Ekonomi

Nu kommer utredningen som ingen vill veta av

Martin Linder, ordförande för Unionen och PTK. Arkivbild.
Martin Linder, ordförande för Unionen och PTK. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Irrelevant. Släng den i papperskorgen.
Sällan har en politisk utredning varit så gemensamt bespottad innan den ens har lagts fram.
Det om något talar för att fack och arbetsgivare efter år av bråk själva kan enas kring den stekheta och ideologiska frågan om anställningsskydd.
PREMIUM

– Visst, politikerna kan göra vad de vill, göra upp över våra huvuden, men det vore katastrofalt, säger Martin Linder, tjänstemannafacket Unionens ordförande och också bas för hela tjänstemannarörelsens paraplyorganisation PTK.

Vad det handlar om är att rucka på de gamla reglerna i lagen om anställningsskydd (las), mer till arbetsgivarnas fördel, något som framför allt Centern efter förra valet i det berömda januariavtalet ställde som krav för att stödja den S-ledda regeringen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Börsen på plus sedan årsskiftet

Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Trots den djupa coronakrisen – Stockholmsbörsen är åter på plus sedan årsskiftet.

Börsen inleder den rapporttunga onsdagen uppåt på bred front. OMXS-index har efter 20 minuters handel gått upp med 0,6 procent, i linje med ledande Europabörser. Därmed har index tagit sig tillbaka till samma nivå som vid årsskiftet – även om det är nästan åtta procents kurslyft kvar till den historiska toppnivån börsen låg på innan raset som inleddes i slutet av februari.

Riskaptiten på börsen ökar generellt sedan vaccintillverkaren Moderna publicerat forskningsframsteg med ett vaccin mot covid-19. Men samtidigt oroas många av en ökad spänning mellan USA och Kina, där det nu talas om sanktioner från båda håll med anledning av den omstridda kinesiska säkerhetslagen som har införts i Hongkong.

Stockholmsbörsen präglas samtidigt av kvartalsrapporter.

Handelsbanken redovisar ett oväntat starkt resultat för årets andra kvartal, även om vinsten trycks ned ordentligt av ett lägre ränteläge. Trots coronakrisen var kreditförlusterna de lägsta på många år. Aktien sjunker 1,6 procent.

Den rapporterande konkurrenten SEB har också svårt att hävda sig i börsuppgången och faller 2,6 procent. Banken satte av oväntat stora belopp för befarade kreditförluster i andra kvartalet.

Lundin Energys aktie stiger 0,6 procent sedan oljebolaget flaggat för en valutakursvinst på cirka 131 miljoner dollar (motsvarande 1,2 miljarder kronor) i årets andra kvartal.

Aktien i Byggmax lyfter drygt 5 procent sedan bygghandelskedjan redovisat ett rekordkvartal i coronakrisen, med de bästa försäljnings- och vinstresultaten för ett enskilt kvartal för bolaget någonsin.

Tele2:s ägare kan glädjas åt en stark delårsrapport för andra kvartalet och att bolaget beslutat att återinföra ett förslag om extra utdelning, vilket lyfter aktien med 4,1 procent.

Ekonomi

Axfoods e-handel rusar

'Vi hade hoppats på att gränserna öppnat upp tidigare och vi vill vara redo när gränsen öppnar', säger vd:n Klas Balkow. Arkivbild.
"Vi hade hoppats på att gränserna öppnat upp tidigare och vi vill vara redo när gränsen öppnar", säger vd:n Klas Balkow. Arkivbild.
Foto: Veronica Johansson / SvD / TT
Ekonomi
Ekonomi Dagligvarujätten Axfood redovisar en så gott som oförändrad vinst för det andra kvartalet. Samtidigt rusar kunderna till e-handeln – särskilt de över 70 år.
– Det sker en omställning i kundernas beteende, säger vd:n Klas Balkow till TT.

Axfood, med butikskedjorna Willys och Hemköp, redovisar en vinst före skatt på 569 miljoner kronor för andra kvartalet. Det kan jämföras med vinsten på 571 miljoner kronor motsvarande period 2019.

Omsättningen uppgick till 13 570 miljoner kronor, jämfört med 13 038 miljoner kronor ett år tidigare, en ökning med 4,1 procent.

– Det är en exceptionell tid med en otrolig prestation av våra medarbetare med ett stort fokus på omställning, säger Klas Balkow till TT.

Efterfrågan, som rusade under första delen av året, har under det andra kvartalet stabiliserats på “totalt sett högre nivåer” än före pandemin, enligt bolaget. Framförallt har trycket för att handla mat online blivit högre – en ökning med 128 procent.

– I den här omställningen har det varit en del förändringar i konsumenternas beteenden: man äter mer hemma och pandemin har haft en ökande effekt på digitaliseringen, i vårt fall att det är en väsentligt högre efterfrågan på att handla mat via nätet.

Äldre skyndar till e-handeln

Under kvartalet kom nästan en fjärdedel av ordarna inom Willys och Hemköps kundprogram från personer över 70 år – vilket kan jämföras med endast 4 procent under årets första kvartal, enligt bolaget.

– Vi har också sett att möjligheten att beställa på nätet och hämta varorna har haft en fantastik utveckling. Marknaden har fördubblats det här kvartalet jämfört med tidigare.

Trots att gränser stängs och leveranser tagit längre tid än vanligt, menar han att bolagets leverantörer har hanterat situationen väl.

– Vi har en god försörjning och det är endast några få artiklar som det till och från kan ha funnits en liten brist på, som inom frukt och grönt, där exempelvis stängda gränser ställt till det.

Stängda gränser

Men samtidigt som stora delar av verksamheten går starkt under krisen, går vissa delar markant sämre. Inom gränshandeln mot Norge har försäljningen minskat rejält, berättar vd:n.

– Vi hade hoppats på att gränserna öppnat upp tidigare och vi vill vara redo när gränsen öppnar. Butikerna är öppna och vi har fortfarande korttidspermitterat personal. Men trots det växer vi mer än hela marknaden. Vi är väldigt glada över att våra konsumenter gillar det vi har att erbjuda, säger Klas Balkow.

För de kommande kvartalen tror vd:n att de beteenden som pandemin lockat fram kommer att fortsätta under året.

– Om man tittar på branschen som helhet kan man reflektera över att det finns en tydlig ökad efterfrågan och det beror på att vi äter mer hemma och pandemin har satt en effekt på det. Jag ser att det kommer fortsätta de närmaste kvartalen också, men allt hänger på hur pandemin utvecklas, säger Klas Balkow.

– Axfood är väl positionerade inom flera av våra områden, inom minst på lågprissidan och i tider med ekonomiskt oro tror jag att även det kommer utvecklas.

Åsa Johansson/TT

Ekonomi

Rekordstor ökning av matinköp i juni

Dagligvaruhandelns ökning fortsatte i juni. Arkivbild.
Dagligvaruhandelns ökning fortsatte i juni. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Mat, mat, och ännu mer mat i coronatid. Svensk dagligvaruhandel ökade med 9,3 procent i juni i år, jämfört med samma månad i fjol, visar Dagligvaruindex från Svensk Dagligvaruhandel.

Vi har handlat både i fysiska butiker, som ökade försäljningen med 6,4 procent, och på nätet. Ökningen för näthandeln i juni blev 135,3 procent.

– Vi har inte mätt så här under så många år, men så här stor ökning har vi inte sett förut, säger Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel.

Orsaken stavas förstås coronapandemin. Vi har hållit oss hemma, och lagat mer mat i hemmen, förklarar hon.

– Vi har semestrat mer hemma, och gymnasieskolorna har också varit stängda så måltiderna har flyttat hem.

Men det verkar som om svensken har fått smak på näthandel av dagligvaror, och få dem hemkörda eller ihopplockade färdiga att hämta i butiken.

– Det man kunnat se i andra mätningar är att nya kundgrupper näthandlat. En del av dem kommer antagligen att fortsätta. Att hämta sina matvaror i butik har också ökat, säger Karin Brynell.

Ekonomi

Tele2 återinför extrautdelning

Tele2 redovisar kvartalsrapport. Arkivbild.
Tele2 redovisar kvartalsrapport. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Tele 2:s aktieägare belönas nu. Bolaget väljer att återinföra tidigare förslag om extrautdelning om 3:50 kronor per aktie.
Aktien lyfter också rejält, plus 3,7 procent.

"Sett till Tele2:s starka balansräkning och motståndskraftiga affärsmodell, som genererar kassaflöde även i omvälvande tider, har styrelsen nu beslutat att återinföra dess tidigare förslag", skriver bolaget i sin delårsrapport.

Bakgrunden är att styrelsen i april under coronapandemin valde att dra tillbaka tidigare förslag om extrautdelning tills konsekvenserna av coronapandemin blev tydligare.

Den extra bolagsstämman ska hållas i september 2020, om extratudelningen godkänns kommer den att betalas ut i oktober tillsammans med den andra delen, 2:75 kronor, av ordinarie utdelning.

Bolaget väljer samtidigt att återinföra den finansiella guidningen för 2020.

"Eftersom vi nu har fått en större klarhet i pandemins påverkan och vår förmåga att mildra effekterna genom kostnadsminskningar återinför vi vår guidning för 2020", skriver vd Anders Nilsson i rapporten.

Samtidigt redovisar bolaget ett resultat efter finansiella poster på 1,1 miljarder kronor, jämfört med 311 miljoner kronor andra kvartalet 2019, huvudsakligen hänger detta samman med nedskrivningar i den estländska verksamheten under andra kvartalet 2019.

Omsättningen för bolaget, som ingår i Stenbecksfären, uppgick till 6,65 miljarder kronor, jämfört med 6,7 miljarder kronor ett år tidigare.

"Tack vare vårt arbete med att fokusera bolaget mot att försvara underliggande ebitda har Tele2 klarat sig förhållandevis bra under ett kvartal som annars har varit svårt för sektorn och för samhället i stort", skriver vd Anders Nilsson i rapporten.

På Stockholmsbörsens OMXS30-lista stiger bolaget allra mest, drygt tre procent.

Ekonomi

TT-FLASH: Börsen på plus sen årsskiftet

Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen har återhämtat sig trots coronakrisen och är nu på plus sedan årsskiftet.
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Ekonomi

Kursfall för SEB efter morgonens rapport

SEB, med vd Johan Torgeby, redovisar kvartalssiffror. Arkivbild.
SEB, med vd Johan Torgeby, redovisar kvartalssiffror. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Bankkoncernen SEB gick bättre än väntat i andra kvartalet, trots en avsättning för att täcka kreditförluster på nästan 2,7 miljarder och en miljardbot från Finansinspektionen.
SEB:s vd Johan Torgeby tycker sig se lite ljus i tunneln.
På Stockholmsbörsen faller dock aktien 1,8 procent.

Ett ljus är enligt Torgeby att Sveriges coronastrategi, med mjukare restriktioner än många andra länder, har gjort att rörligheten och därmed konsumtionen har minskat mindre här. Men utsikterna är trots det osäkra, konstaterar han.

"Trots dessa små tecken på att det finns ljus i slutet av tunneln, är djupet av den förväntade ekonomiska lågkonjunkturen oklar. Det återstår att se hur situationen utvecklas framöver", skriver Torgeby i en kommentar i bankens rapport för andra kvartalet.

"Den ekonomiska återhämtningen, i såväl Sverige som globalt, kommer fortsatt bero på effektiviteten i de politiska besluten, åtgärderna för att skydda den internationella handeln och även hur länge covid-19-pandemin varar. Att säkerställa framtida sysselsättningsnivåer blir en viktig del i denna process", fortsätter han.

I delårsrapporten redovisar SEB ett rörelseresultat på 4 598 miljoner kronor för årets andra kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 6 103 miljoner kronor motsvarande period i fjol.

Räntenettot, det som banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, steg till 6 047 miljoner kronor, från 5 692 miljoner kronor. Provisionsnettot, vad banken drar in på avgifter och provisioner, minskade till 4 364 miljoner kronor, från 4 735 miljoner kronor.

Banken sätter av 2 691 miljoner kronor för väntade kreditförluster i kvartalet, vilket kan jämföras med 386 miljoner ett år tidigare. Detta var mer än väntat.

Men nettoresultatet för kvartalet föll på slutraden bara med 28 procent till 3 501 miljoner kronor. Analytiker hade i snitt räknat med cirka 3 200 miljoner i nettovinst, enligt en sammanställning av prognoser från Refinitiv.

Johan Torgeby passar i rapporten på att meddela att SEB har beslutat att inte överklaga Finansinspektionens beslut från den 25 juni att påföra banken en sanktionsavgift på en miljard kronor mot bakgrund av bristande rutiner och processer vad gäller hanteringen av penningtvätt.

"Trots att SEB inte håller med om FI:s beslut i alla delar så har banken efter en samlad bedömning beslutat att inte gå vidare med ett överklagande. Härmed har alla svenska och baltiska tillsynsmyndigheter avslutat sina tillsynsärenden av SEB:s arbete mot penningtvätt", skriver Torgeby.

Ekonomi

Låga kreditförluster lyft för Handelsbanken

Handelsbanken, med vd Carina Åkerström, redovisar resultatet för årets andra kvartal. Arkivbild
Handelsbanken, med vd Carina Åkerström, redovisar resultatet för årets andra kvartal. Arkivbild
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Handelsbanken redovisar ett oväntat starkt resultat för årets andra kvartal, även om vinsten trycks ned ordentligt av ett lägre ränteläge.
Trots coronakrisen var kreditförlusterna de lägsta på många år.

Handelsbanken redovisar kreditförluster på 97 miljoner kronor för andra kvartalet. Det kan jämföras med 435 miljoner ett år tidigare, och var betydligt lägre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med att banken skulle sätta av drygt en miljard kronor för att täcka reella och framtida kreditförluster. Vd Carina Åkerström är nöjd när hon presenterar resultatet på en presskonferens.

– Det är extremt låga kreditförluster. Sex miljoner i Sverige, det betyder att vi har god kvalitet i vår portfölj. Kreditförlusterna taktar ner mot noll, säger hon.

Angående pandemins påverkan på bankens verksamhet säger Åkerström att det skapat en enorm stress i näringslivet.

– Men trots det står vi och våra kunder väldigt stabila och har hanterat situationen på ett klokt sätt. Handelsbanken är den bank i Europa med lägst andel problemlån och det är ett väldigt bra utgångsläge, säger hon.

Press nedåt på räntenettot

Bankens resultat före kreditförluster sjönk till 5 151 miljoner kronor för årets andra kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 5 780 miljoner kronor under motsvarande period i fjol.

Nettoresultatet för kvartalet, som föll till 3 959 miljoner kronor, var bättre än väntat. Analytiker hade räknat med att det skulle landa på cirka 3 340 miljoner kronor enligt en sammanställning av prognoser från Refinitiv.

Men tittar man lite djupare i resultaträkningen ser det inte riktigt lika bra ut, konstaterar analytikern Ronit Ghose på storbanken Citi i en kommentar. Rörelseresultatet var enligt Ghose 7 procent lägre än väntat till följd av en press nedåt på räntenettot, det vill säga vad Handelsbanken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor. Slutsatsen är enligt Ghose att det oväntat starka resultatet håller "låg kvalitet".

"Håller inte vår marknadsandel"

Intäkterna sjönk totalt med 5 procent till 10 625 miljoner kronor, från 11 284 miljoner ett år tidigare. Räntenettot föll till 7 622 miljoner från 8 064 miljoner. Provisionsnettot, alltså vad banken drar in på avgifter, sjönk till 2 530 miljoner från 2 695 miljoner.

– Räntenettot påverkas naturligtvis av det speciella kvartalet, men vi har sett en relativt hög aktivitet under slutet av kvartalet, på alla marknader. Vi rustade banken tidigt och stärkte vår likviditetsreserv för att ta höjd för krisscenarier och stödja kunderna, säger Carina Åkerström.

Utlåningen till både företag och privatpersoner ökar någon procent jämfört med för ett år sedan.

– Affärsvolymerna har rört sig stabilt och vi har en stabil tillväxt när det gäller bolån. Vi håller inte vår marknadsandel men vi är fortfarande den aktör som lånar ut mest, säger Carina Åkerström.

Brittisk och norsk inlåning minskade

Lägre ränteläge påverkade samtidigt verksamheten i Norge och Storbritannien, enligt Handelsbanken.

"Den omedelbara effekten var att räntenettot från inlåning i dessa marknader minskade med cirka 170 miljoner kronor under kvartalet. I ett något längre perspektiv innebär en miljö med låga räntor sannolikt positiva effekter för hushåll och företag i Norge och Storbritannien samt sannolikt även för banken".

Liksom tidigare kvartal görs ingen avsättning till det personalstyrda vinstandelssystemet Oktogonen. Aktiekursen ökar 1,6 procent efter några minuters handel på Stockholmsbörsen.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Starkt kvartal av Byggmax

Byggmax i Enköping. Byggmax är en av Sveriges större kedjor för bygghandel. Arkivbild.
Byggmax i Enköping. Byggmax är en av Sveriges större kedjor för bygghandel. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Bygghandelskedjan Byggmax redovisar det bästa försäljnings- och vinstresultatet för ett enskilt kvartal i anslutning till coronapandemin. Försäljningen ökade bland annat med 39 procent till drygt 2,4 miljarder kronor under andra kvartalet medan vinsten före skatt steg från 108 till 334 miljoner kronor.

"I det andra kvartalet uppvisade konsumentmarknaden för byggmaterial exceptionell tillväxt, drivet av en ”stanna hemma”-effekt under covid-19-pandemin", skriver bolagets vd Matthias Ankarberg i rapporten.

NÄSTA ARTIKEL