Inrikes

Hård trafik hotar Östersjöns tumlare

Tumlare är en av de allra minsta tandvalarna, och blir 140–170 centimeter lång. Arkivbild.
Tumlare är en av de allra minsta tandvalarna, och blir 140–170 centimeter lång. Arkivbild.
Fotograf: David Gard/TT
Inrikes
Inrikes Den akut hotade tumlaren får fortfarande inget skydd i havet söder om Gotland, trots att området utnämnts till naturskyddsområde.
Östersjöns mest trafikerade fartygsled fortsätter att gå rakt igenom och fisket pågår som förut.
– Man skapar låtsasreservat som bara finns på pappret, säger Dima Litvinov vid svenska Greenpeace.
PREMIUM

I slutet av 2016 presenterade dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) Sveriges nya Natura 2000-områden. Naturskyddet omfattade bland annat Hoburgs bank och Midsjöbankarna, totalt en miljon hektar söder om Gotland.

Just där samlas det hotade beståndet av Östersjötumlare för att leka och para sig under sommarmånaderna, hade svenska forskare då nyligen avslöjat. Forskarna hade även upptäckt att beståndet var alarmerande litet, knappt 500 individer. I dag bedöms Östersjötumlaren som akut hotad i Artdatabankens rödlista över hotade arter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Man gripen för mordförsök efter skadegörelse

En man i 20-årsåldern har gripits för mordförsök sedan han avlossat skott mot poliser som försökte gripa honom. Arkivbild.
En man i 20-årsåldern har gripits för mordförsök sedan han avlossat skott mot poliser som försökte gripa honom. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har gripits för mordförsök sedan han avlossat skott mot poliser som försökte gripa honom. Polisen larmades först om skadegörelse mot en bil på en camping på Stenungsön utanför Stenungsund.

När den misstänkte mannen hittades uppstod vad polisen kallar "någon form av tumult", varpå skott avlossades. Ingen ska ha träffats av skotten, men både en polis och en annan person ska ha träffats av splitter när skott slog in i en bergvägg.

– Det splittret var säkert smärtsamt, men sen man gjort rent visade det sig inte handla om någon större fysisk skada. Det är väldigt goda nyheter, säger Ulla Brehm, polisens presstalesperson, till TT.

En teknisk undersökning inleds på fredagen. Den misstänkte mannen har förts till polisstationen i Uddevalla.

Inrikes

Turistkommuner vill ha tydliga besked

Visby på Gotland. Arkivbild.
Visby på Gotland. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Inom kort väntas besked från regeringen och Folkhälsomyndigheten om förutsättningarna för att resa i Sverige i sommar. Regionalpolitiker och besöksnäringen hoppas framför allt på tydliga riktlinjer.

För närvarande avråds svenskarna från längre resor inom landet för att inte sprida coronaviruset, ett tillstånd som försatt besöksnäringen i kris. Inom kort väntas nya besked från regeringen och Folkhälsomyndigheten, och för politikerna i kommuner som är beroende av besöksnäringen är det en spänd väntan.

Eva Nypelius (C), regionstyrelsens ordförande i Gotland, säger att det viktigaste är att riktlinjerna blir tydliga.

– Ett bra besked är ett tydligt besked. När regeringen och Folkhälsomyndigheten gick ut med förtydliganden om att man får resa en till två timmar med bil blev det istället mycket otydligare för Gotland. Vi behöver samma förutsättningar som resten av landet, säger Eva Nypelius.

"Tydliga rekommendationer"

Jeanette Ovesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Simrishamn, håller med.

– Jag hoppas vi får tydliga rekommendationer så att det blir enkelt för människor att följa dem, och att vi kan vara säkra på hur det ser ut, säger hon.

Region Gotland har redan hört av sig till regeringen och bett om stöd för att täcka upp för de förlorade intäkterna. Även för Simrishamn skulle en sommar utan turism vara förödande, enligt kommunstyrelseordföranden.

– Det pallar vi inte en hel sommar, vårt näringsliv klarar inte det. Vi behöver helt enkelt ha besökare för att kunna hålla igång, säger Jeanette Ovesson.

Ansvaret på medborgarna

Även besöksnäringen vill ha klara besked, säger Maria Ros Jernberg, tillträdande generalsekreterare för Svenska turistföreningen (STF).

– Otydlighet är det värsta, att vi får ett besked som kan tolkas på många olika sätt. Det finns redan en polarisering, ett otydligt besked skulle ytterligare spä på den, och det behöver vi inte, säger Maria Ros Jernberg.

Hon säger att besöksnäringen nu använt våren för att ställa om och göra verksamheten tryggare. Nu hoppas hon att myndigheterna lägger ansvaret på medborgarna.

– Det bästa vore ett besked som säger att vi med ansvar får resa runt i Sverige i sommar. Med ansvar, för pandemin är ju inte över på långa vägar, så vi måste alla fortsätta ta ansvar. Om vi då får åka lite längre än de här två timmarna med bil vore det fantastiskt – inte bara för STF eller besöksnäringen utan också för folkhälsans skull, säger Maria Ros Jernberg.

Lucas Brischetto/TT

Inrikes

Fyra av tio kan ha kroniska mag-tarmbesvär

Fyra av tio vuxna i världen kan ha en så kallad funktionell mag-tarmsjukdom. Arkivbild.
Fyra av tio vuxna i världen kan ha en så kallad funktionell mag-tarmsjukdom. Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Närmare varannan kvinna och mer än var tredje man kan ha en så kallad funktionell mag-tarmsjukdom, enligt en stor internationell studie.
– Det är väldigt olika svårighetsgrad, men vissa påverkas oerhört, säger Magnus Simrén, professor i Göteborg.

Forskare i bland annat Göteborg har samlat in enkät- och intervjusvar från drygt 73 000 personer i 33 länder.

Det visade sig att fyra av tio vuxna kan ha IBS, kronisk förstoppning eller någon av de andra sjukdomarna som ingår i samlingsbegreppet funktionell mag-tarmsjukdom.

– Vi visste att det är väldigt vanligt, men att det är så här vanligt kanske vi inte hade trott, säger Magnus Simrén, som är professor i medicinsk gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Men det sträcker sig från ganska milda symptom till personer som behöver vård på grund av sina besvär. Som grupp betraktat konsumerar de här personerna väldigt mycket sjukvård, men det finns en stor spännvidd inom gruppen.

Fler kvinnor

Undersökningen genomfördes dels via en webbenkät, som bland annat omkring 2 000 personer i Sverige svarat på, dels via intervjuer.

Av personerna som svarat via en nätet uppfyllde 40,7 procent (49 procent av kvinnorna och 37 procent av männen), diagnoskriterierna för minst en funktionell mag-tarmsjukdom.

De länder som använde intervjuer för att samla in uppgifterna fick samtidigt en betydligt lägre andel (20,9 procent). Enligt Magnus Simrén är en av de tänkbara förklaringarna att det kan upplevas som pinsamt att berätta om sina mag- och tarmsymptom och att det därför underrapporteras jämfört med de anonyma webbsvaren.

"Alla världsdelar"

Bortsett från det är siffrorna i undersökningen påfallande lika, oavsett vilket land det handlar om, konstaterar han.

– Man har tänkt att det här kanske bara finns i västvärlden, men det vi ser är att det finns i samma utsträckning i länder i alla världsdelar.

– Det är nog så att många av faktorerna som vi tror kan påverka, som stress och hur vi äter, blir mer och mer lika över världen.

Studien har publicerats i tidskriften Gastroenterology.

Jens Bornemann/TT

FAKTA

Fakta: Funktionell mag-tarmsjukdom

Funktionell mag-tarmsjukdom är ett samlingsbegrepp för kroniska sjukdomar i mage och tarm. Sjukdomarna kan ge svåra symptom, utan att det finns tydliga förklaringar eller att något hittas vid rutinundersökningar.

Exempel på tillstånd som omfattas är halsbränna, sura uppstötningar och dyspepsi (känslighet i mage och tarm) samt kronisk förstoppning, buksvullnad eller tarmstörningen IBS (irritable bowel syndrome).

Enligt studien, där bland andra forskare i Göteborg medverkat, kan fyra av tio vuxna i världen ha en funktionell mag-tarmsjukdom.

Totalt ingår 73 076 personer från 33 länder (bland annat Sverige) i studien.

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Inrikes

Dödläge förlänger försvarsförhandlingar igen

Fortsatt dödläge i partiernas förhandlingar om framtidens svenska försvar. Arkivbild.
Fortsatt dödläge i partiernas förhandlingar om framtidens svenska försvar. Arkivbild.
Fotograf: Petra Älvstrand/TT
Inrikes
Inrikes Dödläget i försvarsförhandlingarna består.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) lever på hoppet och ger två veckor till.

Även torsdagskvällens förhandlingsmöte blev resultatlöst vad gäller att lösa dödläget. Nu förlängs förhandlingarna till den 16 juni, enligt uppgift till TT från försvarsdepartementet.

Moderaterna och Kristdemokraterna är med på att fortsätta, trots att de inte fått gehör för mer pengar under de månader som förhandlingarna pågått.

– Det kommer att kräva att regeringen flyttar på sig så att vi kan förverkliga så mycket som möjligt av försvarsberedningens förslag, säger Pål Jonson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson.

M vill ha en bred politisk uppgörelse, enligt Jonson, men har flera gånger flaggat för att regeringens ogina inställning kan tvinga M att hoppa av.

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD, säger att det krävs att regeringen är villig att skjuta till mer pengar.

– Hittills har vi inte sett en enda krona, säger Oscarsson.

– Eftersom försvarsministern vill fortsätta så får man väl ta honom på orden och tro att han är öppen för att gå oss till mötes, tillägger han.

Hultqvists ambition var att nå en uppgörelse redan den 15 maj om den försvarspolitiska inriktningen 2021–2025. Han blev dock tvungen att förlänga förhandlingarna till fredagen den 29 maj. Nu blev Hultqvist tvingad till ytterligare en förlängning.

Hoppas på bud

M, KD, C, L och SD hoppades på ett sista minutenbud från regeringen om ytterligare höjda försvarsanslag. De vill ha fem miljarder mer år 2026 och fem miljarder till ovanpå det 2027.

Det är enligt de fem partierna nödvändigt för att se till att det upprustade försvar som försvarsberedningen föreslagit verkligen kan genomföras till 2030.

M och KD driver dessutom att Försvarsmakten ska få 3,8 miljarder mer under 2021–2025 i kompensation för prisökningar.

Hultqvist har dock hållit fast vid att förhandlingarna bara ska handla om hur försvaret ska stärkas under 2021–2025.

En eventuell överenskommelse är tänkt att skapa brett stöd för riksdagens nya försvarsbeslut i höst och försvarsbesluten gäller vanligtvis fem år i taget.

Hultqvist har hållit fast vid den ekonomiska ram som regeringen, C och L kom överens om i augusti förra året. Den innebär att försvarsbudgeten ska växa med 25 miljarder kronor från 2021 till 2025.

Räcker inte

Enligt Försvarsmakten behövs betydligt högre försvarsanslag för att genomföra allt försvarsberedningen föreslagit till 2030. Hultqvist vill dock vänta med att diskutera ytterligare försvarssatsningar efter 2025. Han har tidigare hänvisat till att oklarheten om de framtida statsfinanserna ökat på grund av coronakrisen.

C och L är visserligen samarbetspartier till regeringen, men de är angelägna om att M är med på en bred försvarsöverenskommelse.

– Det är av avgörande betydelse att åtminstone de två stora partierna i Sverige deltar i en överenskommelse. Det innebär tyngd och trovärdighet i ett försvarsbeslut, sade Allan Widman.

Lämnat listor

De fyra borgerliga partierna kräver inte bara mer pengar efter 2025. De har också lämnat in listor över försvarssatsningar som de vill ska ingå en överenskommelse. Listorna är stort sett lika och utgår från försvarsberedningens förslag.

Till exempel vill man försäkra sig om att Sverige har tre brigader och en reducerad motoriserad brigad för Mälardalen färdiga senast 2030.

På önskelistorna står bland annat också två nya mindre infanteriregementen från 2026, att man börjar etablera en artilleriutbildning i Kristinehamn/Villingsberg före 2025 och att armén får ett buret luftvärn och stridsflyget får ytterligare robotar under 2026–2030.

Peter Wallberg/TT

Lars Larsson/TT

Inrikes

Fler foton och fingeravtryck vid gränsen

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Fler som reser in i Sverige kommer att registreras med foto och fingeravtryck för att göra det lättare att upptäcka personer med falsk identitet.
Regeringens förslag är en följd av att lagen måste anpassas till nya EU-regler.

– Möjligheterna att klarlägga en identitet kommer att öka väsentligt, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om den lagrådsremiss som regeringen snart skickar vidare.

Remissen innehåller förslag till ändringar dels i utlänningslagen och dels i lagen om Schengens informationssystem, som reglerar det så kallade Sis-registret. Registret används mycket flitigt av de EU-länder och ytterligare antal länder som samarbetar om det. Det används av polis, gränspolis och migrationstjänstemän och innehåller uppgifter om efterlysta och personer som har inreseförbud, på grund av att de har domar på sig, till exempel.

För att Sverige ska leva upp till EU-reglerna införs krav på att fler personer ska fotograferas och registreras med fingeravtryck. I dag innehåller registret uppgifter om personers namn och födelsedatum men eftersom de kan vara samma för olika personer gör det identifiering svårare. Om foto och fingeravtryck finns blir det lättare.

Lagändringen ska träda i kraft den 28 december i år och kommer till användning vid kontroll vid gränsen och vid så kallad inre utlänningskontroll.

Lars Larsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Inrikes

Fler foton och fingeravtryck vid gränsen

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Fler som reser in i Sverige kommer att registreras med foto och fingeravtryck för att göra det lättare att upptäcka personer med falsk identitet.
Regeringens förslag är en följd av att lagen måste anpassas till nya EU-regler.

– Möjligheterna att klarlägga en identitet kommer att öka väsentligt, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om den lagrådsremiss som regeringen snart skickar vidare.

Remissen innehåller förslag till ändringar dels i utlänningslagen och dels i lagen om Schengens informationssystem, som reglerar det så kallade Sis-registret. Registret används mycket flitigt av de EU-länder och ytterligare antal länder som samarbetar om det. Det används av polis, gränspolis och migrationstjänstemän och innehåller uppgifter om efterlysta och personer som har inreseförbud, på grund av att de har domar på sig, till exempel.

För att Sverige ska leva upp till EU-reglerna införs krav på att fler personer ska fotograferas och registreras med fingeravtryck. I dag innehåller registret uppgifter om personers namn och födelsedatum men eftersom de kan vara samma för olika personer gör det identifiering svårare. Om foto och fingeravtryck finns blir det lättare.

Lagändringen ska träda i kraft den 28 december i år och kommer till användning vid kontroll vid gränsen och vid så kallad inre utlänningskontroll.

Lars Larsson/TT

Inrikes

Hallengren om testningsbråket: "Missförstånd"

Statsminister Stefan Löfven anser att fler borde ha testats för covid-19 vid det här laget. Arkivbild.
Statsminister Stefan Löfven anser att fler borde ha testats för covid-19 vid det här laget. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Statsminister Stefan Löfven (S) är frustrerad över att inte fler svenskar testas för covid-19. Enligt honom ska regionerna nu testa alla fyra priogrupper – men SKR hävdar att man bara har ansvar för de tre första.
Nu svarar socialminister Lena Hallengren (S) till TT att det hela är ett missförstånd och "ett sätt att spela bort korten".
PREMIUM

Statsministern anser att fler borde testas för covid-19.

– Där känner jag en frustration. Det borde varit fler som testats vid det här laget, säger han i en intervju i SR Studio Ett.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Anhållen efter misstänkt mord i Göteborg

Ett dödsfall i en bostad på Hisingen i Göteborg utreds som ett misstänkt mord eller dråp. Arkivbild.
Ett dödsfall i en bostad på Hisingen i Göteborg utreds som ett misstänkt mord eller dråp. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen misstänker att en man kan ha blivit mördad i en bostad i Kyrkbyn på Hisingen i Göteborg.

Larmet, som kom vid 10.30, gällde ett troligt hjärtstopp. I bostaden fanns en livlös man, som trots livräddande åtgärder inte kunde räddas. Eftersom kroppen dock hade vissa skador har en förundersökning om misstänkt mord alternativt dråp inletts, uppger polisen på sin webbplats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL