Opinion

Kalabaliken i Sysav eller vad är det som händer?

org-3e216b21-459e-498b-a30a-50f20f792605.jpg
Opinion
Opinion

Man undrar vad som händer i Sysav, dess ägarkommuner och hos Moderaterna i Skåne. Bolagsstämman valde under torsdagen en ny ordförande, tidigare kommunalrådet i Lomma Anders Berngarn, M. Valberedningen hade föreslagit den sittande ordföranden, Göran Holm från Vellinge, också han moderat.

De stora ägarkommunerna, Lund och Malmö, som äger flest aktier i avfallsbolaget Sysav, bestämde sig för att rösta på Anders Berngarn i stället. Det man kan fundera över är varför den ene moderaten är lämpligare än den andre, även för en S-styrd kommun som Malmö. Man kan också fundera över varför de mindre ägarkommunerna, i många fall moderatstyrda, blir så rasande att de vill få Anders Berngarn utesluten ur Moderaterna. Rimligen är det en personfråga om vem som är mest lämpad att vara ordförande. Här kan Holms långa erfarenhet i Sysav vara till nackdel, det finns kanske en gräns då det är dags att lämna över till någon annan. I så fall borde ju Holm vara arg, vilket han kanske är, vad vet jag, men varför är Kävlinges Pia Almström arg?

Till syvende och sist handlar det om ägarstyrning och det är kanske det som är svaret. Kan det vara så att ägarna hittills låtit Sysavs styrelse och bolagsledning hantera allt, men att Lund och Malmö nu tagit ett omtag kring sin ägarstyrning i syfte att bli mer aktiva ägare? Och då passar det bättre med en ny ordförande som kanske också har en större förståelse för att ägarna lägger sig i lite mer?

Ägarstyrning kopplat till politik är mer komplicerad än ägarstyrning i ”vanliga” bolag. Men det är alltid bra med aktiva ägare som vet vad de vill. Frågan är vad som skiljer de stora ägarna från de små i fallet Sysav?

Opinion

Risk och försäkring

Räddningstjänsten försöker släcka elden med hjälp av en kran och kraftiga vattenflöden.
Släckning av branden på Koppargården
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion Att sakna hemförsäkring kan ge svåra konsekvenser för enskilda om olyckan är framme, som under branden i Koppargården.

Runt en av tio saknar hemförsäkring. Det rör sig huvudsakligen om unga eller utrikesfödda, som väljer bort hemförsäkringen av okunskap eller ekonomiska skäl. Många är förvirrande kring vad olika försäkringar täcker och tror felaktigt att de är försäkrade automatiskt.

Ett utrikesfött par som förlorat sin bostad i Koppargården-branden säger att de antagit att det fanns försäkring i och med hyresavtalet. Givetvis blir det en mycket obehaglig överraskning att inse att man är funktionellt hemlös efter en brand. Samma sak kunde man se efter en stor brand i Rågsved 2018, då många blev bostadslösa eftersom de inte insett att de saknade försäkring.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Politikens tiokamp

Artikelförfattaren under en presentation.
Lars Stjernkvist
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion För mig är Socialdemokraterna något av politikens tiokampare. Inom alla områden finns det andra partier som kräver mer och som har en radikalare profil. Som vill satsa ännu mer på skolan och vården eller som vill ha ännu tryggare och bättre trygghetssystem.

För mig handlar emellertid inte politik om att vara bäst, utan om att göra mest. Och för att åstadkomma resultat krävs kompromisser, avvägningar mellan olika mål och intressen. Alla goda förslag har baksidor, och det är därför som politik är viktigt och svårt. Först när man hittar balansen, den rätta avvägningen mellan till exempel välfärd och skatter, blir det möjligt att forma en fungerande helhet. Ungefär som tiokamparen, som vinner trots att hen inte är bäst i någon enskild gren.

Den här pragmatismen har tyvärr inte präglat migrationsfrågan. Alla nyanser och problematiseringar har försvunnit i en oerhört polariserad debatt. Detta skriver jag med en rejäl nypa självkritik. Jag har också bidragit till att vifta bort fullt rimliga resonemang om generositetens baksida och fullt rimliga frågor om hur många Sverige klarar av att ta emot.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

En besvärlig situation för EU

Opinion
Opinion Polens nationalkonservative president får ytterligare en mandatperiod, vilket skapar fortsatta problem för EU.

Polens sittande president Andrzej Duda vann över Warszawas högerliberale borgmästare Rafal Trzaskowski. Det ger regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) fortsatt möjlighet att bedriva den nationalkonservativa politik som satt frågetecken efter Polens möjligheter att vara kvar i EU om man fortsätter att urholka rättssystemets oberoende och pressfriheten.

Polen visar i valresultatet en liknande klyvning som USA kämpar med inför höstens presidentval: det är så stor skillnad mellan olika väljargrupper att de nästan framstår som olika nationer. Klyftan går mellan stad och landsbygd, olika generationer och olika delar av Polen, där åsiktsskillnaderna kring jämställdhet, migration och hbtqia-frågor blir så stora att det känns hopplöst att söka nationell enhet, vilket nog skulle behövas under pandemin och återhämtningsfasen efter den. Med den här kombinationen vid makten lär Polen istället få lägga tid på att bråka med EU.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Barnen vi tappade bort

En teckning från rättssalen föreställande Lilla Hjärtats biologiska mor och advokater.
Rättegången mot Lilla Hjärtats biologiska förälder.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Opinion
Opinion Under sommarens försiktiga försök till socialt distanserat umgänge med vänner och familj dyker ett ämne upp gång på gång: Lilla Hjärtat.

Under min sommarsemester har försiktiga försök gjorts att återuppta socialt umgänge med släktingar och vänner, genom promenader och fika i trädgårdar.

Med på promenaden eller vid kaffebordet har ibland funnits en liten flicka, som inte fick vara kvar i världen länge nog för att uppleva den. Esmeralda, kallad Lilla Hjärtat i nyhetsartiklar. Insikten om att barn kan råka så illa ut i ett välmående land som Sverige skaver och folk frågar sig med hur det kunde bli så.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Elsystemet hanteras dåligt

dZx7VRd9ES6lpVwEPRDpgJwH3ao.jpg
Foto: Hasse Holmberg
Opinion
Debatt.

Elpriset i Skåne rusade 25 juni till orimliga höjder, i första hand beroende på Svenska Kraftnäts inkompetens. När det bestämdes att Sydvästlänken på 1200 MW elkraft till Skåne från Småland skulle skjutas upp för 19 gången till oktober i år, det vill säga med sex års försening, sade Svenska Kraftnät att förseningen inte medför någon markant risk för effektbrist i Skåne. Deras beräkningar sades visa att risken för effektbrist var oberoende av Sydvästlänken och under en timme per år.

Vattenfall planerade att återuppta driften av Ringhals 1 i april i år efter årligt underhåll. Återstarten beslöt dock att skjutas upp till efter sommaren, av företagsekonomiska skäl Samtidigt återstartade inte Ringhals 3 den 3 juni som planerat. Den togs dock åter i drift kort innan Ringhals 1 hunnit bli driftklar. Tala om smart företagsekonomi. Nu får Vattenfall 300 miljoner av Svenska kraftnät för att i onödan återstarta R1. Hade varit bättre och billigare om Svenska Kraftnät bestämt att varken oljekraftverket i Karlshamn eller R1 skulle återstartas utan valt billigare lösningar. Kortsiktigt kunde man till exempel dragit ner på O3 i Oskarshamn som man gjorde 2018 då en tänkbar brist på svängmassa uppstod på grund av O3:an storlek.

Sveriges elanvändning, knappt 135 TWh på årsbasis, är den lägsta sedan 1980-talet.

I Norrland är det nu vårflod. Överföringskapaciteten från Norrland söderut är 7300 MW men bara 4300 MW överfördes vid den aktuella tiden. Sveriges elexport senaste året var rekordartade 27,5 TWh, motsvarande cirka hälften av kärnkraftproduktionen. Sydsverige har dessutom en maximal importkapacitet på 3200 MW, 25 juni skedde en nettoimport på endast ca 200 MW.

Man undrar onekligen hur Svenska Kraftnät lyckats försätta södra Sverige i en så absurd situation att elpriset översteg 2 kr/kWh mitt i sommaren, med mycket låg elförbrukning. Någon elbrist finns ju verkligen inte.

I Svenska Kraftnäts larmrapport nyligen om effektbristen ignoreras dessutom helt så kallad efterfrågeflexibilitet, d v s att kunderna kan bidra till att minska elanvändningen vid effekttoppar. Det är enligt samstämmiga bedömningar den billigaste lösningen på effektproblemet och finns tekniskt genomförd på flera ställen. Energikommissionen visade på en potential på cirka 4000 MW 2016, som nu växer med antalet elbilar genom beprövad så kallad Vehicle to Grid-teknik.

Mot ovanstående bakgrund borde en kommission tillsättas för att granska Svenska Kraftnäts

klandervärda agerande som orsakat det extremt höga elpriset.

Göran Bryntse

Tekn Dr

Ordförande SERO

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Opinion

Kontanterna måste försvaras - lagstifta!

Opinion
Opinion

”Vi har nu nått en punkt där kontanternas funktion i samhället är hotad.” Riksbankschefen Stefan Ingves och hans vice Cecilia Skingsley slår fast det i en debattartikel i söndagens Aftonbladet.

Det är välkommet att riksbanken har kommit till denna insikt. Länge slog Riksbanken ifrån sig, trots att det i riksbankslagen slås fast att svenska sedlar och mynt är lagligt betalningsmedel i Sverige. Ändå har allt fler butiker - och banker - tillåtits vägra ta emot kontanter som betalning med hänvisning till avtalsfriheten. Den som inte vill sälja för kontanter slipper alltså det, medan den som vill köpa för kontanter inte kan kräva det. Det är bakvänt.

Nu kräver Riksbanken att riksdagen stärker skyddet för kontanter. En ny lag som gäller från nästa år slår fast att bankerna gemensamt måste garantera tillgång till kontanter överallt, men det kan räcka med en uttagsautomat eller avtal med livsmedelsaffären i byn. Däremot finns ingenting som kräver att sedlar och mynt verkligen ska gå att handla för.

Visst har de digitala betaltjänsterna, som bankkort, Swish och andra överföringsmöjligheter, gjort många affärer smidigare. Men det finns samtidigt många människor som har begränsad tillgång till de digitala hjälpmedlen eller begränsad förmåga att använda dem, konstaterar de båda riksbankscheferna - eller begränsad digital uppkoppling.

Ett för Riksbanken kanske viktigare skäl är att kontantlösheten kan bli ett problem för Sveriges beredskap, vilket redan märkts vid längre strömavbrott eller avbrott i internetuppkopplingarna. Om inte butiker och banker normalt hanterar kontanter är det svårt att tro att det skulle fungera i någon form av kris.

Därför måste riksdagen ta Riksbankens varningssignal på stort allvar. Pengar i form av kontanter har varit ett smidigt betalningsmedel i mer än tusen år. Det är något som alla kan hantera, alltid. Möjligheten måste finnas kvar även i det digitaliserade samhället.

Opinion

Konspirationsteorier florerar om corona

Opinion
Opinion

I botten på coronapandemin finns ett tidigare okänt virus. Det är inte märkligt att det florerar en mängd olika teorier, mer eller mindre realistiska, om vad som ligger bakom viruset.

En av de mest fantastiska, men också en av de mera utbredda, handlar om att det är 5G-masterna som gör människor sjuka. Här förenas två okända, potentiellt farliga företeelser - det nya viruset och den nya 5G-teknologin.

Konspirationsteorierna att 5G skulle ha samband med corona förekommer framför allt på nätet, i olika s k sociala medier som Facebook, Tiktok, Snapchat och andra. I viss mån försöker ägarna av kanalerna begränsa spridningen av villfarelserna men långt ifrån allt stoppas. Och kanske ska inte heller den här typen av spekulationer stoppas. (Värre är det med det konspiratoriska motståndet mot vaccinationer, som är rent hälsofarligt.)

Men konspirationsteorier går alltför ofta längre än till spekulationer. I april brann en 20 meter hög 5G-mast mitt i London. Två unga män greps för dådet. Häromveckan dömdes en man för att ha tänt eld på en mast i Liverpool. Mobiloperatören Tre har bekräftat att master saboterats under våren, och att bolaget noterat ”en ökad aktivitet i vissa Facebookgrupper som är kritiska till 5G-utbyggnaden”.

Så ofarliga är inte konspirationsteorierna. När tillräckligt många tar till sig de falska budskapen och agerar kan det bli farligt, inte bara för masterna utan även för levande människor.

Yngve Sunesson

Opinion

Glöm aldrig folkmordet

Minnesplatsen för offren för folkmordet i Srebrenica i Potocari Bosnien Herzegovina.
Opinion
Opinion
Ledare. För 25 år sedan mördades mer än 8 000 bosniakiska män och pojkar i Srebrenica i Bosnien Hercegovina. Det är ett folkmord som inte får glömmas.

Under första hälften av 1990-talet pågick inbördeskrig i det sönderfallande Jugoslavien. EU spelade snarast en negativ roll genom att Tyskland och flera andra EU-länder, liksom Sverige, tidigt erkände Kroatien, trots att där pågick strider med försök till etnisk rensning riktad mot såväl kroater som serber.

Än intensivare etniska strider inleddes i Bosnien Herzegovina 1992, och kulmen var en massaker i Srebrenica 1995, där mer än 8 000 bosniakiska män och pojkar mördades medan kvinnor och barn drevs bort. Den här massakern klassades sedan som folkmord, och de bosnienserbiska ledarna Ratko Mladic och Radovan Karadzic dömdes långt senare till livstids fängelse av den särskilda domstolen i Haag för att ha varit ansvariga för folkmordet.

Nu finns en begravningsplats i Ptotocari, där kvarlevorna efter de mördade samlats, efter stora svårigheter att finna och identifiera kropparna. De mördade begrovs i över 80 massgravar utan några namn och många gånger massakrerade till oigenkännlighet. På minnesdagen i lördags begrovs ytterligare nio nyligen identifierade offer, men fortfarande saknas mer än tusen döda.

För 25 år sedan, 50 år efter andra världskrigets slut då det kanske värsta folkmordet någonsin utfördes, begicks alltså ett nytt folkmord i Europa, utan att någon ingrep och trots att fredsbevarande FN-styrkor fanns på plats.

På 25-årsdagen högtidlighölls minnet av de mördade på många platser runt om i Europa, så även i Sverige. Till Sverige kom många bosnier på flykt undan striderna och fick en fristad här. De flesta är nu väl integrerade i samhället med lika hög sysselsättningsgrad som infödda svenskar. Nu minns de med största smärta sina mördade kära som inte hann undan kriget.

Även vi som inte har någon direkt koppling till krigen i forna Jugoslavien behöver komma ihåg, att etniska motsättningar och krig kan bryta ut plötsligt, utan förvarning. Därför får vi aldrig glömma folkmordet i Srerbrenica.

Yngve Sunesson

NÄSTA ARTIKEL