Inrikes

Blodgrupp kan påverka mottaglighet för corona

Sjuksköterska tar blodprov. Arkivbild.
Sjuksköterska tar blodprov. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Kopplingen mellan blodgrupp och mottagligheten för coronaviruset diskuteras just nu inom forskarvärlden. Enligt preliminära studier tycks det finnas en blodgrupp som är mer känslig för viruset – och en som är mindre känslig, säger forskaren Johan Nordgren på Linköpings universitet.
PREMIUM

Vid Linköpings universitet har man sedan tidigare granskat kopplingen mellan mottaglighet för sjukdomar och blodgrupp – men här har det inte varit det nya coronaviruset som studerats – utan vanlig vinterkräksjuka, något som Vetenskapsradion har rapporterat.

– I vår forskning har vi sett att individernas blodgrupp påverkar vem som blir sjuk, det har man även sett vid andra infektionssjukdomar, säger Johan Nordgren, docent i medicinsk mikrobiologi.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Liten ödla fastnade i stor byråkrati

En annan leopardgecko, här på en arkivbild från Skansenakvariet.
En annan leopardgecko, här på en arkivbild från Skansenakvariet.
Foto: Jack Mikrut/TT
Inrikes
Inrikes En liten ödla har hamnat mellan stolarna i den svenska byråkratin, rapporterar Nerikes Allehanda.

Problemet började när en leopardgecko hittades vid en cykelväg i nordvästra Örebro. En djurbutik tog hand om ödlan, men ingen myndighet vill betala för dess uppehälle. Tvistefrågan gäller nämligen om ödlan ska sorteras under "hittegods" eller "övergivna djur", det förstnämnda är polisens ansvar, det sistnämnda länsstyrelsens.

– Vi vet ingenting om det här djuret. Vi har ingen aning om det är förrymt eller utsläppt. Men det är upphittat och upphittat gods är polisens ansvar – men de tar inte det ansvaret alls, säger Lotta Ek, på djurbutiken.

Det håller polisen inte med om.

– Så vitt jag förstår är det här en ödla som inte klarar sig på egen hand i vårt klimat. Då har man gjort bedömningen att det är ett övergivet djur och att det är länsstyrelsens skyldighet att hantera det, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till tidningen.

Därmed riskerade även djurbutiken att hamna i kläm, och inte få ersättning för sina omkostnader. Men sagan om leopardgeckon ser ut att få ett lyckligt slut. Länsstyrelsen har, motvilligt, tagit sig an ärendet.

– Men vi behöver ha en vidare diskussion mellan våra myndigheter om gränsdragningarna, säger Anita Norén, avdelningschef på länsstyrelsen.

Var ödlan kommer från är fortfarande oklart. Den är relativt vanlig som husdjur i Sverige, och lever naturligt i Afghanistan, Pakistan och nordvästra Indien.

Inrikes

Punktligare tåg i pandemins spår

Inrikes
Inrikes Coronakrisen tycks ha haft en positiv effekt på tågens punktlighet. 93 procent av tågen har varit i tid fem av sex månader under det första halvåret.
– När det blir mindre trafik blir det också mindre köer, säger Madelene Frödell på Trafikverket.

Fler kom i tid till sina tågdestinationer första halvåret 2020. Sedan sättet att mäta punktlighet ändrades 2013 och branschsamarbetet "Tillsammans för tåg i tid" bildades, har siffran aldrig varit så hög. Att coronapandemin tycks ha en positiv effekt på persontågens punktlighet beror troligtvis på det minskade antalet avgångar. Under andra kvartalet minskade trafikvolymen med 10–30 procent.

– När det blir mindre trafik blir det också färre köer och färre följdförseningar om något inträffar, förklarar Madelene Frödell, tillförordnad chef för verksamhetsområde Trafik på Trafikverket.

Fungerande arbetspendling

Mellan januari och juni i år har 93,8 procent av Sveriges persontåg anlänt till sin destination i tid. Allra punktligast har kortdistanstågen varit – de som ofta används för arbetspendling. Bland dem kom 95,7 procent av tågen i tid.

– Tillsammans med branschen är vi väldigt stolta över att vi har hållit en hög punktlighet på just de tågen för de som måste åka under pandemin, säger Madelene Frödell.

Resultat av samarbete

Att tågen kommer i tid är generellt beroende av tre olika faktorer: infrastruktur, fordonsfel och yttre faktorer så som stormar, kopparstölder och spring på spåren. Arbetet med att upptäcka och förbättra brister inom dessa områden är, förutom minskat resande, anledningen till årets goda resultat, enligt Trafikverket.

– Vi har ett långsiktigt arbete tillsammans med leverantörer och operatörer kring att rusta upp och modernisera järnvägen. Den ökade punktligheten är ett av resultaten på vårt gemensamma arbete, säger Frödell.

Hur utvecklingen kommer att se ut under årets andra halva, om resandet ökar igen, går endast att spekulera i. Tidigare år har det inte varit några avsevärda skillnader mellan det första och andra halvåret.

Emilia Söderholm/TT

Fler tåg kom i tid till sin destination under årets första sex månader. Arkivbild.
Fler tåg kom i tid till sin destination under årets första sex månader. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT

FAKTA

Fakta: Tågtrafikens punktlighet per månad

Tågen anses vara i tid om de har kommit fram inom fem minuter efter ankomsttiden enligt tidtabellen. Tåg som har ställts in med kort varsel räknas i statistiken som försenade tåg.

Januari: 94,3 procent; 85 708 av 90 867 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Februari: 93,0 procent; 78 859 av 84 823 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Mars: 94,2 procent; 82 633 av 87 686 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

April: 94,6 procent; 67 544 av 71 370 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Maj: 94,3 procent; 66 209 av 70 243 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Juni: 92,2 procent; 64 557 av de 70 003 persontåg anlände till slutstation i rätt tid.

Högst punktlighet under det första halvåret var söndagen den 5 april, då punktligheten var 98,1 procent. Lägst punktlighet för en enskild dag var torsdagen den 2 april då punktligheten var 81,5 procent.

Källa: Trafikverket

Inrikes

Läkare möter många med utdragna symtom

Under coronapandemin har de långtidssjuka, som inte behövt sjukhusvård, hamnat i skuggan av de patienter som fått intensivvård. Arkivbild
Under coronapandemin har de långtidssjuka, som inte behövt sjukhusvård, hamnat i skuggan av de patienter som fått intensivvård. Arkivbild
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Elektriska stötar, tappade naglar och heshet. Läkarna på Torsviks vårdcentral möter många patienter som har både långdragna och udda symtom som kan kopplas till covid-19.

Till stöd för läkarna kom nyligen ett vårdprogram om covid-19 som har tagits fram inom region Stockholm för att alla i vården ska göra likadant, bland annat skicka remisser till rätt ställe och ta likadana prover.

– Det är typ som en kokbok där det står lite hur man ska tänka, säger Louise Eggimann, distriktsläkare och verksamhetschef på Torsviks vårdcentral.

Hon säger att programmet har sammanställt den kunskap om sjukdomen som har samlats ihop under våren.

– Ingen visste någonting av det här i mars och en viktig del är att utesluta vad det inte kan vara – allt är ju inte covid-19. Jag har själv varit med om att en patient som vi trodde hade covid i själva verket hade akut giftstruma, säger Louise Eggimann.

Olika symtom

Hon berättar att det är vanligt att patienter som varit sjuka länge är ganska avtacklade och kan ha många olika slags symtom, exempelvis trötthet i vågor, muskelbesvär, dålig kondition, huvudvärk och olika förnimmelser i kroppen som känns som elektriska stötar eller darrningar. Andra är ljuskänsliga, hesa eller tappar naglarna.

– De som kommer hit blir grundligt undersökta, säger Louise Eggiman.

Soo Aleman är docent och överläkare vid Medicinska enheten för infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, där patienter med genomgången svår covid-19 följs upp.

Hon har lett en studie där 3 000 personer som var i Alperna på sportlovet testades. Av dem var 280 smittade med covid-19 och hade milda symtom. De har sedan följts upp.

– Bland dem har vi sett att mediantiden för hur länge man har symtom är 14 dagar.

Märklig sjukdom

Men på sociala medier, bland annat i Facebookgruppen "Covid-19, Vi som är drabbade" med över 11 000 medlemmar, har många tidigare friska personer vittnat om att de har symtom betydligt längre – inte sällan i flera månader.

– Vi vet inte vad det beror på. Covid-19 har visat sig vara en märklig sjukdom, där man kan få många konstiga symtom både när man är inneliggande på sjukhus för svår sjukdom, och när man inte har varit inneliggande med mildare symtom men har märkliga diffusa symtom i efterförloppet, säger hon.

Soo Aleman anser att det behövs mer forskning på det här området. Men hon vill ändå ge ett lugnande besked till de som är oroliga för att de fortfarande kan smitta andra efter månader med symtom.

– De studier som har tittat på hur länge man har kvar levande virus i kroppen har visat att det är upp till nio dagar. Hos personer med kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av svåra sjukdomar eller medicinering som sänker immunförsvaret kraftigt, kan dock levande virus förmodligen vara kvar längre. Därför tror jag att man kan avfärda att man fortfarande smittar efter så lång tid som tio–tolv veckor hos tidigare friska personer, säger Soo Aleman.

Petronella Uebel/TT

Inrikes

Långtidssjuka med covidsymtom kartläggs

Thomas Lindén, avdelningschef vid Socialstyrelsen, berättar att Socialstyrelsen tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fått ett regeringsuppdrag att kartlägga de långtidssjuka med covid-19-symtom.
Thomas Lindén, avdelningschef vid Socialstyrelsen, berättar att Socialstyrelsen tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fått ett regeringsuppdrag att kartlägga de långtidssjuka med covid-19-symtom.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Många långtidssjuka med covid-19-symtom vittnar om att de nekats besök i vården och blivit misstrodda. Nu har Socialstyrelsen tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fått ett regeringsuppdrag att kartlägga de långtidssjuka.

– Det som vore absolut bäst är om man kunde hitta information om hur man kan behandla dem för att förkorta eller bota tillstånden för de långtidssjuka, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen.

Det handlar också om att ta fram bättre information till sjukvården.

– Särskilt viktig information just nu är att inte automatiskt utgå från att utdragen feber i flera månader beror på covid-19. Det kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom och det är viktigt att de inte avvisas från sjukvården, säger han.

Kunskapsluckor

Thomas Lindén berättar att det finns kunskapsluckor när det gäller långtidssjuka med covid-19-symtom, som inte är så sjuka att de behöver sjukhusvård men ändå kan vara sjuka i flera månader. Redan för åtta till tio veckor sedan tittade Socialstyrelsen på kunskapsläget för den här gruppen, men konstaterade då att det inte fanns tillräckligt med kunskap.

I början av juni hade förutsättningarna förändrats och Socialstyrelsen började då att jobba tillsammans med SBU för att göra en kunskapsöversikt bland annat om hur stor gruppen är och symtombilden hos de som är långtidssjuka.

– Sedan har vi haft diskussioner med regeringskansliet och de har velat komplettera vårt uppdrag. Vi är överens om ett regeringsuppdrag. Det kommer att expedieras den här veckan. Vi ska fortsätta att jobba med frågan i höst och fördjupa analysen. Sedan har vi i uppdrag att rapportera tillbaka till regeringen, säger Thomas Lindén.

Välkomnar kartläggningen

Åsa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekräftad covid-19 sedan den 17 mars och välkomnar beskedet om kartläggningen.

– Det är bra att regeringen och myndigheterna äntligen erkänner att de långtidssjuka finns, säger hon.

Samtidigt känner hon viss oro för att kartläggningen inte kommer att fånga upp alla långtidssjuka som finns

– Det är nu mycket viktigt att Socialstyrelsen inte förlitar sig på felaktiga journaler, utan använder en kartläggningsmetod som inte missar en stor del av de långtidssjuka.

Petronella Uebel/TT

FAKTA

Fakta: Covid-19

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19.

Sjukdomen är hos de flesta en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. Man kan inte baserat på bara symtomen avgöra om det är covid-19 eller annan infektion. För det krävs ett test som analyseras i laboratorium.

Bland de symtom som rapporterats är framförallt hosta, feber, andningsbesvär, snuva, nästäppa, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk.

En person som insjuknar i covid-19 kan uppvisa ett eller flera av dessa symtom. Det är ganska vanligt att man förlorar luktsinnet, och därmed smaksinnet, under en tid i samband med infektion i de övre luftvägarna. Även diarré har omnämnts.

De flesta får lindriga besvär som kan komma gradvis, och som går över av sig själva med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svårigheter att andas och lunginflammation.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Inrikes

Fler vill träffa läkaren via mobilen

Läkarappar såsom Kry, Min Doktor, Doktor 24 och MediCheck har fått ett uppsving under coronapandemin. Arkivbild.
Läkarappar såsom Kry, Min Doktor, Doktor 24 och MediCheck har fått ett uppsving under coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

Under coronapandemin har många fler än tidigare valt att prata med en läkare via ett digitalt möte. Vissa månader har de digitala vårdbesöken nästan fördubblats hos de privata vårdgivarna, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Jag tror att många har fått upp ögonen för den här möjligheten. Dessutom har man en tillgänglighet man kanske inte alltid har i den fysiska vården, säger Kent Bobits, verksamhetsutvecklare för e-hälsa på Region Sörmland, till Ekot.

Fram till i maj hade 800 000 vårdbesök gjorts hos landets privata digitala vårdgivare, vilket kan jämföras med 1,1 miljoner besök under hela fjolåret.

Mellan februari och mars steg antalet digitala besök mest, från 135 000 till 219 000.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Inrikes

Kronprinsessan Victoria firas coronasäkert

En selfie med kronprinsessan Victoria under förra årets födelsedagsfirande på Solliden. Arkivbild.
En selfie med kronprinsessan Victoria under förra årets födelsedagsfirande på Solliden. Arkivbild.
Foto: Suvad Mrkonjic / TT
Inrikes
Inrikes Det blir inga selfies med kronprinsessan Victoria i Borgholm. Och prinsessan Madeleine får skicka grattishälsningarna från USA.
Årets upplaga av Victoriadagen blir inte som vanligt.

Victoriadagen har firats i 40 år på kronprinsessans födelsedag den 14 juli. I år fyller hon 43 år och precis som för många andra svenskar har födelsedagsfirandet fått skalas ner och anpassas till råden om att hålla avstånd och undvika folksamlingar.

Normalt sett brukar tusentals ölänningar och turister fira kronprinsessan på Öland. I år kommer artisterna Linnea Henriksson, The Mamas, Petra Marklund, Anne Sofie von Otter och Oscar Stembridge att sjunga inför en mycket liten publik på plats i Borgholms slottsruin. Det blir i stort sett delar av kungafamiljen och stavhopparen Armand Duplantis, som ska ta emot årets Victoriapris. Övrig publik får lyssna på konserten från tv-soffan.

Ölands besöksnäring har drabbats hårt av virusutbrottet och kan nu inte heller se fram emot den vanliga besöksskjutsen under Victoriadagarna.

– Det brukar dra lika mycket folk som under midsommar. Det har satt Öland på kartan, säger öns turistchef Johan Göransson.

– Det är ändå roligt att arrangörerna har lyckats att ställa om och inte ställa in, säger han och hoppas att den tv-sända konserten ska ge bra marknadsföring.

En del av aktiviteterna under Victoriadagarna blir av nästan som vanligt. Victorialoppet kommer att springas och cyklas digitalt och Victoriagolfen spelades på måndagen.

Maria Davidsson/TT

Prins Daniel, prinsessan Estelle och kronprinsessan Victoria under förra årets firande av Victoriadagen på Borgholms idrottsplats. Arkivbild.
Prins Daniel, prinsessan Estelle och kronprinsessan Victoria under förra årets firande av Victoriadagen på Borgholms idrottsplats. Arkivbild.
Foto: Suvad Mrkonjic / TT

Inrikes

Fyra dömda för cannabisodling

Fyra män får fängelsestraff för att ha odlat cannabis. Arkivbild.
Fyra män får fängelsestraff för att ha odlat cannabis. Arkivbild.
Foto: Mats Andersson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Fyra män har av Ångermanlands tingsrätt dömts till flera års fängelse för grovt narkotikabrott, uppger lokala medier.

De fyra döms för att ha bedrivit i det närmaste yrkesmässig produktion av cannabis med avsikt att sälja denna, skriver allehanda.se.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Studie: Pandemin slår mot hivsmittade

Hälsovårdsarbetare i Zimbabwe utför coronatester. Arkivbild.
Hälsovårdsarbetare i Zimbabwe utför coronatester. Arkivbild.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Inrikes
Inrikes Coronapandemin riskerar att kraftigt öka dödstalen för sjuka i hiv, tuberkulos och malaria i världens fattigare länder. Det visar en brittisk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet.
PREMIUM

Enligt studien riskerar dödligheten i sjukdomarna öka markant de närmaste fem åren, i många länder med lika mycket som antalet dödsfall som covid-19 riskerar föra med sig. Störst är risken för länder i Afrika söder om Sahara.

– I länder som tyngs av många fall av malaria, hiv och tuberkulos kan även korta störningar i behandlingar få ödesdigra konsekvenser för miljontals människor som är beroende av dem för att hålla sjukdomarna under kontroll, säger Timothy Hallett vid Imperial College i London, som lett undersökningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL