Debatt

Förlegade LAS-regler

Debatt
Debatt LAS-utredningen har lett till politiskt spel och fackligt skyttegravskrig. I grunden är det individuella livsöden som berörs av de 700 sidorna

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Arbetsrätten måste moderniseras. Dagens regler skapar hinder för rörligheten på arbetsmarknaden och inlåsningseffekter. Om kostnaden för att säga upp någon är för stor ökar också risken för arbetsgivaren vid rekrytering. Resultatet blir att färre företag vågar anställa.

Reformeringen av LAS rör den nyanlände som stängs ute från arbetsmarknaden. Kvinnan som självmant lämnar jobbet när den sexistiske kollegan blir för dyr att säga upp. Det handlar om individer och enskilda företagare som drabbas av förlegade regler och stela strukturer.

Gudmund Toijers utredning föreslår bland annat ändrade turordningsregler vid uppsägning och ett utökat ansvar för arbetsgivaren att erbjuda kompetensutveckling. Ett exempel är att fler anställda ska kunna undantas vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Utredningen konstaterar att dagens regler kan tvinga arbetsgivare att säga upp “fel grupper av personer”. Detta drabbar driftiga som tvingas sluta, men ger också stora samhällsekonomiska kostnader. Den tillväxt som annars hade skapat nya arbetstillfällen hämmas.

LAS bygger murar som skyddar de som redan har ett jobb och stänger ute de som saknar ett. En klassisk insider-outsider problematik. Unga och nyanlända utan arbetslivserfarenhet och kontakter drabbas. Även den som vill se sig om efter ett nytt jobb kan avskräckas, eftersom man då hamnar sist i turordningslistan.

Ännu värre är det för de utländska arbetare som tack vare facken har fått en svagare ställning på arbetsmarknaden. LAS-tryggheten sträcker sig bara dit landsgränsen slutar eller kön till Arbetsförmedlingen börjar. Det är inte solidaritet.

Med vilken rätt ska politiker bestämma vem som får chansen att uppnå sin fulla potential eller inte?

Att reformera LAS handlar inte bara om att göra svenska företag motståndskraftiga mot internationell konkurrens utan också om rätt och fel. Den som på vill bestrida principen om meritokrati måste presentera en bättre modell. Hittills har ingen lyckats.

Den trygghet som LAS ger är dyrköpt och skapar samtidigt otrygghet för andra. När prestation och merit inte ger förtur öppnas dörren för godtycke. Den enda verkliga tryggheten består i kompetens och att välmående företag vågar anställa.

Christoffer Heimbrand

Riksordförande Liberala Studenter

Debatt

Bra jobbutsikter med yrkesprogram

Pojkar som svetsar
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Snart är det dags för Skånes 15 700 niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Den som väljer att läsa ett yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar att klara sig fint på arbetsmarknaden i framtiden. Den största utmaningen för företagens kompetensförsörjning är nämligen bristen på yrkesutbildade medarbetare.

Svårigheten att rekrytera rätt kompetens är en fråga som hämmar företagens möjligheter att växa mer än något annat. Det är kanske svårt att tro när arbetslösheten är hög och 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte kan försörja sig själva. Företagen inom Svenskt Näringsliv sysselsätter två tredjedelar av alla som jobbar i privat sektor. Vi frågar regelbundet företagen hur deras rekryteringssituation ser ut. Hälften av alla företag i Skåne letar efter medarbetare med utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram.

Men trots att det är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. För att möta arbetsmarknadens behov skulle 40 procent av eleverna behöva ta examen från ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet. I dag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade till 2035.

Det här är inte bara ett problem för det regionala näringslivet. Företagen är en viktig del av lösningen på de flesta utmaningar som samhället står inför i dag. I förlängningen riskerar kompetensbristen att göra det svårare att till exempel möta klimatutmaningen eller bygga bort bostadsbristen.

Ungdomsarbetslösheten är på rekordhöga nivåer. I SCB:s arbetskraftsundersökning från september uppgick ungdomsarbetslösheten till 24,4 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hälften av de som läser gymnasieskolans samhällsprogram inte har gått vidare till högskolestudier tre år efter examen. Många av dem har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och har inte sällan lägre lön än den som har gått en yrkesutbildning. Att välja en yrkesutbildning leder inte bara till jobb. Den håller även dörren öppen för högskolestudier då möjligheter till högskolebehörighet ryms inom befintliga yrkesutbildningar.

Gymnasievalsperioden är också en utmärkt tid för länets kommuner att fundera på hur utbudet av utbildningar matchar företagens rekryteringsbehov. Företagen i regionen måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens också i framtiden. Då gäller det att vi tillsammans kan öka attraktiviteten att välja gymnasieskolans yrkesprogram och berätta om de goda möjligheter som finns för den som väljer ett yrkesprogram.

Carina Centrén

Svenskt Näringsliv

Lena Andersson

Gröna arbetsgivare

Jonas Lindberg

Måleriföretagen

Torbjörn Johansson

Installatörsföretagen

Tommy Nilsson

Transportföretagen

Rickard Lindskog

Plåt & Ventföretagen

Per Ek

Maskinentreprenörerna

Magnus Nyberg

Teknikföretagen

Lennart Wallander

Byggföretagen

Claes Sandvig

Visita

Anna Paulsson

Almega

Marie Enhörning

Svensk Handel

Torbjörn Eriksson

IKEM

Ambjörn Wahlberg

Grafiska företagen samt Trä- och Möbelföretagen

Debatt

Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen

Personbild
Foto: HANS ALM
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ansvaret för att stärka samhällets motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna kan inte bara vila på kommunerna. Regeringen behöver ge mer ekonomiskt stöd för att genomföra de åtgärder som krävs.

Klimatförändringarna är vår tids stora globala utmaning, men konsekvenserna av dem drabbar i huvudsak det lokala samhället. Kraftiga översvämningar, tilltagande stormar och ökade risker för ras är några exempel på de allvarliga konsekvenser som riskerar att följa i klimatförändringarnas spår.

Vid sidan om arbetet mot minskade utsläpp behöver vi stärka samhällets beredskap mot de väderfenomen som drabbar oss i dag. Alla kommuner, liksom privata fastighetsägare, behöver på olika sätt anpassa och stärka förmågan att hantera effekterna av klimatförändringarna. Omställningen innebär stora kostnader, men om vi inte agerar nu riskerar slutnotan att bli ännu större. För att möta utmaningen behövs bättre nationella beräkningar av skadekostnaderna och en långsiktig strategi som ger klarhet i vem som ska stå för kostnaderna: staten, kommunen eller privata markägare.

Staten har hittills lagt betydande ekonomiska resurser på länsstyrelsernas och statliga myndigheters olika klimatuppdrag, medan kommunernas och regionernas klimatarbete har hanterats mer styvmoderligt. Under många år har anslagen till kommunsektorn varit både knappa och varierat kraftig, vilket har försvårat en långsiktig planering på lokal nivå.

Nu har regeringen under en treårsperiod ökat anslaget som kommunerna kan söka för förebyggande åtgärder, från 25 miljoner kronor till cirka 500 miljoner kronor om året. Det är ett nödvändigt tillskott, men fortfarande långt ifrån tillräckligt. Förebyggande insatser av det här slaget är väldigt kostsamma och åtgärderna ska fortfarande finansieras till 40 procent av kommunen. För att förstå omfattningen beräknas kostnaden för sommarens översvämning i Gävle uppgå till cirka en kvarts miljard kronor. I Vellinge uppskattar kommunen att bara den två mil långa skyddsvallen mot kommande översvämningar kostar cirka 200 miljoner kronor.

I dag är det upp till varje kommun att vid behov ta fram scenarier för hur kommunen påverkas av klimatförändringar. För att få expertstöd i bedömningarna köper kommunerna ofta in konsultinsatser från exempelvis staten genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Här behöver staten ta ett större ansvar för att producera, sammanställa och förmedla fakta om vad klimatförändringarna förväntas innebära för varje enskild kommun och region.

För att arbeta vidare med frågorna om klimatförebyggande arbete och klimatanpassning har SKR tillsatt en programberedning för hållbar omställning. Beredningens arbete kommer bland annat resultera i en rapport som beskriver hur kommuners och regioners förutsättningar ser ut för att arbeta ännu mer med klimatanpassning och klimatomställning.

För att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens effekter krävs en nationell kraftsamling. Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen. Staten måste göra mer för att underlätta kommunernas förebyggande insatser.

Anders Knape

Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner

Debatt

Omställning i praktiken

Personbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Omställningen till ett fossilfritt Sverige har under året på allvar gått från att vara planer till att märkas i praktiken. De stora investeringarna i industrin för att minska utsläppen och stärka företagens konkurrenskraft leder naturligtvis till diskussioner och konflikter om alltifrån tillstånd för elledningar och vindkraftverk till skogsbrukets hållbarhet. För att hantera den här typen av konflikter krävs ett tydligt ledarskap och en gemensam bild av hur omställningen ska gå till, hur långt vi har kommit och vart vi är på väg.

I en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Fossilfritt Sverige kände endast 7 procent av de tillfrågade till att utsläppen från Sverige minskat med cirka 30 procent sedan 1990, bara 21 procent visste överhuvudtaget att de minskat.

Utan kunskap om effekterna av de satsningar vi gjort hittills blir det svårare att motivera de steg vi behöver ta framåt. Vi behöver därför en samlad nationell berättelse och målbild för omställningen för att skapa handlingskraft, sänka risken för investerare och säkerställa att alla delar av landet får nytta av fossilfriheten.

Under året som gått har vi till exempel kunnat se stora framsteg mot målet inom tre områden:

1.Vi har passerat en "tipping point", där den förnybara elen nu är så billig att den i många länder konkurrerar ut fossila energikällor. I Sverige är vindkraften den elproduktion som är billigast och växer snabbast. Detta möjliggör även billig förnybar vätgas inom både industri och transporter.

2.Under hösten var mer än var fjärde ny personbil en elbil. Nu elektrifieras även lastbilarna och samtidigt har regeringen slagit fast reduktionsplikten till 2030 vilket innebär fortsatt ökad inblandning av biodrivmedel i all bensin och diesel för de fordon som redan rullar på vägarna.

3.Näringslivet visar ledarskap genom att sätta upp mål inte bara för sina egna utsläpp utan för klimatpåverkan under produkters hela livscykel. Att Scania, Volkswagen och Volvo Cars sätter upp sådana mål gör det möjligt för både SSAB och H2 Green Steel att sälja fossilfritt stål, trots att det är dyrare att tillverka.

Sveriges strategi är att påskynda utvecklingen genom att gå före och visa hur vägen till ett fossilfritt samhälle också är vägen mot ökad välfärd och högre livskvalitet samtidigt som våra fossilfria lösningar kan bidra till andra länders utsläppsminskningar. Denna modell är i sig troligen Sveriges viktigaste exportprodukt och vår största möjlighet att påverka de globala utsläppen.

Trots att tempot i omställningen går för sakta bedömer vi att det fortfarande går att lösa klimatkrisen om vi nu tar vara på det möjlighetsfönster som inte minst den nya mogna tekniken erbjuder. Politikens viktigaste uppgift under 2022, är att mobilisera alla aktörer i samhället för att utveckla världens första fossilfria välfärdsland.

Svante Axelsson

nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Johan Rockström

Professor Earth System Science och Chef för Potsdam Institutet för klimatforskning (PIK)

Debatt

Så skyddar du skogen

STOCKHOLM 2011-08-16Granskog på Gräskö.Foto Hasse Holmberg / SCANPIX Kod 96
Foto: Hasse Holmberg / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ett varmare klimat ökar risken för extremväder, och vi kommer sannolikt att få uppleva fler och värre stormar i framtiden. Men det finns åtgärder som kan göra skogen mindre stormkänslig, samtidigt som de bidrar till den biologiska mångfalden.

I januari 2005 drog stormen Gudrun in över norra Europa. Skogsstyrelsen har uppskattat att cirka 75 miljoner kubikmeter skog stormfälldes, framför allt i södra delarna av Sverige, vilket kan jämföras med den årliga avverkningen i hela landet som ligger runt 90 miljoner kubikmeter. Två år senare kom stormen Per och 2013 blev Norrland hårt drabbat av stormen Ivar.

För Sveriges skogsägare kan en storm ödelägga ett helt livsverk. I takt med att klimatet blir varmare ökar risken för extremväder, och vi kommer sannolikt att få uppleva fler och värre stormar i framtiden. Men det finns åtgärder som kan göra skogen mindre stormkänslig. Här är våra tre främsta tips till Skånes skogsägare:

• Sluta plantera gran på mark som inte passar för granskog. I Sverige finns naturligt mycket gran, men i dag står också granskog planterad på mark som egentligen passar bättre för tallskog eller lövskog. Granar har ett ytligt rotsystem, medan tallar har ett djupare rotsystem. Granar blåser därför omkull betydligt lättare än vad tallar gör.

• Spara lövträd och skapa blandskogar i landskapet. Uppföljning efter stormen Gudrun har visat att blandskog klarar storm bättre än vad ren granskog gör. Granar som står blött är extra känsliga för storm, så varför inte låta björkar växa i fuktigare områden i skogen? Se till att spara rönn, asp, sälg och ek i skogen. De är viktiga för den biologiska mångfalden och som mat åt våra hjortdjur.

• Sköt din skog aktivt och ansvarsfullt. Genom att röja och gallra i rätt tid kan du både skapa en stormfast skog, där rötterna får möjlighet att växa sig djupare, samtidigt som du producerar förnybar råvara av hög kvalitet. Oskötta skogar där träden stått trångt och sedan glesas ut genom gallring, löper stor risk att drabbas av stormfällningar när det blåser.

Kraftiga stormar som Gudrun, Per och Ivar kommer alltid att få ödesdigra konsekvenser. Men genom att sköta skogen hållbart och ansvarsfullt kan vi se till att morgondagens skogar blir mer robusta och motståndskraftiga, både mot stormar och mot andra skador som exempelvis granbarkborreangrepp, torka och bränder. En mer varierad skog är dessutom härlig att vistas i, och gynnar den biologiska mångfalden.

Carl-Johan Bengtsson

regionchef Skogssällskapet i Skåne

Karin Fällman Lillqvist

hållbarhetschef på Skogssällskapet

Debatt

Låt inte högre utbildning bli en klassfråga i Skåne

Kuvert från CSN
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Regeringens förslag om en tiodubblad höjning av räntan på CSN-lånet riskerar att höja trösklarna till högre utbildning i Skåne. Det kan särskilt drabba socioekonomiskt svaga grupper, skriver Patrik Nilsson och Marcus Karlén, fackförbundet Akavia.

Nu i höstas presenterade regeringen ett förslag om höjd ränta på studielån. Förslaget som föreslås börja gälla från 2023 berör alla som tagit studielån sedan 1989 eller som planerar att ta studielån i framtiden.

Räntehöjningen är tänkt att finansiera ett omställningsstudiestöd som ska riktas till de som vill vidareutbilda sig eller byta yrkesbana senare i karriären, en satsning som Akavia välkomnar. Men att finansiera omställningsstudiestödet genom att höja räntan på studielån riskerar att höja trösklarna till högre utbildning. Inte minst gäller det socioekonomiskt svaga grupper, till exempel från studieovana hem.

En viktig och utmärkande del i det svenska utbildningssystemet är att tillgången till högre utbildning inte kopplas till individens ekonomiska resurser. Det är med andra ord inte storleken på plånboken eller sparkontot som avgör vem som har tillträde till en akademisk utbildning.

Redan 1919 betalades studiestöd ut första gången, då i form av ett ”räntefritt lån för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter”. Drygt hundra år senare har mycket hänt men konstruktionen bakom dagens studiestöd är på många sätt densamma. Ett lån med låg ränta sänker trösklarna till högre utbildning, särskilt för studenter från studieovana hem.

Forskning visar att studiemedelssystemets utformning påverkar hur olika grupper prioriterar mellan studier och arbete. Om villkoren försämras finns en risk att personer från studieovana hem väljer bort högre utbildning. Förslaget skulle dessutom innebära att studier blir mindre lönsamt, främst för de som väljer att läsa långa utbildningar.

I Skåne studerade under år 2020 76 180 personer med studiemedel. Om regeringen går vidare med förslaget om en höjd ränta på studielånet riskerar en stor del av dessa samt tidigare och framtida låntagare i Skåne att påverkas.

Drygt hälften av de som studerar i dag hade avstått att studera om möjligheten till studiemedel inte hade funnits, enligt en undersökning av CSN. Detta understryker den stora betydelsen av ett fungerande studiemedelssystem som tillgodoser studenternas behov.

Valet av finansieringsmetod för omställningsreformen sätter även exempel för framtiden. Den föreslagna chockhöjningen av räntan är ett unikt avsteg från gällande ordning där räntan på CSN-lånet är tänkt att täcka administrativa kostnader kopplade till lånet. Detta öppnar för att även framtida arbetsmarknadsreformer finansieras med en ännu högre ränta.

Akavia menar därför att:

• Tillgången till högre utbildning inte ska ställas mot yrkesverksammas möjligheter till kompetensväxling. Satsningar på omställning för yrkesverksamma är bra men det finns andra sätt att finansiera omställningsstödet än att låta redan skuldsatta studenter stå för notan.

• Regeringens förslag riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högre studier. Det minskar viljan till att utbilda sig, i ett läge där Sverige behöver mer utbildad arbetskraft.

• Trösklarna till högre utbildning bör sänkas – inte höjas. Högre utbildning får aldrig bli en klassfråga. Alla ska ha samma möjligheter att gå den akademiska vägen.

Socialdemokraternas vision om att Sverige ska vara ett modernt välfärdsland som bygger på sammanhållning och kunskap ställer krav på ett välfungerande utbildningssystem som är tillgängligt för alla. Därför uppmanar vi utbildningsminister Anna Ekström att ompröva beslutet och hitta en alternativ finansiering för omställningsstudiestödet.

Patrik Nilsson,

samhällspolitisk chef, Akavia

Marcus Karlén,

ordförande för Akavias studerandesektion

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

En jämförelse av lån i Sverige

Privatlån.com

Funderar du på att låna pengar? Funderar du på vilken typ av lån som du ska ta? Då ska vi i denna artikel gå igenom olika saker som det är viktigt att tänka på när man ska jämföra olika lån.

Ska man ta ett lån med eller utan säkerhet?

En av de saker som det är viktigt att tänka på när man ska låna pengar är ifall man ska ta ett lån med eller utan säkerhet. Med vad är då skillnaden mellan de båda? Om vi börjar med lån med säkerhet är dessa lån där du måste lämna något i säkerhet till den aktör som du lånar pengar av. Men vad innebär det då att lämna något i säkerhet? Det innebär att du pantsätter någon av dina ägodelar eller egendomar. Dessa kan långivaren då ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka pengarna enligt den återbetalningsplan som ni kommit överens om. Ett exempel på en sak som det är vanligt att lämna som säkerhet är en bostad. Lämnar du din bostad i säkerhet kan långivaren därför ta den från dig om du inte kan betala tillbaka lånet så som det är tänkt.

Faktum är att det är vanligt att man använder samma sak som man lånar pengar till att köpa som säkerhet. Ska du då till exempel köpa en bostad lämnar du denna i säkerhet, och långivaren kan då ta den ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet med tanke på vilken risk man tar när man satsar på ett sådant lån? Faktum att du måste lämna något i säkerhet må visserligen vara en nackdel, men faktum är att det även finns flera fördelar med att låna pengar med säkerhet. Detta har att göra med att långivaren inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när det kommer till ett lån utan säkerhet. Det gör de inte eftersom de kan ta något från dig vars värde uppskattas till det samma som de pengar du lånat. På grund av detta kan de i övrigt ge dig bättre förutsättningar när det kommer till ett lån med säkerhet. Dels kan de ge dig en lägre ränta när det kommer till denna typ av lån, något som förstås är en stor fördel för dig som lånar pengar eftersom det då blir billigare för dig att göra det. Dessutom kan du i många fall få lån på större belopp när det gäller lån med säkerhet. Just därför kan det vara värt att satsa på ett sådant.

Men hur fungerar då lån utan säkerhet? Precis som namnet antyder är detta lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Just detta är också fördelen med dessa lån. Du som låntagare tar alltså inte en lika stor risk när du tar ett sådant lån som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Långivaren tar dock en större ekonomisk risk genom att ge dig ett sådant lån, något som i sin tur kan få en del negativa ekonomiska konsekvenser för dig som ska låna pengar. Först och främst brukar lån utan säkerhet ha en högre ränta än sådana med säkerhet. Detta är helt enkelt långivarens sätt att kompensera för det faktum att de tar en större risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. Faktum att de tar en större risk brukar även betyda att du inte brukar kunna låna lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. För dig som låntagare är det helt enkelt bara att väga för- och nackdelarna med lån med säkerhet samt lån utan säkerhet mot varandra. Du kan sedan välja att satsa på den typ av lån som passar dig bäst. Självklart är det inte heller alla som har möjlighet att ta ett lån med säkerhet. I dessa fall kan ett lån utan säkerhet vara det enda alternativet.

Jämför den effektiva räntan

En av de allra viktigaste sakerna att ha i åtanke när man ska jämföra olika lån är den effektiva räntan. Tyvärr gör många dock misstaget att fokusera på den nominella räntan. Denna ger dig dock inte den fulla bilden av hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma. Detta kan bland annat röra sig om uppläggnings- och aviavgifter. Gör därför inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Ett lån som har en lägre nominell ränta än ett annat kan nämligen fortfarande kosta dig mer pengar i slutändan, detta eftersom det alltså kan tillkomma andra avgifter. Genom att i stället fokusera på den effektiva får du en helhetsbild över hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Självklart ligger det i ditt intresse att välja ett lån som kommer att kosta dig så lite pengar som möjligt.

Återbetalningstid

När du ska jämföra olika lån är det också viktigt att ta hänsyn till återbetalningstiden. När det gäller detta är det viktigt att känna till att ju längre återbetalningstid du har desto högre ränta kommer du att få. Det är därför inte någon bra idé att välja en alltför lång återbetalningstid, detta eftersom det då kommer att kosta dig mer att låna pengar. Med detta sagt måste du förstås fortfarande ha en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med. Välj därför en som ger dig en rimlig månadskostnad utan att för den sakens skull sträcka sig över en alltför lång tidsperiod. Gör du det kan det bli onödigt dyrt för dig att låna pengar.

Är det värt att ta ett snabblån?

Du som ska låna pengar har också alternativet att ansöka om ett snabblån. Fördelarna med snabblån är just snabbheten. Det går nämligen snabbt att få ett besked på din låneansökan när det gäller dessa lån, och om din ansökan blivit beviljad går det också snabbt att få pengarna utbetalda. Dessutom finns många snabblån även tillgängliga för dig som har betalningsanmärkningar sedan tidigare. Allt är dock inte guld och gröna skogar när det kommer till snabblån. För det första brukar de nämligen ha väldigt höga räntor. För det andra brukar de dessutom ha väldigt kort återbetalningstid. Ta därför bara ett snabblån om det är så att det verkligen är nödvändigt och du är helt säker på att du kommer att kunna betala tillbaka pengarna inom den återbetalningstid som gäller. Gör du inte det kan det nämligen få allvarliga konsekvenser för din ekonomi under en lång period framöver i form av betalningsanmärkningar och i värsta fall Kronofogden.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de bästa sätten att kunna hitta bästa möjliga låneerbjudande på är att använda sig av en låneförmedlare. En sådan ansöker då nämligen automatiskt om lån hos flera olika långivare åt dig, och listar sedan de låneerbjudanden som du får. Allt du behöver göra är därför att göra en ansökan hos den låneförmedlare du väljer att satsa på, därefter sköter den resten av jobbet åt dig. Att använda sig av en låneförmedlare är därför något som du kan spara väldigt mycket tid på att göra. Dessutom är det bra för din kreditpoäng eftersom det då räcker med att du gör en låneansökan, något som i sin tur innebär att det bara kommer att behöva göras en kreditupplysning på dig. När det gäller kreditupplysningar som görs med Upplysningscentralen, eller UC som det brukar förkortas, försämras din kreditpoäng nämligen varje gång det görs en kreditupplysning. Är det då så att du sitter och ansöker om flera olika lån och det görs flera kreditupplysningar på dig med UC kan din kreditpoäng försämras allvarligt. Detta är alltså dock inte något du behöver oroa dig för när det kommer till att ansöka om ett lån hos en låneförmedlare. Även om kreditupplysningen görs med UC räcker det då nämligen med att det görs en kreditupplysning, något som i sin tur inte påverkar din kreditpoäng alltför mycket.

Debatt

Elpriserna smäll för kollektivtrafik

Elbuss i Eslöv
Foto: Molly Berggren
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den skånska elbristen och rusande energipriser slår mot alla delar av samhället. I nyheterna den senaste tiden har det både rapporterats om företag som tvingas varsla anställda och hushåll vars elräkningar mångdubblats jämfört med tidigare år. En aspekt som sällan diskuteras är hur det påverkar det offentliga och dess gröna omställning. Inom Region Skåne har stora delar av fordonsflottan, inte minst inom kollektivtrafiken, ställt om till el. När priserna rusar riskerar det att försena hela Region Skånes gröna omställning.

Elektrifieringen av trafik är helt avgörande för att vi ska klara den klimatomställning som krävs. Utvecklingen går snabbt och det visar att engagemanget för omställning till el är stort. Fler och fler köper elbilar och fler offentliga aktörer elektrifierar sin fordonsflotta. Kollektivtrafiken är också ett oerhört viktigt område för omställning. Bara genom att resa kollektivt gör mängder av skåningar varje år ett hållbart val och med den elektrifiering av kollektivtrafiken som sker blir resan en ännu viktigare insats för att minska utsläppen.

Utvecklingen går snabbt. I upphandling efter upphandling visar våra trafikoperatörer att de ligger i framkant. Omkring Malmö, Trelleborg och Vellinge sätts nu 23 elregionbussar i trafik, eftersom tekniken kommit så långt att den möjliggör långväga bussresor på el. Det är vi först i Sverige med. Stadstrafiken i kommun efter kommun byts succesivt ut till eldrift. Nästa år kommer Europas första helelektriska 24-metersbussar trafikera Malmö, kommande år ska ytterligare tre linjer trafikeras med samma typ av elbussar. Vi är stolta över att leda den region som är bäst i Sverige på elektrifiering. Om Region Skåne ska kunna fortsätta vara detta är en trygg elförsörjning till rättvisa priser fundamental.

För den som bor på landsbygden och behöver pendla in till en kollektivtrafiknod blir resan ännu dyrare. Priset på bensin och diesel, likt elen, fortsätter att stiga. Samtidigt återfinns också en underhållsskuld på våra landsbygdsvägar som gör att den som kör där ofta riskerar skador på sitt fordon. Om målet är att människor som bor på landsbygden ska nyttja vår kollektivtrafik kan inte priset för både resan till bussen, med bussen och fordonsunderhållet fortsätta öka.

Om regeringen inte lyckas vända sitt misslyckande och stoppa de rusande priserna kommer det finnas risk för att biljettpriserna behöver höjas. Det hade gjort att färre valt att resa kollektiv och slagit mot både miljön och pendlares plånböcker. Det andra alternativt är att prioritera om regionens resurser vilket riskerar att ta pengar från exempelvis sjukvården. Sverige behöver en regering som får ordning på energipolitiken. Sverige behöver en moderatledd regering.

Anna Jähnke (M)

Regionråd och ordförande för regionala utvecklingsnämnden

Carina Zachau (M)

Regionråd och ordförande för kollektivtrafiknämnden

Debatt

Data för jämlik vård

EKG på skärm
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

96 procent av skåningarna säger ja till att anonymt dela sin hälsodata. Ändå utnyttjas inte potentialen i insamlade data vilket drabbar patienterna. Vi uppmanar regeringen att vidta fyra åtgärder som bidrar till att ge medborgarna den jämlika, säkra och moderna vård de har rätt till.

Varje år drabbas mellan 93 000 och 98 000 vuxna patienter på svenska akutsjukhus av undvikbara vårdskador enligt Sveriges Kommuner och Regioner. Genom att samla in, använda och dela hälsodata, exempelvis analysresultat från blodprover och EKG, så att resultat av behandlingar kan jämföras går det att öka kvaliteten och minska antalet vårdskador.

Enligt en ny Sifo-undersökning, beställd av stiftelsen Forska!Sverige, instämmer endast 18 procent av de tillfrågade i Skåne helt i att vi har en jämlik vård i Sverige, 28 procent instämmer inte alls. Bara 21 procent instämmer helt i att patienter på svenska sjukhus har tillgång till de säkraste och effektivaste behandlingarna. Gemensamma standarder för lagring och utbyte av data gör det möjligt att följa och analysera vården av patienter på ett enhetligt sätt i hela landet, justera avvikelser och därmed öka jämlikheten i vården. Det ger även ett större patientunderlag i kliniska studier vilket ökar möjligheterna att utveckla nya behandlingar och ersätta de som visar sig vara mindre effektiva.

96 procent av skåningarna säger ja till att dela sin hälsodata. Vi uppmanar regeringen att vidta fyra åtgärder:

Gå vidare med förslagen kopplade till hälsodata i utredningen ”Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt styrning för hållbar vårdinfrastruktur”.

Fatta beslut om en nationell handlingsplan för lagring, insamling, delning och användning av hälso-, vård- och forskningsdata samt avsätta långsiktiga resurser för dess genomförande.

Prioritera översyn av lagar. Regeringen har låtit utföra en utredning med fokus på datadelning mellan omsorg och vård. De behöver nu ta ett större grepp som inkluderar integritetssäker delning av data nationellt mellan akademi, hälso- och sjukvård, företag, omsorg och patienter.

Ta fram en guide för tolkning av de lagar som i nuläget skapar osäkerhet hos vårdens jurister angående hantering av hälsodata och därmed ofta sätter stopp för användning.

Vi utgår från att regeringen prioriterar patientens bästa och snarast möjliggör integritetssäker insamling, användning och delning av data. Det skulle bidra till att medborgarna erbjuds den jämlika, säkra och moderna vård de har rätt till.

Anna Nilsson Vindefjärd

Generalsekreterare, Forska!Sverige

Kristina Ljungros

Generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet

Margareta Haag

Ordförande, Nätverket mot cancer

Lotta Håkansson

Förbundsordförande, Reumatikerförbundet

Debatt

Framtidstro för lantbrukarna

Annie Lööf håller jultal.
Foto: Jessica Gow
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

De gröna näringarna har det senaste året drabbats hårt av höga priser på diesel, kvävegödsel, el och andra insatsvaror. De larmrapporter som kommit från bland andra LRF måste tas på största allvar. Lantbrukare ska inte tvingas ge upp sina livsverk på grund av skenande kostnader.

Centerpartiet har under mandatperioden varit en avgörande röst för att stärka gles- och landsbygdens näringar. Vi har möjliggjort en ökad landsbygdsprogramsbudget. Vi har tagit ansvar för företagens ekonomi under pandemin och fått på plats stora satsningar på bredband, på vägar och järnvägar. Vi har också medverkat till att stärka äganderätten för skogen samt förhandlat fram ett lagförslag om lättnader i strandskyddslagstiftningen som gör att strandskyddet görs om i grunden. Men vi vill mer.

I Centerpartiets budget finns landsbygdsatsningar på över 21 miljarder de kommande åren. För 2022 lägger vi en miljard mer än både regeringen och M/KD/SD-koalitionen på landsbygdsprogrammet. Det är pengar som går till viktiga investeringar i moderna stallbyggnader, jordbrukets automatisering och digitalisering, klimatanpassningsåtgärder såsom täckdikning och bevattningsdammar samt fler etableringsstöd till unga jordbrukare. Vi avsätter även resurser för att den införa en biopremie så att fler traktorer kan gå på biobränslen i stället för diesel. Även premierna för att stimulera mer miljövänliga arbetsmaskiner bör förstärkas.

Vi gör en historisk satsning på utbyggd fiber, nästan tre miljarder kronor mer än både regeringen och M/KD/SD. Vi satsar på bättre underhåll av enskilda vägar, på plogning och vinterunderhåll i norr och på bättre belysning längs med vägarna på våra gles- och landsbygder. Vi satsar också på att rädda landsbygdens mackar, en central plats för service och livsmedel. Tryggheten stärks genom att vi satsar på fler ambulanser och fler medarbetare på landsbygdens vård- och hälsocentraler.

Näringarna i gles- och landsbygd är centrala för hela landets resa till framgång och tillväxt. Här finns de bördiga jordarna, skogarna som ger oss förnybara bränslen, turistföretagandet, naturupplevelser och klimatsmarta byggmaterial. Vi måste varje dag se till att ge landsbygden och lantbrukarna de bästa tänkbara förutsättningarna att fortsätta bygga Sverige starkare och grönare.

Annie Lööf,

partiledare (C)

Kristina Yngwe

riksdagsledamot (C)

Jonny Cato

riksdagsledamot (C)

Sofia Nilsson

riksdagsledamot (C)

Niels Paarup-Petersen

riksdagsledamot (C)

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL