Utrikes

Polen hoppas få USA-soldater från Tyskland

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki, i mitten, hoppas att Polen ska få ta över en del av de amerikanska soldater som väntas bli flyttade från Tyskland.
Polens premiärminister Mateusz Morawiecki, i mitten, hoppas att Polen ska få ta över en del av de amerikanska soldater som väntas bli flyttade från Tyskland.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki säger att han hoppas att de amerikanska soldater som väntas försvinna från Tyskland när trupperna där ska minskas ska flyttas till Polen.

USA:s president Donald Trump ska i fredags ha gett Pentagon i uppdrag att dra ner på USA:s militära närvaro i den europeiska stormakten från nuvarande drygt 30 000 soldater till strax under 10 000. Beslutet ska inte ha något att göra med spänningar mellan Trump och hans tyska motsvarighet, Angela Merkel.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Serbiens parlament stormades vid protester

Protester utanför Serbiens parlament i Belgrad.
Protester utanför Serbiens parlament i Belgrad.
Foto: Marko Drobnjakovic/AP/TT
Utrikes
Utrikes En grupp människor tog sig på tisdagen in i Serbiens parlamentsbyggnad i protest mot regeringens coronapolitik.

Presidenten Aleksandar Vucic meddelade på tisdagskvällen att det till helgen införs hårdare restriktioner i landet, inklusive en nedstängning av huvudstaden Belgrad, i ett försök att dämpa den ökande virusspridningen. I protest samlades då flera tusen människor vid parlamentet och en grupp lyckades ta sig förbi poliserna på plats och in i byggnaden, men de blev snabbt avlägsnade därifrån.

Serbien, ett land med drygt sju miljoner invånare, har rapporterat strax över 16 000 bekräftade fall av covid-19 och 330 dödsfall. Men siffrorna pekar uppåt och läkare varnar för att sjukhusen är nära gränsen för vad de klarar av.

I början av mars infördes stränga restriktioner i Serbien för att stoppa virusspridningen. Men i slutet av maj lättade man på restriktionerna och den 21 juni genomfördes allmänna val. Flera toppar inom Vucics regerande konservativa parti SNS, inklusive presidentens rådgivare, smittades efter valet då de hade firat segern utan att ta hänsyn till social distansering.

Flera oppositionspartier, vilka många bojkottade valet, kritiserar Vucic för att ha använt nedstängningen för att stärka det de kallar hans autokratiska styre.

Utrikes

FBI: Kina har favorit i presidentvalet

FBI uppger att Kina har en favorit i det amerikanska presidentvalet. På bilden FBI:s högkvarter i Washington. Arkivbild.
FBI uppger att Kina har en favorit i det amerikanska presidentvalet. På bilden FBI:s högkvarter i Washington. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kina försöker påverka utgången av det amerikanska presidentvalet, enligt FBI. Men säkerhetsorganet vill inte säga vilken kandidat Peking föredrar.

Kina arbetar på bred front för att påverka samhället och politiken i USA, inklusive det stundande presidentvalet i november, enligt FBI.

FBI-chefen Christopher Wray påpekar att hotet finns "året runt, hela tiden".

– Så det är inte ett hot specifikt riktat mot valet, säger Wray och fortsätter:

– Men det har verkligen konsekvenser för valet.

Han fortsätter:

– Kinas fientliga kampanj för att skaffa sig inflytande riktar sig mot vår politik, våra ståndpunkter, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Det är i själva verket mer av ett året runt, hela tiden-hot. Men det har definitivt konsekvenser och de har definitivt önskemål för utgången.

FBI säger dock inte vem som är Pekings favorit – den nuvarande presidenten Donald Trump eller Demokratiska partiets utmanare Joe Biden.

Efter förra presidentvalet, 2016, slog amerikanska underrättelsetjänster fast att Ryssland försökt påverka processen med målsättningen att få Trump vald.

Ivar Andersen/TT

Utrikes

Kritiken mot Trumps WHO-beslut: "Ansvarslöst"

Den demokratiske senatorn Robert Menendez. Arkivbild.
Den demokratiske senatorn Robert Menendez. Arkivbild.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes President Donald Trump gör nu formellt verklighet av hotet att USA ska lämna Världshälsoorganisationen WHO. Sveriges biståndsminister Peter Eriksson (MP) kallar beslutet "ansvarslöst".

Höga amerikanska tjänstemän bekräftar att den amerikanska regeringen officiellt meddelat FN att USA drar sig ur WHO. Datum för det effektiva utträdet, som har meddelats FN-chefen António Guterres, blir den 6 juli 2021, säger en företrädare för utrikesdepartementet i Washington, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Det var i slutet av maj som Donald Trump, efter att länge och hårt kritiserat WHO:s hantering av coronapandemin, klargjorde att USA avslutar allt samarbete med Världshälsoorganisationen, och drar tillbaka sitt medlemskap.

Trump hänvisade bland annat till att FN-organet inte har genomfört reformer som USA har krävt. Presidenten hävdade också att Kina har "total kontroll" över WHO.

"Ett enda klot vi lever på"

Biståndsminister Peter Eriksson (MP), ser allvarligt på USA:s beslut.

– Det är ansvarslöst av Trump och Trumpadministrationen att avveckla och lägga ner samarbetet med WHO. Det är mitt under en pandemi och det är svårt att se att det är någonting annat än en intern del i hans presidentkampanj, för att hitta en syndabock och peka ut WHO som ansvarig för de stora problem som USA är i just nu, delvis på grund av hur man har hanterat det här själva, säger Eriksson.

Enligt Eriksson är det viktigt att världens länder arbetar tillsammans, särskilt som pandemin är långt från över. I många fattiga länder där coronaspridningen ökar är WHO den viktigaste aktören för att hjälpa svaga hälsosystem, menar Eriksson.

– Det är ett enda klot vi lever på och det går inte att tro att man ska kunna se den här typen av frågor utifrån ett nationellt perspektiv. Pandemin visar mer än någonsin att vi behöver ett internationellt och globalt samarbete i stora och viktiga frågor om vi ska klara det på effektivt sätt.

Mitt i pandemin

USA:s agerande riskerar även att påverka andra länder. Eriksson tar upp Brasilien som ett exempel, då landets president Jair Bolsonaro haft en liknande inställning som Donald Trump gällande coronaviruset.

– Det kan finnas fler länder som tycker att det här klarar vi själva bättre, eller rika länder som bryr sig om sig i stället för att arbeta tillsammans.

Enligt Eriksson är det viktigt att utreda WHO:s arbete, liksom de nationella åtgärder som vidtagits under coronakrisen, men inte förrän det värsta är över.

– Ser vi globalt så är det inte alls så att det värsta är över utan vi är mitt i pandemin fortfarande.

Stora anslag

Att USA slutar bidra till WHO innebär kraftig sänkning av anslagen till organisationen. Omkring 15 procent av de årliga anslagen kommer från USA. EU och dess medlemsstater står tillsammans för ungefär en fjärdedel av finansieringen, enligt den svenska regeringen.

Coronapandemin har fått flera länder att, liksom Sverige, skjuta ytterligare pengar till WHO.

Från svenska biståndsmyndigheten Sida kom besked på tisdagen att stödet ökar till totalt 430 milojoner kronor. 320 miljoner kronor av stödet ska ges som obundet bidrag för 2020 och 2021. Sida uppger att myndigheten väljer att göra på det sättet för att WHO ska kunna använda medlen där de gör som mest nytta.

Valet avgör

Demokratiska partiets kandidat Joe Biden, som utmanar Trump om presidentposten i valet i november, lovar att riva upp beslutet vid en valseger.

"Amerikaner är tryggare när USA deltar i arbetet med att stärka global hälsa. På min första dag som president kommer jag att gå med i WHO igen", skriver Biden på Twitter.

Jennifer Berg Eidebo/TT

Utrikes

Bolsonaro drabbad av covid-19 – mår "utmärkt"

Brasiliens president Jair Bolsonaro utanför presidentpalatset i maj.
Brasiliens president Jair Bolsonaro utanför presidentpalatset i maj.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolsonaro har drabbats av covid-19. Den 65-årige presidenten, som liknat coronaviruset vid "en liten influensa", säger dock att han mår "utmärkt".

– Det har kommit och det är positivt, säger Brasiliens president Jair Bolsonaro, för ovanlighetens skull iförd mask, i en tv-intervju som refereras av nyhetsbyrån AFP.

Presidenten lät testa sig sedan han utvecklat lättare coronasymptom, som "trötthet, illamående och 38 graders feber".

– Jag är presidenten. Jag gillar att vara bland folket givet den täta kontakten trodde jag att jag kanske redan kunde ha haft det utan att veta, säger Bolsonaro.

I den direktsända intervjun med statliga TV Brasil förklarar presidenten också att han mår "utmärkt", samt att han medicinerar med malariamedicinen hydroxiklorokin vars effekt mot covid-19 ifrågasatts i flera studier.

Tonat ned faran

Brasilien är med 1,6 miljoner bekräftade fall av covid-19 och nära 65 000 avlidna näst efter USA det land i världen som drabbats allra hårdast av viruset. Men den yvige högerpopulisten Bolsonaro har genomgående tonat ned riskerna. Han har bland annat liknat coronaviruset vid "en liten influensa" samt förklarat att han sannolikt skulle klara en infektion bra tack vare sin idrottsbakgrund.

Fram tills nu har Bolsonaro också, i likhet med sin amerikanske kollega Donald Trump, inte velat bära munskydd offentligt.

Så sent som för tre dagar sedan lunchade Bolsonaro hos USA:s Brasilienambassadör, tillsammans med bland andra sin försvarsminister och utrikesminister, rapporterar The Guardian. Efteråt lät sig männen fotograferas stående tätt ihop utan munskydd.

Fejd med guvernörer

Bolsonaro har legat i fejd med flera av Brasiliens guvernörer, som han anklagat för att skada landets ekonomi genom att införa i presidentens tycke alltför långtgående åtgärder för att stoppa smittspridningen.

I april sparkade presidenten landets hälsominister efter oenighet om hur utbrottet skulle hanteras. Ersättaren blev kvar på sin post i en månad innan han avgick, enligt uppgifter av samma skäl. Posten som hälsominister är, trots det svåra läget i landet, för närvarande vakant.

Tidigare under veckan har Bolsonaro också försökt använda sin vetorätt för att urvattna ny nationell lagstiftning som säger att munskydd måste bäras på offentliga platser.

Fjärde testet

Bolsonaro gjorde testet, det fjärde på lika många månader, på måndagen. Strax dessförinnan hade han försäkrat journalister i huvudstaden Brasilia att det inte fanns något skäl till oro.

– Jag har gjort en lungröntgen och allt ser bra ut. Senare ska jag testas för covid-19, men jag mår bra, sade presidenten enligt Folha de São Paulo.

Tills vidare har presidentens alla åtaganden och möten ställts in. Men trots coronabeskedet tycks Bolsonaro hålla modet uppe. För att betona att han känner sig "bra, lugn" backar han i slutet av tv-intervjun några steg innan han tar av sig masken.

– Livet går vidare. Vi kommer att ge vård, särskilt till gamla och de med sjukdomar som utgör riskfaktorer, säger presidenten enligt nyhetsbyrån AFP innan han avslutar med en tumme upp och det budskap som varit hans mantra under pandemin: att nedstängningarna är farligare än smittan i sig.

Helena Nordenberg/TT

Ivar Andersen/TT

Brasiliens president Jair Bolsonaro under ett sällsynt framträdande med mask.
Brasiliens president Jair Bolsonaro under ett sällsynt framträdande med mask.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Brasiliens president Jair Bolsonaro tillsammans med ekonomiminister Paulo Guedes.
Brasiliens president Jair Bolsonaro tillsammans med ekonomiminister Paulo Guedes.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Utrikes

Dödlig skogsbrand i östra Ukraina

I våras härjades norra Ukraina av svåra skogs- och markbränder nära Tjernobyl, där världens hittills värsta kärnkraftshaveri inträffade 1986. Arkivbild.
I våras härjades norra Ukraina av svåra skogs- och markbränder nära Tjernobyl, där världens hittills värsta kärnkraftshaveri inträffade 1986. Arkivbild.
Foto: Yaroslav Yemelianenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Fem personer har omkommit och nio andra har förts till sjukhus i samband med en skogsbrand i östra Ukraina, enligt räddningstjänsten.

Elden bröt ut i ett skogsområde i Lugansk, som delvis är under proryska separatisters kontroll. Omkring 80 hektar är hittills eldhärjade och omkring 120 byggnader har blivit lågornas rov.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Senator: Trump har dragit USA ut ur WHO

Den demokratiske senatorn Robert Menendez. Arkivbild.
Den demokratiske senatorn Robert Menendez. Arkivbild.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes President Donald Trump har nu även formellt gjort allvar av hotet att USA ska lämna Världshälsoorganisationen WHO, enligt senator Robert Menendez, den högst rankade demokraten i den amerikanska senatens utrikesutskott.
PREMIUM

"Kongressen har fått meddelande om att POTUS officiellt har dragit USA ut ur @WHO mitt i en pandemi", skriver Menendez om den politiske motståndaren Trump.

Potus är en förkortning för President of the United States, alltså USA:s president.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Rysk ex-journalist och rådgivare spionutpekad

Den före detta journalisten Ivan Safronov, här på en bild från 2016, har gripits misstänkt för högförräderi i Ryssland. Arkivbild.
Den före detta journalisten Ivan Safronov, här på en bild från 2016, har gripits misstänkt för högförräderi i Ryssland. Arkivbild.
Foto: Peter KassinIKommersant/AP/TT
Utrikes
Utrikes En rådgivare vid den ryska rymdflygstyrelsen Roskosmos har gripits anklagad för högförräderi.
Ivan Safronov, en före detta journalist specialiserad på militära frågor, började arbeta vid Roskosmos i maj och anklagas nu för att ha läckt militära hemligheter till ett Nato-land.
PREMIUM

"Safronov, som utförde uppgifter åt ett av Natoländernas underrättelsetjänster, samlade ihop och överlämnade statshemligheter och information om militärtekniskt samarbete och om Rysslands försvar och säkerhet till deras representant", står det i ett uttalande från den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Den 30-årige Safronov jobbade som rådgivare åt Roskosmos högste chef, Dmitrij Rogozin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Polis fann hemligt fängelse och tortyrkammare

En tortyrcontainer hittades vid ett polistillslag utanför Rotterdam i Nederländerna.
En tortyrcontainer hittades vid ett polistillslag utanför Rotterdam i Nederländerna.
Foto: Nederländsk polis/AP/TT
Utrikes
Utrikes I en lagerbyggnad söder om Rotterdam har nederländsk polis stött på sju fartygscontainrar med ett fasansfullt ändamål och makabert innehåll. En av containrarna var avsedd som tortyrkammare.
PREMIUM

– Sex var fångceller i vilka människor kunde ha bundits och en container hade det enda ändamålet att vara en tortyrkammare, säger Andy Kraag, chef för polisens nationella utredningsavdelning.

I tortyrcontainern, som kallades "behandlingsrummet" av kriminella som avlyssnats, fanns en tandläkarstol med spännen vid arm- och fotstöden. Dessutom beslagtogs sekatörer, sågar, skalpeller, tänger, hand- och fingerfängsel samt tejp.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL