Inrikes

Polischef sparkas – tog amfetamin på rejv

En polischef sparkas efter att ha ertappats med amfetamin i blodet. Arkivbild.
En polischef sparkas efter att ha ertappats med amfetamin i blodet. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En polischef i Gävleborg som ertappades narkotikapåverkad på ett rejv i början av juni förra året får sparken, rapporterar SVT Nyheter Gävleborg.

Omkring 50 personer kontrollerades av polis på festen. Polischefen var en av dem och testade positivt för amfetamin, men nekade till narkotikabrott och hävdade att blodprovet gav utslag på grund av mediciner, eller att någon lagt amfetamin i ett drickglas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Taxichaufför skottskadad – misstänkt mordförsök

En taxiförare som skjutits i nordvästra Stockholm har förts till sjukhus. Arkivbild.
En taxiförare som skjutits i nordvästra Stockholm har förts till sjukhus. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En taxichaufför har skottskadats i Grimsta i nordvästra Stockholm, enligt polisens hemsida.

Personen har förts till sjukhus och skadorna är okända.

Taxiföraren har blivit rånad i samband med händelsen, skriver polisen.

En förundersökning gällande mordförsök och grovt rån är inledd. Polisen letar efter gärningspersoner.

Inrikes

16 års fängelse för mord på Österlen

Februari år 2019: Polisens kriminaltekniker på plats vid en fastighet utanför Hammenhög efter ett larm om en explosion och en brand. Kort därpå bekräftade polisen att en man hittats död. Arkivbild,
Februari år 2019: Polisens kriminaltekniker på plats vid en fastighet utanför Hammenhög efter ett larm om en explosion och en brand. Kort därpå bekräftade polisen att en man hittats död. Arkivbild,
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Polisen ryckte inledningsvis ut efter ett larm om explosion utanför orten Hammenhög på Österlen i februari i fjol.

Väl på plats fann polisen en död man i 55-årsåldern utanför ett brandskadat uthus. Men omständigheter på platsen ledde till misstanke om att mannen utsatts för ett brott, och kort därpå greps en 26-årig man som nu döms till 16 års fängelse för mord.

Enligt stämningsansökan skulle 26-åringen ha knivhuggit sitt offer samt tänt eld på den friliggande stuga där mannen befann sig i februari förra året.

Redan i höstas bedömde Ystad tingsrätt att mannen var skyldig till mordet, men beslutade samtidigt att han skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

Den visade dock att han inte var påverkad av en allvarlig psykisk störning vid mordet, och att han inte heller var det när han undersöktes.

Därför saknas förutsättningar för att döma honom till rättspsykiatrisk vård, skriver Ystad tingsrätt i ett pressutskick.

Inrikes

Oro för att svenskar nu slappnar av

Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson är rädd för att lättnader i restriktioner skickar fel signal.
Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson är rädd för att lättnader i restriktioner skickar fel signal.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Oro finns för att lättnaderna för idrotten, gymnasier och universitet sänder signalen att smittfaran är över.
– Jo, jag är faktiskt rädd för det, säger Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten gav på fredagen klartecken för att åter öppna gymnasier och universitet, samt för elitidrotten att få starta igen.

Men smittspridningen är ännu inte under kontroll. Statsminister Stefan Löfven (S) påpekar att faran inte är över.

– Vi gör det för att underlätta livet för människor i en svår situation. Men det bygger på att vi följer rekommendationer och föreskrifter i övrigt. Och att verksamheter kommer i gång på ett sådant sätt att inte smittspridningen ökar igen, säger Löfven.

Han understryker att om övriga restriktioner och rekommendationer inte följs så kommer åtgärder att vidtas igen.

– Och vi tvekar inte en sekund att göra det. Men det svenska folket har tagit sitt ansvar, och jag bedömer att man gör det nu också, säger Löfven.

Inte över än

På Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferens uppgavs att 84 nya dödsfall rapporterats och att antalet coronapatienter som läggs in på sjukhus inte minskar. Där var ett av budskapen från Socialstyrelsen att det "inte är över än."

– Vi måste fortsätta hålla i, sade Taha Alexandersson, myndighetens ställföreträdande krisberedskapschef.

Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson uppger för TT att det är viktigt att låta människor utöva idrott och få sin utbildning om det inte har stor betydelse för smittspridningen.

TT: Är du inte rädd att lättnaderna i dag ger en signal till svenska folket att faran är över?

– Jo, jag är faktiskt rädd för det, och då är det viktigt att vi upprepar mantrat att faran inte är över, säger Carlson.

Beskedet om lättnader för gymnasier, universitet och idrott kan komma att skapa förväntningar på mildare reserekommendationer i nästa vecka.

Litar på svenskarna

Carlson utgår dock ifrån att svenskarna kommer att följa reserekommendationer även om andra delar av samhället nu öppnas upp.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch kritiserar inte klartecknet till gymnasier, universitet och till idrotten, men betonar att faran långtifrån är över.

Hon understryker behovet av mer testning för att kartlägga smittan, så att samhället kan öppnas upp.

– Vi har en hög grad av öppenhet, ska vi kunna ha det måste vi komma i gång med testningen, säger Busch.

"Högriskspel"

Hon kräver en ökad nationell styrning för att få fart på testningen.

– Den nationella styrningen är fortfarande alldeles för svag. Det är ett högriskspel med svenskarnas liv och hälsa, säger Busch.

Även flera andra partiledare underströk vikten av att få igång testningen för att kunna kontrollera smittan när samhället öppnas upp.

Busch vill även se en mer aktiv smittspårning. Det är något som även den vikarierande Centerledaren Anders W Jonsson vill ha.

Tolkas fel?

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson är oroad för att svenskarna ska tolka regeringens besked om lättnader på fel sätt. Han varnar för att det är en svår balansgång.

– Jag är lite rädd för de signalerna, säger Åkesson.

– Faran är inte över, tvärtom. Man måste kommunicera på ett sätt så att man inte signalerar fel.

Peter Wallberg/TT

Maria Davidsson/TT

Owe Nilsson/TT

Faran för smittspridning är inte över, betonar statsminister Stefan Löfven (S).
Faran för smittspridning är inte över, betonar statsminister Stefan Löfven (S).
Fotograf: Henrik Montgomery/TT

Inrikes

Sköt mot polisen – med polisens vapen

Den man som greps för mordförsök sedan han skjutit mot poliser som försökte gripa honom på en camping utanför Stenungsund hade kommit över polisens tjänstevapen och använde det vid skottlossningen. Arkivbild.
Den man som greps för mordförsök sedan han skjutit mot poliser som försökte gripa honom på en camping utanför Stenungsund hade kommit över polisens tjänstevapen och använde det vid skottlossningen. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

Den man som greps för mordförsök sedan han skjutit mot poliser som försökte gripa honom på en camping utanför Stenungsund hade kommit över polisens tjänstevapen och använde det vid skottlossningen.

– Det är okänt hur gärningsmannen fått tag i vapnet, säger Anna Göransson, polisens presstalesperson, till TT.

Hon tillägger att kollegorna ska höras ytterligare, liksom gärningsmannen.

Den misstänkte, en man i 20-årsåldern, greps på torsdagen efter ett larm om skadegörelse mot en bil på campingplatsen. Skottlossningen uppstod i samband med ett tumult vid gripandet.

En person ska ha träffats av splitter när skott slog in i en bergvägg men inga uppgifter finns om allvarliga skador enligt polisen.

Inrikes

Malmötopp vill se öppna Öresundsgränser fort

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö, kommenterar danskarnas besked om gränsen på en pressträff under fredagen.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö, kommenterar danskarnas besked om gränsen på en pressträff under fredagen.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Beskedet om fortsatt stängda gränser ställer till det för Öresundsregionen. Men både danska statsministern och svenska utrikesministern pratar nu om en eventuell regional lösning.
– Jag hoppas det går snabbt, säger Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) till TT.

Det handlar om tusentals gränspendlare, företag och arbetsmöjligheter – Öresundsregionen har med sina stängda gränser fått sig en rejäl törn under våren. Men under fredagens presskonferens öppnade danska statsministern upp en möjlighet för att en regional gränslösning kan bli aktuell.

"Största arbetsmarknadsregionen"

Statsminister Mette Frederiksen bekräftade också att man för en dialog med Sverige om någon slags regional återöppning. Hur och när en sådan kan komma på plats är oklart, men det är ett besked som tas emot med öppna armar på den svenska sidan.

– Jag delar den danska statsministerns uppfattning när hon ger uttryck för att Öresundsregionen är viktig för både Danmark och Sverige och viljan att hitta en regional lösning, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh och fortsätter:

– Vi är Nordens största arbetsmarknadsregion, och med de här besluten om att gränserna inte är öppna så har vi en barriär som slår sönder den. Därför välkomnar jag beskedet om att man kan hitta en regional lösning så fort som möjligt.

Lyfter regionen

På fredagen sa också svenska utrikesministern Ann Linde (S) att hon vill se en regional lösning på gränsfrågan. Men frågan är när en lösning kan vara på plats – och hur en sådan praktiskt skulle kunna utformas.

– Det är ett besked som våra respektive regeringar får ge, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh och uppger att hon under hela pandemin haft täta kontakter – både med sin motsvarighet på den danska sidan, liksom med den svenska regeringen.

– I alla dem lyfter jag våra speciella förutsättningar i Öresundsregionen.

Anna Karolina Eriksson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Inrikes

Malmötopp vill se öppna Öresundsgränser fort

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö, kommenterar danskarnas besked om gränsen på en pressträff under fredagen.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö, kommenterar danskarnas besked om gränsen på en pressträff under fredagen.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Beskedet om fortsatt stängda gränser ställer till det för Öresundsregionen. Men både danska statsministern och svenska utrikesministern pratar nu om en eventuell regional lösning.
– Jag hoppas det går snabbt, säger Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) till TT.

Det handlar om tusentals gränspendlare, företag och arbetsmöjligheter – Öresundsregionen har med sina stängda gränser fått sig en rejäl törn under våren. Men under fredagens presskonferens öppnade danska statsministern upp en möjlighet för att en regional gränslösning kan bli aktuell.

"Största arbetsmarknadsregionen"

Statsminister Mette Frederiksen bekräftade också att man för en dialog med Sverige om någon slags regional återöppning. Hur och när en sådan kan komma på plats är oklart, men det är ett besked som tas emot med öppna armar på den svenska sidan.

– Jag delar den danska statsministerns uppfattning när hon ger uttryck för att Öresundsregionen är viktig för både Danmark och Sverige och viljan att hitta en regional lösning, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh och fortsätter:

– Vi är Nordens största arbetsmarknadsregion, och med de här besluten om att gränserna inte är öppna så har vi en barriär som slår sönder den. Därför välkomnar jag beskedet om att man kan hitta en regional lösning så fort som möjligt.

Lyfter regionen

På fredagen sa också svenska utrikesministern Ann Linde (S) att hon vill se en regional lösning på gränsfrågan. Men frågan är när en lösning kan vara på plats – och hur en sådan praktiskt skulle kunna utformas.

– Det är ett besked som våra respektive regeringar får ge, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh och uppger att hon under hela pandemin haft täta kontakter – både med sin motsvarighet på den danska sidan, liksom med den svenska regeringen.

– I alla dem lyfter jag våra speciella förutsättningar i Öresundsregionen.

Anna Karolina Eriksson/TT

Inrikes

"Beskedet svensk skola väntat på"

 Tillbaka till skolbänken i höst – om inget oförutsett inträffar. Arkivbild.
Tillbaka till skolbänken i höst – om inget oförutsett inträffar. Arkivbild.
Fotograf: Karin Malmhav/TT
Inrikes
Inrikes Beskedet att gymnasier och högskolor snart är ute ur distanstunneln tas emot med glädje.
– Det är nog många lärare som drar en lättnadens suck, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Enligt Skolverkets generaldirektör har beskedet särskilt stor betydelse för elever i behov av stöd.

– Det här var beskedet svensk skola väntat och hoppats på, säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Han konstaterar att gymnasieskolan klarat den väldigt speciella vårterminen väl, utifrån förutsättningarna.

– Men alla vi som på ett eller annat sätt ansvarar för skolan är också överens om att det bästa är om lärare och elever kan mötas i skolan.

Enligt Peter Fredriksson har en återgång till skolundervisning särskilt stor betydelse för elever i behov av stöd.

– Även om skolan gjort sitt yttersta är det naturligtvis alltid de mest utsatta eleverna som drabbas när verksamheten inte fungerar som tänkt. Jag skulle också vilja lyfta elever som behöver en fungerande skola därför att de inte har digitala hjälpmedel hemma, eller en plats hemma där de kan studera i lugn och ro.

Tuff distans-vår

Många lärare har haft en tuff vår. Johanna Jaara Åstrand säger att lättnaden därför blandas med viss oro inför hösten.

– Ekonomin är extremt pressad, men resursbehoven kommer att ha ökat både vad gäller undervisning och den psykosociala hälsan bland eleverna.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén håller tummarna för att smittläget inte försämras före höstterminen, utan att gymnasieskolan och vuxenundervisningen kan gå tillbaka till normalläge då.

– Vi ser att framför allt SFI-undervisningen har lidit svårt under våren. Undervisningen har fungerat dåligt och frånvaron bland eleverna har varit hög.

SFI står för svenska för invandrare.

Inga storföreläsningar

Också i universitetsvärlden tas fredagens besked emot med lättnad.

– Det är ett beslut som välkomnas. Distansundervisningen har påverkat både medarbetare och studenter väldigt mycket, men alla ska ha en stor eloge för att ha hanterat detta på ett väldigt bra sätt, säger Uppsala universitets rektor Eva Åkesson.

Hon påpekar att pandemin ändå kommer att påverka verksamheten framöver. Storföreläsningar med 500 studenter på plats är ännu inte att tänka på. Och annat kanske inte ens är önskvärt att återuppta.

– Vii har tagit ett språng framåt i den digitala användningen. Det är nog ganska många möten som kommer att hållas via Skype i framtiden, så att vi inte reser lika mycket. Det är bra för oss och bra för miljön, säger Eva Åkesson.

Anna Lena Wallström/TT

Lärarförbundet ordförande Johanna Jaara Åstrand. Arkivbild.
Lärarförbundet ordförande Johanna Jaara Åstrand. Arkivbild.
Fotograf: Christine Olsson/TT

FAKTA

Fakta: Öppna skolor från mitten av juni

Regeringen meddelade på fredagen att ordinarie verksamhet kan återgå i gymnasieskolan, vuxenundervisningen och högskolan från den 15 juni.

Den nya rekommendationen får fullt genomslag för gymnasieskolan först till hösten, eftersom de allra flesta gymnasieelever snart går på sommarlov. Däremot kan den nya rekommendationen påverka exempelvis universitetens och högskolornas sommarkurser.

Undervisningen har bedrivits på distans sedan den 18 mars.

Källa: Regeringen

Inrikes

Malmötoppen: "Jag hoppas det går snabbt"

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö, kommenterar danskarnas besked om gränsen på en pressträff under fredagen.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö, kommenterar danskarnas besked om gränsen på en pressträff under fredagen.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Väntan har varit spänd – och beskedet om fortsatt stängda gränser ställer till det för Öresundsregionen.
Men danska statsministern har nu öppnat för att förhandla fram en regional lösning.
– Jag hoppas det går snabbt, säger Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) till TT.

Det handlar om tusentals gränspendlare, företag och arbetsmöjligheter – Öresundsregionen har med sina stängda gränser fått sig en rejäl törn under våren. Men under fredagens presskonferens öppnade danska statsministern upp en möjlighet för att en regional gränslösning kan bli aktuell. Mette Frederiksen bekräftade också att man för en dialog med Sverige om någon slags regional återöppning.

Hur och när en sådan kan komma på plats är oklart, men det är ett besked som tas emot med öppna armar på den svenska sidan.

– Jag delar den danska statsministerns uppfattning när hon ger uttryck för att Öresundsregionen är viktig för både Danmark och Sverige och viljan att hitta en regional lösning, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh och fortsätter:

– Vi är Nordens största arbetsmarknadsregion, och med de här besluten om att gränserna inte är öppna så har vi en barriär som slår sönder den. Därför välkomnar jag beskedet om att man kan hitta en regional lösning så fort som möjligt.

TT: När kan en sådan vara på plats?

– Det är ett besked som våra respektive regeringar får ge.

Anna Karolina Eriksson/TT

NÄSTA ARTIKEL