Inrikes

16 års fängelse för mord på Österlen

Februari år 2019: Polisens kriminaltekniker på plats vid en fastighet utanför Hammenhög efter ett larm om en explosion och en brand. Kort därpå bekräftade polisen att en man hittats död. Arkivbild,
Februari år 2019: Polisens kriminaltekniker på plats vid en fastighet utanför Hammenhög efter ett larm om en explosion och en brand. Kort därpå bekräftade polisen att en man hittats död. Arkivbild,
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen ryckte inledningsvis ut efter ett larm om explosion utanför orten Hammenhög på Österlen i februari i fjol.

Väl på plats fann polisen en död man i 55-årsåldern utanför ett brandskadat uthus. Men omständigheter på platsen ledde till misstanke om att mannen utsatts för ett brott, och kort därpå greps en 26-årig man som nu döms till 16 års fängelse för mord.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Så säkra är sommarens väderprognoser

Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Sommarens skurar gör det svårt att veta exakt hur vädret kommer att se ut. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Inrikes
Inrikes Väderprognosen visar sol, men så fort du lagt ut handduken på stranden så öppnar sig himlen. Känns det bekant? Det finns flera förklaringar till att väderprognoserna inte alltid stämmer.

Ett lågtryck har parkerat ovanför Sverige och sommarvädret lyser med sin frånvaro. Det ostadiga vädret gör det svårt för meteorologerna att förutspå hur vädret kommer att se ut i detalj.

– Just på sommaren är det ofta regnskurarna som spelar oss ett spratt då det är svårt att veta exakt var de hamnar, säger Emelie Karlsson, meteorolog på SMHI.

Stora lokala skillnader gör att övergripande väderprognoser kan stämma, även om det inte känns så för individen.

– Det kan vara så att du får en kraftig skur medan det hos grannen inte regnar alls. På väldigt små avstånd kan det skilja väldigt mycket.

Även temperaturer kan skilja sig åt, men det är främst på vintern som de stora skillnaderna uppstår.

– Det kan skilja 20 grader på en mil i extremfallet, när det är riktigt kallt.

En annan viktig aspekt är tiden. Ju längre fram i tiden, desto osäkrare prognos.

– Ju längre fram i prognosen man kommer desto mer får man gå på den stora trenden. Trenden kan vara säker även om detaljprognosen inte är det. Man kan säga att det blir varmare eller mer regnigt nästa vecka, men man kan inte säga att på torsdag kommer det regna.

Emelie Karlsson tror att de flesta vet att vädret kan variera, även om man inte alltid vill låtsas om att regnet kan komma och förstöra utemiddagen eller kvällsbadet. Men det är också viktigt att all information når fram.

– Det är viktigt att det kommuniceras på ett bra sätt så att användaren förstår innebörden och också i viss mån osäkerheterna som finns, säger Emelie Karlsson.

Jennifer Berg Eidebo/TT

FAKTA

Fakta: Så görs väderprognoser

På SMHI startar en prognos med nutiden. Hur är utgångsläget? Det som samlas in är saker som lufttryck, vind, temperatur, fuktighet och moln. Observationer tas in från bland annat fartyg, väderballonger och satelliter.

När all data är ihopsamlad sammanställs den i superdatorer. Sedan görs beräkningar med hjälp av olika prognosmodeller som kan skapa prognoser upp till tio dygn fram i tiden. Regionala modeller kan göras två till tre dagar framåt och kan visa mer detaljer.

När all data är färdig ska prognosen finslipas för att bli begriplig och presenteras för allmänheten. Detta görs delvis av datorer och delvis av meteorologer.

Källa: SMHI

Inrikes

Dubblad domarstyrka möter målkö efter corona

Rådmannen Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan som hjälper till på domstolar där det fattas domare. För tillfället är hon i Malmö tingsrätt.
Rådmannen Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan som hjälper till på domstolar där det fattas domare. För tillfället är hon i Malmö tingsrätt.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes Sårbarheten är stor bland landets domstolar. Försvinner en eller flera domare och handläggare kan det innebära kris.
Nu ska styrkan med domare som rycker in vid behov växa till det dubbla – trycket väntas bli högt när coronavårens inställda rättegångar måste tas itu med.

I Sverige finns ungefär 80 domstolar och nämnder. Alla är egna myndigheter och de flesta ganska små organisationer, med kanske fem till åtta domare. Och det kan ställa till stora problem vid vakanser.

– Det blir ganska sårbara organisationer. Om man är fyra domare och en försvinner är det 25 procent bort. Samtidigt kan man inte i 80 myndigheter bygga upp en reservkapacitet för att hantera det, därför behövs en central organisation för att möta den här sårbarheten, säger Mikael Forsgren.

Rekryteringsproblem

Han är kanslichef på den så kallade förstärkningsstyrkan, som består av domare som rycker ut till landets domstolar när luckor uppstår. Verksamheten började i ganska liten skala 2012, och dess domare kom under några år efter migrationskrisen 2015 att uteslutande användas för att hantera den stora mängd migrationsmål som uppstod. Nu ska en nystart och utökning av styrkan ske, enligt Mikael Forsgren.

– Nu ska vi se till att styrkan finns tillgänglig för alla domstolar igen, och skala upp den också. Just nu är vi ungefär tolv stycken och det är alldeles för få för att möta behoven. Jag hoppas att vi kan ha fördubblat styrkan vid utgången av nästa år, säger han.

Styrkan kan dels vara till hjälp under kortare perioder vid exempelvis sjukdomsfall, dels under längre perioder när domstolar har svårt att rekrytera fasta domare – ett ganska vanligt problem hos tingsrätter utanför storstäderna.

Väntande mål

Under coronapandemin har många mål ställts in, vilket gjorde att behovet av förstärkningsstyrkan sjönk under våren. Samtidigt innebär det att köerna av väntande ärenden bara vuxit, vilket är ett problem som nu måste tas omhand.

– Nu ser jag ett kraftigt ökat tryck inför hösten, där det som inte avgjorts under våren måste avgöras. Det är en tydligt ökad efterfrågan på förstärkningsstyrkan, säger Mikael Forsgren.

Förstärkningsstyrkan ska också utökas med domstolshandläggare som kan hoppa in där behov uppstår.

– Handläggare tror jag kommer att göra väldigt mycket nytta för de kanslier som hamnar i problem. Kan ingen expediera papper, domar och beslut då stoppas all verksamhet upp, säger Forsgren.

Flexibilitet krävs

En av dem som varit med sedan start är rådmannen Sofia Tauson. Under åren har hon hoppat in på hovrätt och hos tingsrätterna i bland annat Ystad, Lund, Helsingborg, Luleå och nu senast i Malmö. Det har både varit längre och kortare uppdrag.

– Man får se otroligt många olika arbetsplatser och arbetssätt, och jag tycker att den variationen är jättekul, säger hon.

– Ibland när man varit en längre tid på en plats kan det kännas lite bekvämt och då är det lite jobbigare att byta arbetsplats. Men det kan också vara så att man känner att det börjar klia lite i fingrarna och att det är dags att göra något annat ett tag, att det är kul att byta.

Sofia Tauson tror att det krävs en viss personlighet för att trivas i förstärkningsstyrkan.

– Jag tror att man som person är ganska flexibel, tycker det är kul att träffa människor och att det är roligt med nya rutiner och arbetssätt. Annars hade man inte hoppat på det från början. Man får liksom inte vara trygghetssökande på det sättet, säger Sofia Tauson.

Erika Nekham/TT

Domare Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan på Sveriges domstolar som åker runt till domstolar där det är brist på domare och hjälper till. Nu i Malmö tingsrätt.
Domare Sofia Tauson är en av domarna i förstärkningsstyrkan på Sveriges domstolar som åker runt till domstolar där det är brist på domare och hjälper till. Nu i Malmö tingsrätt.
Foto: Andreas Hillergren/TT

FAKTA

Fakta: Sveriges domstolar

Sveriges domstolar är samlingsnamnet för ungefär 80 domstolar, myndigheter och nämnder runt om i landet som tillsammans har ungefär 7 000 medarbetare. Alla domstolar, myndigheter och nämnder är självständiga och oberoende.

Domstolsverket, som inrättades 1975, är central förvaltningsmyndighet för domstolarna. Verkets uppgift är bland annat att samordna domstolsväsendets administrativa funktioner när det gäller ekonomi- och personalfrågor.

Källa: Domstolsverket

Inrikes

Hoppet om bro över Kvarken lever

Öresundsbron under konstruktion 1999. En framtidsbild av hur det kan komma att se ut i Umeå.
Öresundsbron under konstruktion 1999. En framtidsbild av hur det kan komma att se ut i Umeå.
Foto: Mats C:son/Bildbyrån/TT
Inrikes
Inrikes

Drömmen om en bro över Kvarken, mellan Sverige och Finland, har funnits länge. Nu har två finska experter tagit fram ett konkret förslag på hur en bro skulle kunna se ut, rapporterar SVT Nyheter Västerbotten.

I utredningen, som först presenterades i Vasabladet , föreslås att en bro skulle gå från antingen Ostnäs eller Holmsund på den svenska sidan, och bli mellan 60 och 76 kilometer lång. Förslagen beräknas kosta mellan 30 och 50 miljarder kronor.

En bro skulle förkorta restiden mellan Umeå och Vasa till en timme.

– Vi tycker det är glädjande att experter utanför regionen ser potentialen i det här, och vi tittar gärna närmare på det här, säger Mathias Lindström, chef för Kvarkenrådet, till SVT.

Diskussionerna om en bro har pågått sedan tidigt 1970-tal. Under 2000-talet har åtminstone tre utredningar och undersökningar om en bro tagits fram, senast år 2013.

Inrikes

Polisen letar efter pojke i pyjamas

Polis söker efter en liten pojke i Höganäs.
Polis söker efter en liten pojke i Höganäs.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen i Skåne söker under natten med flera patruller efter en pojke som synts i Höganäs.

En privatperson mötte vid 23-tiden på tisdagskvällen en pojke i femårsåldern i centrala delarna av orten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Vaccintillverkare går in i nästa fas

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna går vidare i sitt arbete med att få fram ett vaccin mot covid-19. Arkivbild.
Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna går vidare i sitt arbete med att få fram ett vaccin mot covid-19. Arkivbild.
Foto: Bill Sikes/AP/TT
Inrikes
Inrikes Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna uppger att man är redo att gå in i nästa fas för att få fram ett vaccin mot covid-19.
PREMIUM

Denna tredje fas är tänkt att inledas den 27 juli och pågå i tre månader. 30 000 försökspersoner i USA ska då få antingen vaccinet eller en placebo. Företaget hoppas kunna få fram resultat som visar att deras vaccin är säkert och kan förhindra infektioner hos de som smittats, eller om vaccinet kan hindra infekterade att utveckla symptom.

Även om försökspersonerna får symptom kan vaccinet anses vara en framgång, om det visar sig kunna förhindra allvarliga fall, enligt företaget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Inrikes

Burgarkampanj kan göra pass ogiltigt

Med eller utan Burger King-stämpel i passet? Det är frågan. Arkivbild.
Med eller utan Burger King-stämpel i passet? Det är frågan. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En kampanj från snabbmatskedjan Burger King kan göra ditt pass ogiltigt, rapporterar Expressen. I kedjans reklam framgår det att den som tar med sitt pass till en av företagets restauranger kan få en gratis hamburgare, mot en stämpel i passet.

Polisen varnar nu att passet kan bli ogiltigt i vissa fall om det stämplas i passet, något som Burger King nu också uppmärksammat sina kunder på.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Två hittade döda i tank på Sandvik

Två personer har hittats avlidna i en tank på Sandviks anläggning i Gimo. Arkivbild.
Två personer har hittats avlidna i en tank på Sandviks anläggning i Gimo. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/ TT
Inrikes
Inrikes Två män har hittats avlidna i en tank på verkstadsbolaget Sandviks anläggning i Gimo i Östhammars kommun. De skulle ned i tanken för att genomföra ett servicearbete.
PREMIUM

– Det var anställda som hittade de här två männen och larmade oss, räddningstjänst och ambulans, säger Daniel Ågren, RLC-befäl på polisen, till TT.

Männen, som är i 40-årsåldern och 60-årsåldern hemmahörande i trakten, hittades i tanken okontaktbara och har konstaterats avlidna. Polisen utreder händelsen som en arbetsplatsolycka. Man har förhört anställda och skickat tekniker för att undersöka platsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Åsa har varit covidsjuk sedan i mars

Åsa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekräftad covid-19 sedan den 17 mars. Hon tycker det är bra att Socialstyrelsen ska kartlägga de långtidssjuka i covid-19, men är orolig för att de ska missa otestade patienter.
Åsa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekräftad covid-19 sedan den 17 mars. Hon tycker det är bra att Socialstyrelsen ska kartlägga de långtidssjuka i covid-19, men är orolig för att de ska missa otestade patienter.
Foto: Mats Andersson / TT
Inrikes
Inrikes Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga dem som varit långtidssjuka i covid-19. Åsa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekräftad covid-19 sedan den 17 mars.
– Det är jättebra att de ska kartlägga men jag är rädd att de ska missa många otestade patienter.
PREMIUM

Åsa Kristoferson Hedlund håller tillsammans med andra drabbade på att starta upp en grupp för långtidssjuka.

– Det ensidiga fokuset på intensivvårdspatienterna har gjort att man missat hur sjukdomen slår mot befolkningen i stort, säger hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL