialt. Jag är övertygad om att handel är ett av få, kanske det enda, verktyg som vi har att påverka med i rätt riktning. Men då ska vi också vara robusta i vår påverkan, säger Hallberg till TT.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU:s Mercosur-avtal

De fyra så kallade Mercosurländerna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) utgör tillsammans världens sjunde största ekonomi med en sammanlagd bruttonationalprodukt på 2 200 miljarder euro.

Omkring 60 500 EU-företag exporterar till Mercosur. Under 2015 rörde det sig om export av varor för 42 miljarder euro och tjänster för 22 miljarder euro.

Efter förhandlingar i 20 år enades parterna om ett principavtal i juni 2019. Uppgörelsen innebär borttagna eller kraftigt sänkta tullar för bland annat europeiska bilar, bildelar, maskiner och kemikalier. I utbyte får Mercosur exempelvis ett kvotsystem för export av kött, etanol och socker till EU. Båda sidor bekräftar samtidigt sina åtaganden i enlighet med Parisavtalet om klimatförändringarna.

För att avtalet ska träda i kraft krävs godkännande från såväl EU-parlamentet som EU:s medlemsländer.

Källa: EU-kommissionen

Ekonomi

EMA ger tummen upp för Astra-läkemedel

Astra Zenecas cancerläkemedel Lynparza får grönt ljus av EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) för behandling av vissa cancerformer. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) rekommenderar att svenskbrittiska Astra Zenecas cancerläkemedel Lynparza godkänns för marknadsföring för behandling av vissa cancerformer, enligt ett pressmeddelande. I nästa steg är det upp till EU-kommissionen att komma med det slutgiltiga beskedet om medicinen får grönt ljus eller inte. Generellt brukar EU-kommissionen följa EMA:s rekommendationer, skriver Reuters.

Lynparza är framställt för behandling av vissa former av prostatacancer och en särskild form av äggstockscancer. Läkemedlet är utvecklat tillsammans med läkemedelskoncernen Merck & Co.

År 2014 godkändes Lynparza i USA för behandling av äggstockscancer.

På börsen märks dock inget positivt eko av nyheten och Astra Zenecas aktie faller drygt en procent på en nedåtgående börs.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Ekonomi

Ministern: "Sossepolitik när den är som bäst"

Budgetpropositionen för 2021 i Rosenbad i Stockholm.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen vill satsa elva miljarder på a-kassan, fler utbildningsplatser och jobbförmedling.
Hela budgeten bedöms leda till 75 000 fler jobb 2021.

Regeringens budgetproposition för 2021 innehåller nya satsningar för 105 miljarder kronor.

– Det handlar om en historisk stor budget för att återstarta svensk ekonomi, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Mycket av budgetpropositionen har redan presenterats. Nytt på måndagen var en satsning på jobb, utbildning och a-kassa på sammanlagt elva miljarder kronor.

A-kassans tillfälligt höjda nivåer under coronakrisen förlängs under 2021 och 2022.

Även lättnaden i arbetsvillkoret förlängs. Det innebär att fler som arbetat mindre har rätt till a-kassa. Däremot märks en återgång till de gamla reglerna för medlemsvillkoret den 3 januari. Även karensdagarna i a-kassan återinförs.

Tror på 75 000 jobb

Arbetsförmedlingen får ytterligare en miljard i höjda anslag. Sedan tidigare är det känt att en miljard också läggs på privata matchningstjänster.

Fler ska få arbetsmarknadsutbildning, extratjänster och introduktionsjobb. Jämfört med vad som tidigare aviserats blir det 19 000 fler platser på yrkesvux, högskoleplatserna utökas med 9 700 och yrkeshögskolan får 1 100 fler platser.

Tillsammans med andra åtgärder, som skattesänkningar och stöd till företag, så beräknas budgeten stimulera fram 75 000 fler jobb 2021. Enligt finansministern är det dock framförallt miljarderna till offentlig verksamhet och investeringar som skapar nya jobb.

Finansdepartementet bedömer att arbetslösheten blir 1,3 procent lägre 2021 än vad den skulle ha varit utan budgetsatsningarna.

Av budgetens sammanlagda satsningar på 105 miljarder kronor går 24 miljarder till hushållen som till exempel sänkt inkomstskatt, sänkt skatt för pensionärer och förlängd höjd a-kassa.

Omkring 20 miljarder går till företagen, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter och stöd på grund av coronakrisen.

Försvarar sänkt skatt

Sammanlagt innehåller budgeten skattesänkningar för både hushåll och företag på 27 miljarder. Räknar man in en "teknisk justering" för hur företagen ska räkna ut sina skatter blir summan nära 30 miljarder kronor.

Skattesänkningarna beror till stor del på att den rödgröna regeringen sagt ja till en stor del av Centerns och Liberalernas krav på sänkt skatt.

S-budskapet har under lång tid varit att välfärden går före skattesänkningar. Angreppen mot den förra Alliansregeringens skattesänkningar har varit hårda.

Nu säger finansministern:

– Skattesänkningarna i den här budgeten har en väldigt annan profil än om C och L förhandlat med M och KD.

Magdalena Andersson tillägger att en stor del av skattesänkningarna är tillfälliga.

Hon hävdar också att det framförallt är låginkomsttagare som gynnas av budgeten i stort.

– Det här är faktiskt sossepolitik när den är som allra bäst, säger finansministern.

Andersson uppger att satsningar på vård, skola och omsorg och på till exempel a-kassan ger en helt annan fördelningspolitik än vad en Alliansbudget skulle ha gjort.

"Ett litet bump"

Vård, skola och omsorg kan räkna med 25 miljarder av de 105 extra miljarderna i budgeten. Bland annat höjs de generella statsbidragen nästa år med 10 miljarder och äldreomsorgen får ett särskilt statsbidrag på fyra miljarder.

Det är utöver de 12,5 miljarder kronor i permanent höjda statsbidrag från 2021 som aviserades redan i våras och som redan finns avsatta i budgeten.

En stor del av satsningarna i budgeten kommer staten att behöva låna till. Men flera av dem är tillfälliga och tas bort om ett eller två år. De extra 105 miljarderna 2021 krymper till 85 miljarder år 2022. Därefter försvinner ytterligare satsningar.

Statsskulden ökar framförallt i år. Andersson uppger att trots de stora satsningarna i budgeten för 2021 och 2022, så "sticker inte skulden iväg" ytterligare.

Finansministern räknar med en stark ekonomisk tillväxt de kommande åren och bedömningen i dagsläget är, om prognoserna håller:

– Vi kommer att ha klarat den här krisen med ett litet bump i statsskulden.

Andersson ser i dagsläget inget behov av ett stort åtstramningspaket 2023.

Peter Wallberg/TT

Olle Lindström/TT

Lars Larsson/TT

Budgetpropositionen för 2021.
Budgetpropositionen för 2021.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: Så mycket kostar budgetsatsningarna

I miljarder kronor (mdr)

Välfärd: 25,1 mdr

Statsbidrag kommuner: 10

Andra stöd till kommuner: 0,7

Pengar till uppskjuten vård: 4

Annat stöd till vård: 1,1

Psykiatrisatsning: 1,18

Statsbidrag till äldreomsorg: 4

Kompetens/arbetsliv omsorgspersonal: 2,05

Pengar till skola i utsatta områden : 0,48

Pengar till bland annat lovskola och läxhjälp: 1,6

Hushåll: 24 mdr

Tillfällig skattereduktion (coronabonus): 5

Sänkt skatt, förvärvsinkomster: 5

Sänkt skatt för pensionärer: 2,3

Höjd pension, pensionstillägg: 2

Utvidgad RUT: 0,27

Slopad schablonintäkt, uppskovsbelopp: 1,7

Lägre bensinskatt (pausad indexering): 0,9

Karensavdrag med mera på grund av covid: 0,9

Höjt underhållsstöd: 0,1

Förlängd högre a-kassa: 5,8

Företag: 20,8 mdr

Sänkt arbetsgivaravgifter för unga: 7,5

Skattereduktion för investeringar: 5,5

Staten tar kostnad för sjuklön: 3,7

Sänkt arbetsgivaravgift, första anställda: 0,02

Förlängt omställningsstöd: 2

Omställningsstöd, enskilda firmor: 1,5

Skatteavdrag för forskning/utveckling: 0,25

Utökad expertskatt: 0,29

Klimat/miljö: 11,1 mdr

Kollektivtrafik: 2

Järnvägsunderhåll: 0,5

Godståg: 0,4

Skydd natur, naturvård: 1,35

Energieffektivisering bostäder: 0,9

Elektrifiering, tunga transporter: 0,65

Övrigt: 5,28

Landsbygd: 5,1 mdr

Landsbygdsprogram: 3

Bredband: 1,4

Vägunderhåll: 0,5

Övrigt: 0,24

Rättsväsende: 1 mdr

Integration: 0,51 mdr

Arbetsmarknad/utbildning: 6 mdr kronor

Forskning: 3,4 mdr

Civila försvaret: 1 mdr

Kultur: 1,82 mdr

Övrigt: 5,4 mdr

SUMMA: 105 mdr

Källa: Regeringen

Ekonomi

Rekordbudget hissas och dissas

Finansminister Magdalena Andersson (S) presentarar budgeten.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi En jättekris ger en rekordstor satsning i statsbudgeten för 2021.
Befogat eller ej? Ekonomerna är inte helt ense.
Jobben blir 75 000 fler än om ingenting gjorts, enligt finansministern.

105 miljarder kronor satsas för 2021. Detta efter ett ras för svensk ekonomi i år. BNP bedöms enligt regeringen falla med 4,6 procent.

– De här stora satsningarna är möjliga för att vi har sparat i ladorna under en rad år, säger finansminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff.

Enligt henne blir BNP 2,3 procentenheter högre och antalet sysselsatta 75 000 fler nästa år till följd av budgetsatsningarna, än om inget hade gjorts.

Därför är regeringens och samarbetspartiernas satsningar väl motiverade, anser SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Stapplar fram

– Ja, det är det faktiskt. En del säger att hjulen redan börjat snurra och det är fel att satsa så mycket pengar men vi har en återhämtning som pågår och den stapplar fortfarande lite.

Bergqvist lyfter som ett tydligt argument för budgetsatsningen att i verktygslådan finns nu inte längre det penningpolitiska verktyget i form av räntesänkningar från Riksbankens sida.

– Normalt sett när vi är i en uppstartsfas av ekonomin så är det penningpolitiken som är den första försvarslinjen. Du kan börja med att sänka räntan men det kan vi inte i dag. Därför blir det ett större ansvar på finanspolitiken, säger han.

TT: Vad hade du velat se mer eller mindre av i budgeten?

– Det är jättebra med gröna investeringar men jag skulle vilja se ännu större satsningar på utbildning, digitaliseringar, åtgärder som på lång sikt kan höja investeringarna. Sedan finns det traditionella utmaningar som integration och få folk att komma in så snabbt som möjligt på arbetsmarknaden.

"Neutral finanspolitik"

Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör för Konjunkturinstitutet (KI), kallar budgetsatsningarna för en “rekordstor expansiv finanspolitik”. Samtidigt finns det två sidor, menar han.

– Med tanke på de enorma satsningar som gjordes för 2020 så är en satsning på 100 miljarder, enligt vår bedömning, ganska neutral finanspolitik. Det underliggande underskottet ligger kvar på ungefär samma nivå för 2021 som 2020 med en sådan satsning, säger han och tillägger:

– Så på det sättet mätt så är det ingen expansiv finanspolitik.

En relativt neutral finanspolitik kan vara befogad i dagens läge, menar Hansson Brusewitz.

– Vi har å ena sidan en fortsatt djup lågkonjunktur nästa år, men vi har också en konjunkturuppgång som vi ser det. Djupet i konjunkturen skulle tala för en mer expansiv finanspolitik, men konjunkturuppgången talar emot det, säger han.

Politiska käpphästar

Nordeas chefsekonom Annika Winsth är kritisk:

– Man använder enorma belopp i pandemins tecken till mycket annat. "Mycket annat" kan vara klokt om det är väl avvägt och analyserat men det upplever jag inte att det är utan i stället är det partiernas olika käpphästar som plockats fram, säger hon till TT.

Winsth ifrågasätter Magdalena Anderssons argument att ekonomin behöver omstartas.

– Då är summan för stor då omstarten pågår redan. Då är man mycket mer beroende av omvärlden och åtgärderna borde riktas mot företagen i större bemärkelse. Mycket av det som görs nu är mot konsumenter och det är inte där stimulanserna behövs utan mot företagen så jobben finns kvar, säger hon.

Ekonomi

Elfordonstillverkaren Nikolas grundare avgår

Ekonomi
Ekonomi

Amerikanska elfordonstillverkaren Nikolas grundare Trevor Milton lämnar rollen som vd och ordförande i bolaget. Beskedet kommer efter en tid av anklagelser mot bolaget för att ha vilselett bland annat investerare och andra biltillverkare om sina tekniska framgångar. Anklagelserna kom fram i en rapport från analysföretaget Hindenburg Research och har fått Nikolas aktie att falla.

Enligt bolaget har Trevor Milton avgått på eget initiativ och i hans ställe har Stephen Girsky utsetts till styrelseordförande.

"Nikola finns i mitt blod och kommer alltid att göra det och fokus borde vara på företaget och dess världsomvälvande uppdrag, inte på mig", säger Trevor Milton i ett pressmeddelande.

Nikola utvecklar bland annat eldrivna lastbilar.

NÄSTA ARTIKEL