Lagfarter SkD

60-talshus på 105 kvadratmeter sålt i Tågarp

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 1 550 000 kronor fick Marie Ahlgren, 50, och Pierre Thulin, 56, från Häljarp ge för huset på Trädgårdsgatan 5 i Tågarp. Byggår för huset är 1967 och boarean är 105 kvadratmeter. Köpet från säljaren Jan Berglund och Anne Stenbom blev klart i april 2020.

Bara några hundra meter bort såldes nyligen ett annat hus, på Lergatan 9. Där landade priset på 2 495 000 kronor för det 144 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Århundradets börsflopp firar 20 år

Intresset för att köpa Teliaaktier bland allmänheten var stort. Sista dagen för att teckna aktien var bland annat stockholmaren Joakim Künstlicher vid köpdisken på SEB vid Sergels torg i Stockholm. Arkivbild.
Intresset för att köpa Teliaaktier bland allmänheten var stort. Sista dagen för att teckna aktien var bland annat stockholmaren Joakim Künstlicher vid köpdisken på SEB vid Sergels torg i Stockholm. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Småsparare lockades med en säker investering som skulle fantastisk avkastning.
20 år senare står facit klart:
– Århundradets börsflopp, betygsätter ekonomen Claes Hemberg noteringen av Telia.

Den 13 juni är årsdagen för när Telia börsnoterades och den svenska staten sålde ut 20 procent av innehavet i telekombolaget. Den som då betalade 85 kronor per aktie kan nu titta på kontot och se att värdet i nuläget är omkring 30 kronor.

Även om aktien fallit 60 procent har dock aktieägare i alla fall fått en liten avkastning tack vare frikostiga utdelningar.

– Det gör att du får en total avkastning på ungefär 8,5 procent enligt Bloombergs beräkningar, säger SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall.

Som jämförelse kan nämnas att OMXS-index under samma period lyft med 73 procent och någon som köpte en Volvoaktie i juni 2000 har genom återinvesteringar och utdelningar sett värdet stiga med nästan 700 procent enligt bolagets hemsida.

– Många som ägt Teliaaktien sedan noteringen, "har lagt den i byrålådan" och försökt glömma bort för att det varit så bedrövlig kursutveckling. Problemet är att många varit enbenta och bara ägt Telia vilket man fått lida för, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

– Politiker är som folk är mest. Optimistiska ibland, naiva ibland. Då var man väldigt naiv. Telekomindustrin hade haft ett fantastiskt 90-tal men politiker förstod inte att det här var i sista minuten och att gå ut i en förtäckt folkbildning – det är att lura folk, säger Claes Hemberg om noteringen.

Stor möjlighet

För våren 2000 talades inte om att luras, snarare en strålande investeringsmöjlighet.

I städer sattes affischer upp med människor som ringde i mobiltelefoner och ropade "Nu" till en fiktiv bankrådgivare. Totalt satsade staten 30 miljoner kronor i annonskostnader, alla hushåll fick ett prospekt i brevlådan medan tidningarna fylldes av spekulationsartiklar om hur mycket småsparare skulle tjäna på att köpa och sälja omedelbart. Tipset, 4 000 kronor på 200 aktier.

– Tack och lov får banker och bolag inte använda sig av den typen av marknadsföring i dag. Det är helt uppenbart att människor inte var medvetna vad man tecknade. Staten gjorde en bättre exit än ett riskkapitalbolag och det är privatspararna som fått betala för det, säger Johanna Kull.

I huvudrollerna fanns Björn Rosengren, dåvarande näringsminister och Jan-Åke Kark, koncernchef. Den förstnämnde förekom gärna i debatten och uttalade sig om att han såg "det som positivt om aktien stiger 10 till 15 procent efter noteringen". Den sistnämnde axlade rollen som säljgeneral och besökte investerare för att övertyga dem.

Den 22 maj höll Rosengren och Kark pressträff där datum för börsnotering meddelades samtidigt som Stockholmsbörsen föll med 3,8 procent. Det kan ses som ett tecken i tiden som dock många då valde att inte se.

Aktiemarknaden var nämligen i gungning, tidigare på våren hade näthandelsföretaget Boo.com gått i konkurs i en spektakulär krasch och det som historiskt fick namnet IT-bubblan var nu på väg att spricka. Stockholmsbörsen skulle det visa sig nådde sin absoluta topp i mars, samtidigt som dåvarande statsministern Göran Persson i en intervju i Dagens industri gav rådet: "Köp mer aktier" och "börsen är aldrig övervärderad".

Sjönk kraftigt

Introduktionspriset kom till slut att hamna på 85 kronor och totalt 1,1 miljoner svenskar ägde nu aktier i Telia, för mer än hälften var det första gången man var aktieägare. Inledningsvis steg aktien något, som mest till 94 kronor men sedan kom fallet. På två år sjönk kursen hela 75 procent.

Med utdelningar och det faktum att ingen kunde teckna sig för mer än 200 aktier innebär att det ekonomiska bortfallet för enskilda småsparare inte speciellt högt. De långtgående konsekvenserna märks dock på ett annat sätt, påpekar Claes Hemberg:

– Det kom att påverka många människors syn på börsen och aktier. Än i dag är det många som tycker att det är farligt och fungerar dåligt bara för att man har Telia-aktier som man är missnöjd med.

I nuläget är det enligt Johanna Kull cirka en halv miljon småsparare som har aktien i sin portfölj. Och inför 20-årsjubileumet är nu frågan, den som varit med under hela ökenvandringen, ska man behålla eller sälja?

– Det beror helt på hur den övriga aktieportföljen ser ut men är det den enda aktien man äger – vilket det är för många – då tycker jag det är bättre att sälja och köpa fonder, alternativt investmentbolag för att få bättre spridning, säger Johanna Kull och fortsätter:

– Är man inte väldigt aktieintresserad ska man inte äga bolaget bara för att politikerna försökte få det till en folkaktie för 20 år sedan.

Tobias Österberg/TT

Börsnoteringen av Telia följdes av massiv reklamkampanj. Arkivbild.
Börsnoteringen av Telia följdes av massiv reklamkampanj. Arkivbild.
Fotograf: Tobias Röstlund
Dåvarande näringsministern Björn Rosengren och Jan-Åke Kark, koncernchef på Telia i samband med pressträffen när man meddelar första noteringsdagen för Teliaaktien. Arkivbild.
Dåvarande näringsministern Björn Rosengren och Jan-Åke Kark, koncernchef på Telia i samband med pressträffen när man meddelar första noteringsdagen för Teliaaktien. Arkivbild.
Fotograf: Michael Brannäs/TT
Telias vd Jan-Åke Kark i samband med att bolaget börsnoterades i juni 2000. Arkivbild.
Telias vd Jan-Åke Kark i samband med att bolaget börsnoterades i juni 2000. Arkivbild.
Fotograf: Rolf Höjer/TT
Telias vd fick en 'aktieportfölj' i form av ett akvarium med pirayor i av Stockholmsbörsen i samband med att aktien börsnoterades. Arkivbild.
Telias vd fick en "aktieportfölj" i form av ett akvarium med pirayor i av Stockholmsbörsen i samband med att aktien börsnoterades. Arkivbild.
Fotograf: Rolf Höjer/TT

FAKTA

Fakta: Telia resa från börsnoteringen till idag

I juni 2000 noterades Telia på Stockholmsbörsen. Bolaget var ett i raden av statliga bolag som nu såldes ut.

Introduktionskursen sattes till 85 kronor och inledningsvis steg aktien men redan efter halvår hade den tappat till 50 kronor.

Vd:n Jan-Åke Kark som varit med och lanserat själva börsintroduktion avgick i oktober och ersattes av Marianne Nivert.

Bolaget gick senare ihop med finska Sonera vilket i slutändan betydde kraftiga nedskärningar. Vd:n Anders Igel som ersatte Nivert fick gå trots stora vinster och ersattes i sin tur av Lars Nyberg 2007. Kort därefter inleddes dock en jättekris med avslöjanden om mutor och samarbete med regimen i Uzbekistan och Nyberg fick gå 2013. Den senaste vd:n, Allison Kirby tillträdde nu i maj och tidigare haft samma position hos konkurrenten Tele 2.

Inrikes

Lantbrukare: Nedskräpning och skrämda djur

Lennart och Titti Jöngren driver Grindtorps gård utanför Åkersberga norr om Stockholm. Vid ett tillfälle hittade de en familj som hade picknick på deras uppfart. 'De sa att de var där för att mata våra hästar och andra djur. De verkade tro att vi var en djurpark', säger Titti Jöngren.
Lennart och Titti Jöngren driver Grindtorps gård utanför Åkersberga norr om Stockholm. Vid ett tillfälle hittade de en familj som hade picknick på deras uppfart. "De sa att de var där för att mata våra hästar och andra djur. De verkade tro att vi var en djurpark", säger Titti Jöngren.
Fotograf: Claudio Bresciani / TT
Inrikes
Inrikes Under coronapandemin har allt fler börjat visats i naturen. Men nu larmar lantbrukare om att många inte vet hur de ska bete sig eller vad som är tillåtet i skog och på åkermark.
– I år har det varit helt hysteriskt. Vi fick flytta våra lamm eftersom folk inte kunde låta dem vara ifred, säger lantbrukaren Titti Jöngren.

Reserestriktioner, virusrädsla och hemarbete har gjort att fler än någonsin ger sig ut i naturen. Det ökade intresset för friluftsliv i närområdet är något som lantbrukarna Titti och Lennart Jöngren märkt av. De driver en gård utanför Åkersberga, norr om Stockholm, och odlar både grödor och håller djur.

– Man kan lugnt påstå att det blivit en tillökning av folk den senaste tiden. Det är givetvis jätteroligt att folk hittar ut i naturen, men för oss har det inneburit stora problem. Jag vet inte hur många barnfamiljer som jag fått säga till efter att de bara klivit rakt in där fåren betar för att klappa dem. De är som att de tror att vi är en djurpark, säger hon.

Fåren har tillsammans med lammen nu fått flytta till en mindre synlig hage eftersom de inte fick vara ifred.

– Det är helt okej att klappa fåren om de kommer fram själva, men de måste kunna få gå i väg när de vill och inte bli jagade. Om får blir stressade så lägger de sig ner och blir apatiska. Men många tror i stället att de njuter och fortsätter klappa. Till slut kan de dö av stressen, säger Titti Jöngren.

"Helt hysteriskt"

Hon berättar att Lennarts släkt har drivit gården i närmare hundra år. De är vana vid att upplysa folk om vad som gäller i naturen.

– Men i år har det varit helt hysteriskt. Jag fasar lite för den stora invasionen som brukar komma när sommarlovet tar fart. Sen vill jag poängtera att det inte är barnen som gör fel, de förstår precis när man förklarar för dem. Men det är föräldrarna som det inte går att prata med.

Det har till och med hänt att en familj bestämde sig för att ha picknick på familjens gårdsplan.

– Man bara gapar över fräckheten. När jag berättade att vi bor här, så kontrade de med att det inte satt några skyltar uppe och att "de inte visste". Jag tycker att det är ens förbannade skyldighet som vuxen att ta reda på vad som gäller. Är man osäker – låt bli.

"Förbannad och ledsen"

Även växtodlaren Lennart Nilsson, som driver två gårdar i Halland, märker att det är mer folk som är ute och rör sig runt och på fälten där han odlar sina grödor.

– Vi märker det på grund av skräpet. Det har blivit värre, med fler snusdosor och pappersnäsdukar som slängs här. Rent principiellt så är det helt förbjudet att gå på ett fält med en gröda. Man blir förbannad och ledsen, säger han.

Nedskräpningen kan få allvarliga följder, framförallt för djuren.

– Det är inte jättekul att plocka skräp efter någon annan, men det stora problemet är att skräpet kan blandas ihop med det vi skördar. Det mals sedan ner i djurens mat och skadar dem när de äter den, säger Lennart Nilsson.

Han tycker att det känns som att respekten från folk som rör sig i närheten av hans grödor har minskat den senaste tiden.

– Om folk går med försiktighet så är det oftast inga problem. Man kan gå i de hjulspår vi kört upp med traktorerna. Men går man hursomhelst så förstör man. En del kör till och med ut sina fordon på åkrarna eller trampar ner grödorna när de tar en selfie, säger Lennart Nilsson.

Sämre kunskap

Björn Galant, expert kring frågor gällande allemansrätt på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, tror att problemet grundar sig i att folk helt enkelt har sämre kunskap kring skogs- och lantbruk i dag.

– Många känner till allemansrätten, men det finns en konstig bild av vad som egentligen är tillåtet. Det är absolut inte tillåtet inom allemansrätten att gå på åkermark. Du får vistas i skog och mark – om du inte förstör och håller dig inom lagens gränser, säger han.

Att få i dag växer upp utan koppling till djur och natur ser han också som ett problem.

– Under andra världskriget bodde 80 procent av Sveriges befolkning inom jordbruket, resten i en stad. I dag är det i stället omvända siffror, vilket gör att färre förstår vad det innebär. Det är många som inte heller kopplar att grödorna på marken eller skogen de går i är en lantbrukares inkomst. Händer det något med den, så slår det direkt mot lantbrukarens plånbok och lönen blir mindre.

Öva på allemansrätten

På Naturvårdsverket har man fått indikation från länsstyrelserna i landet på att fler är ute i naturen. Länsstyrelserna sköter nationalparker och reservat och behöver nu lägga mer energi på underhåll.

– Överlag får de påminna lite mer om vilka regler som gäller. Det är nyttigt att folk kan komma ut och öva sina kunskaper kring allemansrätten, samtidigt är det givetvis viktigt att visa respekt för skogen och det brukade landskapet, säger Sanja Kuruzovic, handläggare för allemansrätten på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket jobbar för att upprätthålla en bra samverkan med markägare, länsstyrelser och kommuner i den här frågan.

– Jag tror det är en nyckelfaktor, att vi tillsammans sprida kunskaperna om respekt i naturen. Det finns utmaningar när fler ovana kommer ut i naturen, men vi måste komma ut och öva. Allemansrätten innebär inte bara rättigheter utan också skyldigheter. Vi måste alla vara lyhörda och förstå varandras perspektiv, säger Sanja Kuruzovic.

p

Carin Fock/TT

Titti och Lennart Jöngren på Grindtorps gård tycker det är tråkigt att de nu behövt flytta sina får eftersom de blivit stressade av alla nya besökare i naturen.
Titti och Lennart Jöngren på Grindtorps gård tycker det är tråkigt att de nu behövt flytta sina får eftersom de blivit stressade av alla nya besökare i naturen.
Fotograf: Claudio Bresciani / TT
Fåren gå på naturbete i genomgångshagar, där besökarna den senaste tiden blivit fler. 'Kommunen har varit behjälplig och satt upp skyltar. Fåren är där för att hålla landskapet fritt, de jobbar, och då kan de inte bli störda hela tiden', säger Titti Jöngren.
Fåren gå på naturbete i genomgångshagar, där besökarna den senaste tiden blivit fler. "Kommunen har varit behjälplig och satt upp skyltar. Fåren är där för att hålla landskapet fritt, de jobbar, och då kan de inte bli störda hela tiden", säger Titti Jöngren.
Fotograf: Claudio Bresciani / TT

FAKTA

Fakta: Så här ska du bete dig i naturen

Du får vistas i naturen, men det ska göras på ett respektfullt sätt.

Det går bra att tälta på många ställen, men tänk på att det i skyddade områden kan finns begränsningar. Allemansrätten kan vara utökad eller begränsad – kolla upp vad som gäller just där du är.

Att gå på odlad mark är förbjudet och ingår inte i allemansrätten.

Du måste också tänka på den privata sfären, gå inte för nära där någon bor. Här kan det vara bra att sätta sig in i den boendes situation. Hur nära hade du velat att folk kom om du bodde på samma ställe?

Allemansrätten ger ingen självklar rätt att elda. Det får bara eldas om det kan ske under säkra förhållandet. Det går snabbt för marken torkar upp, så använd iordningställda eldningsplatser och ha alltid vatten nära till hands.

Källa: Naturvårdsverket

Utrikes

Trudeau knäböjde mot rasism och polisvåld

Kanadas premiärminister Justin Trudeau ställde sig på ett knä för att visa sitt stöd till de demonstranter som protesterar mot rasism och polisbrutalitet.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau ställde sig på ett knä för att visa sitt stöd till de demonstranter som protesterar mot rasism och polisbrutalitet.
Fotograf: Sean Kilpatrick/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tusentals demonstranter som samlats utanför Kanadas parlament för att protestera mot rasism och polisbrutalitet fick under fredagen sällskap av premiärminister Justin Trudeau.

I åtta minuter och 46 sekunder, lika länge som en polisman tryckte sitt knä mot George Floyds nacke, stod Trudeau tyst på knä tillsammans med övriga demonstranter, rapporterar CBC News.

Premiärministern anslöt sig till folksamlingen iklädd svart munskydd och omgavs av säkerhetsvakter. Han lyssnade på talarna och gick flera gånger ner på knä och lade handen på hjärtat, en gest som i USA används för att demonstrera mot polisvåld att rasism mot svarta.

Demonstrationen anordnades till stöd för de omfattande protesterna i USA efter Floyds död förra veckan. Premiärministern höll en "Black lives matter"-tröja och jublade och applåderade tillsammans med demonstranterna, men talade inte själv.

– Alldeles för många kanadensare känner rädsla och ångest vid åsynen av poliser, sade Trudeau vid sin dagliga presskonferens tidigare under dagen och fortsatte:

– De senaste veckorna har vi sett många kanadensare som plötsligt kommit till insikt om att den diskriminering som många av våra medborgare utsätts för måste upphöra.

I tisdags uppmärksammades Trudeau för att ha stått tyst i 20 sekunder efter att ha fått en fråga från en journalist om USA:s president Donald Trumps hot om att använda militären mot demonstranter. Efter den till synes långa betänketiden sade premiärministern till slut:

– Vi ser alla med förskräckelse och bestörtning vad som händer i USA. Nu är det dags att lyssna, förena människor och lära oss om de orättvisor som fortsätter, trots att det har gjorts framsteg under flera år och decennier.

Kultur och nöje

Konstfacksdesign väcks till liv av regnet

'Rainwaves' är en ljudskulptur i rostfritt stål. Pressbild.
"Rainwaves" är en ljudskulptur i rostfritt stål. Pressbild.
Fotograf: Erik Vallbo
Kultur och nöje
Kultur och nöje Som sitt slutprojekt vid Konstfack skapar studenten Erik Valbo objekt som vaknar till liv när det regnar. Han hoppas att verken "Rainwaves" och "Raindance" ska föra oss närmre naturen.

– Vi har blivit bortskämda med att vi kan sätta på AC när vi behöver fräsch luft och kranen när vi behöver vatten. Människan har tappat kopplingen till regnvatten. Det jag vill göra är att få oss att omvärdera det och skapa en positiv upplevelse, där vi kan se regn i ett nytt ljus, säger han.

Lyssna till musiken

Hans ena slutprojekt under utbildningen, "Rainwaves", är en ljudskulptur i rostfritt stål som samlar upp regnvatten och ger det riktning nedåt i en regntrappa. Den som tar del av verket ska kunna ställa sig under skulpturen och lyssna till musiken som regndropparna skapar.

– När regnvattnet slår mot membranen spelas olika toner. Jag ville väcka en nyfikenhet kring vad som händer, utan att man förstår direkt exakt hur det går till.

"Raindance" är en ljuslykta av handblåst glas. När regnet samlas i den blir den en levande optisk lins som via lampans sken gör en ljusprojektion på marken. Erik Vallbo har samarbetat med Göteborgs Stads projekt "Rain Gothenburg" och utgått från Seminarieparken i Göteborg.

– Jag var där och upplevde parken, pratade med människor som gick genom den och det jag tog med mig var att det är en väldigt mörk park som upplevs lite läskig på natten. Det regnade förstås när jag var där och det fanns inget ställe att ta skydd, säger han.

"Sätter i gång magin"

Än så länge finns "Rainwaves" och "Raindance" i Konstfacks popup-utställning Off-site i Lusthuset i Spökparken i Stockholm. Förhoppningen är dock att ljudskulpturen ska kunna byggas ut och kanske visas i Göteborg nästa år, vid stadens jubileum.

– Det roligaste har varit att jobba med något man inte kan kontrollera. Det är regnet som sätter i gång magin, säger Erik Vallbo.

Ann Edliden/TT

Regndropparna skapar musik i 'Rainwaves'. Pressbild.
Regndropparna skapar musik i "Rainwaves". Pressbild.
Fotograf: Erik Vallbo
'Raindance' blir en optisk lins som gör regnets rörelser till ett konstverk. Pressbild.
"Raindance" blir en optisk lins som gör regnets rörelser till ett konstverk. Pressbild.
Fotograf: Erik Vallbo

Sport

"Ansvarsfullt" målfirande i allsvenskan

Så här ska det inte se ut när allsvenskan startar. Arkivbild.
Så här ska det inte se ut när allsvenskan startar. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Sport
Sport Avhållsamt målfirande – ett nödvändigt spel för gallerierna?
Det anser lagläkaren Sverker Nilsson – som inte tycker det behövs något förbud mot omfamningar i allsvenskan.
– Att kramas är ju ingenting som är smittfarligt om man är frisk – men det ser ju inte bra ut om man tv-sänder detta, säger han.

När fotbollsallsvenskan för herrar drar i gång nästa vecka blir det under minst sagt annorlunda premisser.

Spelare, ledare, arrangörer, medierepresentanter och andra som kommer närvara på de allsvenska arenorna måste följa ett medicinskt regelverk, framtaget av svensk fotboll, med syfte att begränsa smittspridningen.

Något som dock saknas är restriktioner gällande målfirande. Det har varit omdiskuterat i framför allt tyska Bundesliga där spelarna – i olika hög utsträckning – rättat sig efter den uttalade uppmaningen att inte vidröra lagkamrater annat än med armbågar och fötter.

I svensk fotboll är det i stället eget ansvar och sunt förnuft som gäller.

– Varje lag får hitta sitt sätt för hur man ska fira. Det är inte tal om att kramas, pussas eller någonting sådant utan det får ju också göras på ett ansvarsfullt sätt, säger Sverker Nilsson som sitter i Svenska fotbollförbundets medicinska kommitté och är lagläkare i Falkenbergs FF.

"Får inte överdriva"

Han fortsätter:

– Varje lag får hitta en modell för hur detta ska fungera på ett bra sätt. Vi får inte överdriva saker och ting, vi pratar faktiskt om friska elitidrottare.

I regelverket ingår att varje spelare före match ska fylla i ett hälsoformulär – och vid tecken på symptom blir det inget spel.

Sverker Nilsson känner sig trygg med att endast friska spelare kommer vistas på planerna och anser att försiktighetstänket runt målfirande mest handlar om symbolik.

– Kramas man som fotbollsspelare efter en match, om man är frisk, så är det ju ingenting som är smittfarligt – men det ser ju inte bra ut om man tv-sänder detta. Man får titta på hur folk i övrigt reagerar i samhället. Det gäller att föregå med gott exempel i tv. Det finns en socialmedicinsk aspekt att ta hänsyn till, inte bara spelarnas hälsa, säger han.

Berg: Håll avstånd

En som håller med är Djurgårdens Erik Berg. Han är av uppfattningen att signalvärdet som återhållsamt målfirande medför inte ska underskattas.

– Det tror jag absolut är viktigt. Även om vi börjar spela matcher nu så är det ändå en pandemi som pågår. Vi är viktiga förebilder så det gäller att fortsätta hålla distans och vara noggranna. Detta är långt ifrån över, säger 31-åringen.

Svenska mästarklubben Djurgården har enligt mittbacken inte lyft frågan om hur de ska uppföra sig när de gjort mål under den kommande, starkt viruspräglade, allsvenska säsongen.

"Ibland försvinner förnuftet"

Men kramar och fysisk kontakt lär det ändå inte bli tal om, tror Berg.

– Nej, man får hålla sig på avstånd.

Inte heller hos guldutmanaren Malmö FF finns en uttalad hållning i frågan – och lagets stjärnmittfältare Anders Christiansen, 29, vågar inte utlova att han kommer hålla känslorna i styr om hans lag slår till med ett viktigt mål.

– Man ska också komma ihåg att vi är som alla andra också. När du spelar match spelar du med adrenalin och på känsla, ibland försvinner också förnuftet. Det får man också respektera – att vi är människor också, men självklart ska vi vara förebilder så mycket det går, säger han.

Pelle Strandman/TT

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Utdrag från fotbollens regelverk

+ Klubbläkarens viktiga roll

Hemmalagets läkare tar emot och granskar på matchdagen självskattningsformulär som fyllts i av spelare, ledare och matchfunktionärer. Läkaren godkänner vilka som är behöriga att anländas och vistas på arenan. Samma procedur genomför bortalagets läkare som sedan rapporterar till hemmalagets läkare, som i sin roll som matchläkare fastställer vilka spelare och ledare som är behöriga att delta i matchen.

+ Ankomst till arenan

Separat ankomst för lagen, med en tidsintervall på minst 15 minuter. Säkerhetsavstånd på två meter hålls.

+ Områden med begränsad tillgång

Gäller uppvärmningsytor, avbytarbänkar, ytor för behandling av skadade spelare, bårpersonal och första hjälpen, avgränsade områden för lagen samt matchfunktionärer vid ankomst och hemfärd, endast ett område för inpassering för övrigt behöriga, ledningsrum med tillhörande säkerhetsfunktioner, tv-produktion, pressrum, intervju- och mixad zon för journalister och fotografer.

+ Sanitära riktlinjer

Toaletter städas noggrant inför varje match och ska som minst ska innehålla tvål eller handsprit, möten hålls i väl tilltagna rum där säkerhetsavstånd på två meter kan hållas, ingen lineup, inga maskotar eller eskorter, ingen lagfotografering, inga handhälsningar.

+ Transporter

Ledare, spelare och funktionärer rekommenderas att transporteras individuellt direkt till och från arenan, helst med eget transportmedel, annars rekommenderas resa med halvfulla bussar med en person på varje dubbelsits och om möjligt på varannan rad. Flyg kommer bara att bli aktuellt i ett fåtal fall.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Bolsonaro hotar att lämna WHO

Brasiliens president Jair Bolsonaro vinkar till anhängare utanför presidentpalatset i huvudstaden Brasilia.
Brasiliens president Jair Bolsonaro vinkar till anhängare utanför presidentpalatset i huvudstaden Brasilia.
Fotograf: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolsonaro öppnar för att Brasilien kan komma att lämna Världshälsoorganisationen (WHO).

– USA har lämnat WHO och vi kollar på det, i framtiden. Antingen genomför WHO sitt arbete opartiskt, eller så lämnar vi också, säger han till journalister utanför presidentpalatset.

Uttalandet kommer efter WHO:s varning till latinamerikanska länder att inte lätta på de rådande virusrestriktionerna för snabbt.

– Epidemin i Latinamerika är djupt, djupt oroande, säger Margaret Harris, talesperson för WHO.

Organisationen har satt upp sex kriterier som bör uppfyllas innan länder börjar lätta på sina restriktioner.

– En av dem förväntas vara att smittspridningen minskar, säger Harris.

I Latinamerika sker emellertid just nu den största ökningen av konstaterat smittade, med Brasilien och Mexiko i täten. Brasilien har den tredje högsta dödssiffran i världen, med drygt 34 000 avlidna, efter att ha passerat Italien i torsdags. Dessutom har dödsfallen till följd av covid-19 ökat snabbt i landet de senaste dagarna.

Trots det fortsätter Bolsonaro att propagera för att landets delstater snarast lättar på restriktionerna som införts för att stoppa spridningen av viruset, eftersom han anser att de ekonomiska förlusterna är värre än hälsorisken med covid-19.

Sammanlagt har minst 1,1 miljoner människor smittats i Latinamerika, där pandemin även har accelererat i Peru, Colombia, Chile och Bolivia.

Skurup

Olaga intrång att gå in på förskolor kvällar och helger

En man och en kvinna i uniform på en trappa.
Magnus Weberg (M) och Sara Schön på trappan till polishuset i Sjöbo.
Fotograf: Catharina Nilsson
Skurup
Sjöbo Polismyndigheten och Sjöbo kommun gör gemensam sak och försöker stävja skadegörelse och nedskräpning på kommunens förskolor i sommar.
– Hjälp polisen att hålla koll, säger vikarierande kommunpolis Sara Schön och kommunstyrelseordförande Magnus Weberg (M) fyller i:
– Visa intresse för vad era barn sysslar med. Tillsammans kan vi lösa det här.

Det har periodvis varit mycket skadegörelse och nedskräpning på förskolorna i Sjöbo kommun under den senaste tiden. Framför allt i tätorten och i synnerhet på förskolan Lillgården. Där satte kommunen upp skyltar under tidiga våren om att det är förbjudet att beträda området och strax innan påsk utökade kommunen med kameraövervakning.

– Det har lett till att vi har två aktiva utredningar rörande Lillgården. Vi har film att titta på, berärättar Sara Schön.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Poliskåren anklagas för övervåld i Kenya

En väggmålning i Kenyas huvudstad Nairobi visar den kravallpolis som sågs sparka en medvetslös man upprepade gånger under en demonstration i landet 2016. Nu kommer nya larm om polisövervåld. Arkivbild.
En väggmålning i Kenyas huvudstad Nairobi visar den kravallpolis som sågs sparka en medvetslös man upprepade gånger under en demonstration i landet 2016. Nu kommer nya larm om polisövervåld. Arkivbild.
Fotograf: Brian Inganga/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utegångsförbudet i Kenya har fått dödlig utgång för vissa medborgare – men inte på grund av coronaviruset – utan på grund av polisvåld.
Sedan utegångsförbudet trädde i kraft i mars har 15 personer dödats och 31 personer skadats i samband med polisingripanden.

Organisationen Ipoa, som bland annat granskar polisväsendet i det östafrikanska landet, uppger att man hittills har fått in 87 anmälningar mot polisens agerande sedan det landsomfattande utegångsförbudet infördes på grund av coronapandemin i slutet av mars.

Anmälningarna gäller allt från rån och sexuella övergrepp till misshandel och våldsanvändande med dödlig utgång. Brott som poliser ska ha utsatt medborgare för om de ansetts bryta mot utegångsförbudet.

Skarp HRW-kritik

"Efter preliminära utredningar så kan 15 dödsfall och 31 fall då offren skadats kopplas direkt till polisens agerande under deras arbete med att säkra efterlevandet av utegångsförbudet," skriver det oberoende organet i ett uttalande.

Människorättsorganisationen Human Right Watch (HRW) kritiserade redan i april den kenyanska polisen för hur den agerade under utegångsförbudet, ett förbud som enligt HRW införlivats på ett "kaotiskt och våldsamt sätt från första början."

Organisationen uppger att polisens metoder bland annat har varit att sparka, piska och skjuta tårgas på de som polisen anser har agerat i strid med förbudet.

Sköts ihjäl på balkong

HRW beskriver bland annat ett fall när en 13-årig pojke som stod på sin balkong sköt till döds när polis tvingade bort människor från gatan nedanför. Ett annat fall som tas upp är en grönsaksförsäljare i den västkenyanska Kakamega-provinsen som dog efter att ha beskjutits med tårgas.

"Polisbrutalitet är inte bara brottsligt, det är också kontraproduktivt när det kommer till att förhindra virusets spridning," skriver människorättsorganisationen i ett uttalande om händelserna.

En beväpnad polis under en protest i Kenyas huvudstad Nairobi där flera fall av polisövervåld anmälts den senaste tiden. Arkivbild.
En beväpnad polis under en protest i Kenyas huvudstad Nairobi där flera fall av polisövervåld anmälts den senaste tiden. Arkivbild.
Fotograf: Brian Inganga/AP/TT
NÄSTA ARTIKEL