Sjukhusen är överfulla och syrgasförråden ekar tomma. Det får epidemiologen Jesem Orellana, som jobbar på det väl ansedda brasilianska hälsoinstitutet Fiocruz, att likna covidpatienternas sjukhussängar i Amazonas huvudstad Manaus vid en "kvävningskammare".

– Manaus är förlorat, säger Orellana till al-Jazeera och beskriver staden som ett omänskligt utomhuslaboratorium där sjuka dör i hemmen utan att ha fått vård.

Hårt drabbat

Brasilien har drabbats hårt av den andra vågen av coronaviruset och har registrerat över 8,8 miljoner fall av covid-19 och mer än 217 000 döda under hela pandemin. President Jair Bolsonaro har spelat ner allvaret i situationen, uttalat sig skeptiskt om vaccin och kritiserat lokala smittskyddsåtgärder.

Särskilt svår är situationen just nu i Manaus, där över 4 000 människor har dött i covid-19 och man redan i våras behövde stapla offer på hög i massgravar. Nu kämpar staden, som har omkring 2,2 miljoner invånare, återigen för att ta hand om alla som insjuknar. Men sängarna på de runt 30 sjukhusen räcker inte till. Upptagningsområdet är stort och det kan vara svårt för så väl människor som leveranser att komma dit eftersom vägnätet är begränsat.

Att staden för andra gången på mindre än ett år befinner sig i en så pass djup coronakris har förvånat vissa beslutsfattare, som säger sig ha trott att vårens omfattande smittspridning skulle ha resulterat i flockimmunitet. I september rådde dock Fiocruz-institutet staden att införa virusrestriktioner eftersom den andra vågen tornade upp sig som ett mörkt moln på horisonten.

Många varningar

Manaus hörsammade dock inte uppmaningen.

– Vi kom med 13 varningar och en särskilt allvarlig i mitten av december, då vi sade att situationen var på väg att bli väldigt allvarlig, säger Orellana till CNN.

– Alla gjorde sig lustiga över studierna och varningarna, i synnerhet Bolsonaro, fortsätter epidemiologen och säger att både den lokala och federala regeringen lyfte fram teorin om flockimmunitet som ett argument mot tuffare åtgärder.

I slutet av december gick det dock inte längre att förneka att Manaus stod inför skenande covidstatistik och åtgärder infördes. Sedan dess har syrgasen tagit slut, vilket har tvingat den federala regeringen att flyga in behållare från olika delar av Brasilien.

Den federala åklagarmyndigheten kopplar hittills minst 29 dödsfall i covid-19 till syrebrist, enligt preliminära siffror som CNN rapporterar om.

Ska utredas

Centralregeringen har kritiserats för sitt passiva svar på krisen. Brasiliens högsta domstol har godkänt en utredning om hur landets hälsominister Eduardo Pazuello har hanterat virusutbrottet i Manaus. I Amazonas har man också upptäckt en ny virusvariant, som tros ha liknande mutationer som de som har upptäckts i Storbritannien och Sydafrika och som forskare tror är mer smittsam. Men än så länge är informationen knapp.

Sjukvårdssystemets problem har gjort att köerna ringlar långa utanför butiker som säljer syrgas. Många inser att de inte längre kan förlita sig på staten utan försöker rädda sina nära och kära i hemmen.

Men inte ens tolv timmar av väntan i gassande solsken är någon garanti för att de lagren inte ska ha länsats när desperata anhöriga äntligen hamnar först i butikskön.

– Alla här har en familjemedlem som vårdas hemma. De föredrar det framför att lämna dem att dö på sjukhusen, säger Fernando Marcelino till nyhetsbyrån AFP medan han väntar på sin tur.

Sofia Eriksson/TT

Det politiska avtalet, som förhandlats i månader, blev klart på måndagskvällen.

– Det här är ett avtal som ger ersättning till en bransch som de facto har stängts ner. Och det är ett avtal som säkrar att familjer får en rättvis och rimlig ersättning för att komma vidare, säger tillförordnad finansminister Morten Bødskov (S), som är glad över att det gick att samla en politisk majoritet bakom beslutet.

Henning Otte Hansen, seniorrådgivare och forskare vid Köpenhamns universitet, konstaterar att det är ett "otroligt högt belopp".

– Man hade ju kunnat fått tre storsjukhus för de miljarder som nu i folkhälsans namn i stället används på minkersättning, säger Hansen, som är knuten till universitetets avdelning för livsmedels- och resursekonomi.

"Lång tidshorisont"

Minkuppfödarna får ersättning för nästan tio års förlorade inkomster, konstaterar han.

– Det är en mycket lång tidshorisont att kompensera för, säger han till nyhetsbyrån Ritzau.

Men han anser också att en stor ersättning är rimlig, eftersom dansk minknäring varit konkurrenskraftig på världsmarknaden. Och i Kina och Ryssland som är de största marknaderna spås efterfrågan vara fortsatt stor.

Hur mycket som kommer att tillfalla var och en av Danmarks cirka 1 000 uppfödare är ännu oklart, det kommer att beräknas från fall till fall. Även underleverantörer, som foderproducenter, kommer att kompenseras.

Avel kan återupptas

Arbetsgivarorganisationen Dansk industri välkomnar kompensationsbeslutet, medan Danmarks naturskyddsförening är kritisk mot att det öppnar för att minkaveln kan återupptas.

Det var i november förra året som Danmarks regering bestämde att minkbeståndet i Danmark skulle avlivas, omkring 17 miljoner djur, för att förhindra spridandet av en mutation av coronaviruset. I nuläget råder totalförbud mot att hålla mink, men avtalet innebär att de som varit inriktade på avel kan hålla sina företag vilande och återuppta verksamheten när förbudet löper ut nästa år.

Niels Christian Poulsen, som arbetat med minkavel, är dock tveksam till om det kommer att vara möjligt.

– Som jag läser avtalet får vi inga garantier för att vi kan starta igen den 1 januari 2022. Om vi inte får en sådan garanti så är det svårt att bege sig ut i Europa och köpa avelsdjur, säger han.

De Konservative kritiskt

Kritik mot avtalet kommer också från Enhedslisten och De Konservative, två partier i folketinget som vanligtvis står långt ifrån varandra, rapporterar DR.

Rasmus Jarlov från De Konservative, som i en tidigare regering varit näringsminister, anser att avtalet blev onödigt dyrt. Det hade varit bättre att göra det attraktivt för minkuppfödarna att återuppta verksamheten efter pandemin än att sikta mot en permanent nedläggning, tycker han.

Victoria Velaquez från Enhedslisten talar om en "överkompensation".

– Om vi ska kunna se skattebetalarna i ögonen så kan vi inte vara med på det, säger hon till public serviceföretaget.

Cecilia Klintö/TT

Sammandrabbningarna med de protesterande bönderna, som går in mot stadens centrum norrifrån, kommer samtidigt som regeringen håller sin stora militärparad under högtidlighållandet av republikens dag i Indien.

Inrikesdepartementet har beslutat att stänga ned internet i delar av huvudstadsregionen, rapporterar tidningen India Today.

Ledare för ett fackligt jordbrukarförbundet uppmanar bönderna att återvända till sina ursprungliga protestplatser utanför staden. Uppmaningen ser ut att följas av ett stort antal, rapporterar tidningen.

Polisen har tagit till omfattande säkerhetsåtgärder för att stoppa demonstranterna, som protesterar mot tre nya lagar gällande upphandling och försäljning som trädde i kraft i september. Bönderna befarar att en avreglering av jordbruket kan leda till att de inte längre får garanterade minimipriser för sina produkter.

Röda fortet

En demonstrant har omkommit av en hjärtattack i samband med protesterna, uppger polisen för India Today. En polisutredning har inletts med anledning av dödsfallet.

Röda fortet, som demonstranter tagit sig upp på efter att ha forcerat polisavspärrningar, är bland annat platsen där premiärminister Narendra Modi brukar hålla ett årligt tal.

– Modi kommer att höra oss nu, han måste höra oss nu, säger bonden Sukhdev Singh från delstaten Punjab, till tidningen.

Tillstånd senare

En demonstration hade fått tillstånd att genomföras under dagen, dock efter att militärparaden avslutats.

– Vi ska visa regeringen att vi menar allvar, säger demonstranten Nareesh Singh i sin traktor vid stadens utkant till nyhetsbyrån AFP.

Långa köer med traktorer befinner sig även vid andra stora vägar in mot staden, där bönder har demonstrerat mot reformerna i två månader. Kravet är att lagen ska dras tillbaka, men hittills har regeringen endast erbjudit att skjuta upp den i 18 månader.

Oppositionsledaren Rahul Gandhi uppmanar på Twitter regeringen att dra tillbaka de nya lagarna för landets bästa.

"Våld är inte lösningen på något problem", skriver han på Twitter.

Kristin Groth/TT

Ett gemensamt agerande kan bli aktuellt, meddelar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics enligt lettiska nyhetssajten Delfi.

Orsaken är bolagets besked om att mindre leveranser än utlovat är att vänta under våren, på grund av "reducerad förmåga" vid en av företagets fabriker.

– Det är inte rätt av dem att inte uppfylla sina åtaganden, särskilt Astra Zeneca, som har tagit emot ganska mycket pengar från EU för forskning och utveckling av ett vaccin, säger Rinkevics.

En tydligt irriterad hälsokommissionär, Stella Kyriakides, krävde i måndags besked om "exakt hur många doser" som Astra Zeneca producerat och till vilka de har levererats, och när.

– Vi vill att våra kontrakt uppfylls fullt ut, sade Kyriakides på ett pressframträdande i måndags.

Wiktor Nummelin/TT

Italiens premiärminister Giuseppe Conte har åkt till president Sergio Mattarella för att meddela att regeringen avgår, rapporterar medier i Rom.

Men Conte har inte gett upp hoppet om att fortsätta styra. Tanken är att köpa sig tid att sy ihop en ny koalition.

Den italienska regeringen tappade sin majoritet i parlamentet häromveckan när partiet Levande Italien (Italia Viva), som leds av den tidigare premiärministern Matteo Renzi, valde att dra sig ur samarbetet.

Den ugandiske politikern Bobi Wine sitter inte längre i husarrest, bekräftar nyhetsbyrån Reuters utsända i huvudstaden Kampala.

Säkerhetsstyrkorna ska ha dragit sig tillbaka från sina positioner vid hans ägor, där de har befunnit sig sedan presidentvalet den 14 januari.

Bobi Wine har dock under förmiddagen lokal tid inte själv synts till. Regeringen har hävdat att säkerhetsstyrkorna placerats ut för att skydda honom. Under måndagen krävde dock en ugandisk domstol att polisen och militären skulle sluta hålla honom i husarrest.

President Yoweri Museveni vann officiellt valet, men Bobi Wine och hans anhängare har bestritt valresultatet och hävdar valfusk.

Den 38-årige tidigare popstjärnan har nått många unga ugandier med sitt budskap om politisk förändring i landet där Museveni suttit på presidentposten i över 30 år. Enligt valresultatet fick Bobi Wine 35 procent av rösterna, medan Yoweri Museveni fick 59 procent.