Lagfarter SkD

69-åring ny ägare till äldre villa i Röstånga

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Fastigheten på adressen Rundelsgatan 8 i Röstånga har fått en ny ägare. Köpare är Nils Ronny Nilsson, 69 år, från Hässleholm och säljare är Nils Harry Franzén. Köpet blev klart i februari 2020 och priset blev 850 000 kronor. Byggår för huset är 1928 och boarean är 130 kvadratmeter.

I januari såldes ett annat hus precis i närheten, på Bryggaregatan 16. Där såldes ett 137 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 2 625 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Regeringen lovar bredare coronatestning

Socialminister Lena Hallengren (S).
Socialminister Lena Hallengren (S).
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen lovar nu en bredare coronatestning och smittspårning.
Bland annat ska alla med symtom erbjudas kostnadsfri provtagning.

Socialminister Lena Hallengren (S) aviserade den ändrade testningsstrategin på torsdagen. Den ska bygga på en överenskommelse mellan staten och regionerna, som dock ännu inte är tecknad.

– Det finns en samsyn om att så många som möjligt med symptom efter medicinsk bedömning ska testas, säger Hallengren.

Nuvarande testning har hittills inte kommit upp i förväntad omfattning. Den har framförallt inriktats på vårdpersonal, patienter och äldreboenden.

Nu ska inte längre prioritetsgrupperna vara styrande för testningen.

– Symtom och behov av smittspårning ska vara vägledande, säger Hallengren.

Pengar garanteras

Regeringen hoppas också få fart på testningen genom att vara tydlig med att staten ska stå för regionernas kostnader. Bedömningen är att ytterligare 5,9 miljarder kronor kommer att behövas utöver en tidigare meddelad miljard.

När den bredare testningen ska vara igång nämndes inte på presskonferensen. Inte eller hur många tester som ska utföras.

Det blir upp till regionerna att bestämma hur den bredare testningen ska arrangeras. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) nämner drive in-testning och möjlighet att beställa hem test kit för egenprovtagning. Tanken är att proverna sedan ska hämtas med budbil för att tas till laboratorium för analys.

En oklarhet är om de ska krävas läkarutlåtande eller något annat för att en person med symptom ska få testas.

Mer smittspårning

En av statens nya miljarder ska gå till en satsning på smittspårning. Folkhälsomyndigheten bedömer att allt fler regioner nu går in i en "senpandemisk" fas där smittspridningen går långsammare.

– I den fasen kan man sträva efter att hitta alla smittade och därför är en omfattande testning och smittspårning helt central, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

– Visar det sig att man har covid-19, det vill säga får ett positivt testresultat, då påbörjas ett smittspårningsarbete och man kan få individuellt utformade förhållningsregler.

De statliga medlen kan regionerna till exempel använda till personal och utbildning för att utföra smittspårning. Varifrån personalen ska tas i från framgick inte på presskonferensen, men ett nationellt "utbrottsteam" ska sättas upp. Det ska stödja regioner i smittspårning och utredning av covid-19-fall.

Test mot avgift

En tredje del i den ändrade strategin är att bygga upp en storskalig serologisk testning. Det kallas även för antikroppstestning. Den ska ge svar på om en person haft covid-19.

Regeringen vill att regionerna så småningom erbjuder befolkningen en sådan test mot vanlig patientavgift.

– Som ett av de första länderna erbjuder vi bred serologisk testning, säger Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.

Testningen av antikroppar ska ske i hela landet. Carlson betonar dock att det är en svår fråga hur den enskilde ska förhålla sig till testresultatet, men mer besked om det kommer inom kort

I första hand kommer antikroppstestningen att gälla vård- och omsorgspersonal i sjukvården och äldreomsorgen och andra med samhällsviktiga yrken.

– Det finns också anledning att successivt breda detta till de som känner att man har behov för det, säger Carlson.

Han framhåller att det inte ska ersätta uppmaningarna om social distansering och andra åtgärder för att begränsa smittan.

Staffanstorp

Sänker kyrkoavgiften

Staffanstorp
STAFFANSTORP Majoritetspolitikerna i S:t Staffans församling i Staffanstorp vill sänka kyrkoavgiften från och med 2021.

Nomineringsgrupperna Borgerligt Alternativ och Socialdemokraterna, som tillsammans har majoritet i kyrkofullmäktige i S:t Staffans församling, kommer i november när det är dags att fastställa nästa års budget att föreslå en sänkning av medlemsavgiften, det vill säga kyrkoavgiften, med fem öre (från 87 till 82 öre).

– Från Borgerligt Alternativ anser vi att vi inte ska ta ut mer i kyrkoavgift än vad som behövs och när vi nu ser de ekonomiska effekterna av pandemin för hushållen är det bra om vi kan sänka kyrkoavgiften, säger Sune Cederpil (BA).

– Socialdemokraterna är av samma uppfattning och när vi nu efter många år av god ekonomisk förvaltning ser en möjlighet, tycker vi att en sänkning av kyrkoavgiften är en bra och välkommen insats för församlingens medlemmar, säger Björn Stigborg (S).

Enligt Björn Stigborg finns nu en majoritet i kyrkofullmäktige för en sänkning. Förslaget läggs fram för budgetberedningen och ska sedan även behandlas av kyrkoråd och kyrkofullmäktige. Går det igenom införs sänkt avgift från 1 januari 2021

Opinion

Snillrikt av Boris Johnson

Opinion
Opinion

Det är inte ofta politiska förslag kan betecknas som genialiska, men häromdagen såg ett sådant dagens ljus i Storbritannien.

När Hongkong förlorade sin status som en brittisk koloni tecknades ett avtal mellan Storbritannien och Kina om att jättestaden skulle få bevara sin självständighet långsiktigt. Men Kina har alltmer stärkt sitt grepp om Hongkong och har nyligen färklarat att man vill införa en nationell säkerhetslag som beskär friheten för hongkongborna. Det bryter mot avtalet och riskerar att staden alltmer blir en del av kommunistkina med begränsning av invånarnas frihetsgrader.

Häromdagen kom premiärminister Boris Johnsons svar. Hongkongbor som vill lämna staden och flytta till Storbritannien kan få göra det om Kina gör verklighet av sina planer. Det kan innebära att uppemot 3 miljoner Hongkongbor får bli britter.

Utspelet är förstås taktiskt. Men det har också en kärna av krass intressepolitik. Hongkongborna är enormt driftiga och flitiga. Dessutom är de mycket välutbildade, inte för inte brukar skolbarn i staden prestera i världstopp när det gäller PISA-mätningarna om elevers kunskaper. Om stora mängder Hongkongbor flyttar till Storbritannien får landet en enorm påfyllning av intellektuellt kapital som kommer att lyfta landet som välfärdsnation med toppkrafter inom områden som forskning, industri och tjänstesektorn. Dock finns en hake, att inte Kina stänger Honkongs gränser för de som vill flytta.

Inrikes

"Polisen vill inte se strukturellt problem"

John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defender. Arkivbild.
John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defender. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Återkommande exempel på rasism och etnisk profilering hos polisen även här i Sverige – händelserna i USA väcker så starka känslor att tusentals svenskar ger sig ut för att demonstrera. Men från polisens sida vill man inte gärna se något strukturellt problem, enligt Civil Rights Defenders.

Onsdagens demonstration för Black Lives Matter i Stockholm drog tusentals till centrala staden, trots smittrisk och restriktioner. Det visar att det finns ett starkt tryck i frågan, enligt John Stauffer, chefsjurist hos människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Det som händer i USA rör upp känslorna även här, menar han.

– Det finns en stark känsla hos många utifrån egna erfarenheter att de utsätts för diskriminering och etnisk profilering, säger han till TT.

Många utsätts för kontroller, som de upplever bara har med hudfärg och etnicitet att göra, förklarar han.

– Det finns flera konkreta exempel på rasism hos polisen, som romregistret i Skåne 2013, där nästan 5 000 romer registrerades och där domstol slagit fast att det var enbart på etnisk grund. Och så har vi projektet Reva under 2013, där det gjordes inre utlänningskontroller och människor stoppades utifrån sitt utseende, säger han.

Särskild utsatthet

Upploppen i Husby lever också kvar i minnet hos många, enligt Stauffer. Där blev ett polisingripande där polisen sköt ihjäl en person den tändande gnistan för en rad upplopp, som också visade ett misstroende mot polisen, berättar han.

– Det finns efter de här händelserna erfarenheter av särskild utsatthet. Det är det som skapar det här stora engagemanget.

Civil Rights Defenders gjorde 2017 en akademisk studie tillsammans med Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet av etnisk profilering inom polisen, berättar han. Den visar på att många personer har erfarenhet av att regelbundet stoppas och kontrolleras bara utifrån hudfärg och etnicitet.

– Poliser deltog i arbetet med studien, men när vi sökt dialog med polisen efteråt för att diskutera frågorna på seminarier så har det varit svårt. Polisen både bekräftar problemen och förnekar dem. De säger att det finns enskilda rötägg, men vill inte se något strukturellt problem.

Tyst polisledning

Polisförbundet har dock varit mer öppet för diskussion än polisledningen, Civil Right Defenders har velat presentera slutsatserna av studien för rikspolischefen och polisledningen, men inte fått något gehör, säger John Stauffer.

– Ett första viktigt steg är att polisledningen accepterar att det finns ett problem och säger att detta är viktigt att jobba med.

Sverige, och svensk polis, har uppmanats av FN-organ vid två tillfällen helt nyligen att ta tag i frågor som rör polisens profilering, berättar han.

– I januari i år fick Sverige krav på sig från FN:s råd för mänskliga rättigheter att arbeta mot etnisk profilering inom polisen, och en rapport från FN:s rasdiskrimineringskommitté från 2018 tog också upp detta. Vi arbetar aktivt för att få polisen att engagera sig i det här, men det är klart att ett bredare engagemang som den här demonstrationen skapar ett tryck, säger John Stauffer.

TT har sökt rikspolischefen Anders Thornberg. Han vill inte uttala sig muntligt, men skriver på polisens hemsida: "Vi förstår att många känner ett stort engagemang i denna fråga. För svensk polis är det självklart att stå upp för alla människors lika värde. Vi har ett aktivt likabehandlingsarbete och arbetar sedan många år tillbaka med särskilda taktiker i våra möten med allmänheten. Det bygger på kommunikation och dialog. Att använda fysiska åtgärder är den yttersta åtgärden".

"Måste minimeras"

Tomas Rosenberg, polismästare och HR-chef på Polismyndigheten, låter sig däremot intervjuas.

– Min uppfattning är att det inte finns något strukturellt problem med rasism inom polisen. Däremot enskilda händelser, som måste minimeras, säger han till TT.

Visst, polisen kan bli bättre på att förklara varför insatser görs, det ökar förståelsen hos allmänheten, enligt Rosenberg.

Men likabehandling, och att värna mänskliga rättigheter, är polisens viktigaste uppgift, förklarar han, och understryker att det görs mycket arbete inom polisen kring detta. Både när det gäller ledarskap och i regelbundna diskussioner hos poliserna.

– Metoo var en bra lyftkran, vi började prata kultur inom polisen. I grunden är vi en organisation som slår vakt om mänskliga rättigheter.

TT: Vad tänker ni göra inom polisen efter den här stora demonstrationen?

– Vi upplever inte att vi har några strukturella problem. Men det är jätteviktigt att vi jobbar med de här frågorna och den interna kulturen. Vi måste vara extra bra på de här frågorna eftersom det är vi som ska värna demokratin, säger Tomas Rosenberg.

Johanna Cederblad/TT

Inrikes

Fritt fram för Sverigeresor i sommar

Statsminister Stefan Löfven (S) och socialminister Lena Hallengren (S) vid regeringens pressträff om ändringar i reserestriktionerna.
Statsminister Stefan Löfven (S) och socialminister Lena Hallengren (S) vid regeringens pressträff om ändringar i reserestriktionerna.
Fotograf: Sören Andersson/TT
Inrikes
Inrikes Från och med den 13 juni blir det fritt fram för resor inom Sverige för den som är symtomfri. Det beskedet lämnar statsminister Stefan Löfven (S) vid en presskonferens.

– Från och med den 13 juni bedöms symtomfria personer kunna resa i Sverige, säger Stefan Löfven.

Anledningen till att restriktionerna nu ändras är enligt Löfven att pandemisituationen i Sverige har förbättrats.

– De senaste veckorna har antalet människor som vårdas på sjukhus och som intensivvårdas minskat, säger han och fortsätter:

– Det innebär att Sverige är på väg in i ett bättre läge.

Varit begränsat

Coronapandemin har begränsat svenskarnas rörlighet inte bara i världen utan också inom landet. I början av pandemin avrådde myndigheterna från icke nödvändiga resor för att minska smittspridningen i landet.

Sedan i maj gäller att resor som motsvarar max två timmar med bil från hemorten får göras under vissa förutsättningar. Rekommendationen har dock varit att tänka igenom om en resa inom Sverige alls är nödvändig.

Men i takt med att sommaren närmat sig har önskemål om ökad rörlighet, åtminstone inom Sverige, växt sig allt starkare både från den hårt pressade besöksnäringen och semestersugna svenskar. Och nu kommer alltså det efterlängtade beskedet från regeringen.

Inte över

Vice statsminister Isabella Lövin (MP) inskärper att de hävda restriktionerna inte innebär att pandemin är över i Sverige.

– Även om vissa restriktioner nu lyfts innebär det absolut inte att livet återgår till det normala, säger hon.

– Viktiga restriktioner kommer att ligga fast, till exempel besöksförbudet på äldreboenden.

Inte slappna av

Även om det finns tecken på att pandemin mattas av på vissa ställen betyder det inte att vi kan slappna av, säger socialminister Lena Hallengren (S).

– Folkhälsomyndigheten bedömer att inrikes resor som genomförs av symtomfria personer kan tillåtas om man tar tydligt ansvar och håller avstånd, säger Hallengren.

– Ni som ger er ut och reser behöver ta ansvar. Trängsel är inte acceptabelt, säger hon vidare.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson trycker på vikten av att fortsätta att hålla avstånd för att minska risken för smittspridning.

– Ett ökat resande får inte innebära att man släpper på den sociala och fysiska distanseringen, säger han.

Om inte detta sker får vi problem, betonar han.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Opinion

Tragiskt sista inlägg från Borgström

Opinion
Opinion

För någon vecka sedan dog advokaten och tidigare jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Han var en av våra mest kända advokater och förekom flitigt som kommentator i radio och TV i en rad sammanhang. En sak som gjorde honom mycket känd och senare kontroversiell var när han agerade försvarsadvokat för Thomas Quick som åtalades för 8 mord och senare också erkände ytterligare tio. Jag minns de åren väl på 1990-talet, där det utbröt en seriemördarhysteri. Stämningen i den allmänna debatten var helt hysterisk, det fanns något slags fascination över tanken att också vi i Sverige fått en riktig seriemördare och inte minst medierna bidrog med sin bevakning till att pumpa upp stämningen. Dessvärre föll också enskilda åklagare och poliser för lockelsen att ta fast en riktigt kuslig seriemördare, dessutom en som vid förhör älskade att ta på sig nya mord.

Från första stund ringde varningsklockor i mitt huvud, jag var en av ytterst få i svensk press som skrev kritiskt kring mordmisstankarna och domarna. Tre saker påverkade mig starkt. Den ena var att mamman och styvfadern till ett av pojkoffren inte trodde på Quicks erkännande utan med stöd av advokat Pelle Svensson väckte enskilt åtal. Den andra var att Leif GW Persson och Jan Guillou i övertygande artiklar sågade tanken på att Quick var en seriemördare. Den tredje var bristen på logik i misstankarna t.ex att Quick var starkt sexfixerad men mördade såväl unga pojkar som flickor och ett vuxet holländskt par. Dessutom var den tekniska bevisningen ohållbar och Quicks erkännanden kom under stark medcinpåverkan.

Till det märkligaste hörde att Claes Borgström som skulle försvara Quick istället ansåg honom skyldig och direkt motarbetade sin klients intressen. Efter sin död fick han en debattartikel publicerad där han fortfarande hävdar att Thomas Quick var skyldig. Jag är inte kritisk till publiceringen men tycker det är ytterst tragiskt när begåvade människor blir så fanatiska i sin övertygelse att de inte kan se sig själva på distans utan hävdar sin åsikt långt utöver det rimligas gräns.

Lars J Eriksson

Sport

Zlatanstatyn blir kvar i Malmö

Zlatanstatyn blir kvar i Malmö, trots önskan från vissa om att skicka den till Stockholm. Arkivbild.
Zlatanstatyn blir kvar i Malmö, trots önskan från vissa om att skicka den till Stockholm. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Sport
Sport

Nu är det klubbat. Statyn av Zlatan Ibrahimovic, som har vandaliserats flera gånger, ska efter reparationer bli kvar i Malmö, skriver Sydsvenskan. Däremot är det inte bestämt exakt var den ska stå.

Kommunstyrelsen i Malmö går på arbetsutskottets förslag och säger nej till en Stockholmsflytt enligt ett medborgarförslag. Bara Sverigedemokraterna röstade för en flytt till huvudstaden.

Kravet att statyn skulle lämna Malmö kom då det i slutet av november blev känt att Malmö FF-legendaren Ibrahimovic hade blivit ny delägare i Stockholmslaget Hammarby.

– Oavsett vad man tycker om Zlatans relation till MFF och hans nya åtagande kopplat till allsvenska klubbar kan ingen ta ifrån honom att han har en idrottslig karriär och prestation som fotbollsförbundet vill hylla, och att han har en koppling till Malmö. Jag ser att det är många som vill synliggöra det, säger kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), till tidningen.

Sport

Klart för fotbollsmatcher i lägre divisioner

Lägre fotbollsserier kan starta i mitten av juni om reserestriktioner ändras. Arkivbild.
Lägre fotbollsserier kan starta i mitten av juni om reserestriktioner ändras. Arkivbild.
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Sport
Sport De lägre divisionerna i fotbolls-Sverige har fått klartecken att inleda fotbollssäsongen i mitten av juni.
Detta står klart efter att regeringen beslutat att häva reserestriktionerna på två timmars färd i landet.

Elitidrotten har redan fått klartecken – och nu har även idrott på lägre nivå möjlighet att återuppta sin verksamhet i större utsträckning, trots den pågående coronakrisen.

På torsdagseftermiddagen meddelade regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten att reserestriktionerna på två timmars färd från och med den 13 juni kommer hävas för symptomfria personer i landet.

– Det här gäller så länge som människor tar ansvar och följer råd om social distansering, men också så länge myndigheter och kommuner vidtar åtgärder för att smittspridningen inte ska öka, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Beskedet innebär att fotbollsserierna på lägre nivå, division 2 och 3 för herrar och division 1 för damer, kan komma i gång i mitten av juni.

Svenska fotbollförbundet (SvFF) meddelade tidigare under dagen att en upphävning av de nuvarande riktlinjerna kring resor var ett måste för att fotbollssäsongen på lägre nivå skulle kunna återupptas inom ett par veckor.

NÄSTA ARTIKEL