Utrikes

WHO: Sydamerika ny mittpunkt för pandemin

WHO:s krisberedskapschef Mike Ryan. Arkivbild.
Foto: Salvatore Di Nolfi/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Sydamerika har blivit mittpunkt för coronapandemin, enligt Världshälsoorganisationen (WHO).

– På sätt och vis har Sydamerika blivit det nya epicentret för den här sjukdomen. Vi ser många sydamerikanska länder med ett ökande antal fall, säger WHO:s krisberedskapschef Mike Ryan vid en virtuell pressträff.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Desperat jakt på syrgas i Amazonas huvudstad

Begravningsbyrån hämtar ännu ett offer som dött i komplikationer kopplade till covid-19 i Manaus i Brasilien. Allt fler i staden dör hemma, på grund av brist på vårdplatser och syrgas på sjukhusen.
Foto: Edmar Barros/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tusentals nygrävda gravar. 36-timmarsskift för vårdpersonal. Och nästan ingen syrgas. Sjukvården är nära kollaps i Amazonas djungelhuvudstad där anhöriga tvingas vårda sina familjemedlemmar.

Sjukhusen är överfulla och syrgasförråden ekar tomma. Det får epidemiologen Jesem Orellana, som jobbar på det väl ansedda brasilianska hälsoinstitutet Fiocruz, att likna covidpatienternas sjukhussängar i Amazonas huvudstad Manaus vid en "kvävningskammare".

– Manaus är förlorat, säger Orellana till al-Jazeera och beskriver staden som ett omänskligt utomhuslaboratorium där sjuka dör i hemmen utan att ha fått vård.

Hårt drabbat

Brasilien har drabbats hårt av den andra vågen av coronaviruset och har registrerat över 8,8 miljoner fall av covid-19 och mer än 217 000 döda under hela pandemin. President Jair Bolsonaro har spelat ner allvaret i situationen, uttalat sig skeptiskt om vaccin och kritiserat lokala smittskyddsåtgärder.

Särskilt svår är situationen just nu i Manaus, där över 4 000 människor har dött i covid-19 och man redan i våras behövde stapla offer på hög i massgravar. Nu kämpar staden, som har omkring 2,2 miljoner invånare, återigen för att ta hand om alla som insjuknar. Men sängarna på de runt 30 sjukhusen räcker inte till. Upptagningsområdet är stort och det kan vara svårt för så väl människor som leveranser att komma dit eftersom vägnätet är begränsat.

Att staden för andra gången på mindre än ett år befinner sig i en så pass djup coronakris har förvånat vissa beslutsfattare, som säger sig ha trott att vårens omfattande smittspridning skulle ha resulterat i flockimmunitet. I september rådde dock Fiocruz-institutet staden att införa virusrestriktioner eftersom den andra vågen tornade upp sig som ett mörkt moln på horisonten.

Många varningar

Manaus hörsammade dock inte uppmaningen.

– Vi kom med 13 varningar och en särskilt allvarlig i mitten av december, då vi sade att situationen var på väg att bli väldigt allvarlig, säger Orellana till CNN.

– Alla gjorde sig lustiga över studierna och varningarna, i synnerhet Bolsonaro, fortsätter epidemiologen och säger att både den lokala och federala regeringen lyfte fram teorin om flockimmunitet som ett argument mot tuffare åtgärder.

I slutet av december gick det dock inte längre att förneka att Manaus stod inför skenande covidstatistik och åtgärder infördes. Sedan dess har syrgasen tagit slut, vilket har tvingat den federala regeringen att flyga in behållare från olika delar av Brasilien.

Den federala åklagarmyndigheten kopplar hittills minst 29 dödsfall i covid-19 till syrebrist, enligt preliminära siffror som CNN rapporterar om.

Ska utredas

Centralregeringen har kritiserats för sitt passiva svar på krisen. Brasiliens högsta domstol har godkänt en utredning om hur landets hälsominister Eduardo Pazuello har hanterat virusutbrottet i Manaus. I Amazonas har man också upptäckt en ny virusvariant, som tros ha liknande mutationer som de som har upptäckts i Storbritannien och Sydafrika och som forskare tror är mer smittsam. Men än så länge är informationen knapp.

Sjukvårdssystemets problem har gjort att köerna ringlar långa utanför butiker som säljer syrgas. Många inser att de inte längre kan förlita sig på staten utan försöker rädda sina nära och kära i hemmen.

Men inte ens tolv timmar av väntan i gassande solsken är någon garanti för att de lagren inte ska ha länsats när desperata anhöriga äntligen hamnar först i butikskön.

– Alla här har en familjemedlem som vårdas hemma. De föredrar det framför att lämna dem att dö på sjukhusen, säger Fernando Marcelino till nyhetsbyrån AFP medan han väntar på sin tur.

Sofia Eriksson/TT

Manaus är huvudstad i delstaten Amazonas i Brasilien.
Manaus är huvudstad i delstaten Amazonas i Brasilien.
Foto: Anders Humlebo/TT

FAKTA

Fakta: Huvudstad i Amazonas

Manaus är huvudstad i delstaten Amazonas i Brasilien. Här bor omkring 2,1 miljoner människor.

Den snabbt växande staden är belägen vid Rio Negro och har en betydande hamn. Staden är ett viktigt omlastnings-, handels- och transportcentrum för Amazonas samt en betydande industriort med en mångsidig och växande industri. Turismen är en viktig inkomstkälla.

Staden växte upp på 1600-talet och hade en glansperiod under den så kallade gummiboomen i slutet av 1800-talet, då många praktbyggnader uppfördes.

Källa: Nationalencyklopedin

Utrikes

Forskare om minkavtal: "Otroligt högt belopp"

Avlivningen av Danmarks minkar kostar skattebetalarna miljardbelopp. Arkivbild.
Foto: Mette Moerk/AP/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Tre storsjukhus eller en halv ny bro över Stora Bält - det hade de miljarder som nu ska betalas ut till danska minkuppfödare räckt till.
Det historiska kompensationsbeslutet kommer att kosta danska skattebetalare motsvarande cirka 25 miljarder svenska kronor.

Det politiska avtalet, som förhandlats i månader, blev klart på måndagskvällen.

– Det här är ett avtal som ger ersättning till en bransch som de facto har stängts ner. Och det är ett avtal som säkrar att familjer får en rättvis och rimlig ersättning för att komma vidare, säger tillförordnad finansminister Morten Bødskov (S), som är glad över att det gick att samla en politisk majoritet bakom beslutet.

Henning Otte Hansen, seniorrådgivare och forskare vid Köpenhamns universitet, konstaterar att det är ett "otroligt högt belopp".

– Man hade ju kunnat fått tre storsjukhus för de miljarder som nu i folkhälsans namn i stället används på minkersättning, säger Hansen, som är knuten till universitetets avdelning för livsmedels- och resursekonomi.

"Lång tidshorisont"

Minkuppfödarna får ersättning för nästan tio års förlorade inkomster, konstaterar han.

– Det är en mycket lång tidshorisont att kompensera för, säger han till nyhetsbyrån Ritzau.

Men han anser också att en stor ersättning är rimlig, eftersom dansk minknäring varit konkurrenskraftig på världsmarknaden. Och i Kina och Ryssland som är de största marknaderna spås efterfrågan vara fortsatt stor.

Hur mycket som kommer att tillfalla var och en av Danmarks cirka 1 000 uppfödare är ännu oklart, det kommer att beräknas från fall till fall. Även underleverantörer, som foderproducenter, kommer att kompenseras.

Avel kan återupptas

Arbetsgivarorganisationen Dansk industri välkomnar kompensationsbeslutet, medan Danmarks naturskyddsförening är kritisk mot att det öppnar för att minkaveln kan återupptas.

Det var i november förra året som Danmarks regering bestämde att minkbeståndet i Danmark skulle avlivas, omkring 17 miljoner djur, för att förhindra spridandet av en mutation av coronaviruset. I nuläget råder totalförbud mot att hålla mink, men avtalet innebär att de som varit inriktade på avel kan hålla sina företag vilande och återuppta verksamheten när förbudet löper ut nästa år.

Niels Christian Poulsen, som arbetat med minkavel, är dock tveksam till om det kommer att vara möjligt.

– Som jag läser avtalet får vi inga garantier för att vi kan starta igen den 1 januari 2022. Om vi inte får en sådan garanti så är det svårt att bege sig ut i Europa och köpa avelsdjur, säger han.

De Konservative kritiskt

Kritik mot avtalet kommer också från Enhedslisten och De Konservative, två partier i folketinget som vanligtvis står långt ifrån varandra, rapporterar DR.

Rasmus Jarlov från De Konservative, som i en tidigare regering varit näringsminister, anser att avtalet blev onödigt dyrt. Det hade varit bättre att göra det attraktivt för minkuppfödarna att återuppta verksamheten efter pandemin än att sikta mot en permanent nedläggning, tycker han.

Victoria Velaquez från Enhedslisten talar om en "överkompensation".

– Om vi ska kunna se skattebetalarna i ögonen så kan vi inte vara med på det, säger hon till public serviceföretaget.

Cecilia Klintö/TT

FAKTA

Fakta: Avtalet i korthet

Danska minkuppfödare får ersättning för de minkar som avlivades 2020 i stället för att pälsas och gå på export.

De får också ersättning för uteblivna inkomster 2022–2030.

Värdet på outnyttjade stall och burar ersätts.

Avtalet omfattar också kringverksamheter som fodercentraler, packerier och auktionshus med inriktning på mink. Detta gäller om mer än hälften av dessa företags omsättning är kopplad till minknäringen.

Löftet om bonus till de minkuppfödare som var extra snabba med att avliva sina djur kommer att infrias i februari.

Avtalet ger också en möjlighet att låta ett företag vara vilande, så att minkavel kan återupptas när förbudet mot att hålla mink löper ut nästa år.

Bakom uppgörelsen står Danmarks socialdemokratiska regering samt Venstre, De Radikale, Socialistisk Folkeparti och Liberal Alliance.

Utrikes

Tårgas mot indiska bönder i traktorprotest

Demonstranter har forcerat polisens avspärrningar och tagit sig upp på det historiska röda fortet i New Delhi.
Foto: Dinesh Joshi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tusentals indiska bönder, många i traktorer eller till häst, har tagit sig igenom polisens avspärrningar in till huvudstaden New Delhi. Några har tagit sig upp på det historiska röda fortet i staden där de viftar med flaggor.
Polisen har använt tårgas mot demonstranterna.

Sammandrabbningarna med de protesterande bönderna, som går in mot stadens centrum norrifrån, kommer samtidigt som regeringen håller sin stora militärparad under högtidlighållandet av republikens dag i Indien.

Inrikesdepartementet har beslutat att stänga ned internet i delar av huvudstadsregionen, rapporterar tidningen India Today.

Ledare för ett fackligt jordbrukarförbundet uppmanar bönderna att återvända till sina ursprungliga protestplatser utanför staden. Uppmaningen ser ut att följas av ett stort antal, rapporterar tidningen.

Polisen har tagit till omfattande säkerhetsåtgärder för att stoppa demonstranterna, som protesterar mot tre nya lagar gällande upphandling och försäljning som trädde i kraft i september. Bönderna befarar att en avreglering av jordbruket kan leda till att de inte längre får garanterade minimipriser för sina produkter.

Röda fortet

En demonstrant har omkommit av en hjärtattack i samband med protesterna, uppger polisen för India Today. En polisutredning har inletts med anledning av dödsfallet.

Röda fortet, som demonstranter tagit sig upp på efter att ha forcerat polisavspärrningar, är bland annat platsen där premiärminister Narendra Modi brukar hålla ett årligt tal.

– Modi kommer att höra oss nu, han måste höra oss nu, säger bonden Sukhdev Singh från delstaten Punjab, till tidningen.

Tillstånd senare

En demonstration hade fått tillstånd att genomföras under dagen, dock efter att militärparaden avslutats.

– Vi ska visa regeringen att vi menar allvar, säger demonstranten Nareesh Singh i sin traktor vid stadens utkant till nyhetsbyrån AFP.

Långa köer med traktorer befinner sig även vid andra stora vägar in mot staden, där bönder har demonstrerat mot reformerna i två månader. Kravet är att lagen ska dras tillbaka, men hittills har regeringen endast erbjudit att skjuta upp den i 18 månader.

Oppositionsledaren Rahul Gandhi uppmanar på Twitter regeringen att dra tillbaka de nya lagarna för landets bästa.

"Våld är inte lösningen på något problem", skriver han på Twitter.

Kristin Groth/TT

Polisen använder tårgas mot demonstranter som går in mot huvudstaden under republikens dag i New Delhi.
Polisen använder tårgas mot demonstranter som går in mot huvudstaden under republikens dag i New Delhi.
Foto: Altaf Qadri/AP/TT

Utrikes

EU-länder kan stämma Astra Zeneca

Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics. Arkivfoto.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes EU:s medlemsländer kan komma att stämma läkemedelsjätten Astra Zeneca för kontraktsbrott.

Ett gemensamt agerande kan bli aktuellt, meddelar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics enligt lettiska nyhetssajten Delfi.

Orsaken är bolagets besked om att mindre leveranser än utlovat är att vänta under våren, på grund av "reducerad förmåga" vid en av företagets fabriker.

– Det är inte rätt av dem att inte uppfylla sina åtaganden, särskilt Astra Zeneca, som har tagit emot ganska mycket pengar från EU för forskning och utveckling av ett vaccin, säger Rinkevics.

En tydligt irriterad hälsokommissionär, Stella Kyriakides, krävde i måndags besked om "exakt hur många doser" som Astra Zeneca producerat och till vilka de har levererats, och när.

– Vi vill att våra kontrakt uppfylls fullt ut, sade Kyriakides på ett pressframträdande i måndags.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Conte lämnar in avgångsansökan i Rom

Giuseppe Conte. Bild från förtroendeomröstning i senaten i förra veckan.
Foto: Alessandra Tarantino/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Italiens premiärminister Giuseppe Conte har åkt till president Sergio Mattarella för att meddela att regeringen avgår, rapporterar medier i Rom.

Men Conte har inte gett upp hoppet om att fortsätta styra. Tanken är att köpa sig tid att sy ihop en ny koalition.

Den italienska regeringen tappade sin majoritet i parlamentet häromveckan när partiet Levande Italien (Italia Viva), som leds av den tidigare premiärministern Matteo Renzi, valde att dra sig ur samarbetet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinowings

Därför är casino utan registrering så populärt

Casinowings Sverige är ett land som oftast befinner sig långt fram inom utveckling och teknik. Det syns bland annat inom svenska finanssektorn där vi är vana vid både BankID och Swish, vilket många andra länder inom Europa än idag saknar. En annan bransch där vi också är ledande inom utveckling är casinobranschen.

Sverige må vara ett litet land sett till befolkning men trots det har flera av världens största och framgångsrika casinon utvecklats av just svenskar. Betsson och Kindred Group (som äger bland annat Unibet) är två av dessa. Även under nutid bidrar Sverige till flera olika innovativa lösningar som hela casinobranschen kan dra nytta av. En av dessa är det snabbväxande företaget Trustly.

Trustly grundades år 2009 som en betalningslösning för, först och främst, e-handlare. Nu är Trustly ett företag med över 200 anställda och med kunder över hela Europa. Där är casinospelare en viktig del av kunddatabasen, vilket de har deras användarvänliga verktyg Pay N Play att tacka för.

Identifiera dig direkt med BankID

Pay N Play är ett verktyg som tillåter casinospelare att göra en insättning från sin internetbank, utan att behöva registrera sig hos casinot. Det är också därifrån det populära uttrycket “casino utan registrering” kom till liv. Under de senaste månaderna har trenden ökat och du kan idag jämföra vilka av alla casinon som erbjuder registreringsfritt spelande på casinowings.se/casino-utan-konto.

Alla casinon behöver enligt lag identifiera sina spelare och innan Pay N Play lanserades var detta en knepig detalj för både spelaren och casinot. Detta sköttes helt och hållet manuellt genom att spelaren behövde skicka kopior av legitimation, räkningar eller lönespecifikation. Det fanns inga genvägar.

Tack vare att Pay N Play använder sig av BankID så kan alla spelare identifiera sig direkt med BankID eller Mobilt BankID. På det här sättet återfår casinot kontroll över identifieringen dag ett och hela den manuella processen kan försvinna delvis, eller oftast till och med helt.

Uttag inom 5 minuter

En annan fördel med den här innovativa tekniken är uttagen. Flera undersökningar bland casinospelare har under flera år visat att snabba uttag är ett av de allra största önskemålen när man spelar på ett casino. Vilket länge har varit omöjligt på grund av den långa manuella arbetsinsatsen som behövdes vid varje uttag. Bara för något år sedan var det vanligt att ett uttag, oavsett storlek, tog upp till två arbetsdagar att synas på bankkontot.

Den smarta kopplingen mellan Pay N Play, BankID och spelarens internetbank tillåter inte bara spelaren göra en insättning direkt utan det möjliggör även snabba uttag på samma sätt. Spelaren behöver bara ange en summa och identifiera sig med BankID, så finns vinsten på spelarens bankkonto oftast inom fem minuter. Lika säkert och snabbt, oavsett tid på dygnet.

Utrikes

Wine inte längre i husarrest

Säkerhetsstyrkorna uppges nu ha lämnat sina positioner utanför oppositionspolitikern Bobi Wines hem. Arkivbild.
Foto: Nicholas Bamulanzeki/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den ugandiske politikern Bobi Wine sitter inte längre i husarrest, bekräftar nyhetsbyrån Reuters utsända i huvudstaden Kampala.

Säkerhetsstyrkorna ska ha dragit sig tillbaka från sina positioner vid hans ägor, där de har befunnit sig sedan presidentvalet den 14 januari.

Bobi Wine har dock under förmiddagen lokal tid inte själv synts till. Regeringen har hävdat att säkerhetsstyrkorna placerats ut för att skydda honom. Under måndagen krävde dock en ugandisk domstol att polisen och militären skulle sluta hålla honom i husarrest.

President Yoweri Museveni vann officiellt valet, men Bobi Wine och hans anhängare har bestritt valresultatet och hävdar valfusk.

Den 38-årige tidigare popstjärnan har nått många unga ugandier med sitt budskap om politisk förändring i landet där Museveni suttit på presidentposten i över 30 år. Enligt valresultatet fick Bobi Wine 35 procent av rösterna, medan Yoweri Museveni fick 59 procent.

Utrikes

Nationaldagsprotest i trots mot coronaregler

Tusentals människor samlades i protest mot nationaldagen i Australiens största stad Sydney, trots att max 500 personer får samlas enligt coronarestriktionerna.
Foto: Rick Rycroft/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tusentals australier trotsar de gällande coronavirusreglerna för att protestera mot landets nationaldag, som högtidlighålls till minne av att de första kolonisatörerna anlände 1788.
Firandet väcker avsky hos många, som kallar dagen "Invasion day".
PREMIUM

Den australiska nationaldagen "Australia day" som högtidlighålls den 26 januari är inte en odelat positiv bemärkelsedag. Under de senaste åren har orättvisor mot landets ursprungsbefolkning uppmärksammats i allt större utsträckning.

För samtidigt som början till landet Australien firas, finns det många som sörjer de brittiska kolonisatörernas ankomst. Datumet ses av många som början på två århundraden av lidande för ursprungsbefolkningen aboriginerna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kerry beklagar USA:s frånvaro i klimatkampen

Samhällen förstörs i naturkatastrofer med koppling till extrema väderhändelser. Bilden är från Puerto Rico, där runt 3 000 människor omkom under orkanen Maria 2017. Arkivbild.
Foto: Gerald Herbert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flera hundra tusen människor har omkommit i naturkatastrofer med koppling till extrema väderhändelser sedan millennieskiftet.
USA:s nya klimatsändebud John Kerry beklagar landets frånvaro under klimatkampen de senaste åren.
PREMIUM

Framför allt är det stormar, översvämningar och värmeböljor, orsakade av klimatförändringar, som drabbat utvecklingsländer hårt. De har krävt 480 000 liv sedan år 2000, visar en ny rapport som presenteras vid ett digitalt klimatmöte.

Dessa katastrofer har kostat närmare 2 600 miljarder amerikanska dollar, runt 21 500 miljarder svenska kronor, hittills under 2000-talet, enligt analysen av tankesmedjan Germanwatch.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL