Utrikes

Militär bevakar coronaregler i Indonesien

En pojke passerar en desinficeringsstation vid en moské i Medan i den indonesiska provinsen Sumatera Utara.
En pojke passerar en desinficeringsstation vid en moské i Medan i den indonesiska provinsen Sumatera Utara.
Foto: Binsar Bakkara/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Indonesiens militär har gett hundratusentals soldater och poliser i uppgift att bevaka så att regler om att bära munskydd och hålla avstånd följs efter rapporter om att många struntar i restriktionerna.

– Vi vill se till så att folk kan fortsätta med sina sysselsättningar och samtidigt skydda sig från covid-19, säger överbefälhavare Hadi Tjahjanto.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Castex blir premiärminister i Frankrike

Frankrikes president Emmanuel Macron får ombilda sin regering då premiärminister Édouard Philippe (i bakgrunden) avgår. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macron får ombilda sin regering då premiärminister Édouard Philippe (i bakgrunden) avgår. Arkivbild.
Foto: Christian Hartmann/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrikes regering avgår. Édouard Philippe ersätts på premiärministerposten av Jean Castex.
"Dags för en ny etapp", heter det från presidentämbetet.

"Édouard Philippe har i dag lämnat in regeringens avskedsansökan till presidenten, som har accepterat den. Han (Philippe) kommer att tillsammans med regeringens medlemmar sköta löpande uppgifter tills en ny regering har nominerats", heter det i ett uttalande från Elyséepalatset i Paris.

Några timmar senare kom beskedet att president Emmanuel Macron vill ha 55-årige Jean Castex, känd som nedstängningsgeneral under pandemin, som ny premiärminister. Förhoppningen är att hela den nya regeringen är klar redan till nästa onsdag, den 8 juli.

Bakom avgången ligger en önskan om förnyelse inför det viktiga år som väntar, innan kampanjandet inför presidentvalet 2022 kommer i gång nästa höst.

"Presidenten och premiärministern konstaterar gemensamt behovet av en ny regering för att förkroppsliga en ny etapp och en ny väg i presidentens mandatperiod", heter det från Elyséepalatset enligt tidningen Le Figaro.

Borgmästare?

Den nuvarande regeringen tillträdde efter president Emmanuel Macrons seger i presidentvalet i maj 2017.

På sistone har det dock spekulerats i om att Philippe kan vara på väg att lämna sin post som premiärminister, trots – eller kanske på grund av – att han har betydligt högre popularitetssiffror än presidenten.

Philippe tillhör högerfalangen inom Macrons regering och var borgmästare i nordfranska hamnstaden Le Havre när han tillträdde som premiärminister. Även om han har låtit en ställföreträdare sköta borgmästarjobbet sedan dess kandiderade han på nytt till den posten i årets kommunalval – som han vann i förra veckan.

Efteråt ville han dock inte klart uttala sig om när eller ens om han verkligen tänkte tillträde det nygamla jobbet.

– Jag kommer tillbaka till Le Havre. Senast i maj 2022 (efter nästa presidentval), men kanske tidigare än så, sade Philippe till tidningen Paris-Normandie.

President?

En återgång till lokalpolitiken kan samtidigt bli en språngbräda för ett ännu finare arbete i framtiden. Inom högerpartiet Republikanerna (LR) finns många som hoppats på den snart 50-årige Philippe som kandidat i nästa presidentval.

Tidigare har det dock ansetts uteslutet att han skulle kunna kandidera mot Macron, som han arbetat nära med under de senaste åren.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Frankrikes premiärministrar

Frankrikes premiärministrar leder regeringsarbetet, även om den tyngsta makten både vad gäller inrikes- och utrikespolitiken ligger hos landets president – som också nominerar premiärministern.

Följande herrar har suttit på posten sedan sekelskiftet:

1997–2002: Lionel Jospin.

2002–05: Jean-Pierre Raffarin

2005–07: Dominique de Villepin

2007–12: François Fillon

2012–14: Jean-Marc Ayrault

2014–16: Manuel Valls

2016–17: Bernard Cazeneuve

2017–20: Édouard Philippe

Utrikes

FN-oro över gripanden i Hongkong

Angela Merkel i samband med sitt tal i Berlin på fredagen.
Angela Merkel i samband med sitt tal i Berlin på fredagen.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kina har utsett Zheng Yanxiong, känd för sin hårda linje mot oppositionella, till ledare för den myndighet som ska upprätthålla den kontroversiella nya säkerhetslagen i Hongkong.
FN uttrycker oro för att lagen ska leda till godtyckliga gripanden.

– Vi är oroliga över att gripanden redan genomförs med hänvisning till den nya lagen, trots att information om och full förståelse av brotten saknas, säger Rupert Colville, talesperson för FN:s människorättsorgan OHCHR.

Trots omvärldens protester trädde den nya lagen i kraft tidigare i veckan. Den ger den kinesiska diktaturen mycket större möjligheter att eftersöka regimkritiker i Hongkong, trots de löften om "ett land, två system" som gavs då Storbritannien lämnade över den forna kolonin 1997.

Varnar för inskränkningar

Hundratals personer greps under protester mot den nya lagen i onsdags. Ett tiotal av dem greps misstänkta för brott mot den nya säkerhetslagstiftningen.

De breda definitionerna av lagens fyra brottskategorier – omstörtande verksamhet, separatism, terrorism och samröre med utländska krafter – riskerar att leda till godtyckliga gripanden och inskränkningar i yttrande-, förenings- och mötesfriheten, varnar Rupert Colville vid OHCHR.

"Tala med en röst"

EU måste tala "bestämt, med en röst" vad gäller Hongkong, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Endast tillsammans kan EU:s 27 medlemsländer ha tillräcklig tyngd för att nå ambitiösa uppgörelser med Kina, säger Merkel i ett tal i förbundsrådet, det tyska parlamentets överhus.

– Vi befarar att den viktiga principen "ett land, två system" nu eroderas, tillägger hon.

Lagen innebär bland annat att en ny säkerhetsmyndighet inrättas i Hongkong. Till chef för den har nu 56-årige Zheng Yanxiong utsetts.

Det är tecken på att det är hårda tag som väntar. Zheng är känd för att ha haft en hökaktig profil för uppemot tio år sedan, då han var partichef i staden Shanwei i samband med protesterna i det närbelägna Wukan. Fiskebyn Wukan blev världskänd då invånarna gjorde uppror mot hårdför centralstyrd politik.

Utrikes

Avgörande år för pressad Macron

Frankrikes president Emmanuel Macron har haft det tungt inrikespolitiskt under sina tre år vid makten. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macron har haft det tungt inrikespolitiskt under sina tre år vid makten. Arkivbild.
Foto: Ludovic Marin/AP/TT
Utrikes
Utrikes En stor förändrare – eller bara en parentes?
Det närmaste året blir avgörande för Emmanuel Macron på posten som Frankrikes president.
Motståndarna laddar redan för valet 2022.

Entusiasmen var enorm när den 39-årige förre ekonomiministern i maj 2017 valdes till landets yngste ledare sedan Napoleon-tiden.

Macron svepte in med löften om att vara något annat än den etablerade högern och vänstern som styrt landet sedan andra världskriget. Han skulle få ordning på finanserna igen och modernisera ett Frankrike som tappat fart.

Än så länge går det dock ganska trögt. Coronapandemin har effektivt satt stopp för den ekonomiska uppgång som var på väg i våras. Och dessförinnan har de senaste åren mest präglats av starka proteströrelser: dels från allehanda fackförbund, dels från de så kallade gula västarna.

– Han gick kanske fram lite väl fort, det är nog också hans egen recension nu i efterhand, med att illa förankrat söka reformera på lite för många områden samtidigt. Då utmanas många samhällsgrupper, allt från sjukhusvårdpersonalen till studenter och transportarbetare, analyserar Sveriges avgående Paris-ambassadör Veronika Wand-Danielsson.

Många har svårt

Resultatet har blivit en Macron i motvind. Hans blott treåriga liberala partirörelse LREM gjorde ett uselt kommunalval på båda sidor om coronakrisen. I parlamentet har diverse avhopp lett till en förlorad majoritet.

Enda trösten är måhända att motståndarna inte heller går särskilt bra.

Den senaste opinionsmätningen inför nästa presidentval placerar Macron och Marine Le Pen från Nationell samling (tidigare Nationella fronten) i solklar ledning före alla andra i första omgången, med vardera 27–28 procent av rösterna. Varpå Macron sedan är klar favorit i omgång två – om än med rejält mycket mindre marginal än i valet 2017: 55 procent mot 45.

Kandidaterna från övriga partier ligger i bästa fall på strax över tio procent.

Dags för en kvinna?

Det hindrar ändå inte motståndarna från att drömma.

Högerpartiet Republikanerna (LR) hoppas på Édouard Philippe, nyavgången premiärminister med klart bättre popularitetssiffror än Macron. Även om han blir mer tillgänglig som kandidat när han nu återvänder till sin gamla roll som borgmästare i Le Havre, är det dock fortsatt tveksamt om han kommer att vilja kandidera mot "sin" president, med tanke på hur nära han och Macron arbetat sedan 2017.

Socialistpartiet (PS) håller tummarna för att Paris återvalda borgmästare Anne Hidalgo ska ångra sitt flitigt upprepade nej till en presidentvalskampanj.

– Hon skulle kunna bli en joker för socialisterna genom att också vara miljöinriktad, som hon visat i Paris, säger förre EU-parlamentsledamoten Daniel Cohn-Bendit till belgiska tidningen Le Soir.

En annan tänkbar kandidat med liknande bakgrund är Ségolène Royal, tvåa i presidentvalet 2007.

– Kvinnornas tid har kommit. Jag skulle kunna leda kampen för en vänsterunion 2022, säger hon själv till tidningen Le Figaro.

Grönt uppsving

De stora gröna framgångarna i årets kommunalval skapar även grogrund för en stark kandidat från miljöpartiet EELV, möjligen i form av EU-parlamentsledamoten Yannick Jadot.

– Jag har en galen dröm om en andra valomgång 2022 mellan Macron och Jadot. Det skulle bli en fantastisk debatt. Det skulle ge fransmännen möjlighet att välja tempo i klimatomställningen, säger Cohn-Bendit, veteran från den franska ungdomsrörelsen 1968 och sedermera EU-parlamentsledamot för både tyska och franska miljöpartier.

För att tas på allvar i presidentkampen måste dock de gröna växa rejält. Yannick Jadot ligger än så länge bara på 8 procents stöd i presidentvalsopinionen.

Sista fasen

Samtidigt är Emmanuel Macron fortfarande inne på att lyckas och få en rejäl majoritet bakom sig igen. Fast då lär det krävas kompromisser.

– Inrikespolitiskt förväntas det bli en tuff period framöver. Frankrike är splittrat mellan städerna och landsbygden vilket också blev tydligt vid de senaste kommunalvalen. Läget är relativt skört runt om i landet. Det kan innebära att presidenten sannolikt kommer att behöva acceptera fler eftergifter för att få igenom prioriterade reformer så som pensionsreformen, säger Veronika Wand-Danielsson.

Utrikespolitiskt har Macron haft det lättare och bland annat lyckats få Tyskland att engagera sig starkare i EU-politiken. Men det är inrikesframgångar han behöver får kunna bli omvald.

Och det börjar redan bli bråttom.

– Han har ungefär ett år på sig innan presidentvalskampanjen kommer i gång på allvar och då kommer han inte att kunna genomföra mycket. Detta anses redan vara sista fasen i hans mandatperiod, säger Wand-Danielsson i Paris.

Wiktor Nummelin/TT

Sveriges ambassadör i Frankrike, Veronika Wand-Danielsson, räknar med att president Emmanuel Macron har ett år på sig att agera innan nästa presidentvalskampanj drar igång på allvar. Arkivbild.
Sveriges ambassadör i Frankrike, Veronika Wand-Danielsson, räknar med att president Emmanuel Macron har ett år på sig att agera innan nästa presidentvalskampanj drar igång på allvar. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
EU-parlamentsledamoten Yannick Jadot ses av många som tänkbar presidentvalskandidat för franska miljöpartiet EELV. Arkivbild.
EU-parlamentsledamoten Yannick Jadot ses av många som tänkbar presidentvalskandidat för franska miljöpartiet EELV. Arkivbild.
Foto: Stephane de Sakutin/AP/TT
Borgmästare Anne Hidalgo i Paris har hittills sagt envist nej till att kandidera i nästa presidentval. Inom Socialistpartiet (PS) hoppas ändå många att hon ändrar sig. Arkivbild.
Borgmästare Anne Hidalgo i Paris har hittills sagt envist nej till att kandidera i nästa presidentval. Inom Socialistpartiet (PS) hoppas ändå många att hon ändrar sig. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Som fransk miljöminister 2014-2017 var Ségolène Royal djupt involverad i framtagandet av Paris-avtalet 2015. Nu funderar hon på en ny presidentvalskampanj till 2022. Arkivbild.
Som fransk miljöminister 2014-2017 var Ségolène Royal djupt involverad i framtagandet av Paris-avtalet 2015. Nu funderar hon på en ny presidentvalskampanj till 2022. Arkivbild.
Foto: Maja Hitij/dpa/AP/TT
Emmanuel Macron är Frankrikes yngste ledare sedan Napoleon-tiden. Vid tillträdet 2017 hade han ännu inte fyllt 40. Arkivbild.
Emmanuel Macron är Frankrikes yngste ledare sedan Napoleon-tiden. Vid tillträdet 2017 hade han ännu inte fyllt 40. Arkivbild.
Foto: Ludovic Marin/AP/TT

FAKTA

Fakta: Emmanuel Macron

Emmanuel Macron (född 1977) är Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon. Macron är från nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS. Han var ekonomisk rådgivare för president François Hollande och ekonomiminister från 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken på väg (LREM).

I Macrons regering sitter flera ministrar med bakgrund i andra partier, exempelvis premiärminister Édouard Philippe och finansminister Bruno Le Maire från konservativa LR och utrikesminister Jean-Yves Le Drian från PS.

Presidenten är gift med Brigitte (född 1953) som tidigare var lärarinna på hans gymnasieskola. Paret har inga egna barn. Hon har dock tre sedan tidigare äktenskap.

FAKTA

Fakta: Femte republikens presidenter

Nio man har suttit som presidenter i Frankrike sedan en grundlagsändring 1958 skapade vad som kallas "den femte republiken":

1958–59 (egentligen sedan 1954): René Coty (1882–1962)

1959–69: Charles de Gaulle (1890–1970)

1969–74: Georges Pompidou (1911–74)

1974–81: Valéry Giscard d'Estaing (född 1926)

1981–95: François Mitterrand (1916–96)

1995–2007: Jacques Chirac (1932–2019)

2007–12: Nicolas Sarkozy (född 1955)

2012–17: François Hollande (född 1954)

2017–: Emmanuel Macron (född 1977)

Fotnot: Mandatperioderna var fem år från 1959-1974 och sedan 2002, däremellan sju år. Coty, de Gaulle, Pompidou, Giscard d'Estaing, Chirac och Sarkozy kom från olika högerpartier medan Mitterrand och Hollande representerade Socialistpartiet (PS). Macron tillhör liberala LREM.

FAKTA

Fakta: Opinionsläget i Frankrike

Så här ser den senaste opinionsmätningen inför första valomgången i presidentvalet i Frankrike 2022 ut:

Fotnot: Mätningen är gjord i två varianter, den ena med Bertrand som LR-kandidat, den andra med Baroin. Båda ger partiets kandidat 12 procents stöd. I en potentiell andra valomgång mellan Le Pen och Macron stöds Macron av 55 procent mot 45 för Le Pen.

Källa: Opinionsinstitutet Ifop-Fiducial.

Utrikes

Stora mängder falska eurosedlar stoppade

En tioeurosedel under lupp i Tyskland. Arkivbild.
En tioeurosedel under lupp i Tyskland. Arkivbild.
Foto: Jens Meyer/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polis i Spanien och Rumänien har ingripit mot två tryckerier som tillverkat stora mängder falska sedlar i eurovaluta respektive rumänsk leu, uppger Europol, som gett stöd åt insatserna.

Vid ingripandet i Spanien, den 17 juni, greps två huvudmisstänkta, skriver Europol i ett pressmeddelande.

Under husrannsakan fann polisen utrustning och material som tyder på att den illegala verksamheten haft kapacitet att trycka omkring 300 000 falska eurosedlar.

I Rumänien genomsökte polisen den 24 juni fem fastigheter och tog in tre personer för förhör. Hemma hos den huvudmisstänkta hittades avancerad utrustning för sedeltillverkning samt omkring 400 sedlar av valören 100 leu till ett värde av motsvarande drygt 80 000 kronor.

Sedlarna bar alla synliga säkerhetsdetaljer vilket innebär att det skulle vara i princip omöjligt för en lekman att upptäckta att de var falska, skriver Europol.

Utrikes

Ny rekordökning av covidsmittade i USA

Utrikes
Utrikes För andra dagen i rad har över 50 000 nya coronasmittade konstaterats i USA. Den kraftiga ökningen har fått flera stater att stoppa planerna på att öppna samhället igen.

Med drygt 55 200 nya konstaterat smittade det senaste dygnet rapporterar USA den högsta dygnssiffran hittills i världen och slår det dystra rekord som Brasilien satte den 19 juni, då landet rapporterade över 54 700 nya fall, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Antalet bekräftade fall av covid-19 ökar i 37 av USA:s 50 stater, framför allt i söder och väster, i delstater som Texas, Florida och Kalifornien. Oron ökar också att smittspridningen ska ta ytterligare fart den kommande helgen då USA firar nationaldag.

Stänger igen

Bara i Florida har 10 000 nya smittade konstaterats det senaste dygnet, ett nytt rekord för delstaten. Guvernör Ron DeSantis förklarar ökningen med dels ett effektivt testande, dels med att den yngre generationen umgås flitigt på exempelvis stränder och barer. Florida och flera andra stater i södra USA har tvingats återstänga restauranger och stränder inför nationaldagen.

I Kalifornien har antalet smittade ökat kraftigt, och där har även antalet personer som lagts in på sjukhus ökat med över 50 procent de senaste två veckorna.

Obligatoriskt munskydd

I Texas har guvernör Greg Abbott samtidigt beslutat att munskydd blir obligatoriskt på allmän plats i kommuner med över 20 smittfall. Under två månader har guvernören annars stått emot påstötningar från lokala ansvariga om att alla borde uppmanas bära munskydd.

Republikanen Abbott ger också lokala myndigheter befogenhet att begränsa folksamlingar till högst tio personer på orter där dödsfall, smittfall och inläggning på sjukhus har ökat kraftigt på grund av coronaviruset.

I Texas är det numera obligatoriskt med munskydd, efter den kraftiga ökningen av antalet sjuka.
I Texas är det numera obligatoriskt med munskydd, efter den kraftiga ökningen av antalet sjuka.
Foto: Smiley N Pool/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Coviddödstalet kan skrivas upp i Mexiko

En tunnelbaneresenär med munskydd i Mexico City. Bild från i februari.
En tunnelbaneresenär med munskydd i Mexico City. Bild från i februari.
Foto: Marco Ugarte/AP/TT
Utrikes
Utrikes Antalet coronarelaterade dödsfall i Mexiko kan vara högre än vad som tidigare varit känt. Samtidigt som myndigheterna går igenom fall som kan ha missats fortsätter virusspridningen med full kraft.

Med 679 rapporterade dödsfall det senaste dygnet har nu totalt 29 189 dödsfall bekräftats i sviterna av covid-19 i Mexiko. Det är det sjätte högsta officiella dödstalet i världen.

Och siffrorna kan behöva justeras upp, meddelar smittskyddschefen José Luis Alomía.

Just nu undersöks den egentliga dödsorsaken för 2 185 fall som kan misstänkas vara coronarelaterade, säger han enligt nyhetsbyrån Efe.

Under torsdagen, lokal tid, rapporterades 6 741 nya fall av bekräftad coronasmitta vilket innebär att totalt närmare 240 000 personer testats positivt i landet. Spridningen är som värst i huvudstaden Mexico City och delstaten Mexiko, som omger mångmiljonstaden.

Men spridningsrisken klassas även som hög i ytterligare 13 av landets 32 delstater.

Överdödligheten brukar beskrivas som det bästa måttet på hur hårt coronaviruset egentligen slår. Och tecken finns på att det ser illa ut i Mexiko. Antalet döda i huvudstaden under mars, april och maj var tre gånger högre jämfört med genomsnittet för samma period de senaste åren, säger Hugo López-Gatell, som leder regeringens hantering av pandemin, till The Washington Post.

Sjukvården tycks dock fortfarande ha kapacitet att hantera utbrottet. Hittills är knappt hälften av landet omkring 28 000 vårdplatser och 9 500 intensivvårdsplatser upptagna, uppger sjukvårdsmyndigheter enligt Efe.

Utrikes

TT-FLASH: Franska regeringen avgår

Utrikes
Utrikes Premiärminister Édouard Philippe och resten av den franska regeringen avgår, meddelar Élysée-palatset i Paris.
PREMIUM
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Turkisk rättegång om Khashoggimordet inledd

Den saudiske Washington Post-skribenten Jamal Khashoggi. Arkivbild.
Den saudiske Washington Post-skribenten Jamal Khashoggi. Arkivbild.
Foto: Hasan Jamali/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En domstol i Turkiet inledde under fredagen en rättegång om det uppmärksammade mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi, rapporterar AFP. Det är första gången anklagelser mot misstänkta i fallet prövas i en offentlig rättsprocess.

En rättegång har tidigare hållits i Saudiarabien, men bakom lyckta dörrar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL