Kultur och nöje

Skådespelaren Inga Edwards död

Inga Edwards medverkade 2010 i 'Metallflickan' på Teater Galeasen i Stockholm. På bilden sitter Inga Edwards som tredje person från höger i den bakre raden. Arkivbild.
Inga Edwards medverkade 2010 i "Metallflickan" på Teater Galeasen i Stockholm. På bilden sitter Inga Edwards som tredje person från höger i den bakre raden. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skådespelerskan Inga Edwards är död. Hon avled på tisdagen på ett hospice i Stockholm, skriver Göteborgs-Posten.

Inga Edwards gjorde sin första filmroll i Olle Hellboms film ”Raggare!” 1959. Hon var därefter tongivande i den fria grupp i Lund, som sedan utvecklades till teatergruppen och proggbandet Nationalteatern. Tillsammans med dåvarande maken Folke Edwards spelade hon en avgörande roll i beslutet att flytta teatergruppen från Lund till Göteborg, där gruppen mellan åren 1969 till 1972 skapade elva pjäser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Filmrecension: Magi som tar barnen på allvar

Dixie Egerickx spelar föräldralösa Mary Lennox i 'Den hemliga trädgården'. Pressbild.
Dixie Egerickx spelar föräldralösa Mary Lennox i "Den hemliga trädgården". Pressbild.
Foto: SF Studios
Kultur och nöje
Kultur och nöje När barnboksklassikern "Den hemliga trädgården" blir film på nytt har handlingen flyttats till efterkrigstiden. Det är en vacker film som vågar dröja kvar vid svåra ämnen, och samtidigt hyllar fantasins kraft.

När den unga flickan Mary Lennox (Dixie Egerickx) blir föräldralös skickas hon, något motvilligt, från barndomshemmet i Indien till sin morbors ensliga gods i Yorkshire. Till en början är hon stingslig och bortskämd, men efter att hon blivit tillsagd att inte snoka, varpå hon genast börjar snoka, blir hon alltmer nyfiken på sitt nya hem. Huset är kråkslottsmörkt och stort, hedarna karga och större. Morbrodern, spelad av Colin Firth och hans mest plågade blick, har begravt sig i sorgen efter sin döda fru, och om kvällarna ekar korridorerna av mystiska skrik. Blinkningarna till gotiska spökhistorier haglar, men här finns förstås en twist. När Mary en dag snubblar över en magisk undangömd trädgård tar filmen en vändning.

I regissören Marc Munden ("Utopia") och manusförfattaren Jack Thornes ("His dark materials") version av Frances Hodgson Burnetts barnboksklassiker "Den hemliga trädgården" från 1911 har handlingen flyttats fram i tiden, till 1947. Efterkrigstidskulissen, vilken rymmer såväl Indiens självständighet som spår efter militärfordon i leran utanför Yorkshiregodset, ger historien extra tyngd. Här är det inte bara övergivna barn och ledsna vuxna som behöver läka och hitta tillbaka till sig själva, utan en hel värld.

"Den hemliga trädgården" är en familjefilm som lyckas med den inte helt enkla uppgiften att faktiskt ställa sig på barnens sida. De framställs som offer för vuxenvärldens tvivelaktiga agerande, men tas också på allvar. De är inte bara antingen ledsna eller käcka, utan märkliga, modiga, mänskliga. Den hemliga trädgården är inte bara oljemålningsvacker, den är också dramatisk och lite skev. Det går igen i filmens ton, som inte fluffar till ämnen som död, sorg och depression, utan låter dem utforskas. Samtidigt förminskas inte barnens fantasi, och hur väldigt viktiga lekarna kan vara.

Matilda Källén/TT

FAKTA

Fakta: "Den hemliga trädgården"

Genre: Familj/drama

Premiär: 17 juli 2020

I rollerna: Dixie Egerickx, Colin Firth, Julie Walters, med flera.

Regi: Marc Munden

Speltid: 1 timme och 39 minuter

Åldersgräns: 11 år

Betyg: ++++

Kultur och nöje

Filmrecension: Bokmässans Oceans 11

Förläggaren Éric Angstrom anlitar nio översättare för sista delen i en populär trilogi. Snart förvandlas uppdraget till ett spel på liv och död. Pressbild.
Förläggaren Éric Angstrom anlitar nio översättare för sista delen i en populär trilogi. Snart förvandlas uppdraget till ett spel på liv och död. Pressbild.
Foto: Njuta films
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Översättarna" är en litteraturthriller med många spännande idéer som faller mellan stolarna i en dramaturgiskt stökig slutprodukt.

Den bästsäljande författaren med pseudonymen Oscar Brach ska släppa en ny efterlängtad bok. Den slemmige förläggaren Éric Angstrom (Lambert Wilson utan tyglar) är rädd att boken ska läcka och samlar därför ihop nio översättare som låses in i en underjordisk bunker där de kan färdigställa arbetet.

Mobilförbud råder och all kontakt med omvärlden har skurits av. Ändå lyckas en hackare få fatt på manuset och inledningen hamnar på internet. Snart börjar den anonyme hackaren skicka utpressande mejl till förläggaren Angstrom och kräver lösensumma. Förläggaren är övertygad om att en av översättarna är skyldig och förvandlar arbetsbunkern till ett fängelse som ingen kan lämna. Planen är att få bedragaren att avslöja sig själv genom kollektiv bestraffning som tar sig allt mer bisarra uttryck. "Översättarna" är en märklig hybrid som inleds som ett kammardrama som möter "flugornas herre", löper vidare som en deckargåta och mot slutet förvandlas till "Oceans 11" för en bokmässepublik.

Oväntad vändning följs av ny oväntad vändning tills hela snart nästan framstår som en parodi. Flera av skådespelarna kommer från olika länder i den europeiska arthouse-scenen men många ser lite vilsna ut när det börjar storma som mest.

Den röda tråden i berättelsen är autenticitet, vem som har modet att skriva och vem som inte har det. Den inte så subtila sensmoralen handlar om hur pengar och kändisskap styr litteraturen, och i förlängningen urholkar den.

Det finns en intressant film gömd någonstans inne i höstacken, men den går inte riktigt att lokalisera då "Översättarna" vill för mycket och för stort och till slut krossas av sin egen vikt.

Kristoffer Viita/TT

Före detta bondbruden Olga Kurylenko spelar ett litterärt superfan som isoleras tillsammans med åtta andra översättare för att färdigställa en hajpad roman. Pressbild.
Före detta bondbruden Olga Kurylenko spelar ett litterärt superfan som isoleras tillsammans med åtta andra översättare för att färdigställa en hajpad roman. Pressbild.
Foto: Njuta films

FAKTA

Fakta: Översättarna

Originaltitel: Les Traducteurs

Genre: Drama/thriller

Biopremiär: 17 juli

Speltid: 1 timme och 15 minuter

Regi: Régis Roinsard

Medverkande: Alex Lawther, Olga Kurylenko, Riccardo Scamarcio med flera.

Betyg: + +

Kultur och nöje

TV-recension: Brave new world

I 'Brave new world' handlar varje kväll om fest med sex och droger. Ändå är alla oförklarligt olyckliga. Pressbild.
I "Brave new world" handlar varje kväll om fest med sex och droger. Ändå är alla oförklarligt olyckliga. Pressbild.
Foto: HBO Nordic
Kultur och nöje
Kultur och nöje TV-serieversionen av Aldous Huxleys framtidsvision "Brave new world" är lökig men kan bli en hit bland konservativa tittare som suktar efter moralpanik.

I ett framtida London härskar tre regler: inget privatliv, ingen familj och ingen monogami. Bebisar alstras genom avancerad labbteknik och sex sker endast för njutningens skull. Den ormlike psykologen Bernard Marx (osubtil symbolism är återkommande) sätter ned foten i en inledande scen och monogami-skammar den begynnande fritänkaren Lenina Crown. Hon har träffat samma man för många gånger. Hon skäms men poppar ett så kallat soma-piller och sen är den psykiska ohälsan puts väck.

Det är först svårt att förstå varför Aldous Huxley, som skrev romanförlagan "Du nya sköna värld" 1932, ansåg att denna kemiskt harmoniska och orgie-drivna värld skulle vara så dålig. Well, medborgarna är också uppdelade enligt ett kastsystem i beta och alfa-kategorier och utanför "New London" lever de längst ned i stegen, kastlösa "vildar".

När Bernard hittar en död medborgare efter ett misstänkt självmord börjar hans religiösa tro på systemet naggas i kanten. Bilden av det perfekta samhället rämnar när Bernard och Lenina reser utanför London för att besöka nöjesparken "savage land" där man återskapat historiska delar ur vår gamla värld som turistattraktion. Ett slags Westworld utan robotar där en revolution snart blir våldsam.

Alla framtidsskildringar handlar som bekant om nuet och "Brave new world" har absolut många beröringspunkter till samtiden, en slags anaboladopad samhällsmodell utvecklad ur vår kultur av Tinder och psykofarmaka. Säkert kan en sådan dystopi verka relevant för en konservativ målgrupp som är rädda för en anti-kärnfamiljsdiktatur, en stalinistisk hand som tvingar på folket ett överflöd av njutning. Dagens flyktiga tillvaro är som bekant mer "DIY" där ingen har kontroll, särskilt inte över sina relationer. Men kanske beror bristen på tonträff helt enkelt på manuset, där de första tre avsnitten har en mästrande attityd som lyser igenom i dialogen.

"Brave new world" är en storsatsning från NBC Universals nystartade tjänst, men strömmas genom HBO i Sverige. Visst känns det påkostat, skådespelarna får till och med säga "fuck", men till skillnad från sina genresyskon i "Black mirror" och "Westworld" hittar "Brave new world" inget sätt att göra det viktigaste trovärdigt: världen.

Kristoffer Viita/TT

Harry Lloyd, känd som den vidrige brorsan till Daenarys i 'Game of Thrones' spelar i 'Brave new world' Bernard Marx, en man som längtar efter kärlek i en framtid där monogami är olagligt. Pressbild.
Harry Lloyd, känd som den vidrige brorsan till Daenarys i "Game of Thrones" spelar i "Brave new world" Bernard Marx, en man som längtar efter kärlek i en framtid där monogami är olagligt. Pressbild.
Foto: HBO Nordic

FAKTA

Fakta: Brave new world

Genre: science fiction

Premiär: 16 juli på HBO Nordic

Skapare: Owen Harris, David Wiener, Grant Morrison och Brian Taylor

Skådespelare: Alden Ehrenreich, Harry Lloyd, Demi Moore med flera.

Antal avsnitt: 9

Betyg: + +

Kultur och nöje

Gitarrjätte ger hittelön för saknade dokument

Gibson har tillverkat gitarrer sedan 1894, och är sedan dess ett av världens mest framstående gitarrmärken. Arkivbild.
Gibson har tillverkat gitarrer sedan 1894, och är sedan dess ett av världens mest framstående gitarrmärken. Arkivbild.
Foto: Mark Bugnaski/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Det klassiska gitarrföretaget Gibson erbjuder en hittelön på drygt en halv miljon kronor till den som hjälper dem att hitta en uppsättning dokument som varit försvunna i 30 år.

Det man letar efter är fraktregistren från åren 1959-1960, som visar alla gitarrer som fraktats under de specifika åren. Dokumenten ska senast ha setts i Michigan i norra USA.

"Även om de framstår som dammiga gamla böcker för andra, är de här registren en del av vår historia, vårt dna och vårt ikoniska förflutna. De här fraktböckerna innehåller fraktinformation om de mest värdefulla gitarrerna i historien", säger Cesar Gueikian på Gibson i ett pressmeddelande.

Den som lämnar tillbaka registren får en belöning på 59 000 dollar. Företaget lovar att inte ställa några följdfrågor till den person som ger sig till känna.

Kultur och nöje

Dystopiklassikern: Battle royale

Chiaki Kuriyama som Takako Chigusa i den ultravåldsamma satiren 'Battle Royale'. Kuriyama blev senare castad som 'Gogo' i Quentin Tarantinos 'Kill Bill vol 1'. Pressbild.
Chiaki Kuriyama som Takako Chigusa i den ultravåldsamma satiren "Battle Royale". Kuriyama blev senare castad som "Gogo" i Quentin Tarantinos "Kill Bill vol 1". Pressbild.
Foto: Toei Company / Anchor Bay Entertainment
Kultur och nöje
Kultur och nöje 20 år efter premiären har Kinji Fukasakus ökända ultravåldsklassiker bara ökat i relevans. En framtid där japanska högstadiebarn tvingas slåss till döden verkar ännu närmre idag.

Oscarsvinnaren "Parasit" (2019) och den mindre uppmärksammade men nästan lika mästerliga "Bränd" (2018) uttrycker båda ett hopplöst raseri inför de ökade klassklyftorna i dagens Sydkorea. Filmerna var bevisligen enkla att relatera till även i västvärlden och den sistnämnda fokuserade särskilt på hur de yngre generationerna, millenials och generation Z, blivit av med sin framtid. Efter att ha tvingats ut på en prekär arbetsmarknad finns idag finns bara två möjligheter: vinna eller förlora.

Redan år 2000 var den då 70-årige regissören Kinji Fukasaku före sin tid med att kanalisera samma generationsförtryck i "Battle Royale". Om än stöpt i en dystopisk genreform där alternativen för ungdomarna var "vinna eller dö".

Filmen utspelar sig i en nära framtid där Japans ekonomi är på väg att kollapsa. Tio miljoner människor går utan jobb och 800 000 studenter bojkottar skolan och boostar statistiken för juvenila brott. I den nya diktaturen har de vuxna tappat allt självförtroende och blivit rädda för de unga, varför de klubbar igenom "The millenium educational reform act". I praktiken ett årligt program där en skolklass med femtonåringar kidnappas och skickas ut på en ö för att slakta varandra tills endast en vinnare återstår. Alla får en väska med mat, vatten och ett vapen. Men precis som i livet har alla olika förutsättningar. Vissa får en uzi i sin väska, andra ett grytlock.

Många post-apokalyptiska filmer fokuserar på världens förfall när resurserna tagit slut, konsumtionen avstannat och när livet efter zombies, klimat- eller kärnkraftskatastrofer utplånat all infrastruktur. "Battle Royale" gör inga försök att visa hur världen utanför "spelplanen" ser ut och känns aldrig som en science fiction-film. Publiken upplever snarare en rent moralisk dystopi. Författaren Koushun Takami som skrev romanförlagan hade inspirerats av 60-talets Japan där revolutionärer gjorde uppror mot polisbrutalitet. Filmen visar hur en eventuell revolution kvävs av totalitär nationalism som tvingar ungdomar att frukta och förråda sina vänner.

Trots det grova barn-mot-barn-våldet blev "Battle Royale" en publiksuccé och en av Japans mest inkomstbringande filmer någonsin. År 2000 gick landet, och resten av Östasien, mot en mer avreglerad ekonomi samtidigt som "lata" ungdomar debatterades som en orsak till den senaste lågkonjunkturen. Den unga publiken kände att "Battle Royale" speglade deras egen situation: en tillvaro där de förväntades slåss mot varandra under omständigheter där de inte kunde vinna, eller ens överleva. Filosofin sammanfattas bäst av skolklassens lärare (spelad av Takeshi Kitano) i början av filmen: "Ni respekterar inte vuxna, eller hur? Det går bra, men glöm inte att livet är ett spel. Så slåss för er överlevnad och se om ni är värda det".

Kristoffer Viita/TT

'Battle Royale' kom 2000 och blev en skandalomsusad film som piskade upp en debatt om yttrandefrihet i populärkulturen och om klyftan mellan generationer. Pressbild.
"Battle Royale" kom 2000 och blev en skandalomsusad film som piskade upp en debatt om yttrandefrihet i populärkulturen och om klyftan mellan generationer. Pressbild.
Foto: Toei Company / Anchor Bay Entertainment
Masanobu Andō som Kazuo Kiriyama, den enda tonåringen som ställde upp frivilligt i tävlingen 'Battle Royale'. Pressbild.
Masanobu Andō som Kazuo Kiriyama, den enda tonåringen som ställde upp frivilligt i tävlingen "Battle Royale". Pressbild.
Foto: Toei Company / Anchor Bay Entertainment

FAKTA

Fakta: Dystopiklassikern

Coronapandemin har skapat ett sug efter nostalgiska kulturyttringar. I sommar uppmärksammar vi jubilerande dystopifilmer och spårar deras relevans till i dag.

FAKTA

Fakta: Battle Royale

Regi: Kinji Fukasaku

Originaltitel: Batoru Rowaiaru

Premiärår: 2000

I rollerna: Tatsuya Fujiwara, Aki Maeda, Tarô Yamamoto med flera.

Speltid: 1 timme 54 minuter

Åldersgräns: från 15 år

Kontroverser: Trots det grova våldet ville filmens regissör Kinji Fukasaku att ungdomar under 15 år skulle få se den – så mycket att han uppmuntrade dem att strunta i åldergränsen. "Smyg in, jag uppmuntrar er att göra det", sade han i ett uttalande. Samtidigt beskylldes filmen av konservativa politiker för att bidra till en ungdomsbrottsvåg.

Efter skolmassakern i Columbine (1999) ansågs inte filmen lämplig för en amerikansk publik, men den gick upp på bio under en kort period nio år efter sin premiär. Något som gett filmen en kultustatus som "förbjuden".

Inflytande i populärkulturen: "Hunger games" romanserie anses av många fans vara en direkt stöld av premissen i "Battle Royale", då de två är väldigt lika i handling även om "Battle Royale" saknar samma hjältesaga. Quentin Tarantino älskar också filmen och använde skådespelaren Chiaki Kuriyama i sin "Kill Bill vol 1" där hon spelar Gogo, en liknande rollperson som förför män innan hon mördar dem.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Kultur och nöje

Banksy gör coronakonst i tunnelbanan

Det nya verket 'If you don't mask, you don't get it' var gjort i ett tunnelbanetåg i London. Arkivbild.
Det nya verket "If you don't mask, you don't get it" var gjort i ett tunnelbanetåg i London. Arkivbild.
Foto: Alberto Pezzali/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den hemlighetsfulla graffitikonstnären Banksy är tillbaka. Den här gången med ett coronainspirerat verk i Londons tunnelbana.

I en video på Banksys Instagram syns en maskerad man, som tros vara den mytomspunne konstnären, spraymåla stenciler i form av råttor ombord på ett tunnelbanetåg. Råttorna har ansiktsmask, nyser och sprayar desinfektionsmedel.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Inget mer "Kidding" för Jim Carrey

Jim Carrey har spelat barnprogramledaren Mr. Pickles i TV-serien 'Kidding' i två säsonger, men nu läggs serien ned. Arkivbild.
Jim Carrey har spelat barnprogramledaren Mr. Pickles i TV-serien "Kidding" i två säsonger, men nu läggs serien ned. Arkivbild.
Foto: Richard Shotwell/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

TV-serien "Kidding", med Jim Carrey i huvudrollen, läggs ned efter två säsonger. I Sverige har serien gått att se på HBO Nordic.

"Kidding" kretsar kring den älskade barnprogramledaren Mr. Pickles, som tvingas hantera kris efter kris när hans privatliv brakar samman. Den mörka komedin är det andra samarbetet mellan Jim Carrey och producenten Michel Gondry, som tidigare arbetat tillsammans med filmen "Eternal sunshine of the spotless mind".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Emma Broomé: Det upproriska är roligt

Emma Broomé improviserar framför kameran i väntan på premiären av 'Röda Orm' som är framflyttad till september.
Emma Broomé improviserar framför kameran i väntan på premiären av "Röda Orm" som är framflyttad till september.
Foto: Magnus Andersson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Röde Orm" och "odjur" skriver hon med chockrosa läppglans på benen. Snart förvandlar sig skådespelaren Emma Broomé till exalterad bibliotekarie och fäktande viking på Dramatens stora scen. Till den här intervjun kommer hon i peruk.
PREMIUM

När Emma Broomé valde Stockholms stadsbibliotek som mötesplats för intervju och fotografering var det utan tanke på att hennes kommande titelroll som Röde Orm tar sin början på ett bibliotek.

"Orm" textar hon nu, först på handen, under en fotosession som övergår till en performance. Emma Broomé smetar ut läppglans över munnen och sätter på sig den ena enorma guldringen efter den andra. Inte för att behaga, förklarar hon senare, utan snarare som om peruk, smink och attiraljer vore kängor med tillhörande maskingevär. Genom att iaktta omgivningens reaktioner tycker hon sig förbli subjekt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL