Lagfarter SkD

80-talshus i Eslöv får ny ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Katarina Nagy, 56 år, är ny ägare till fastigheten på Gröna Gång 3B i Eslöv. Tidigare ägare var Marta Nagy. Ägarskiftet blev klart i mars 2020. Huset är 118 kvadratmeter stort och byggdes 1987.

Bara fyra månader tidigare såldes ett annat hus på samma gata, på Gröna Gång 5. Där blev priset för en 125 kvadratmeter stor villa 3 750 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kan möte i Wien rädda kärnenergiavtal med Iran?

Centrifuger som används för att anrika uran i anläggningen Natanz i Iran. Nu samlas förhandlare för att försöka rädda det globala kärnenergiavtal som slöts med Iran 2015. Arkivbild.
Foto: IRIB/AP/TT
Utrikes
Utrikes Förhandlare samlas omigen på det anrika lyxhotellet Palais Coburg i Wien. Deras uppdrag? Att försöka rädda den globala kärnenergiuppgörelse som slöts med Iran 2015.

Avtalet gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt – i utbyte mot hävda internationella sanktioner. Det syftade till att undvika att Iran utvecklar kärnvapen, efter decennier av global rädsla för detta.

Men 2018 drog den dåvarande presidenten Donald Trump USA ur avtalet och sedan dess har det knakat rejält i fogarna. Iran har bland annat anrikat uran till en mycket högre grad än vad som krävs för kärnkraft och vad som tillåts i uppgörelsen.

Ett av Trumps efterträdare Joe Bidens vallöften var att få till ett nytt avtal om Irans kärnenergiprogram och vid G20-mötet i Rom för en månad sedan höll han ett möte om just detta. Men vägen är lång och snårig och de senaste samtalen i somras var resultatlösa.

Företrädare för de kvarvarande undertecknarna av avtalet – Iran, Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och Tyskland – har nu samlats på Palais Coburg, den plats där uppgörelsen slöts för sex år sedan. En amerikansk delegation, ledd av det särskilda sändebudet Robert Malley, deltar indirekt.

Kävlinge

Etta på M-listan

Boriana Åberg sitter i riksdagen sedan 2010.
Kävlinge
Kävlinge Kävlingemoderaten Boriana Åberg toppar partiets riksdagslista för Skåne läns södra. På regionlistan tog Annsofie Thuresson plats nummer tre.

I helgen fastställde Moderaterna i Skåne sina riksdags- och regionlistor inför valet 2022. Som förväntat toppar Boriana Åberg partiets valkrets Skåne läns södra. Det gjorde hon även inför förra valet.

Hon har suttit i riksdagen sedan 2010 och sitter nu som ledamot i trafikutskottet och är ordförande för Europarådets svenska delegation.

På regionlistan blev Annsofie Thuresson främsta namn från Kävlinge. Hon har plats nummer tre på moderaternas lista. Vid förra valet var hon nummer fyra i mellankretslistan.

Inrikes

De lever i undantagstillstånd vid gränsen

Rita från gränsbyn Svendubre i Litauen mötte flera migranter som korsade gränsen i somras.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Inrikes
Inrikes Här kommer ingen in utan rätt papper. Vid Litauens gräns mot Belarus lever invånarna i undantagstillstånd och ständig närvaro av polis och militär. Varje dag försöker migranter korsa gränsen – men ingen ser dem.
– Jag vet inte varför de flyr eller från vad men jag tycker synd om dem, säger Rita, som bor en kilometer från gränsen, till TT:s utsända.

Det är några grader kallare än i Mellansverige. Fukten och blåsten tränger in i märgen.

En kvinna i 60-årsåldern kommer cyklandes längs den smala vägen som löper genom samhället Svendubre. Hon heter Rita och är uppvuxen här. Trots att hon inte har någon ordentlig jacka eller vantar verkar hon oberörd av kylan. Men när hon tänker på migranterna som befinner sig i skogarna kring henne skakar hon på huvudet och rister till i kroppen.

– Åh! Jag tycker så synd om dem. Gud, det är kallt. Det är människor med barn. Vet du, jag har slutat titta på nyheterna. Min dotter låter mig inte göra det längre för jag kan inte sova efteråt, säger hon.

Rita, som inte vill säga sitt efternamn, bodde i Belarus i runt 20 år. Hennes man, som var polack, hade jobb och lägenhet där. Det är ofta så relationerna i orterna häromkring – där avstånden till Polen och Belarus är korta – ser ut. Nu ligger hennes make sedan länge begravd i Privalka, ett par kilometer bort och på den belarusiska sidan. Hon längtar efter att få besöka hans grav, det har inte varit möjligt sedan corona slog till.

Hon har inget ont att säga om Belarus. Alla länder har för- och nackdelar, men de hade det bra där och alla var vänliga. När hennes man dog och hennes mamma blev sjuk flyttade familjen tillbaka. Barnen föredrog också att bo i Litauen.

Svendubre är en liten sömnig by, liksom alla andra små samhällen häromkring. Några nedgångna hus längs landsvägen. En knotig kvinna i huckle korsar vägen stödjandes på en träkäpp.

Rita lutar sig mot sin gamla cykel och ser ut över fälten.

– Stackars människor.

Gränsen stängd

Man kan säga att det var efter presidentvalet i Belarus förra året, ett val som dömts ut som riggat till Aleksandr Lukasjenkos fördel, som situationen började. Oppositionella flydde diktatorn Lukasjenko och Litauen tog emot dem. Efter att Lukasjenko i maj tvingat ner ett passagerarplan på väg till Litauen för att gripa en regimkritisk journalist infördes nya EU-sanktioner mot landet.

I våras började personer från främst Irak, men även länder som Afghanistan och Syrien, dyka upp i gränsområdena till Belarus. Fler och fler hittade vägen från grannlandet, i hopp om ett liv i Europa och i juli kulminerade situationen. Som en hämnd för sanktionerna hade Lukasjenko iscensatt en migrantkris i ett maktspel mot väst, enligt EU.

I augusti fattade den litauiska regeringen beslutet att trycka tillbaka migranterna och arbetet med att stärka gränsen med taggtråd och staket pågår.

Några mil västerut, på gränsen till Polen, sitter tusentals personer nu fast i kylan. Polen försöker, liksom Litauen, att skydda sin gräns och har fått stöd för sin sak av EU. Samtidigt har folk dött i kylan och situationen liknas vid en humanitär katastrof.

I Litauen har migranter bytts ut mot militär och polis och sedan ett par veckor tillbaka råder undantagstillstånd. För att ens komma inom fem kilometer till gränsen måste man bo här eller ha beviljats tillstånd.

"Blivit lurade"

– Press? Kan jag se era papper?

Två påpälsade poliser kommer ut från en ensam polisbil vid vägkanten strax utanför byn Latežeris en knapp mil väster om Svendubre.

Det tog ett helt dygn att få tillstånd att vistas sju timmar i gränsområdet. När TT åker in i området är det förbjudet att vistas inom en kilometer från gränsen. Tidigare, i somras, när situationen eskalerade och det mediala intresset var högt, anordnades pressresor till det påbörjade byggandet av gränsen. Nu har intresset falnat. Vi är i princip ensamma här i de reflexvästar vi beordrats att ha på oss.

Poliserna kontrollerar pass, presskort, det tomma bagageutrymmet och ringer ett samtal. Det tar inte lång tid. Vi vinkas vidare.

Militärpolisen vid nästa gränskontroll en bit bort bryr sig inte ens om att kontrollera oss förrän vi stannar och går ur bilen.

Latežeris ger intrycket av en idyllisk semesterby som fallit i glömska. Ett semesterboende i träda, som mer liknar en kyrka i trä, med massiva fönster mot en liten sjö tornar upp sig i byns utkant.

"De har tagit fel beslut"

Ett par hundra meter bort från kontrollen arbetar Juozas Sadauskas på en träpaviljong inför nästa års lokala höstfest med sina två vänner Ceslovas Mazdzierius och Jouzas Kurlavicius.

Att han bor i en undantagszon är inget som bekommer honom särskilt mycket. Man blir stoppad då och då. Visar sitt pass, säger hej och kör vidare.

– Jag tycker så klart synd om människorna som fastnat mellan gränserna. Men de har tagit fel beslut eller blivit lurade. De flesta vill vidare till Tyskland eller något annat europeiskt land och trodde, eller fick höra, att det skulle bli lätt. De har fått en felaktig uppfattning om vad som gällde och hamnade där.

Han uppskattar militärens och polisens närvaro i området. De gör vad de måste. I somras såg han då och då "svarta personer", som han säger, i byn, men inte längre. Han hade inget emot att hjälpa dem med vatten eller ge något att äta, men om EU och Litauen visar sig svaga nu kommer situationen bara att bli värre.

De tre vännerna är eniga. Lukasjenko vill visa sin makt och har provocerat fram den här situationen för att skaka EU, och har lyckats.

– Hybridkrig, ropar Ceslovas Mezdzierius på engelska från trätaket han snickrar på.

Hur situationen ska lösas på bästa sätt är en alldeles för stor fråga. Juozas Sadauskas ojar sig. Hur ska han veta när regeringarna inte ens kan hantera vad som händer?

– Vem som än startade den här processen måste också hantera processen med att ta dem tillbaka, säger han.

Stoppas varje dag

Det är oklart hur många människor som faktiskt befinner sig i området mellan Belarus och Litauen. Enligt gränspolisen har mellan 20 och ett par hundra personer om dagen försökt korsa gränsen senaste veckorna. Det dygn som TT besöker gränsområdet stoppas 71 personer från att ta sig in i Litauen från Belarus.

Totalt i år har drygt 4 200 personer tagit sig in i landet.

Hjälporganisationer, som Röda Korset eller andra volontärer, har erbjudit sin hjälp men fått höra att den inte behövs.

Rita i Svendubre kommer ihåg hur det var i somras när migranter under några dagar i juli kom i hundratal om dagen.

– Flera gånger mötte vi personer som korsade gränsen och kom hit, säger Rita.

En gång stötte hon och hennes barnbarn på två föräldrar med en liten dotter och en hundvalp. Familjen undrade om det fanns någonstans de kunde köpa vatten.

– Så mitt barnbarn sa att vi skulle gå hem och hämta vatten till dem. Men när vi kom tillbaka var de redan borta. Jag antar att någon hade fört bort dem.

Rita känner sig illa till mods och kluven till att militär, helikoptrar och polis blivit vardag i byn. Innan fanns inget sådant "nonsens".

– Alla gick fram och tillbaka utan några problem.

"Vi måste komma överens"

Hon säger som alla andra vi träffar. Det är politik som skapat situationen.

Å andra sidan känns det ändå lite tryggare nu än i somras – även om hon försäkrar att migranterna aldrig gjorde något dumt.

I slutändan är ju alla människor, oavsett var man kommer i från. Folk har ju lämnat och lämnar Litauen också, påpekar hon.

– Där finns alla sorters människor och här också. Vi måste hitta något sätt att komma överens.

Anna Hansson/TT

Svendubre, en liten by en dryg kilometer från Belarus.
Svendubre, en liten by en dryg kilometer från Belarus.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Militärpolis stoppar en bil på väg in i gränsområdet mot Belarus.
Militärpolis stoppar en bil på väg in i gränsområdet mot Belarus.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Jouzas Kurlavicius, Juozas Sadauskas och Ceslovas Mazdzierius snickrar på en paviljong inför nästa års höstfest i byn Latežeris.
Jouzas Kurlavicius, Juozas Sadauskas och Ceslovas Mazdzierius snickrar på en paviljong inför nästa års höstfest i byn Latežeris.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Floden Njemen rinner längs gränsen mellan Belarus och Litauen. Utsikt från Svendubre.
Floden Njemen rinner längs gränsen mellan Belarus och Litauen. Utsikt från Svendubre.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Oavsett varifrån man kommer är vi alla människor, säger Rita i Svendubre.
Oavsett varifrån man kommer är vi alla människor, säger Rita i Svendubre.
Foto: Mykolas Juodele/TT

FAKTA

Fakta: Litauen och migranterna från Belarus

Oppositionella i Belarus flyr till Litauen efter "valet" i Belarus sommaren 2020.

I maj 2021 tvingar diktatorn Aleksandr Lukasjenko ner ett plan, på väg mot Litauen, i Minsk. En regimkritisk belarusisk journalist som lever i exil grips.

EU fördömer flygkapningen och inför ekonomiska sanktioner mot Belarus.

I juli börjar migranter från bland annat Irak och Syrien strömma in i Litauen från Belarus. I juli korsar runt 2 900 personer gränsen. Litauen och EU anklagar Belarus för att ligga bakom migrantströmmarna.

I augusti minskar antalet migranter av flera anledningar.

– Irak pausar flyg till Minsk.

– Gränsen stängs och migranter stoppas från att ta sig in i landet.

– Beslut om att stärka gränsen med ett fyra meter högt stängsel tas.

– EU ger ekonomiskt stöd och bidrar med 100 gränsvakter från gränsbevakningsbyrån Frontex.

Litauiska gränspolisen har sedan 3 augusti i år, då gränsen stängdes, stoppat migranter över 7 000 gånger.

Hittills i år har drygt 4 200 personer tagit sig in i Litauen, jämfört med 81 personer 2020.

Inrikes

Samhällskriser behöver inte leda till fler självmord

Självmordstalen pekar neråt i Sverige första halvåret 2021 jämfört med samma period förra året.
Foto: Johan Hallnäs
Inrikes
Inrikes Tidigt under pandemin larmades det om ökad psykisk ohälsa och experter befarade att krisen skulle kunna leda till att fler människor tar sitt liv.
Men historiskt sett har samhällskriser inte lett till ökade självmordstal i Sverige. Statistiken vittnar om något helt annat.

Antalet självmord har i många länder gått ner under coronapandemin, i Sverige likaså.

Men till en början befarade forskare och myndigheter att självmordstalen kunde öka i samband med den samhällskris som lamslog världen 2020 och som fortsatt plågar många länder.

Internationella studier har pekat på att ekonomiska kriser kan påverka hur många som begår självmord. Finanskrisen är ett sådant exempel.

– Det finns ganska mycket som talar för att ekonomiska kriser kan påverka självmordstalen och eftersom coronakrisen haft en ekonomisk påverkan på samhället i Sverige och utomlands så tycker jag att man till viss del kan förlita sig på de studierna för att försöka säga något om vilka risker vi står inför, säger Sebastian Hökby vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (Nasp).

Svetsar samman

I de nordiska länderna såg man däremot inte den effekten, men vad det beror är svårt att säga. Välfärdssystem som en skyddande effekt vid kris är en teori, men forskningsbeläggen är relativt få.

Varför självmordstalen under en rådande kris inte ökar kan delvis handla om att det tar tid innan förändringen på samhällsnivå får en direkt negativ effekt på människors livskvalitet, menar Sebastian Hökby.

– Krisen kan leda till ökad arbetslöshet och att privatekonomin blir sämre. Men det kan ta ett tag innan sådana konsekvenser upplevs som outhärdliga för individen, exempelvis innan människor blir bostadslösa.

En annan förklaring kan vara att människor i tid av kris kommer samman mer, börjar samarbeta och att konsekvenserna blir mer tydliga när krisen sedan är över och gemenskapen avtar.

– Något som drabbar hela samhället kan vara lättare att hantera, det blir en ödesgemenskap. Det skulle kunna ha en undanträngande effekt — att det finns andra saker att fokusera på, säger Christian Rück, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

Han och forskarkollegor vid KI har tittat på hur antalet självmord historiskt påverkats av tidigare influensaepidemier. Men varken Spanska sjukan, Asiaten eller Hongkong-influensan har lett till att fler personer tagit sitt liv i Sverige.

Coronakrisen unik

Hittills finns heller inget i statistiken som pekar på att fler personer i Sverige begår självmord som en effekt av pandemin. Socialstyrelsens siffror för första halvåret 2021 visar på en nedgång jämfört med samma period förra året – både för män och kvinnor.

– Det är helt klart nästan sensationellt att det minskat ytterligare sedan förra året då vi såg väldigt låga nivåer, säger Christian Rück och fortsätter:

– Särskilt om man tänker in att det fanns farhågor att det skulle vara en väldigt kortvarig effekt.

Om nedgången kommer att fortsätta är svårt att säga.

– Det troliga är att det så småningom kommer upp till mer normala nivåer igen. Vi kan nog inte räkna med en ytterligare nedgång.

Antalet självmord i Sverige har minskat sedan 1970-talet även om den nedåtgående trenden har varit desto mindre de senaste 20 åren. Den pågående pandemin skiljer sig på många sätt från tidigare kriser och de långsiktiga konsekvenserna på människors mående är därför svåra att sia om.

– Det finns fler ganska unika saker med den här krisen, säger Christian Rück men tillägger att det i sig inte behöver leda till att fler tar livet av sig.

– Det skulle kunna vara så att genomsnittssvensken har fått nya psykiska besvär eller ökade psykiska besvär, men att det inte slår igenom hela vägen till suicid.

Pandemins sociala och fysiska isolering är kanske den tydligaste skillnaden från tidigare kriser. Ensamheten och isoleringen tror Ullakarin Nyberg, överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri, är något som skulle kunna få konsekvenser framöver.

– Vissa klarar det jättebra, men inte alla. Just den oönskade ensamheten kan leda till depressioner och ångesttillstånd som kan leda vidare till att man inte orkar med sitt liv, säger hon.

Många rustade

Även om historien inte målar upp en nattsvart bild när det kommer till självmordstalen i tid av kris finns det stora utmaningar. Riksrevisionen riktade nyligen skarp kritik mot regeringens preventiva arbete när det gäller självmord.

– Är det något vi är dåliga på i Sverige är det det förebyggande arbetet. Det är ett stort gap mellan när människor börjar må dåligt och utveckla psykisk ohälsa till dess att man får hjälp, säger Ullakarin Nyberg.

Men att avgöra vem som kan komma att försöka ta sitt liv är svårt, i många fall omöjligt. Det finns en mängd olika riskfaktorer och inom vården görs suicidbedömningar, men det finns inget instrument som med statistisk tillförlitlighet kan tala om vem som kommer ta sitt liv.

– I allmänhet är det inte så att en människa bestämt sig och planerat det i ett år. Det finns såklart sådana exempel också. Men oftast är det människor som egentligen inte vill dö men som bara inte kan leva just då, säger Christian Rück.

Det är också viktigt att komma ihåg att de allra flesta människor är väl rustade för att klara av svårigheter – om man får rätt hjälp och stöd på vägen, säger Ullakarin Nyberg.

– Man har varit tvungen att förändra mycket under pandemin. De flesta har klarat det och kanske förvånat sig själva över att det gick ganska bra.

Malin Johanson/TT

'Det finns fler ganska unika saker med den här krisen', säger Christian Rück men tillägger att det i sig inte behöver leda till att fler tar livet av sig. Arkivbild.
"Det finns fler ganska unika saker med den här krisen", säger Christian Rück men tillägger att det i sig inte behöver leda till att fler tar livet av sig. Arkivbild.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
'Just den oönskade ensamheten kan leda till depressioner och ångesttillstånd som kan leda vidare till att man inte orkar med sitt liv', säger Ullakarin Nyberg, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri. Arkivbild.
"Just den oönskade ensamheten kan leda till depressioner och ångesttillstånd som kan leda vidare till att man inte orkar med sitt liv", säger Ullakarin Nyberg, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inom vården görs suicidbedömningar, men det finns inget instrument som med statistisk tillförlitlighet kan tala om vem som kommer ta sitt liv. Arkivbild.
Inom vården görs suicidbedömningar, men det finns inget instrument som med statistisk tillförlitlighet kan tala om vem som kommer ta sitt liv. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Självmordstalen i Sverige

Antal fastställda självmord i Sverige de senaste 10 åren. Det inkluderar inte fall där man misstänker självmord men där avsikten inte kunnat styrkas. 2020 var det antalet 273.

2020: 1168

2019: 1269

2018: 1273

2017: 1194

2016: 1142

2015: 1186

2014: 1153

2013: 1232

2012: 1156

2011: 1110

2010: 1138

Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten

FAKTA

Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Här finns också hjälp:

Mind självmordslinjen: Telefon: 90101, chat.mind.se, mejlsvar@mind.se

Bris: Ring, mejla eller chatta. Telefon: 116 111.

Jourhavande präst: Telefon: 112.

Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80

Barn och ungdomspsykiatrin: Hitta närmaste mottagning på bup.se.

Källa: mind.se

Lund

Ny humorklubb öppnar i Lund

Kajsa Jönsson, vd för Anagram Live, presenterar nu en ny humorsatsning i Lund - Grand Comedy Club på Grand Hotel.
Foto: Anna Lindblom
Lund
Kultur och nöje
Humor I januari blir det premiär för Grand Comedy Club på Grand Hotel i Lund.

Grand Comedy Club är ett samarbete mellan Anagram live, som arrangerar den årliga humorfestivalen i Lund, Grand Hotel och humorartisten och arrangören Erik Börén. Planen är ett arrangemang en tisdag varje månad, med premiär 25 januari, och på scen blir det tre komiker vid varje tillfälle. Bland vårens artister finns Jonatan Unge, Johanna Wagrell, Christoffer Nyqvist och Charlotta Björck. Klubbvärdar är Johan Rünow, komiker från Lund och Erik Börén.

– Vi har velat köra en humorklubb hos vår samarbetspartner Grand Hotel under en längre tid, och nu dök möjligheten upp, säger Kajsa Jönsson, producent och VD på Anagram Live i ett pressmeddelande. Detta, tillsammans med festivalens podd, blir ett sätt för oss att erbjuda humor i Lund året runt.

På premiärkvällen medverkar Johanna Wagrell och Anton Magnusson och gången efter det, 22 februari, Torbjörn Averås Skorup och Carin Sollenberg. Biljetter släpps 30 november.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Höör

Försökte fånga tjuv på kontor

Höörs Gästis drabbades av inbrott på måndagsmorgonen.
Foto: Tobias Lagerholm/Arkiv
Höör
Höör En i personalen på Höörs Gästis hörde klockan 05.10 på måndagsmorgonen ljud från kontoret han inte kände igen. När den anställde gick in på kontoret såg han en okänd man som försökte klättra ut från fönstret.

Den anställde frågade vad mannen gjorde där och tog samtidigt tag i tjuvens ben medan han försökte klättra ut. Tjuven kunde dock sparka sig loss och sprang sedan från platsen tillsammans med en annan person. Den anställde kunde efter en stund konstatera att en bärbar dator som stod på skrivbordet var borta. Händelsen rubriceras som stöld.

Ekonomi

Oljekraften i stabsläge – elpriset rekorddyrt

Dagspriset på el i oktober och november 2021.
Foto: Anders Humlebo
Ekonomi
Ekonomi Det oljeeldade Karlshamnsverket i Blekinge har satts i beredskapsläge. Orsaken är kylan och den ansträngda kapaciteten i elnätet. I kväll väntas nya elprisrekord.

I dag är elpriset det högsta hittills, åtminstone sedan indelningen av Sverige i de fyra elområdena 2011.

I södra Sverige, från Svealand och nedåt kostar en kilowattimme just nu 270 öre i snitt. Även i norr är elpriset rekordhögt, cirka 240 öre per kwh.

Under måndagseftermiddagen väntas elpriset stiga ytterligare, i södra Sverige och i Mellansverige till över fyra kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18, och i norra Sverige till över tre kronor.

Bakom de skenande priserna ligger bland annat kallare väder, lite vind och att vattenkraften i Norrland har gått på nedsatt fart som en följd av pågående, men tillfällig isläggning av vattendammarna.

Det höga elpriset avspeglar det mer ansträngda kapacitetsläget i elnätet. Därför har Svenska Kraftnät bett Karlshamnsverket att vara redo köra i gång elproduktionen med två timmars varsel.

Konsumenters rörliga elpris bestäms oftast utifrån ett medelvärde under en hel månad, och det gör att priset inte behöver bli så högt totalt sett eftersom toppen är tillfällig, skriver DN.

– Det här kommer att dra upp, men det är ju bara en av 30 dagar eftersom priset baseras på ett snitt för alla dagar i en månad. Har du rörligt spelar det ingen roll vilken timme du förbrukar. För den som har timpris spelar det roll, men det är inte så många som har det, säger Lotta Aronsson, prisexpert på elbolaget Eon till DN.

Olle Lindström/TT

Höör

Femton ton bärlager stals

Höör
Frostavallen Höörs kommun har blivit av med femton ton bärlager som skulle användas uppe vid Frostavallen.

Tjuvarna måste haft med sig arbetsmaskiner för att hantera den stora mängden gods meddelar polisen. Bärlagret hade ett totalt värde på 3 500 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL