Opinion

Mer kunskap behövs om de gröna jobben

Händer som känner på persilja.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Lantbruket är i många fall beroende av utländsk arbetskraft. Det är en utveckling vi har sett under ganska många år. Beror det bara på att svenskar inte vill ha jobben eller beror det på bristande information om vad jobben egentligen innebär?

För ett par år sen hade jag äran att vara moderator för en serie utbildningsdagar. Det var Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge som tillsammans med regionerna och länsstyrelserna i respektive län ordnade dessa dagar. Syftet var främst kompetensutveckling för arbetsförmedlare, skolor och kommunala tjänstemän. Programmet var digert och ville visa på bredden inom de gröna näringarna.

Det finns ett otal olika utbildningar och yrken, allt ifrån kortare kurser till femåriga universitetsutbildningar. Man kan bli skogshuggare eller skogsmästare, lantarbetare eller agronom, trädgårdsarbetare eller hortonom, och allt däremellan. I vår urbaniserade värld har kunskapen om den gröna näringen fallit i glömska. Förhoppningsvis beror det inte på illvilja. Alla människor är ju beroende av vad som kommer ut av de gröna näringarna.

Näringen har tagit egna initiativ för att matcha jobb och arbetssökande, men här behöver alla arbetsmarknadsaktörer hjälpas åt, inte minst Arbetsförmedlingen. I sommar är det akut, om vi ska få den tillgång till bär och grönsaker som vi är vana vid. Då måste det snabbutbildas en ny kategori arbetare inom den gröna sektorn. Det är hög tid att låta coronakrisen vara startskottet till ett nytt intresse för jobb i den gröna sektorn.

Opinion

Tillfällig hemtjänst ska kunna nekas

org-0e48a276-68a3-42ec-83e5-419685845a89.jpg
Opinion
Opinion

Att klara hemtjänstbemanningen under semestern en vanlig sommar kan vara en utmaning för de flesta svenska kommuner, så är det också i Skåne. Under de senaste månaderna har vi dessutom sett att stor kraft och många uppoffringar görs i våra skånska kommuner för att uthålligt kunna hantera den pågående pandemin. Centerpartiet är tydligt med att fokusera förmågan att kommunerna en längre tid ska kunna erbjuda en kvalitativt bra och stabil hemtjänst, inte minst till dem med stora dagliga behov.

De skånska kommunerna har en dimensionering för att klara de invånare som är skrivna i den kommun där de i normalfallet vistas. När vi nu närmar oss sommaren finns det stora farhågor för att de skånska kommunernas planering och resurser inte kommer att räcka om det bli en stor ökning av tillfälligt sommarboende som behöver hemtjänst.

I det läge vi befinner oss just nu, skulle vi vilja ge kommunerna möjlighet att tillfälligtvis under sommaren neka att utföra hemtjänst till personer som är tillfälligt boende i kommunen.

Vi menar att fokus måste ligga på att leverera kvalitet. Olyckligtvis har förvaltningsrätten i Göteborg upphävt ett beslut i Falkenbergs kommun om att neka hemtjänst. Vi ser därför att riksdagen behöver införa ny tillfällig lagstiftning.

Centerpartiet ser naturligtvis att det ska kunna vara möjligt att för de kommuner som kan och vill erbjuda hemtjänst åt sommargäster ska det givetvis vara fritt fram. Vi behöver däremot en laglig möjlighet för kommuner som inte tror att de kommer att klara uppdraget utan att riskera kvaliteten måste finnas det möjlighet att säga nej.

Centerpartiet menar att den utmaning den rådande covid-19-pandemin ställer på svensk välfärd är ett synnerligen giltigt skäl att tillfälligt få göra undantag.

Centerpartiet vill därför att socialutskottet ger regeringen i uppdrag att snabbt ta fram ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en kommun att neka tillfälligt bosatta sommargäster i kommunen hemtjänst.

Kommuner måste – lagligt och tillfälligt – kunna neka sommargäster hemtjänst. Centerpartiet vill därför att riksdagen ska införa en tidsbegränsad möjlighet att neka sommargäster hemtjänst för att klara av hantera covid-19 under semesterperioden.

Sofia Nilsson (C)

riksdagsledamot och ledamot i Socialutskottet, Broby

Leif Sandberg (C)

förste vice ordförande i Kommunförbundet Skåne och kommunstyrelseordförande Tomelilla

Opinion

Prisad Gui Minhai måste friges av Kina

org-a0dd5162-ccbd-4f11-9779-b13d151e84ed.jpg
Opinion
Opinion

Den i Kina fängslade svenske förläggaren Gui Minhai har tilldelats ett tyskt pris för yttrandefriheten, 2020 års Johann-Philipp-Palm-Preis für Presse- und Meinungsfreiheit. När Gui Minhai fick Tucholsky-priset, som delades ut av kulturminister Amanda Lind, angreps hon och Sverige hårt av den kinesiske ambassadören i Sverige med hot om ”konsekvenser” för både kulturutbyte och handel. Om Tyskland fått ta emot liknande angrepp är inte känt, men det kanske dröjer till prisutdelningen i december.

Det är naturligtvis positivt att Gui Minhais situation uppmärksammas runt om i världen. Att hans dikter, skrivna i fängelset i början av hans fångenskap, nyligen gavs ut på svenska genom hans dotters förmedling visar att han inte givit upp utan fortsätter kämpa för yttrandefriheten och för att bli fri.

Det gör det än viktigare att fortsätta ställa krav på Kinas regering att släppa honom. Domen till tio års fängelse för att ”olagligen ha försett främmande makt med underrättelser” är en politisk dom. I praktiken sitter han fängslad för att han gett ut böcker som misshagat kommunistpartiet ledning och särskilt diktatorn Xi Jinping.

Därför var det bra att utrikesminister Ann Linde på Gui Minhais födelsedag den 5 maj på nytt krävde hans frigivning. Efter det tyska priset kanske man kan hoppas att trycket skärps också från Tyskland och EU mot Kina. Gui Minhai (och andra politiska fångar) måste friges.

Yngve Sunesson

Opinion

Fisken i svenska sjöar mår bättre än på länge

org-b4263259-ce8e-44f0-a6f8-beb98abab6ad.jpg
Opinion
Opinion

Torsken i Östersjön mår inte bra och får därför fortsatt rött ljus i WWF:s fiskguide. Det får nu också torsk fiskad i Kattegatt och Skagerack.

Men ett stort område i Västerhavet och Nordsjön MSC-certifierades förra året, så många andra fiskar därifrån, som kolja, kummel, långa, rödspätta och tunga, kan gärna ätas.

Fisk från svenska insjöar mår också bra. Därför rekommenderar nu WWF att exempelvis gös, sik, röding och abborre liksom braxen äts med gott samvete. De får grönt ljus i alla de stora svenska sjöarna.

Det är glädjande att WWF är så positiv till insjöfisket i Sverige. Det finns inte så många yrkesfiskare kvar som utnyttjar de svenska sjöarna, så varje uppmuntran är värdefull. Många av fiskarna är delikatesser, och grönljuset från WWF är viktigt för att handeln ska köpa upp dessa fiskar och sälja till konsumenterna.

Visst kan det finnas rester av dioxin, PCB och kvicksilver i insjöfisk, vilket gör att gravida eller ammande mödrar inte bör äta insjöfisk för ofta. Men för den vanlige konsumenten är det inget problem.

Att de svenska insjöfiskarna nu mår bättre än på länge beror främst på att Sverige på egen hand kontrollerar fisket här. I haven gäller internationella regler, och då är det lättare att komma runt regelverket som ofta blir svagt när många parter ska komma överens.

Så ät svensk fisk för att vara miljövänlig!

Opinion

Ställ tydliga krav

org-db630d02-04fb-4e89-b5ad-5d7ff82d91c1.jpg
Opinion
Opinion

EU-kommissionens förslag till coronafond för att hjälpa EU-länderna att komma tillbaka efter den medicinska och ekonomiska kris som hela världen är på väg in i var ungefär som väntat. Det tysk-franska förslaget om att låna upp 500 miljarder euro för att delas ut som bidrag till länderna kompletterades med att hälften så mycket ska lånas upp av EU och sedan lånas ut till behövande länder. Nästan 8000 miljarder kronor handlar det alltså om, varav två tredjedelar ska betalas tillbaka till långivarna över EU:s därmed växande budget fram till 2058.

Eftersom de flesta länderna blir nettobidragstagare genom förslaget är majoriteten positiv. När Tyskland och Frankrike gjorde upp om sitt förslag blev kommissionens jobb mycket lättare. Men det är inte oomstritt.

De fyra återhållsamma (Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike) ger inte klartecken. Stefan Löfven har inte lämnat någon öppning och är pressad av att alla partier i EU-nämnden är motståndare till att öka Sveriges EU-kostnad, medan EU-minister Hans Dahlgren antyder kompromissvilja när han konstaterar att det krävs enighet mellan alla EU-länder för att det ska bli någon coronafond.

Det finns ett antal punkter att invända emot, för att ett inslag av bidrag ska kunna accepteras. Den totala omfattningen är oerhört stor. Bidrag är motiverade bara om fördelningen är mycket tydligt riktad mot vissa sektorer, som att bygga upp sjukvården, gröna investeringar och stöd till företag som drabbats hårt av krisen. Den skiss till fördelning som gjorts verkar inte ha tagit några hänsyn till vilka länder som drabbats hårdast utan bygger mer på allmänt ekonomiskt tillstånd. Det är ingen acceptabel fördelningsgrund. Dessutom måste kontrollen av hur pengarna används vara effektiv med tanke på korruptionen i många av de mest behövande länderna.

Så ska Sverige kompromissa måste kraven från början vara tydliga. Lägre total bidragsram och krav på vad pengarna används till.

Yngve Sunesson

Opinion

Bristande jämställdhet farligt för kvinnor

Opinion
Opinion

Kvinnors dubbla ansvar för både familj och arbete leder till både sämre hälsa och kortare livslängd. Det är ingen överraskning att ett forskningsprojekt från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) visar det.

Det intressanta är att IFAU gjort studier av tvillingmammor som fött sina första barn på 1950- och 1960-talet och jämfört med mammor som fått bara ett barn. Syftet var att undersöka om den ökade belastning som ansvaret för två barn innebar gav effekter på hälsan. Det visade sig vara fallet. Forskarna anser att det tyder det på att ansvar för barn har en negativ effekt på hälsan.

Tvillingmammorna hade högre dödlighet senare i livet, 13 procent över jämförelsegruppen. Särskilt drabbades mammor med hög utbildning och högre pension, alltså grupper som satsat på en karriär samtidigt med föräldraskapet. Forskarnas tolkning är att stressen som kommer av det dubbla ansvaret påverkar hälsan.

Jämställdheten på 1950- och 1960-talen var ännu sämre än i dag, men om tittar sig runt bland unga föräldrar ser man att fortfarande är det vanligaste att mammorna har huvudansvaret för barnen, tvillingar eller ej. Därför är det stor risk för att slutsatserna av IFAU-forskningen gäller även dagens generation.

Det får naturligtvis inte betyda att barn väljs bort - eller att unga kvinnor inte ska satsa på bra och utvecklande men krävande jobb. Tvärtom måste det sätta press på männen att ta ett lika stort ansvar för hem och familj som kvinnorna.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Opinion

Hongkongs frihet hotas

Kinas diktator Xi Jinping. Foto: TT/Arkiv
Opinion
Ledare Diktatorn Xi Jinping vill att den kinesiska folkkongressen ska besluta om ny säkerhetslagar, som innebär slutet på Hongkongs frihet.
PREMIUM

Folkkongressen i Kina ska motsvara parlamentet i en demokrati men har bara till uppgift att stadfästa de beslut som kommunistpartiet i Peking redan fattat. En stor majoritet av de cirka 3 000 delegaterna är utsedda av kommunistpartiet runt om i landet, men det finns också ledamöter som utsetts på andra sätt.

Det mest uppmärksammade - åtminstone utanför landet - förslaget är att nya säkerhetslagar ska införas för Hongkong. När Hongkong 1997 togs över av Kina från Storbritannien utlovades ”ett land, två system” under minst 50 år. Men på senare år har Kina dragit in tyglarna för såväl det demokratiska systemet som rättsväsendet, och förra året orsakade ett förslag om att det skulle bli möjligt att utlämna brottslingar till fastlandet stora protester - så omfattande att förslaget till slut drogs tillbaka.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Terroristangrepp mot forskare

Opinion
Opinion

Tre forskare i Lund som alla har sysslat med medicinsk forskning där djurförsök används har fått allvarliga hot från djurrättsterrorister. En professor och en doktorand har fått brev till sin hemadress. I det ena hade rakblad satts fast så att den som öppnade brevet skulle skära sig, i det andra framfördes dödshot. En tredje forskare hade fått en hotfull dekal uppklistrad utanför sin bostad.

På dekalen hävdade organisationen Djurfront att ”all skada emot djur kommer möta kompromisslöst motstånd”. De båda hotbreven har undertecknats med ”djuren”.

Organisationen Djurfront har till Sydsvenskan i mejlsvar förklarat att en kampanj mot djurförsök på Lunds Universitet pågår och ”ger även nu vårt fulla stöd till den/de individer som gjort detta”. Organisationen säger sig inte bryta mot några lagar men ”ser det som en viktig och effektiv metod i kampen mot djurutnyttjandet.

Det är inte första gången militanta djurrättsaktivister med koppling till Djurfront begår allvarliga brott mot människor i en förment kamp för djuren. Det handlar ofta om angrepp på djuruppfödare som minkfarmare och kycklinguppfödare. Mordbränder, mordhot, skadegörelse och olaga inträng förekommer ofta, men tyvärr tar polis och rättsväsendet i övrigt alltför sällan den här typen av terroraktioner på tillräckligt stort allvar.

Hade det istället varit en islamist som skickat hot mot exempelvis en imam som bekämpar terroraktioner eller en politiker som uttalat sig mot IS hade brottet omedelbart klassats som terrorbrott och lett till omfattande polisinsatser.

Det borde vara självklart att brottet är terrorism även om det inte har religiösa utan annan typ av fanatisk som bakgrund. därmed måste också polisen på allvar utreda vem eller vilka inom Djurfront som är skyldiga till de allvarliga hoten mot forskarna i Lund.

Opinion

Las kan gå i kras

Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Opinion
Opinion

Någon har läckt ett förslag till ny lag om anställningsskydd trots att det inte skulle vara klart förrän den 1 juni. Om det ens hade behövt att vara klart, förhoppningen hos regeringen och samarbetspartierna är att arbetsmarknadens parter själva ska komma överens om förändringar i Las. SVT Agenda ägnade en del av söndagskvällen åt att låta vänsterledaren Jonas Sjöstedt och vikarierande partiledaren Anders W Jonsson, C, debattera Las. Sjöstedt gick på som han gjort det senaste halvåret, med nyvunnet självförtroende i slutet av sin karriär som partiledare. Han tänker minsann fälla förslaget tillsammans med sina nya vänner på högersidan. Det är verkligen märkligt att fina principer om att inte samarbeta med SD nu är reducerade till rent maktspel.

En annan som också är duktig på maktspel är moderatledaren Ulf Kristersson. Han verkar vara så angelägen att få bort den sittande regeringen att han är beredd att fälla ett förslag som han egentligen tycker är bra. Den som händelsevis trodde att den politiska debatten efter corona skulle bli annorlunda kan nu konstatera att det bara var en from förhoppning. Att fälla förslag som man egentligen gillar måste vara politikens fulaste metod för att uppnå makt. Det borde inte vara något som väljarna gillar, oavsett parti, men det är förstås svårt att veta.

Det var Centerpartiet som drev på för att få in förändringar i Las i 73-punktsöverenskommelsen. Anders W Jonsson poängterar att ändringar behövs framför allt för småföretagens skull, eftersom de knappt vågar anställa med nuvarande regler. Eftersom lagen är så gammal, från 70-talet, vore det hög tid att se över den, men bäst vore det om arbetsmarknadens parter kunde komma överens.

Kanske kan läckan göra att arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna känner sig tvingade att komma överens. Hittills har flera fackförbund lämnat förhandlingarna, men om de nu tycker att lagförslaget är så förfärligt finns det ju ett sätt att slippa ifrån det och det är att komma tillbaka till förhandlingsbordet. Troligen tycker regeringen och samarbetspartierna också att det vore det bästa. Det skulle inte skada den omhuldade svenska modellen.

NÄSTA ARTIKEL