Utrikes

Nödrop från viruskrisen i krigshärjade Jemen

Behandling av patienter med symtom på covid-19 i Aden i södra Jemen. Arkivbild.
Behandling av patienter med symtom på covid-19 i Aden i södra Jemen. Arkivbild.
Fotograf: Wail al-Qubaty/AP/TT
Utrikes
Utrikes Redan rådde det som FN kallar världens värsta humanitära kris i det krigshärjade Jemen.
Nu kräver dessutom liemannen covid-19 fler och fler dödsoffer i landet – och Läkare utan gränser (MSF) varnar för att det kommer att bli värre och att hjälp behövs.
PREMIUM

– Viruset sprider sig mycket snabbt i landet och vi ser många smittade och döda. Det är en riktig katastrof som pågår, säger Caroline Seguin, operativt ansvarig för MSF i Jemen, till TT.

Organisationens klinik i Aden i södra Jemen behandlar smittade i landet. Mellan den 30 april och den 20 maj har kliniken fått in knappt 200 patienter med främst svår andnöd, varav 88 har dött.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Jättedemonstration i gång i Washington DC

Demonstranter i USA:s huvudstad Washington DC på lördagen. Stadens polischef bedömer att det kan bli den största protesten i stadens historia och stora avspärrningar har gjorts framför Vita huset.
Demonstranter i USA:s huvudstad Washington DC på lördagen. Stadens polischef bedömer att det kan bli den största protesten i stadens historia och stora avspärrningar har gjorts framför Vita huset.
Fotograf: Jacquelyn Martin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Runt om i världen går människor i tiotusentals ut på gatorna i solidaritet med USA:s svarta befolkning. Och i USA har den demonstration som väntas bli den största hittills inletts i Washington DC.
Samtidigt är oron stor för att coronaviruset ska spridas bland demonstranterna.

Stora folkmassor har samlats i den amerikanska huvudstaden för att protestera mot rasism och mot polisingripandet mot den svarte amerikanen George Floyd.

För snart två veckor sedan dog den 46-årige Floyd sedan en vit polisman i Minneapolis tryckt ner honom mot marken med sitt knä mot hans nacke.

Sedan dess har det protesterats över hela USA och i övriga delar av världen, men polischefen i Washington DC: bedömer att lördagens protest i huvudstaden kan bli den största hittills i stadens historia, rapporterar Reuters.

Mängder av människor samlade också i centrala London på lördagen för att delta i en Black lives matters-demonstration. Tv-bilder visade människor som stod tätt invid varandra, trots tidigare uppmaningar från den brittiske hälsoministern Matt Hancock att undvika stora folksamlingar på grund av risken för att smittas av coronaviruset.

"Onödiga risker"

– Att samlas är inte bara olagligt det är också, vilket kanske är mer viktigt, ett sätt att utsätta sig själv och sin familj och andra människor för onödiga risker, sade chefen för Londonpolisen Cressida Dick, rapporterar BBC.

Flertalet demonstranter bar munskydd och enligt BBC uppmanade organisatörerna bakom Londonprotesten människor att hålla minst två meters avstånd. Men i takt med att fler strömmade till blir det allt svårare att följa instruktionerna.

I stort sett verkar demonstrationen i London ha gått fredligt till, men framåt kvällen kom uppgifter om att en liten grupp börjat kasta glasflaskor nära premiärministerns kansli 10 Downing Street.

Även i Berlin samlades tusentals människor, vid Alexanderplatz för att visa stöd för Black lives matter-rörelsen.

I Australien samlades på lördagen tusentals människor med plakat och iklädda masker till stöd för Black lives matter-rörelsen. I Brisbane, på Australiens östkust, ska 10 000 personer ha deltagit i protesterna, rapporterar den australiska tv-kanalen ABC News. I

Vandalism i Mexiko

I centrala Mexico City har banker och ambassader vandaliserats av demonstranter i en protest mot polisens våld mot en man som sedermera dog i arresten. Rörelsen kräver att myndigheterna ska ställa de ansvariga poliserna inför rätta. Tre poliser har också gripits misstänkta för att ha orsakat dödsfallet.

I Brasilien handlar demonstrationerna också om ett dödsfall som fått stor uppmärksamhet: en svart 5-årig pojke vars mamma, som jobbar som hemhjälp, lämnat honom hos sin vita arbetsgivare medan hon skulle rasta familjens hund. Pojken föll då från nionde våningen. Brasiliansk tv har visat filmklipp från övervakningskameror där den kvinna mamman arbetar för skickar pojken ensam med hissen högt upp i huset. I Recife, staden där det hela hände, demonstrerar människor med plakat med budskapet "vidas negras importam", portugisiska för "black lives matter", rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

En flicka med munskydd under lördagens Black Lives Matter-demonstration i London.. På munskyddet står det 'jag kan inte andas' – de ord den svarte amerikanen George Floyd sade när en polisman sitt knä mot hans nacke. Floyd avled kort därpå.
En flicka med munskydd under lördagens Black Lives Matter-demonstration i London.. På munskyddet står det "jag kan inte andas" – de ord den svarte amerikanen George Floyd sade när en polisman sitt knä mot hans nacke. Floyd avled kort därpå.
Fotograf: Frank Augstein/AP/TT
Stora folkmassor vid Parlament Square i London trots myndigheterna uppmaning att undvika folksamlingar på grund av risken att bli smittade av coronaviruset.
Stora folkmassor vid Parlament Square i London trots myndigheterna uppmaning att undvika folksamlingar på grund av risken att bli smittade av coronaviruset.
Fotograf: Frank Augstein/AP/TT
I Sydney protesterade människor på lördagen till stöd för rörelsen i USA, men också mot polisbrutalitet mot den inhemska ursprungsbefolkningen. David Dungay var en aboriginsk man som dog efter att ha blivit fasthållen av fängelsevakter. Han ska, liksom George Floyd, ha ropat 'Jag kan inte andas'.
I Sydney protesterade människor på lördagen till stöd för rörelsen i USA, men också mot polisbrutalitet mot den inhemska ursprungsbefolkningen. David Dungay var en aboriginsk man som dog efter att ha blivit fasthållen av fängelsevakter. Han ska, liksom George Floyd, ha ropat "Jag kan inte andas".
Fotograf: Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Fakta: Black Lives Matter-rörelsen

I februari 2012 dödas den svarte 17-åringen Trayvon Martin i Sanford i Florida. Den frivillige områdesvakten George Zimmerman hade tidigare larmat polisen för att rapportera om en "skum person" som rörde sig i området. Några minuter senare hörde grannarna pistolskott. Trayvon Martin var obeväpnad.

Dödsskjutningen tände ett nationellt ursinne, som förstärktes ytterligare när George Zimmerman friades från anklagelserna om mord. Stora demonstrationer hölls på många platser i USA. På sociala medier började en hashtag florera, #blacklivesmatter, ungefär "svarta liv spelar roll". Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad opinionsrörelse.

Dödsskjutningen av Trayvon Martin har följts av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta personer. Ändå döms få poliser för brott. Enligt Black Lives Matter-rörelsen handlar det om ett system rotat i rasism, och att anställda inom polisväsendet skyddar varandra.

Runt 1 000 människor dödas av polisen varje år i USA, visar forskning från Bowling Green State-universitetet.

Utrikes

Palestinier sköts ihjäl – jämförs med Floyd

Demonstranter i Jerusalems gamla stadskärna håller upp plakat som kräver rättvisa för Iyad Halak och George Floyd. Bilden är från den 30 maj, samma dag som Halak sköts ihjäl.
Demonstranter i Jerusalems gamla stadskärna håller upp plakat som kräver rättvisa för Iyad Halak och George Floyd. Bilden är från den 30 maj, samma dag som Halak sköts ihjäl.
Fotograf: Mahmoud Illean
Utrikes
Utrikes En autistisk - obeväpnad – palestinier sköts ihjäl av israelisk polis i slutet av maj.
Uppgifter om händelseförloppet rör upp starka känslor i regionen, och fallet Iyad Halak jämförs med den obeväpnade svarte amerikanen George Floyd som dog under ett polisingripande.

Tidigt på morgonen den 30 maj sköts den 32-årige palestiniern Iyad Halak ihjäl av israelisk polis i Jerusalem, enligt uppgifter i israeliska och internationella medier.

Polisens talesperson Micky Rosenfeld sade efteråt att poliser som patrullerade den gamla stadskärnan upptäckte en man som misstänktes bära pistol, och att de började jaga honom sedan han inte lytt deras uppmaning att stanna. Under jakten öppnade poliserna eld mot Halak, som dödades, enligt Rosenfeld.

Försökte förklara – sköts ändå

Poliserna har uppgett att de trodde att Halaks mobiltelefon var ett vapen, skriver Jerusalem Post.

Flera israeliska medier har rapporterat om händelsen under veckan som gått. I en intervju i fredags berättade hans vårdnadshavare för israeliska dagstidningen Haaretz att hon försökt förklara för poliserna i flera minuter att Iyad Halak led av en funktionsnedsättning, och att hon berättade det för dem på både arabiska och hebreiska.

Men poliserna sköt till slut honom på nära håll med tre skott, när den skräckslagne 32-åringen låg skottskadad på rygg på golvet i ett soprum utan tak, skriver tidningen med hänvisning till vittnesmålet.

"Två oskyldiga människor"

Tiotals rabbiner från israel och andra delar av världen gick ut i ett gemensamt upprop i fredags och utlyste en sorgens dag för att hedra minnet av Iyad Halak och George Floyd, som dog den 25 maj i samband med ett polisingripande i Minneapolis i USA, skriver Jerusalem Post.

"Vi sörjer, böjer våra huvuden i vördnad och skam över dödandet av två oskyldiga människor, George Floyd och Iyad Halak", skriver de i uttalandet, enligt tidningen.

Rättad: I en tidigare version av texten uppgavs felaktig dödsorsak för George Floyd.

Utrikes

Haftar uppges redo för eldupphör i Libyen

Den libyske krigsherren Khalifa Haftar i samband med ett möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Moskva 2017.
Den libyske krigsherren Khalifa Haftar i samband med ett möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Moskva 2017.
Fotograf: Ivan Sekretarev/AP/TT
Utrikes
Utrikes Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi har presenterat en ny plan för att lösa konflikten i Libyen, efter samtal i Kairo med krigsherren Khalifa Haftar – vars styrkor tvingats till reträtt den senaste tiden.

Där föreslås eldupphör med start på måndag samt bildandet av ett styrande råd som ska utses genom någon form av val. Planen uppmanar även till bredare förhandlingar i Genève i Schweiz samt att alla utländska styrkor ska lämna Libyen, enligt al-Sisi.

Landet har inte haft något stabilt styre sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades och dödades av Nato-stödda rebeller 2011. Under mer än fem år har rivaliserande parlament och regeringar med bas i östra och västra Libyen stridit om makten.

President al-Sisis initiativ kommer sedan Haftars LNA-styrkor tvingats till reträtt efter en 14 månader lång offensiv för att försöka ta kontroll över huvudstaden Tripoli. Reträtten innebär att Libyens internationellt erkända regering (GNA) fått kontroll över ett större territorium.

Haftar och hans allierade kontrollerar dock fortfarande östra Libyen, betydande delar i söder samt de flesta av landets oljefält. Bland andra Egypten, Förenade arabemiraten och Ryssland stödjer Haftar. Men styrkeförhållandena har skiftat under de senaste månaderna då turkisk militär backat upp GNA.

Det är oklart hur betydelsefullt ett initiativ från Egypten och Haftars sida kan bli, då Haftar är en djupt splittrande figur i Libyen.

FAKTA

Fakta: Kaos i Libyen sedan 2011

Libyen styrdes under fyra decennier av diktatorn Muammar Gaddafi. Men demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten under början av 2011 utlöste en väpnad revolt. Gaddafi störtades och gav sig på flykt. Den 20 oktober samma år fångades han och dödades under kaotiska omständigheter i hemstaden Sirte.

En övergångsregering bildades, men striderna fortsatte och sedan dess har ingen lyckats ta kontroll över hela landet.

2014 skedde en splittring, när general Khalifa Haftar bröt med styret i Tripoli och etablerade ett rivaliserande maktcentrum i Tobruk i östra Libyen. Där finns ett alternativt parlament, ett alternativt oljebolag och en alternativ centralbank.

FN och många västmakter stödjer Tripoliregeringen, som kallas GNA och leds av Fayez al-Sarraj. Men även Tobrukregeringen har stöd av flera viktiga aktörer, exempelvis grannlandet Egypten samt Ryssland, som anser att Haftars hårdhandskar är en bättre garant mot extrem islamism.

För EU:s tungviktare Frankrike och Tyskland är Libyen ett avgörande gränsland för migrantströmmarna till EU. Laglösheten där har lockat flyktingsmugglare, som etablerat olagliga och livsfarliga rutter för migranter från många andra afrikanska och asiatiska länder. Italien har tidigare nått uppgörelser med libyska ledare om att kontrollera migranttrafiken, men de har fallit på att ingen har full kontroll över Libyens territorium.

Källa: Landguiden/UI med flera

Utrikes

Italienare öppnade gräns – får kalla handen

'Välkommen till Italien' hälsas de schweiziska resenärer som passerar den Italienska gränsen, Italienarna är dock inte lika välkomna på andra sidan, något man snart hoppas ändras. Arkivbild.
"Välkommen till Italien" hälsas de schweiziska resenärer som passerar den Italienska gränsen, Italienarna är dock inte lika välkomna på andra sidan, något man snart hoppas ändras. Arkivbild.
Fotograf: Alessandro Crinari/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sedan den tredje juni är EU-medborgare återigen välkomna i Italien, men italienarna är sällan lika välkomna. Italiens utrikesminister Luigi Di Maio sade under ett besök i grannlandet Slovenien att han hoppas att fler EU-länderna snart ändrar den inställningen.

Italien har det fjärde högsta antalet döda i covid-19 i världen, hittills har över 230 000 personer smittats av coronaviruset och nästan 34 000 avlidit.

Men i samband med att smittspridningen avtagit har landet sakta börjat återöppna och Italien välkomnar sedan tidigare i veckan återigen besökare från andra EU-land. Trots det förblir många gränser stängda för de italienska medborgarna, något utrikesministern hoppas snart ska ändras.

Tyskland, Schweiz och Slovenien är några av de länder som hittills indikerat att man kan tänka sig att ta emot italienska medborgare från och med den 15 juni.

– Hälsostatusen i Italien förbättras snabbt... Jag ser med hoppfullhet fram emot 15 juni, sade den slovenska utrikesministern Anze Logar under besöket av Luigi Di Maio.

Slovenien tillåter sedan tidigare inresande från Kroatien, Ungern och Österrike – det vill säga alla sina grannländer utom just Italien. I Slovenien har 1 500 fall av covid-19 bekräftats och strax över 100 personer har avlidit.

Utrikes

Tyskland: EU är inte bara en marknad

Tysklands EU-minister Michael Roth laddar för höstens ordförandeskap i EU:s ministerråd. Arkivbild.
Tysklands EU-minister Michael Roth laddar för höstens ordförandeskap i EU:s ministerråd. Arkivbild.
Fotograf: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Coronakris och oeniga medlemsländer får hösten att se mörk ut i Europa.
Tyskland hoppas på det motsatta.
– Vi vill inspirera, säger EU-minister Michael Roth inför ett avgörande halvår för unionen.

Från den 1 juli är Roth en av spindlarna i nätet när Tyskland tar över som ordförandeland i EU:s ministerråd. Han är visserligen formellt "bara" statssekreterare under utrikesminister Heiko Maas, men är Tysklands representant när ländernas EU-ministrar samlas.

Ordförandeskapet kommer i ett läge när samarbetet knakar ordentligt. Gränser har stängts på grund av coronapandemin. Oenighet råder om hur de drabbade ska stödjas och med hur mycket. Rejält olika åsikter finns om allt från synen på demokrati och rättssystem till migration och beskattning.

Passande då att bjässen Tyskland får ansvar för att hitta rätt väg vidare. Även om tyskarna själva betonar att det handlar om ett lagarbete.

– Tyskland har en särskild ledarroll i EU för vi är det största landet. Men utan samarbete med våra partner så fungerar det inte. Vi vill skicka positiva signaler om att nyckeln är solidaritet, säger Michael Roth på ett webbsänt seminarium hos den Brysselbaserade tankesmedjan EPC.

"Nettovinnare"

En stark signal har redan skickats ut. Nyligen ställde sig Tyskland och Frankrike tillsammans bakom tanken på gemensamt EU-upplånade pengar för att hjälpa coronadrabbade länder. Att EU:s två tyngsta medlemmar står på samma sida i frågan bäddar för en betydligt snabbare lösning än väntat i striden om coronastöd och nästa långtidsbudget.

Visserligen är Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark fortsatt skeptiska. Men det tycks inte oroa Michael Roth.

– Man ska inte överskatta "frugala fyrans" roll. Jag är väldigt optimistisk om att vi kommer att nå en uppgörelse, säger han.

Roth gillar inte vad han kallar för en gammaldags uppdelning av EU-länderna i nettobetalare och nettomottagare, sett till vad som betalas i EU-avgift och vad som kommer tillbaka i stöd. Han trycker i stället på de totala fördelarna från den inre marknaden.

– Mitt budskap har alltid varit att Tyskland är en nettovinnare på EU.

Tunga ämnen

Den tyska hösten kommer att vara oerhört späckad. Utöver coronakrisen och brådskan med att enas om långtidsbudgeten – som ska gälla redan från den 1 januari 2021 – finns flera tunga ämnen att avhandla, som klimatet, asyl- och migrationspolitiken, utvidgningen på Balkan, framtida handel med Storbritannien och relationerna till Kina och USA.

Tungt fokus utlovas också på hur medlemsländerna lever upp till demokratiska krav, yttrandefrihet och rättsstatsprinciper. Tyskland lovar att driva på för att knyta utbetalandet av diverse EU-stöd till att medlemsländerna uppfyller grundläggande principer.

– EU är först och främst en union av värderingar – inte bara en inre marknad eller en valutaunion, säger Michael Roth.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Ordförandeskapet i EU

EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.

Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut under de närmaste åren:

2020: Kroatien (vår), Tyskland (höst)

2021: Portugal (vår), Slovenien (höst)

2022: Frankrike (vår), Tjeckien (höst)

2023: Sverige (vår), Spanien (höst)

2024: Belgien (vår), Ungern (höst)

FAKTA

Fakta: Michael Roth

Michael Roth, född 1970, är Tysklands EU-minister sedan 2013 – formellt som politisk statssekreterare på utrikesdepartementet under utrikesminister Heiko Maas. Han är född och uppvuxen i Heringen i nordöstra Hessen, alldeles intill gränsen mot det forna Östtyskland och har varit parlamentsledamot för socialdemokratiska SPD sedan 1998.

Roth kandiderade i fjol till partiledarposten i SPD tillsammans med regionalpolitikern Christina Kampmann, men blev utslagen på tredje plats i den första valomgången.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Utrikes

Elva gripna för sexuella övergrepp mot barn

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Elva personer har frihetsberövats i Tyskland misstänkta för att ligga bakom en rad sexuella övergrepp på barn, övergrepp som de misstänkta videofilmat och fotograferat.

Tysk polis meddelade på lördagen att de konfiskerat hårddiskar med 500 terabit data som misstänks innehålla övergrepp mot barn. Hårddiskarna hittades under en husrannsakan hos en 27-årig man i den västtyska staden Münster.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Slopat handelsstopp kan bli öppning på Balkan

Den nyvalde premiärministern Avdullah Hoti pratar med medier i Kosovos huvudstad Pristina den 3 juni. Hans slopande av handelshinder med grannen Serbien tolkas som en öppning i de strandade samtalen mellan de båda fienderna.
Den nyvalde premiärministern Avdullah Hoti pratar med medier i Kosovos huvudstad Pristina den 3 juni. Hans slopande av handelshinder med grannen Serbien tolkas som en öppning i de strandade samtalen mellan de båda fienderna.
Fotograf: Visar Kryeziu/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Kosovos nyvalda regering med premiärminister Avdullah Hoti i spetsen tar bort de strikta hinder för handel med ärkefienden Serbien som begränsat handelsflödena mellan grannländerna.

Den serbiska exporten till Kosovo uppgår varje år till närmare 450 miljoner amerikanska dollar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Efter halvårs väntan – Irak får ny regering

Iraks premiärminister Mustafa al-Kadhimi får efter en månads förhandlingar sitt kabinett godkänt av parlamentet. Arkivbild från Mustafa al-Kadhimis installation i maj.
Iraks premiärminister Mustafa al-Kadhimi får efter en månads förhandlingar sitt kabinett godkänt av parlamentet. Arkivbild från Mustafa al-Kadhimis installation i maj.
Fotograf: Iraks parlaments presstjänst/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Iraks parlament godkände under lördagen de sista sju ministerkandidaterna som premiärminister Mustafa al-Kadhimi behövde för att bilda regering. Godkännandet innebär att Irak för första gången på ett halvår får en fullständig regering.

Den tidigare premiärministern, Adil Abd al-Mahdi, avgick i november förra året efter landsomfattande protester mot hans styre. Det dröjde sedan ända tills maj i år innan han kunde efterträdas av den tidigare underrättelsechefen Mustafa al-Kadhimi.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL