Lagfarter SkD

138 kvadratmeter stort hus i Hörby sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 2 400 000 kronor fick Mohammed Abu Kobeh, 37, och Manar Zaytoon, 30, från Malmö ge för huset på adressen Vinkelgatan 11 i Hörby. Det 138 kvadratmeter stora huset är byggt 1966. Köpet från säljaren Kalid Al-Haish blev klart i april 2020.

Bara fem månader tidigare såldes ett annat hus på samma gata, på Vinkelgatan 5. Där blev priset för en 108 kvadratmeter stor villa 1 965 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Volvo dumpar Bilia – säger upp avtal

Bilias vd Per Avander. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Volvo säger upp sitt återförsäljaravtal med bilhandlarkedjan Bilia, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Uppsägningstiden är två år och det gäller både bilförsäljning och service.

Efter uppsägningstiden vill Bilia fortsätta med service av Volvobilar, och fortsätta sälja begagnade bilar av märket.

Bilia är nordens största bilåterförsäljare, och sålde under 2019 nya Volvobilar för cirka 6,4 miljarder kronor i Sverige och Norge. Det var över 20 procent av bolagets hela omsättning på 29,5 miljarder.

”Då Bilia har haft ett långvarigt och utvecklande samarbete med Volvo förväntar vi att även framöver hitta samarbetsformer för att tillsammans utveckla tjänster som överträffar våra gemensamma kunders förväntningar och behov ”, säger vd Per Avander i ett pressmeddelande.

Bilia har cirka 5 000 anställda på 135 anläggningar i Sverige, Norge, Tyskland, Luxemburg och Belgien.

Inrikes

Nya jobbkrav för ensamkommande

Vice statsminister Isabella Lövin (MP) och migrationsminister Morgan Johansson (S) när de i oktober bland annat presenterade de nya reglerna för ensamkommande. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes

Reglerna ändras nu för ensamkommande unga som vill stanna permanent i Sverige. De behöver inte längre hitta ett jobb som varar i två år för att visa att de kan försörja sig själva, utan det räcker med ett år.

Lättnaderna beror på att det har blivit mycket svårare att hitta jobb under pandemin.

Förslaget skickas nu på snabbremiss och tanken är att reglerna ska gälla redan från den 3 december. Detta för att det finns personer som avslutade sina studier innan sommaren och vars uppehållstillstånd nu löper ut.

Förändringarna är ett resultat av tidigare förhandlingar mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om hur Migrationskommitténs betänkande ska hanteras framöver. MP fick då igenom ett antal krav som bland annat underlättar för ensamkommande.

Dit hör att ensamkommande ska få längre tid på sig att hitta ett jobb efter avslutade studier. I dag gäller sex månader, men inom kort tänker regeringen presentera ett förslag som gör att de får ett år på sig att etablera sig på arbetsmarknaden.

Malmö

P-avgifter på väg införas i nya områden nästa år

Fosievägen är en av de gator som föreslås få avgiftsbelagd parkering.
Foto: Elisabeth Sandberg
Malmö
MALMÖ Nu finns det planer på att införa p-avgifter i flera områden i Malmö. Närmast på tur står Solbacken, Lorensborg, Borgmästaregården och Heleneholm. Förslaget är att införa boendeparkering och parkeringsavgifter här under hösten 2021.

När tekniska nämnden har möte under tisdagen finns parkeringsfrågan med som ett ärende. Förslaget är att de här områdena ska få boendeparkering enligt taxa E. Samma taxa som införts i en rad andra områden i staden den senaste tiden.

I den utredning som gjorts av fastighets och gatukontoret redovisas områdena var för sig. De ligger alla nära områden där det redan kostar att parkera.

– På grund av att Malmö växer och förtätas så blir konkurrensen om ytorna större och det gäller även gatumark. Denna utredning har tittat närmare på parkeringsbeläggningen på gatorna och framkomligheten för den rörliga trafiken, konstateras det bland annat i utredningen.

Bor inte i området

På Solbacken finns fri parkering på en del av gatorna. Denna försvinner om förslaget går igenom.

Personer som bor i Dammfri och Kronborg använder förmodligen en del av Solbackens gator för att parkera avgiftsfritt. Även de som pendlar in till Malmö står här, visar utredningen. Många av bilarna är registrerade på adresser som finns utanför Malmö.

I Lorensborg har många av de boende svårt att hitta p-plats. De konkurrerar enligt utredningen med både de som pendlar in till Malmö och de som bor i andra områden i närheten och letar avgiftsfri parkering. 30 procent av de bilar som står parkerade här under dagtid ät inte registrerade i Malmö. 35 procent tillhör de boende och lika många personer som bor i andra delar av Malmö.

Borgmästaregården skiljer sig från de övriga områdena. Här är det en högre andel boende som nyttjar gatan för att parkera sin bil. Många som arbetar på sjukhuset strax intill parkerar här och även besökare dit.

Många p-platser

Borgmästaregården har till skillnad från Lorensborg många parkeringsplatser jämfört med antalet lägenheter i området, mer än en p-plats per lägenhet. Eftersom det är inte kostar något att parkera på gatan väljer många boende att parkera där istället.

Slutligen är det området Heleneholm som föreslås få nya parkeringsregler. Här är andelen boende som parkerar på gatorna lägre jämfört med på Borgmästaregården., endast 19 procent. Många som arbetar på Universitetssjukhuset eller Mobilia antas parkera här. Heleneholm avgränsas av fyra huvudleder: Ystadvägen, Munkhättegatan, Eriksfältsgatan och Trelleborgsvägen.

Boende behöver plats

– Heleneholms gator är idag överbelastade och används på ett sätt som inte är i linje med Malmö stads policy och norm för mobilitet och parkering. Gatorna ska primärt inte nyttjas för långtidsparkering som de gör idag och det finns behov av att skapa plats åt boende, konstateras det vidare i utredningen.

Taxa E innebär att det kostar tio kronor i timmen att parkera klockan 9-18 måndag-lördag. Övrig tid kostar det två kronor.

Områdena som enligt förslaget ska få boendeparkeirng och parkeringsavgifter.
Foto: Malmö stad

Kultur och nöje

Malmöförfattare jublade över Augustpris

Malmöförfattaren Kristina Sigunsdotter vann Augustpriset 2020 i kategorin Årets Svenska barn - och ungdomsbok med boken Humlan Hanssons hemligheter som illustrerats av Ester Eriksson.
Foto: Daniel Nilsson
Kultur och nöje
Augustpriset 2020 Ett riktigt jubelvrål blev det i den digitala Augustgalan när Malmöförfattaren Kristina Sigunsdotter fick veta att hennes och illustratören Ester Erikssons Humlan Hanssons hemligheter vunnit Augustpriset i kategorin årets svenska barn- och ungdomsbok.
– Vi hade ju hoppats så mycket Ester och jag, men tänkt att nej så fantastiskt kan det inte bli, säger hon när tidningen får tag på henne på måndagskvällen.

Årets Augustpristagare avslöjades i en digital sändning från en tv-studio med journalisten och författaren Yukiko Duke och psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som programledare. Förutom priset i barn- och ungdomskategorin till Kristina Sigunsdotter och Ester Erikssons Humlan Hanssons hemligheter vann debutanten Lydia Sandgrens Samlade verk priset för årets svenska skönlitterära bok och journalisten och författaren Elin Anna Labba fick pris i fackbokskategorin för Herrarna satt oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige.

Och så blev ytterligare en skåning prisad - Nanna Mikkelsen från Södra Sandby vann Lilla Augustpriset för sin novell Offret.

Segerjubel

Segerjubel i telefon blev det alltså när Yukiko Duke och Jenny Jägerfeld ringde upp först Kristina Sigunsdotter och sedan Ester Eriksson och berättade om priset till Humlan Hanssons hemligheter. När tidningen lite senare får tag på Kristina Sigunsdotter är hon fortfarande lika jublande glad.

– Jag gav väl Jenny Jägerfeld tinnitus när jag jublade där, säger hon med ett stort skratt. Jag blev så fruktansvärt glad!

– Och det var så fint nu när jag skulle gå från lånelägenheten jag hyrt för att kunna sitta lite tyst utan barnen och ta emot beskedet, fortsätter hon. När jag kom ut stod tre mammor från förskolan där med champagne och tårta och tomtebloss. Det var så fint.

Har du någon tanke kring varför just Humlan Hanssons hemligheter vann?

– Det känns som att folk nu behöver skratta lite åt elände. Även om det händer en massa skit, som det också gör i Humlans värld, så har hon humor och fniss och gapskratt som ligger bakom allting. Jag tror det, att vi behöver det här, låt oss bara skratta åt eländet. Fast det är ju fruktansvärda saker som händer, så man kan inte bara skratta. Men i sitt lilla liv kan man få lättnad i skrattet.

Vad tror du Humlans reaktion på att få Augustpriset hade varit?

– Man vinner ändå 100 000 och hon skulle då vunnit 50 000 så hon skulle nog gått och köpt en häst åt sin faster Fanny. Fast får man en häst för 50 000? Man får nog en skruttig häst i alla fall.

Vad tror du att ett sådant här pris betyder för boken?

- Jag har tänkt en hel del på det och tror att den kanske kan vara lite svårsåld eftersom den inte är science fiction eller handlar om monster. Kanske kan priset ge ett uppsving för böcker som handlar om barns vardag. Jag tror det är viktigt för barn att ha böcker som handlar om deras liv, deras liv i skolan, relationer med kompisar och det här med fomo, fear of missing out. För barn är det hela deras liv om de till exempel är borta från skolan som Humlan är för att hon är sjuk. Och som nu i corona - vad händer med barnen? Hur blir deras liv när de halkar ur sina relationer?

Ester Eriksson har gjort illustrationerna i Humlan Hanssons hemligheter.
Foto: SÖREN ANDERSSON

Och hur ska du och Ester fira priset?

– Åh, vi har ju setts över telefon nu och bara gjorde olika ljud. Men jag ska fira med min man nu. När barnen har somnat poppar vi champagnen och bara kramas.

Och mer Humlan blir det förhoppningsvis i framtiden, även om Kristina Sigunsdotter inte vill lova något.

– Jag vet inte riktigt inte än, men hon är ju så levande, säger hon lite svävande. Men just nu skriver jag på en trilogi för barn i mellanåldern så det är allt mitt fokus nu. Men det är samma ålder som Humlan.

Debutant blev vinnare

Debutanten Lydia Sandgren vann Augustpriset i kategorin årets svenska skönlitterära bok.
Foto: Björn Larsson Rosvall

I kategorin årets svenska skönlitterära bok var en annan skåning, Österlenbosatta Klas Östergren nominerad för sin tegelstensroman Renegater men det blev en annan tegelsten som tog hem Auguststatyetten -debutanten Lydia Sandgrens Samlade verk.

– Herregud jävlar, nu började jag skaka så att jag fick sätta mig ner, svarade en lycklig pristagare när hon blev uppringd av Yukiko Duke och Jenny Jägerfeld.

På den klassiska frågan om hur det känns svarade Lydia Sandgren att hon är både stolt och glad och att hon, trots att hon är författare, har svårt att sätta ord på sina känslor. När Yukiko Duke sedan frågar vad ursprunget till Sandgrens roman om förläggaren Martin, konstnären Gustav och den försvunna akademikern Cecilia och människorna runt dem var blev svaret:

– Det finns egentligen två sådana ursprungspunkter som hänger ihop med min nyfikenhet på det som är svårbegripligt och gåtfullt. Dels modern, Cecilia, som lämnar sina barn. Jag fastnade vid det och ville försöka begripa. En annan utgångspunkt var förhållandet mellan det förflutna och nuet hos en människa, hur vår historia och nuet samspelar. Jag ville utforska de skikten i en människas liv.

Lydia Sandgrens roman är en riktig tegelsten och hon beskriver det mångåriga arbetet med den som att klättra upp för ett högt berg.

- Vid någon punkt fanns det ingen återvändo. Jag var tvungen att bli klar.

Tvångsförflyttning

Elin Anna Labba vann Augustpriset i fackbokskategorin.
Foto: Christoffer Holmberg

Priset för årets svenska fackbok gick till journalisten och författaren Elin Anna Labbas bok ”Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige”. Boken som i berättelser, foton, brev och jojktexter berättar om tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer i början av 1900-talet kom till bland annat för att Elin Anna Labba ville undersöka sina far- och morföräldrars historia.

– Det är så nära och samtidigt så långt bort, sade hon i telefon under Augustgalan. Det är ett sätt att fylla i ett tomrum och förstå hur vi kommit hit och varifrån, och det handlar nog mycket om att förstå sig själv.

Lilla August till Skåne

Nanna Mikkelsen från Södra Sandby vann Lilla Augustpriset för sin novell Offret.
Foto: Privat

Även Lilla Augustpriset gick i år till en skåning - Nanna Mikkelsens från Södra Sandby som även var nominerad förra året. Hennes vinnarnovell har titeln Offret och utspelas i ett gammalt kloster där jordens undergång kommer allt närmare. I prismotiveringen stod det bland annat: ”Bidraget har ett expressivt bildspråk som gör texten skrämmande och skapar en dystopisk atmosfär”.

– Det känns fantastiskt!, sade en samlad men lycklig Nanna Mikkelsen när hon fick veta att hon vunnit.

FAKTA

Årets Augustpristagare:

Årets svenska skönlitterära bok:

Vinnare: Samlade verk av Lydia Sandgren

Övriga nominerade: Minnestrådar av Carola Hansson, Splendor av Stefan Lindberg, Jag ser allt du gör av Annika Norlin, Jordlöparens bok. Om natur, konst och människor av Thomas Tidholm, Renegater av Klas Östergren

Årets svenska fackbok:

Vinnare: Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige av Elin Anna Labba, Norstedts

Övriga nominerade: Livets tunna väggar av Nina Burton, Familjen av Johanna Bäckström Lerneby, Längta hem, längta bort. En essä om litteratur på flykt av Kristoffer Leandoer, Trubbel. Berättelsen om Olle Adolphson av Jan Malmborg, Sverigevänner. Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn av Arash Sanari

Årets svenska barn- och ungdomsbok:

Vinnare: Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter & Ester Eriksson

Övriga nominerade: Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl av Linda Bondestam, Kråkorna av Anders Fager & Peter Bergting, Billie, Korven och havet av Julia Hansson, Kom dagen, kom natten av Åsa Lind & Emma Virke, Alltid hejdå av Alma Thörn

Lilla Augustpriset:

Vinnare: Offret, Nanna Mikkelsen, Södra Sandby

Övriga nominerade: Elden kom av Karla Backlund (Uppsala), Frö av Moe Duke-Bergman (Stockholm), Brandstegen av Julia Kaplan (Bromma), Mitt älskade Haverdal av Josefine Larsson (Lund), Farfarsrummet av Allis Sääsk Berglund (Stockholm)

Inrikes

70 år kvar till jämställd medierapportering

Kvinnor syns mindre än män i nyheterna i de flesta länder. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Det finns fortfarande stora skillnader i vem som hörs och syns i nyhetsmedier. Gapet mellan kvinnor och män minskar – men långsamt.
– Jämställdheten i världen har kommit längre än vad jämställdheten i medierna har gjort, säger medieprofessorn Monika Djerf-Pierre.

Andelen kvinnor som syns i nyheterna har visserligen ökat globalt från 1995 till 2015, från 17 procent till 24 procent, enligt en studie från Nordicom, kunskapscentret inom medie- och kommunikationsområdet vid Göteborgs universitet.

Men det kan dock dröja decennier, upp till 70 år, innan man når full jämställdhet i nyheterna världen över.

– Det behöver inte finnas någon tanke bakom att det blir så här, utan det kan helt enkelt vara sättet som medier arbetar på och att nyhetslogiken resulterar i en mansdominerad värld, säger Monika Djerf-Pierre, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Speglar inte verkligheten

I studien, där data från 123 länder använts, konstateras att skillnaderna mellan hur kvinnor och män skildras i nyheterna är olika stora beroende på var i världen man befinner sig. Störst framsteg har gjorts i USA och Latinamerika, men i Asien och Mellanöstern går det långsammare.

Enligt Monika Djerf-Pierre är jämställdheten i medierna och samhället starkt influerade av varandra. Men man ser även att nyhetsrapporteringen inte alltid återspeglar den utveckling som skett i samhället. Exempelvis är kvinnliga politiker ofta underrepresenterade i rapporteringen i förhållande till hur många de faktiskt är.

Stadig tredjedel

Det nordiska länderna lyfts ofta fram som förebilder när det gäller frågor som rör jämställdhet. Men även här finns mycket kvar att göra.

– När det gäller medierna så är vi (Sverige) ganska lika andra europeiska länder. Man sticker inte ut här på något sätt. Vi är heller inte dåliga, men det är inte så att Norden toppar, säger Monika Djerf-Pierre och tillägger:

– Generellt i världen, men även i Sverige, så brukar det vara ungefär en tredjedel kvinnor i nyheterna. Det varierar lite beroende på ämne, men någonstans där.

När hon tittar på nyheterna på tv i dag tycker hon sig däremot märka av en förändring jämfört med för några år sedan. Enligt Monika Djerf-Pierre finns en stor medvetenhet bland svenska medier kring vem som syns och hörs.

Men sedan måste det också överföras rent praktiskt.

– Och det är genom upplysning och diskussion som man förändrar de här sakerna, säger Monika Djerf-Pierre.

Malin Johanson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Kultur och nöje

Bob Dylan felaktigt dödförklarad i Australien

Bob Dylan, i allra högsta grad fortfarande vid liv. Arkivbild.
Foto: David Cheskin/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Ibland blir det tokigt. Som till exempel när Bob Dylan dödförklarades felaktigt av ett australiskt morgonprogram.

Det var i samband med att en samling tidigare opublicerad brev, texter och intervjuer med Dylan såldes på auktion som tv-programmet "Today" rapporterade om 79-åringens död. Medan ett reportage om försäljningen sändes rullade nyhetstexten "den framlidne sångarens dokument säljs för miljonbelopp", skriver The Independent.

Den legendariske artisten, och 2016 års Nobelpristagare i litteratur, förblev "död" i 30 minuter innan felet uppdagades.

– Här måste vi gå in med en rättelse, sade programledaren Richard Wilkins då.

– För ungefär en halvtimme sedan sände vi felaktiga uppgifter om Bob Dylan. Det stämde inte och vi ber om ursäkt för eventuell förvirring.

Utrikes

Turkiet rasar över bordning av fartyg

Soldater från EU-styrkan Irini vid bordningen av ett annat fartyg, i september.
Foto: EUNAVFOR/Irini/Italienska försvarsdepartementet via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ankara har ilsknat till rejält av att tyska soldater bordat och försökt genomsöka ett turkiskt lastfartyg i Medelhavet för att övervaka vapenembargot mot Libyen. Italiens, Tysklands och EU:s ambassadörer har kallats upp på turkiska utrikesdepartementet och fått motta protester mot det Turkiet kallar ett brott mot internationell rätt.

Enligt Turkiet, som stödjer regeringssidan i striderna i Libyen, hade fartyget civil last men EU:s övervakningsstyrka Irini misstänkte att illegala vapen fanns ombord.

De tyska Irinisoldaterna, från fregatten Hamburg, tog sig ombord från helikoptrar. Enligt Turkiet gjordes det innan tillstånd givits.

Tyskland uppger att fartyget under fyra timmar vägrat besvara önskemål om att få komma ombord och därför bordades i enlighet med regelverket.

Det tyska försvarsdepartementet uppger att inget misstänkt hittades på fartyget.

Utrikes

Antony Blinken blir Bidens utrikesminister

Antony Blinken blir USA:s näste president Joe Bidens utrikesminister. Fotot är taget i Myanmar 2015, då Blinken var biträdande utrikesminister.
Foto: Khin Maung Win/AP/TT
Utrikes
Utrikes Han beskrivs som en globalist och en "diplomaternas diplomat" – och har i flera år varit rådgivare åt USA:s blivande president Joe Biden.
Nu står det klart att 58-årige Antony Blinken blir Bidens utrikesminister, meddelar den tillträdande presidentens övergångsteam.

Han satt med i rummet när president Barack Obama följde räden som tog al-Qaida-ledaren Usama bin Ladins liv, och han spelade en viktig roll i USA:s hantering av Krimkrisen 2014.

Nu blir det upp till Antony Blinken att reparera de diplomatiska relationer som vingklippts av president Donald Trumps mer konfrontativa Amerika först-doktrin.

Utnämningen av Blinken måste godkännas av USA:s senat.

Åter till avtal?

Valet av Blinken signalerar att Biden tänker återgå till en utrikespolitik som fokuserar på alliansbyggande, noterar nyhetsbyrån Bloomberg.

I praktiken lär det innebära att USA återansluter till Parisavtalet om klimatet och till kärnenergiavtalet med Iran – åtgärder som finns bland Bidens vallöften – samt intar en tuffare hållning gentemot Kina, i synnerhet när det gäller Taiwan.

– Biden kan inte göra ett starkare val för att visa sitt åtagande gentemot diplomatin, säger en källa, som vill vara anonym, på utrikesdepartementet, till mediebolaget CNN.

Juristen Antony Blinken är uppvuxen i New York och Paris och har ett gediget utrikespolitiskt cv innanför västen. Mellan 2015 och 2017 var han biträdande utrikesminister till John Kerry, under president Barack Obama.

Tidigare utrikesministern Kerry å sin sida får nu posten som särskilt klimatsändebud, enligt Bidens team.

Blinken har även varit biträdande nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset samt säkerhetsrådgivare till Biden, under dennes första fyra år som vicepresident.

Måste godkännas

Liksom Obama är Blinken utbildad på toppskolorna Harvard och Columbia University. Tidigare i karriären arbetade han för senatens mäktiga utrikesutskott samt i den dåvarande demokratiske presidenten Bill Clintons utrikesförvaltning, bland annat som talskrivare. Han har också drivit konsultbolag och kommenterat utrikespolitik för CNN.

Biden utser även den 43-årige utrikesrådgivaren och forskaren Jake Sullivan till nationell säkerhetsrådgivare och diplomatveteranen Linda Thomas-Greenfield, 68 år, till FN-ambassadör.

Om han godkänns av senaten blir kubanskfödde Alejandro Mayorkas chef för departementet för inrikes säkerhet under Biden. Den tidigare federala åklagaren har tidigare arbetat som biträdande chef för departementet under Obama. Vid tillträdandet kommer han bland annat att ansvara för frågor som gränssäkerhet, hantering av immigration, cybersäkerhet samt katastrofplanering.

Avril Haines blir nationell underrättelsechef, enligt Bidens team, skriver nyhetsbyrån Reuters. Hon har tidigare varit vicechef för underrättelsetjänsten CIA. Haines blir vid tillträdandet första kvinnan på posten som nationell underrättelsechef.

Tina Magnergård Bjers/TT

Veterandiplomaten Linda Thomas-Greenfield.
Veterandiplomaten Linda Thomas-Greenfield.
Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL