Inrikes

Två gripna efter demonstration i Stockholm

Kravallpoliser stoppar demonstranter nedanför slottet vid Norrbro i Stockholm.
Kravallpoliser stoppar demonstranter nedanför slottet vid Norrbro i Stockholm.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Tusentals människor samlades på Sergels torg i Stockholm för att stötta Black lives matter-rörelsen.
Men eftersom så många deltog i demonstrationen upplöste polisen den på grund av coronarestriktionerna.
Under kvällen har det varit oroligt i centrala Stockholm. Vid minst ett tillfälle har polisen använt pepparsprej.
PREMIUM

Den tillståndsgivna protesten inleddes klockan 18 på onsdagen. Slagorden duggade tätt samtidigt som flera bilder hölls upp på George Floyd, den man som dog av polisens våld i USA och som blev startskottet på demonstrationerna som sker runt omkring i världen.

– Vi är här för att stötta Black lives matter-rörelsen. Det känns väldigt bra att se att alla har samlats här, säger Ronncie Anuforch, en av demonstranterna på plats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Äldre man död efter trafikolycka i Jönköping

En man i 95-årsåldern avled efter en trafikolycka i Jönköping. Arkivbild.
En man i 95-årsåldern avled efter en trafikolycka i Jönköping. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 95-årsåldern avled efter en trafikolycka i Jönköping på måndagen, skriver polisen på sin hemsida.

Olyckan inträffade strax efter klockan 16, då två personbilar ska ha krockat på riksväg 40 mellan Jönköping och Bottnaryd.

"Olyckan verkar ha inträffat när den äldre föraren skulle korsa vägen i sin bil och missade att det kom en annan bil", skriver polisen. Mannen vårdades på sjukhus under kvällen men bekräftades avliden sent på måndagen.

I den andra bilen satt en man i 20-årsåldern som också fick föras till sjukhus men som inte bedömdes ha fått allvarliga skador.

Olyckan kommer att utredas vidare.

Inrikes

Ett år efter dödsolyckan – klubben flyger igen

'Det är naturligtvis jobbigt. Man förflyttas tillbaka ett år i tanken', säger Johan Hellström, chefsinstruktör på Umeå fallskärmsklubb, om årsdagen för flygolyckan i Umeå där nio av hans vänner omkom. Arkivbild.
"Det är naturligtvis jobbigt. Man förflyttas tillbaka ett år i tanken", säger Johan Hellström, chefsinstruktör på Umeå fallskärmsklubb, om årsdagen för flygolyckan i Umeå där nio av hans vänner omkom. Arkivbild.
Foto: Erik Abel/TT
Inrikes
Inrikes En molnig dag i juli förra året störtade ett plan från Umeå fallskärmsklubb rakt mot marken från 4 000 meters höjd. Samtliga nio personer ombord omkom när planet kraschade på ön Storsandskär strax utanför Umeå.
Ett år senare minns klubben tillbaka på en turbulent tid.

– Om någon hade sagt till mig några dagar före olyckan: "Johan, du kommer förlora nio av dina hopparkompisar, varav några är väldigt nära dig", då hade jag tänkt att det finns ingen människa som överlever något sådant, säger Johan Hellström, chefsinstruktör på Umeå fallskärmsklubb.

– Men det gör man, konstaterar han.

Tiden direkt efter olyckan minns han mest som kaos. Att hjälpa de anhöriga var prioritet.

– Det var ju en enorm sorg och smärta för alla att ta in, det är liksom nio familjer. Och vi i klubben är ju också på ett sätt anhöriga i detta. Det var en kaotisk period, men så här ett år efteråt tycker jag att vi hanterade det så bra som vi kunde.

Även Navid Haghjo, fallskärmsklubbens ordförande, är glad över hur man lyckades hantera den ofattbara händelsen tillsammans.

– Hela klubben har slutit upp för att hjälpa varandra och alla anhöriga. Det tycker jag har varit speciellt, säger han.

Ett skitår

Johan Hellström känner sig stärkt av att ha lyckats ta sig igenom det hela och komma ut på andra sidan, säger han. Men:

– Jag brukar definiera 2019 i klartext: ett jävla skitår som borde lyftas ur historien. Det borde aldrig ha fått ske, det här.

Alla svar har man fortfarande inte. Statens haverikommission väntas presentera slutrapporten inom kort. En preliminär rapport som släpptes i september visade dock att planet både var för tungt och för baktungt när det lyfte.

– Vi ser naturligtvis fram emot att slutrapporten kommer ut, det blir en viktig del i hela det här arbetet. Framför allt måste man se till att det här aldrig händer igen, säger Johan Hellström.

Nio vänner borta

Också Navid Haghjo understryker vikten av att få alla svar för att kunna förebygga olyckor i framtiden. Men på ett personligt plan är det helt irrelevant.

– Jag har förlorat nio vänner. Inget kan få dem tillbaka. Det kommer inte att bli någon tröst, säger han.

Johan Hellström beskriver att det finns ett tydligt före och efter olyckan den 14 juli 2019. Den villkorslösa glädjen inför fallskärmshoppningen finns inte längre där. Att lägga ner verksamheten efter olyckan var dock uteslutet. Man var tvungen att komma i gång igen, säger han, övertygad om att det är vad de nio hade velat.

– Emotionellt har det varit väldigt tufft ändå. Det finns ju kvar i minnet, och det är nära på hela tiden. Man har så mycket egna minnen med var och en av dem.

Navid Haghjo håller med – man var tvungen att hoppa igen.

– Den första gången jag hoppade i Umeå efter olyckan kändes det inte roligt alls. Men så fort man lämnade dörren, kom ut i luften och sedan ned på marken, då var känslan ännu starkare, att så länge jag kan göra det här så ska jag göra det.

Nytt plan och stuga

I maj i år fick klubben ett nytt flygplan, en annan modell än olycksplanet. Man fick även en ny klubbstuga efter hjälp från tv-programmet Sofias änglar. Sedan dess har nya hoppare tillkommit, och en ny fallskärmskurs har dragit i gång.

Det har fungerat bra – flygolyckan har trots allt inte legat som en våt filt över verksamheten, säger Johan Hellström.

TT: Nu är det ett år sedan olyckan, hur känns det?

– Det är naturligtvis jobbigt. Man förflyttas tillbaka ett år i tanken.

Navid Haghjo har blandade känslor inför årsdagen. Uppmärksamheten gör att såren rivs upp på nytt för de inblandade, men han förstår även vikten av att prata om det.

– Det är så oerhört många som har påverkats av det här. Framför allt familjerna, men det har nog även skakat om hela Sverige.

Marc Skogelin/TT

Samtliga nio personer ombord omkom när planet kraschade på ön Storsandskär strax utanför Umeå.
Samtliga nio personer ombord omkom när planet kraschade på ön Storsandskär strax utanför Umeå.
Foto: Anna Lena Lindqvist
'Det var ju en enorm sorg och smärta för alla att ta in', säger Johan Hellström, chefsinstruktör på Umeå fallskärmsklubb, om flygolyckan den 14 juli 2019. Arkivbild.
"Det var ju en enorm sorg och smärta för alla att ta in", säger Johan Hellström, chefsinstruktör på Umeå fallskärmsklubb, om flygolyckan den 14 juli 2019. Arkivbild.
Foto: Erik Abel/TT
Resterna av flygplanet på Storsandskär dagen efter flygolyckan.
Resterna av flygplanet på Storsandskär dagen efter flygolyckan.
Foto: Erik Abel/TT
Bärgning av vrakdelar från flygplanet. Arkivbild.
Bärgning av vrakdelar från flygplanet. Arkivbild.
Foto: Patrick Trägårdh/TT

FAKTA

Fakta: Flygolyckan på Storsandskär

Söndagen den 14 juli 2019 klockan 13.33 lyfte ett mindre flygplan från Umeå flygplats. Planet var av modellen Gipps Aero GA8 Airvan och tillverkat i Australien. Klockan 14.12 fick flygtornet ett haverilarm och planet kraschade på ön Storsandskär i Umeälvens mynning. Ombord befann sig en pilot och åtta fallskärmshoppare, som samtliga omkom.

Olyckan är den femte dödligaste civila flygolyckan i Sverige genom tiderna.

Inrikes

"Olyckan präglade hela staden"

En helikopter bärgar vrakdelar från flygplanet efter olyckan i Umeå 14 juli 2019. Arkivbild.
En helikopter bärgar vrakdelar från flygplanet efter olyckan i Umeå 14 juli 2019. Arkivbild.
Foto: Patrick Trägårdh/TT
Inrikes
Inrikes Ett år har gått sedan nio personer miste livet i flygolyckan på ön Storsandskär utanför Umeå.
Kyrkoherden Ingrid Holmström Pavval tror att årsdagen kan fungera som ett avslut på sorgeåret efter händelsen som lämnade stort avtryck i staden.

Svenska kyrkan, som har varit inblandad med stöd efter olyckan från dag ett, uppmärksammar årsdagen med en minnesstund i Umeå stads kyrka. Dit kan människor komma på kvällen för att tända ljus och lämna blommor, och sitta ned i kyrkan en stund, lyssna på musik och minnas dem som dog.

Ingrid Holmström Pavval tror att uppmärksammandet av årsdagen kan vara läkande.

– Framför allt som anhörig behöver man ha levt igenom ett helt år för att se att "ja, det går att fortsätta, det blir aldrig detsamma, men vi gör det på ett annat sätt". När det gått det här första året har man fått uppleva att det funkar, fast att det blir annorlunda.

Präglade Umeå

Även utanför de anhörigas närmsta krets satte olyckan stort avtryck i Umeå, säger hon.

– De första dagarna och veckorna präglade det hela staden på något sätt. Väldigt många kände någon som kände någon som kände någon som var nära, så att säga. Så staden präglades ganska mycket av det de första veckorna och en bit in på hösten, säger hon.

Det märkte även Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S).

– Visst har det påverkat umeborna, säger han.

– Inte minst eftersom det var många som fick uppleva det, och hörde när planet var på väg ner. Så det blev ju en ganska dramatisk upplevelse för många. Det är klart att man påmints av händelsen under året.

Minnas tillsammans

Ingrid Holmström Pavval minns uppslutningen i kyrkan dagen efter olyckan och tycker det är bra att staden kan samlas en gång till. Om än med ett coronasäkert maxantal i kyrkan denna gång.

– Förr pratade man mycket om sorgeår. Man gick och hade sitt svarta band på kavajen under ett år. Då visste alla att man levde med sorgen. Det ser vi inte på varandra i dag på samma sätt. Därför tänker jag att det är bra att få uppmärksamma årsdagen. Nu har det första sorgeåret gått till ända.

Hans Lindberg instämmer.

– På årsdagen tänker vi på de som har lämnat oss, men också på deras anhöriga. Mina tankar finns hos dem under den här dagen.

Marc Skogelin/TT

Kyrkoherden Ingrid Holmström Pavval tror att uppmärksammandet av årsdagen kan vara läkande. Arkivbild.
Kyrkoherden Ingrid Holmström Pavval tror att uppmärksammandet av årsdagen kan vara läkande. Arkivbild.
Foto: Erik Abel/TT
En blomma på trappen till Umeå stads kyrka i samband med minneshögtiden dagen efter flygolyckan den 14 juli 2019. Arkivbild.
En blomma på trappen till Umeå stads kyrka i samband med minneshögtiden dagen efter flygolyckan den 14 juli 2019. Arkivbild.
Foto: Erik Abel/TT

FAKTA

Fakta: Flygolyckan på Storsandskär

Söndagen den 14 juli 2019 klockan 13.33 lyfte ett mindre flygplan från Umeå flygplats. Planet var av modellen Gipps Aero GA8 Airvan och tillverkat i Australien. Klockan 14.12 fick flygtornet ett haverilarm och planet kraschade på ön Storsandskär i Umeälvens mynning. Ombord befann sig en pilot och åtta fallskärmshoppare, som samtliga omkom.

Olyckan är den femte dödligaste civila flygolyckan i Sverige genom tiderna.

Inrikes

Garagelängor och bilar brann i Färjestaden

Ett 15-tal bilar har förstörts i en brand i Färjestaden. Arkivbild.
Ett 15-tal bilar har förstörts i en brand i Färjestaden. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Två garagelängor med minst 15 bilar har brunnit under natten i Färjestaden på Öland. Händelsen rubriceras som grov mordbrand men i nuläget har polisen inga teorier om hur branden startade eller någon frihetsberövad i ärendet.

– Vi kommer gå in med tekniker så fort det har svalnat, säger Kim Hild, presstalesperson hos polisen.

Ett 30-tal personer bekämpade branden under natten, som inträffade på Storgatan nära några flerfamiljshus. När räddningstjänsten kom till platsen vid 03-tiden natten mot tisdag var byggnaderna övertända. Eftersläckningsarbetet väntas pågå resten av dagen.

Inrikes

Liten ödla fastnade i stor byråkrati

En annan leopardgecko, här på en arkivbild från Skansenakvariet.
En annan leopardgecko, här på en arkivbild från Skansenakvariet.
Foto: Jack Mikrut/TT
Inrikes
Inrikes En liten ödla har hamnat mellan stolarna i den svenska byråkratin, rapporterar Nerikes Allehanda.

Problemet började när en leopardgecko hittades vid en cykelväg i nordvästra Örebro. En djurbutik tog hand om ödlan, men ingen myndighet vill betala för dess uppehälle. Tvistefrågan gäller nämligen om ödlan ska sorteras under "hittegods" eller "övergivna djur", det förstnämnda är polisens ansvar, det sistnämnda länsstyrelsens.

– Vi vet ingenting om det här djuret. Vi har ingen aning om det är förrymt eller utsläppt. Men det är upphittat och upphittat gods är polisens ansvar – men de tar inte det ansvaret alls, säger Lotta Ek, på djurbutiken.

Det håller polisen inte med om.

– Så vitt jag förstår är det här en ödla som inte klarar sig på egen hand i vårt klimat. Då har man gjort bedömningen att det är ett övergivet djur och att det är länsstyrelsens skyldighet att hantera det, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till tidningen.

Därmed riskerade även djurbutiken att hamna i kläm, och inte få ersättning för sina omkostnader. Men sagan om leopardgeckon ser ut att få ett lyckligt slut. Länsstyrelsen har, motvilligt, tagit sig an ärendet.

– Men vi behöver ha en vidare diskussion mellan våra myndigheter om gränsdragningarna, säger Anita Norén, avdelningschef på länsstyrelsen.

Var ödlan kommer från är fortfarande oklart. Den är relativt vanlig som husdjur i Sverige, och lever naturligt i Afghanistan, Pakistan och nordvästra Indien.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Inrikes

Punktligare tåg i pandemins spår

Inrikes
Inrikes Coronakrisen tycks ha haft en positiv effekt på tågens punktlighet. 93 procent av tågen har varit i tid fem av sex månader under det första halvåret.
– När det blir mindre trafik blir det också mindre köer, säger Madelene Frödell på Trafikverket.

Fler kom i tid till sina tågdestinationer första halvåret 2020. Sedan sättet att mäta punktlighet ändrades 2013 och branschsamarbetet "Tillsammans för tåg i tid" bildades, har siffran aldrig varit så hög. Att coronapandemin tycks ha en positiv effekt på persontågens punktlighet beror troligtvis på det minskade antalet avgångar. Under andra kvartalet minskade trafikvolymen med 10–30 procent.

– När det blir mindre trafik blir det också färre köer och färre följdförseningar om något inträffar, förklarar Madelene Frödell, tillförordnad chef för verksamhetsområde Trafik på Trafikverket.

Fungerande arbetspendling

Mellan januari och juni i år har 93,8 procent av Sveriges persontåg anlänt till sin destination i tid. Allra punktligast har kortdistanstågen varit – de som ofta används för arbetspendling. Bland dem kom 95,7 procent av tågen i tid.

– Tillsammans med branschen är vi väldigt stolta över att vi har hållit en hög punktlighet på just de tågen för de som måste åka under pandemin, säger Madelene Frödell.

Resultat av samarbete

Att tågen kommer i tid är generellt beroende av tre olika faktorer: infrastruktur, fordonsfel och yttre faktorer så som stormar, kopparstölder och spring på spåren. Arbetet med att upptäcka och förbättra brister inom dessa områden är, förutom minskat resande, anledningen till årets goda resultat, enligt Trafikverket.

– Vi har ett långsiktigt arbete tillsammans med leverantörer och operatörer kring att rusta upp och modernisera järnvägen. Den ökade punktligheten är ett av resultaten på vårt gemensamma arbete, säger Frödell.

Hur utvecklingen kommer att se ut under årets andra halva, om resandet ökar igen, går endast att spekulera i. Tidigare år har det inte varit några avsevärda skillnader mellan det första och andra halvåret.

Emilia Söderholm/TT

Fler tåg kom i tid till sin destination under årets första sex månader. Arkivbild.
Fler tåg kom i tid till sin destination under årets första sex månader. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT

FAKTA

Fakta: Tågtrafikens punktlighet per månad

Tågen anses vara i tid om de har kommit fram inom fem minuter efter ankomsttiden enligt tidtabellen. Tåg som har ställts in med kort varsel räknas i statistiken som försenade tåg.

Januari: 94,3 procent; 85 708 av 90 867 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Februari: 93,0 procent; 78 859 av 84 823 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Mars: 94,2 procent; 82 633 av 87 686 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

April: 94,6 procent; 67 544 av 71 370 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Maj: 94,3 procent; 66 209 av 70 243 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Juni: 92,2 procent; 64 557 av de 70 003 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Högst punktlighet under det första halvåret var söndagen den 5 april, då punktligheten var 98,1 procent. Lägst punktlighet för en enskild dag var torsdagen den 2 april då punktligheten var 81,5 procent.

Källa: Trafikverket

Inrikes

Läkare möter många med utdragna symtom

Under coronapandemin har de långtidssjuka, som inte behövt sjukhusvård, hamnat i skuggan av de patienter som fått intensivvård. Arkivbild
Under coronapandemin har de långtidssjuka, som inte behövt sjukhusvård, hamnat i skuggan av de patienter som fått intensivvård. Arkivbild
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Elektriska stötar, tappade naglar och heshet. Läkarna på Torsviks vårdcentral möter många patienter som har både långdragna och udda symtom som kan kopplas till covid-19.
PREMIUM

Till stöd för läkarna kom nyligen ett vårdprogram om covid-19 som har tagits fram inom region Stockholm för att alla i vården ska göra likadant, bland annat skicka remisser till rätt ställe och ta likadana prover.

– Det är typ som en kokbok där det står lite hur man ska tänka, säger Louise Eggimann, distriktsläkare och verksamhetschef på Torsviks vårdcentral.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Långtidssjuka med covidsymtom kartläggs

Thomas Lindén, avdelningschef vid Socialstyrelsen, berättar att Socialstyrelsen tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fått ett regeringsuppdrag att kartlägga de långtidssjuka med covid-19-symtom.
Thomas Lindén, avdelningschef vid Socialstyrelsen, berättar att Socialstyrelsen tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fått ett regeringsuppdrag att kartlägga de långtidssjuka med covid-19-symtom.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Många långtidssjuka med covid-19-symtom vittnar om att de nekats besök i vården och blivit misstrodda. Nu har Socialstyrelsen tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fått ett regeringsuppdrag att kartlägga de långtidssjuka.
PREMIUM

– Det som vore absolut bäst är om man kunde hitta information om hur man kan behandla dem för att förkorta eller bota tillstånden för de långtidssjuka, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen.

Det handlar också om att ta fram bättre information till sjukvården.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL