Opinion

Generation Z har blivit generation C-corona

Opinion
Opinion

Länge gällde den klassiska devisen att ingen börda är lättare att bära än mycket utbildning. Den som utbildat sig har alltid haft ett försteg på arbetsmarknaden eftersom gedigen utbildning och kunskaper är vad arbetsgivare normalt efterfrågar.

Först vid mitten av 1970-talet fick vi för första gången akademikerarbetslöshet. Industrisverige sviktade samtidigt som den offentliga sektorn inte kunde byggas ut i samma takt som tidigare. Sedan dess har mycket hänt på arbetsmarknaden, framförallt att vi fått en stark utbyggnad av tjänstesektorn, både den privata och den offentliga, och därmed en stark ökning av it-relaterade tjänster av allehanda slag.

Coronakrisen har inneburit ett dråpslag för arbetsmarknaden. Snabbt har vi börjat närma oss tio procents arbetslöshet. Det är inte längre invandrare och lågutbildade som personifierar arbetslöshetskön. Nu skenar arbetslösheten bland unga, de som är i Generation Z, födda 1995–2005, som en del nu kallar Generation C – som i corona. Det är välutbildade, ofta med gymnasieexamen eller akademiska studier bakom sig, och som verkat inom gig-arbetsmarknaden bland de många slagen av serviceyrken där anställningstiderna ofta är korta. Nu hamnar de i arbetslöshetskön och har rätt lättviktiga meriter i förhållande till vad arbetsmarknaden efterfrågar. Det kräver en snabb anpassning av arbetsmarknadspolitiken. Bättre förmedlingsverksamhet är en sådan. En annan kan vara, vilket LO-ekonomen Torbjörn Hållö föreslog i helgen, att låta unga studera med a-kassa. För baristas, personal shoppers, influencers, eventpersonal och liknande är inte lika efterfrågat.

Opinion

Risk och försäkring

Räddningstjänsten försöker släcka elden med hjälp av en kran och kraftiga vattenflöden.
Släckning av branden på Koppargården
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion Att sakna hemförsäkring kan ge svåra konsekvenser för enskilda om olyckan är framme, som under branden i Koppargården.

Runt en av tio saknar hemförsäkring. Det rör sig huvudsakligen om unga eller utrikesfödda, som väljer bort hemförsäkringen av okunskap eller ekonomiska skäl. Många är förvirrande kring vad olika försäkringar täcker och tror felaktigt att de är försäkrade automatiskt.

Ett utrikesfött par som förlorat sin bostad i Koppargården-branden säger att de antagit att det fanns försäkring i och med hyresavtalet. Givetvis blir det en mycket obehaglig överraskning att inse att man är funktionellt hemlös efter en brand. Samma sak kunde man se efter en stor brand i Rågsved 2018, då många blev bostadslösa eftersom de inte insett att de saknade försäkring.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Politikens tiokamp

Artikelförfattaren under en presentation.
Lars Stjernkvist
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion För mig är Socialdemokraterna något av politikens tiokampare. Inom alla områden finns det andra partier som kräver mer och som har en radikalare profil. Som vill satsa ännu mer på skolan och vården eller som vill ha ännu tryggare och bättre trygghetssystem.

För mig handlar emellertid inte politik om att vara bäst, utan om att göra mest. Och för att åstadkomma resultat krävs kompromisser, avvägningar mellan olika mål och intressen. Alla goda förslag har baksidor, och det är därför som politik är viktigt och svårt. Först när man hittar balansen, den rätta avvägningen mellan till exempel välfärd och skatter, blir det möjligt att forma en fungerande helhet. Ungefär som tiokamparen, som vinner trots att hen inte är bäst i någon enskild gren.

Den här pragmatismen har tyvärr inte präglat migrationsfrågan. Alla nyanser och problematiseringar har försvunnit i en oerhört polariserad debatt. Detta skriver jag med en rejäl nypa självkritik. Jag har också bidragit till att vifta bort fullt rimliga resonemang om generositetens baksida och fullt rimliga frågor om hur många Sverige klarar av att ta emot.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

En besvärlig situation för EU

Opinion
Opinion Polens nationalkonservative president får ytterligare en mandatperiod, vilket skapar fortsatta problem för EU.

Polens sittande president Andrzej Duda vann över Warszawas högerliberale borgmästare Rafal Trzaskowski. Det ger regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) fortsatt möjlighet att bedriva den nationalkonservativa politik som satt frågetecken efter Polens möjligheter att vara kvar i EU om man fortsätter att urholka rättssystemets oberoende och pressfriheten.

Polen visar i valresultatet en liknande klyvning som USA kämpar med inför höstens presidentval: det är så stor skillnad mellan olika väljargrupper att de nästan framstår som olika nationer. Klyftan går mellan stad och landsbygd, olika generationer och olika delar av Polen, där åsiktsskillnaderna kring jämställdhet, migration och hbtqia-frågor blir så stora att det känns hopplöst att söka nationell enhet, vilket nog skulle behövas under pandemin och återhämtningsfasen efter den. Med den här kombinationen vid makten lär Polen istället få lägga tid på att bråka med EU.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Barnen vi tappade bort

En teckning från rättssalen föreställande Lilla Hjärtats biologiska mor och advokater.
Rättegången mot Lilla Hjärtats biologiska förälder.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Opinion
Opinion Under sommarens försiktiga försök till socialt distanserat umgänge med vänner och familj dyker ett ämne upp gång på gång: Lilla Hjärtat.

Under min sommarsemester har försiktiga försök gjorts att återuppta socialt umgänge med släktingar och vänner, genom promenader och fika i trädgårdar.

Med på promenaden eller vid kaffebordet har ibland funnits en liten flicka, som inte fick vara kvar i världen länge nog för att uppleva den. Esmeralda, kallad Lilla Hjärtat i nyhetsartiklar. Insikten om att barn kan råka så illa ut i ett välmående land som Sverige skaver och folk frågar sig med hur det kunde bli så.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Elsystemet hanteras dåligt

dZx7VRd9ES6lpVwEPRDpgJwH3ao.jpg
Foto: Hasse Holmberg
Opinion
Debatt.

Elpriset i Skåne rusade 25 juni till orimliga höjder, i första hand beroende på Svenska Kraftnäts inkompetens. När det bestämdes att Sydvästlänken på 1200 MW elkraft till Skåne från Småland skulle skjutas upp för 19 gången till oktober i år, det vill säga med sex års försening, sade Svenska Kraftnät att förseningen inte medför någon markant risk för effektbrist i Skåne. Deras beräkningar sades visa att risken för effektbrist var oberoende av Sydvästlänken och under en timme per år.

Vattenfall planerade att återuppta driften av Ringhals 1 i april i år efter årligt underhåll. Återstarten beslöt dock att skjutas upp till efter sommaren, av företagsekonomiska skäl Samtidigt återstartade inte Ringhals 3 den 3 juni som planerat. Den togs dock åter i drift kort innan Ringhals 1 hunnit bli driftklar. Tala om smart företagsekonomi. Nu får Vattenfall 300 miljoner av Svenska kraftnät för att i onödan återstarta R1. Hade varit bättre och billigare om Svenska Kraftnät bestämt att varken oljekraftverket i Karlshamn eller R1 skulle återstartas utan valt billigare lösningar. Kortsiktigt kunde man till exempel dragit ner på O3 i Oskarshamn som man gjorde 2018 då en tänkbar brist på svängmassa uppstod på grund av O3:an storlek.

Sveriges elanvändning, knappt 135 TWh på årsbasis, är den lägsta sedan 1980-talet.

I Norrland är det nu vårflod. Överföringskapaciteten från Norrland söderut är 7300 MW men bara 4300 MW överfördes vid den aktuella tiden. Sveriges elexport senaste året var rekordartade 27,5 TWh, motsvarande cirka hälften av kärnkraftproduktionen. Sydsverige har dessutom en maximal importkapacitet på 3200 MW, 25 juni skedde en nettoimport på endast ca 200 MW.

Man undrar onekligen hur Svenska Kraftnät lyckats försätta södra Sverige i en så absurd situation att elpriset översteg 2 kr/kWh mitt i sommaren, med mycket låg elförbrukning. Någon elbrist finns ju verkligen inte.

I Svenska Kraftnäts larmrapport nyligen om effektbristen ignoreras dessutom helt så kallad efterfrågeflexibilitet, d v s att kunderna kan bidra till att minska elanvändningen vid effekttoppar. Det är enligt samstämmiga bedömningar den billigaste lösningen på effektproblemet och finns tekniskt genomförd på flera ställen. Energikommissionen visade på en potential på cirka 4000 MW 2016, som nu växer med antalet elbilar genom beprövad så kallad Vehicle to Grid-teknik.

Mot ovanstående bakgrund borde en kommission tillsättas för att granska Svenska Kraftnäts

klandervärda agerande som orsakat det extremt höga elpriset.

Göran Bryntse

Tekn Dr

Ordförande SERO

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Opinion

Kontanterna måste försvaras - lagstifta!

Opinion
Opinion

”Vi har nu nått en punkt där kontanternas funktion i samhället är hotad.” Riksbankschefen Stefan Ingves och hans vice Cecilia Skingsley slår fast det i en debattartikel i söndagens Aftonbladet.

Det är välkommet att riksbanken har kommit till denna insikt. Länge slog Riksbanken ifrån sig, trots att det i riksbankslagen slås fast att svenska sedlar och mynt är lagligt betalningsmedel i Sverige. Ändå har allt fler butiker - och banker - tillåtits vägra ta emot kontanter som betalning med hänvisning till avtalsfriheten. Den som inte vill sälja för kontanter slipper alltså det, medan den som vill köpa för kontanter inte kan kräva det. Det är bakvänt.

Nu kräver Riksbanken att riksdagen stärker skyddet för kontanter. En ny lag som gäller från nästa år slår fast att bankerna gemensamt måste garantera tillgång till kontanter överallt, men det kan räcka med en uttagsautomat eller avtal med livsmedelsaffären i byn. Däremot finns ingenting som kräver att sedlar och mynt verkligen ska gå att handla för.

Visst har de digitala betaltjänsterna, som bankkort, Swish och andra överföringsmöjligheter, gjort många affärer smidigare. Men det finns samtidigt många människor som har begränsad tillgång till de digitala hjälpmedlen eller begränsad förmåga att använda dem, konstaterar de båda riksbankscheferna - eller begränsad digital uppkoppling.

Ett för Riksbanken kanske viktigare skäl är att kontantlösheten kan bli ett problem för Sveriges beredskap, vilket redan märkts vid längre strömavbrott eller avbrott i internetuppkopplingarna. Om inte butiker och banker normalt hanterar kontanter är det svårt att tro att det skulle fungera i någon form av kris.

Därför måste riksdagen ta Riksbankens varningssignal på stort allvar. Pengar i form av kontanter har varit ett smidigt betalningsmedel i mer än tusen år. Det är något som alla kan hantera, alltid. Möjligheten måste finnas kvar även i det digitaliserade samhället.

Opinion

Konspirationsteorier florerar om corona

Opinion
Opinion

I botten på coronapandemin finns ett tidigare okänt virus. Det är inte märkligt att det florerar en mängd olika teorier, mer eller mindre realistiska, om vad som ligger bakom viruset.

En av de mest fantastiska, men också en av de mera utbredda, handlar om att det är 5G-masterna som gör människor sjuka. Här förenas två okända, potentiellt farliga företeelser - det nya viruset och den nya 5G-teknologin.

Konspirationsteorierna att 5G skulle ha samband med corona förekommer framför allt på nätet, i olika s k sociala medier som Facebook, Tiktok, Snapchat och andra. I viss mån försöker ägarna av kanalerna begränsa spridningen av villfarelserna men långt ifrån allt stoppas. Och kanske ska inte heller den här typen av spekulationer stoppas. (Värre är det med det konspiratoriska motståndet mot vaccinationer, som är rent hälsofarligt.)

Men konspirationsteorier går alltför ofta längre än till spekulationer. I april brann en 20 meter hög 5G-mast mitt i London. Två unga män greps för dådet. Häromveckan dömdes en man för att ha tänt eld på en mast i Liverpool. Mobiloperatören Tre har bekräftat att master saboterats under våren, och att bolaget noterat ”en ökad aktivitet i vissa Facebookgrupper som är kritiska till 5G-utbyggnaden”.

Så ofarliga är inte konspirationsteorierna. När tillräckligt många tar till sig de falska budskapen och agerar kan det bli farligt, inte bara för masterna utan även för levande människor.

Yngve Sunesson

Opinion

Glöm aldrig folkmordet

Minnesplatsen för offren för folkmordet i Srebrenica i Potocari Bosnien Herzegovina.
Opinion
Opinion
Ledare. För 25 år sedan mördades mer än 8 000 bosniakiska män och pojkar i Srebrenica i Bosnien Hercegovina. Det är ett folkmord som inte får glömmas.

Under första hälften av 1990-talet pågick inbördeskrig i det sönderfallande Jugoslavien. EU spelade snarast en negativ roll genom att Tyskland och flera andra EU-länder, liksom Sverige, tidigt erkände Kroatien, trots att där pågick strider med försök till etnisk rensning riktad mot såväl kroater som serber.

Än intensivare etniska strider inleddes i Bosnien Herzegovina 1992, och kulmen var en massaker i Srebrenica 1995, där mer än 8 000 bosniakiska män och pojkar mördades medan kvinnor och barn drevs bort. Den här massakern klassades sedan som folkmord, och de bosnienserbiska ledarna Ratko Mladic och Radovan Karadzic dömdes långt senare till livstids fängelse av den särskilda domstolen i Haag för att ha varit ansvariga för folkmordet.

Nu finns en begravningsplats i Ptotocari, där kvarlevorna efter de mördade samlats, efter stora svårigheter att finna och identifiera kropparna. De mördade begrovs i över 80 massgravar utan några namn och många gånger massakrerade till oigenkännlighet. På minnesdagen i lördags begrovs ytterligare nio nyligen identifierade offer, men fortfarande saknas mer än tusen döda.

För 25 år sedan, 50 år efter andra världskrigets slut då det kanske värsta folkmordet någonsin utfördes, begicks alltså ett nytt folkmord i Europa, utan att någon ingrep och trots att fredsbevarande FN-styrkor fanns på plats.

På 25-årsdagen högtidlighölls minnet av de mördade på många platser runt om i Europa, så även i Sverige. Till Sverige kom många bosnier på flykt undan striderna och fick en fristad här. De flesta är nu väl integrerade i samhället med lika hög sysselsättningsgrad som infödda svenskar. Nu minns de med största smärta sina mördade kära som inte hann undan kriget.

Även vi som inte har någon direkt koppling till krigen i forna Jugoslavien behöver komma ihåg, att etniska motsättningar och krig kan bryta ut plötsligt, utan förvarning. Därför får vi aldrig glömma folkmordet i Srerbrenica.

Yngve Sunesson

NÄSTA ARTIKEL