Opinion

Hållbar mat viktig också efter coronakrisen

org-926144c9-e056-419e-9bc4-de17d0d57879.jpg
Opinion
Opinion

Coronakrisen påverkar hela samhället, vissa branscher mer än andra. Ett hållbart matsystem har diskuterats under många år, men corona har gett nya insikter och kunskaper. Det LRF Media-ägda Agfo har nyligen kommit med en rapport kring pandemins påverkan på matsystemet.

Ett intressant område är automatisering. Jordbruket har gått mot mer och mer automatisering och kanske är pandemin anledningen till ett stort skutt framåt för fler maskiner. Vi har redan hört om svårigheterna att få arbetskraft till de gröna näringarna då gränserna är stängda och många av lantarbetarna kommer från andra länder. Även rädslan för smitta via människors händer kan öka efterfrågan på automatisering. Rapporten diskuterar kring att nya maskiner kan lösa en sårbarhet, bristen på arbetskraft, men att nya problem kan skapas.

Jordbruket kan då bli beroende av avancerad teknik. Hur gör man vid en pandemi eller annan kris om maskinen krånglar och reservdelar och experter bara finns i andra länder? Höga kostnader för ny teknik kan trigga stordrift, vill vi ha det? Det tål att funderas på om en robot kan uppfatta eller agera lika snabbt som en människa, som på en sekund kan se om vitkålen är dålig eller gurkan lagom mogen.

Sårbarheten i samhället ger incitament att satsa på lokal produktion. Det finns mark som idag inte odlas och det finns nya odlingsmetoder så det finns självklart utrymme för att öka den lokala matproduktionen. Lokalproducerat började bli populärt redan innan coronakrisen, men det finns stor potential framöver.

Risken är att coronakrisen gör att hållbarhetsfrågor prioriteras ner. Om företag är hårt pressade minskar benägenheten till nytänkande och innovationer. De som har förmågan att hålla näsan ovanför ytan kan få det lättare att överleva krisen. Om mindre matproducenter slås ut och grossisterna blir starkare genom ökad e-handel kan det slå hårt mot det lokala. Det viktiga är att vara medveten om de fallgropar som finns, för möjligheten till ökad självförsörjningsgrad och minskad sårbarhet torde ändå vara stor i dessa tider.

Opinion

Kanske ett framsteg, kanske en risk

En bild från socialstyrelsens presskonferens
Socialstyrelsen håller presskonferens
Foto: Ali Lorestani/TT
Opinion
Opinion Europa börjar sänka garden mot pandemin och smittan, att döma av ett antal lättnader på restriktioner kring rörelser och social kontakt.

Tyskland lättar på karantänkraven, så även svenskar får fara till landet via alla resrutter ”utan välgrundad anledning”. Skåningar kunde under helgen glädja sig åt att vara välkomna i Köpenhamn för första gången på länge. Det är lovande att livet börjar se ut lite mer som det tidigare gjorde. Givetvis är det försiktighet som gäller. Faran är tyvärr inte över.

Socialstyrelsen sade vid tisdagens presskonferens att de som bildat antikroppar mot coronaviruset ska också ska kunna besöka äldreboenden igen. De rekommenderar i första hand att besöken sker utomhus, vilket sänker risken. Men det finns frågetecken kring hur man gör bedömningen om vem som har antikroppar och hur länge man har dem. Det har funnits samvetslösa eller okunniga (om man ska låta bli att döma någon utan bevis) aktörer som sålt tester som inte fungerat, eller som fungerat på ett tveksamt sätt. Det hade känt tryggare om man fattade ett beslut om att öppna äldreboenden i vetskapen om att det fanns ett test som fungerade som alla som ville komma i kontakt med äldre kunde ta. I nuläget finns tester att köpa över internet som ger tvetydigt resultat.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Rimligt att dubbla budgeten

En karnevalsvagn med en figur av Beethoven klädd i EU-flaggor.
Beethoven under karneval i Düsseldorf
Foto: Martin Meissner
Opinion
Opinion Europaparlamentets kulturutskott har rätt i att kulturen behöver mer resurser. Europeiskt kulturliv är viktigt av många skäl.

Socialdemokraten Helen Fritzon och Europarlamentets kulturutskott vill fördubbla EU:s kulturbudget. Det blir inte så svårt: den består i nuläget av 0.08 av EU:s budget. EU har tidigare varit så dålig på kulturpolitik att det knappt varit värt ens de pengarna.

Situationen är dock annorlunda efter coronas härjningar. Både kulturproducenter och kulturinstitutioner riskerar utslagning under pandemin. EU har betydligt sämre resurser efter att Storbritannien lämnat unionen, men kulturbudgeten är så minimal att en fördubbling inte skulle vara omöjlig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Vem mår dåligt av corona?

En person dricker vin ensam
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Opinion
Opinion Att vissa grupper mår sämre under de förändrade livsvillkoren under coronapandemin är inte så konstigt. Men vissa insikter förvånar.

Att äldre och personer med missbruksproblem har det kämpigt under pandemin är inte så konstigt. Enligt ett pressmeddelande från Region Skåne har behoven av akuta besök beroendemottagningar ökat och den sociala isoleringen kan upplevas som besvärlig.

Göteborgs universitet har samtidigt publicerat en undersökning som överraskar. Den har sedan 2015 följt hur tusen personer i Sverige födda mellan 1949 och 1955 upplever bland annat ekonomi och hälsa. Många äldre visar sig må bättre i år. Pär Bjälkebring, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, gissar att det kan bero på att man kan jämföra med dem som har det värre än man själv, som till exempel blivit smittade eller som förlorat jobbet. Äldre som ser unga bli sjuka medan de själva klarar sig kanske känner sig lättade över det.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Risk och försäkring

Räddningstjänsten försöker släcka elden med hjälp av en kran och kraftiga vattenflöden.
Släckning av branden på Koppargården
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion Att sakna hemförsäkring kan ge svåra konsekvenser för enskilda om olyckan är framme, som under branden i Koppargården.

Runt en av tio saknar hemförsäkring. Det rör sig huvudsakligen om unga eller utrikesfödda, som väljer bort hemförsäkringen av okunskap eller ekonomiska skäl. Många är förvirrande kring vad olika försäkringar täcker och tror felaktigt att de är försäkrade automatiskt.

Ett utrikesfött par som förlorat sin bostad i Koppargården-branden säger att de antagit att det fanns försäkring i och med hyresavtalet. Givetvis blir det en mycket obehaglig överraskning att inse att man är funktionellt hemlös efter en brand. Samma sak kunde man se efter en stor brand i Rågsved 2018, då många blev bostadslösa eftersom de inte insett att de saknade försäkring.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Politikens tiokamp

Artikelförfattaren under en presentation.
Lars Stjernkvist
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion För mig är Socialdemokraterna något av politikens tiokampare. Inom alla områden finns det andra partier som kräver mer och som har en radikalare profil. Som vill satsa ännu mer på skolan och vården eller som vill ha ännu tryggare och bättre trygghetssystem.

För mig handlar emellertid inte politik om att vara bäst, utan om att göra mest. Och för att åstadkomma resultat krävs kompromisser, avvägningar mellan olika mål och intressen. Alla goda förslag har baksidor, och det är därför som politik är viktigt och svårt. Först när man hittar balansen, den rätta avvägningen mellan till exempel välfärd och skatter, blir det möjligt att forma en fungerande helhet. Ungefär som tiokamparen, som vinner trots att hen inte är bäst i någon enskild gren.

Den här pragmatismen har tyvärr inte präglat migrationsfrågan. Alla nyanser och problematiseringar har försvunnit i en oerhört polariserad debatt. Detta skriver jag med en rejäl nypa självkritik. Jag har också bidragit till att vifta bort fullt rimliga resonemang om generositetens baksida och fullt rimliga frågor om hur många Sverige klarar av att ta emot.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Opinion

En besvärlig situation för EU

Opinion
Opinion Polens nationalkonservative president får ytterligare en mandatperiod, vilket skapar fortsatta problem för EU.

Polens sittande president Andrzej Duda vann över Warszawas högerliberale borgmästare Rafal Trzaskowski. Det ger regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) fortsatt möjlighet att bedriva den nationalkonservativa politik som satt frågetecken efter Polens möjligheter att vara kvar i EU om man fortsätter att urholka rättssystemets oberoende och pressfriheten.

Polen visar i valresultatet en liknande klyvning som USA kämpar med inför höstens presidentval: det är så stor skillnad mellan olika väljargrupper att de nästan framstår som olika nationer. Klyftan går mellan stad och landsbygd, olika generationer och olika delar av Polen, där åsiktsskillnaderna kring jämställdhet, migration och hbtqia-frågor blir så stora att det känns hopplöst att söka nationell enhet, vilket nog skulle behövas under pandemin och återhämtningsfasen efter den. Med den här kombinationen vid makten lär Polen istället få lägga tid på att bråka med EU.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Barnen vi tappade bort

En teckning från rättssalen föreställande Lilla Hjärtats biologiska mor och advokater.
Rättegången mot Lilla Hjärtats biologiska förälder.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Opinion
Opinion Under sommarens försiktiga försök till socialt distanserat umgänge med vänner och familj dyker ett ämne upp gång på gång: Lilla Hjärtat.

Under min sommarsemester har försiktiga försök gjorts att återuppta socialt umgänge med släktingar och vänner, genom promenader och fika i trädgårdar.

Med på promenaden eller vid kaffebordet har ibland funnits en liten flicka, som inte fick vara kvar i världen länge nog för att uppleva den. Esmeralda, kallad Lilla Hjärtat i nyhetsartiklar. Insikten om att barn kan råka så illa ut i ett välmående land som Sverige skaver och folk frågar sig med hur det kunde bli så.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Elsystemet hanteras dåligt

dZx7VRd9ES6lpVwEPRDpgJwH3ao.jpg
Foto: Hasse Holmberg
Opinion
Debatt.

Elpriset i Skåne rusade 25 juni till orimliga höjder, i första hand beroende på Svenska Kraftnäts inkompetens. När det bestämdes att Sydvästlänken på 1200 MW elkraft till Skåne från Småland skulle skjutas upp för 19 gången till oktober i år, det vill säga med sex års försening, sade Svenska Kraftnät att förseningen inte medför någon markant risk för effektbrist i Skåne. Deras beräkningar sades visa att risken för effektbrist var oberoende av Sydvästlänken och under en timme per år.

Vattenfall planerade att återuppta driften av Ringhals 1 i april i år efter årligt underhåll. Återstarten beslöt dock att skjutas upp till efter sommaren, av företagsekonomiska skäl Samtidigt återstartade inte Ringhals 3 den 3 juni som planerat. Den togs dock åter i drift kort innan Ringhals 1 hunnit bli driftklar. Tala om smart företagsekonomi. Nu får Vattenfall 300 miljoner av Svenska kraftnät för att i onödan återstarta R1. Hade varit bättre och billigare om Svenska Kraftnät bestämt att varken oljekraftverket i Karlshamn eller R1 skulle återstartas utan valt billigare lösningar. Kortsiktigt kunde man till exempel dragit ner på O3 i Oskarshamn som man gjorde 2018 då en tänkbar brist på svängmassa uppstod på grund av O3:an storlek.

Sveriges elanvändning, knappt 135 TWh på årsbasis, är den lägsta sedan 1980-talet.

I Norrland är det nu vårflod. Överföringskapaciteten från Norrland söderut är 7300 MW men bara 4300 MW överfördes vid den aktuella tiden. Sveriges elexport senaste året var rekordartade 27,5 TWh, motsvarande cirka hälften av kärnkraftproduktionen. Sydsverige har dessutom en maximal importkapacitet på 3200 MW, 25 juni skedde en nettoimport på endast ca 200 MW.

Man undrar onekligen hur Svenska Kraftnät lyckats försätta södra Sverige i en så absurd situation att elpriset översteg 2 kr/kWh mitt i sommaren, med mycket låg elförbrukning. Någon elbrist finns ju verkligen inte.

I Svenska Kraftnäts larmrapport nyligen om effektbristen ignoreras dessutom helt så kallad efterfrågeflexibilitet, d v s att kunderna kan bidra till att minska elanvändningen vid effekttoppar. Det är enligt samstämmiga bedömningar den billigaste lösningen på effektproblemet och finns tekniskt genomförd på flera ställen. Energikommissionen visade på en potential på cirka 4000 MW 2016, som nu växer med antalet elbilar genom beprövad så kallad Vehicle to Grid-teknik.

Mot ovanstående bakgrund borde en kommission tillsättas för att granska Svenska Kraftnäts

klandervärda agerande som orsakat det extremt höga elpriset.

Göran Bryntse

Tekn Dr

Ordförande SERO

NÄSTA ARTIKEL