Opinion

Det ska vara yttrandefrihet på våra akademier

Opinion
Opinion Studenter ska naturligtvis ha samma yttrandefrihet

Jurister vid Centrum för rättvisa JO-anmäler Sveriges lantbruksuniversitet för att belysa att svenska lärosäten brister i respekt för sina studenters yttrandefrihet. Veterinärstudenten Felicia Hogrell skrev på Expressens debattsida om att hon upplevt svenska slaktmetoder som inhumana när hon som student fick följa grisarnas sista timmar i livet på ett svenskt slakteri. Hogrell menade i texten att svenska grisar far mer illa under slakt än konsumenterna nog tror. Hon är inte den enda som påpekat det. I veterinären Lina Gustafssons bok Rapport från ett slakteri skildras en nästan oförklarlig grymhet. Varför får grisarna ingen mat? Varför slår man dem på vägen till slakt? Varför väljer vi i landet som skryter med human djurhållning att bedöva grisar på ett sätt som gör att de får skrika i smärta och ångest. Var är den berömda svenska djuromsorgen när det viktigaste är att grisen vi lägger på tallriken inte får kosta något?

Att en veterinärstudent slår larm om att hon sett något som inte är i enlighet med god djuromsorg tyder på att hon tar sin utbildningen och sitt kommande yrke på allvar. Hon gör svenska konsumenter en tjänst genom att ge dem information som hjälper dem att avgöra om de vill äta gris på de här villkoren, eller vill använda informationen till att säga nej och kräva bättre villkor för djuren de ska äta.

Hogrell ska ha ifrågasatts för sina debattexter öppet under en föreläsning. Hon ska dessutom ha blivit utfrågad under ett möte med SLU:s ledning. Det är oacceptabelt. Studenterna lever i en demokrati med yttrandefrihet.

Kritiskt tänkande och argumentationsteknik är dessutom sådant man ska lära sig på universitetet. Lärosätena borde klappa sig själva på axeln för att de har hjälpt studenterna att bli självständiga tänkare. Det är hela syftet med högre utbildning.

Diskussionen kring studenters möjlighet att blås i visselpipan om de ser orättvisor är viktig och aktuell.

Opinion

Lyssna på Anders W

Centerns Anders WJonsson kräver en effektivare coronabekämpning.
Centerns Anders WJonsson kräver en effektivare coronabekämpning.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Regeringen och Folkhälsomyndigheten har hanterat coronapandemin fumligt och långsamt. Tyvärr dog också mycket av den politiska debatten ut när epidemin och dess dödliga konsekvenser blev ett faktum.

Ett land kan ha två allvarliga krislägen att hantera. Det ena är rena krigshot där vi fruktar angrepp från en främmande makt. Det andra är civila kriser där pandemier är ett exempel. Det kan också handla om t.ex en situation som oljekrisen 1973. Vid krigshot är det viktigt med politisk samling för att en yttre fiende inte skall uppleva att vi är splittrade och svaga. Men i civila kriser borde istället oppositionen se det som sin uppgift att kritisera det man uppfattar som en felaktig hantering mot den osynliga fiende som utgörs av en smittsam virussjukdom. Istället utbröt snabbt en borgfred som om Sverige var militärt attackerad och därmed en politisk tystnadskultur som gjort skada.

Försiktigt men i allt tydligare ordalag har moderatledaren Ulf Kristersson höjt tonläget och skjutit in sig på den bedrövliga hanteringen av smittotester, eller snarare avsaknaden av en effektiv testverksamhet som kan mäta sig med vad andra länder mäktar med.

De senaste dagarna har också Centerns tillförordnade partiledare Anders W Jonsson kommit ut på banan och krävt en förändrad Coronastrategi. Det är sent men förmodligen en följd av att partiet genom samarbetet med regeringspartierna haft ett väl långt steg att ta för tala klartext om sina kritiska synpunkter. Det är mänskligt att det är svårt att ena stunden sitta och samarbeta kring fullföljandet av januariöverenskommelsen och i nästa stund kritisera sin samarbetspartner.

Desto mer välkommet är det att Anders W Jonsson nu på ett kunnigt och välartikulerat sätt formulerar sin och Centerns kritik av regeringens och Folkhälsomyndighetens coronastrategi. Att han kan göra det mot bakgrund av sin egen kompetens som läkare ger kritiken extra tyngd. I går fick det också starkt genomslag när en av landets mest välkända medicinprofessorer, numera emeritus, Hugo Lagercrantz gick ut och torgförde åsikten att Anders W Jonsson borde bli ansvarig socialminister och professor Björn Olsen ny statsepidemiolog. Det vore förstås ett dreamteam för vårt lands fortsatta hantering av Coronapidemin. Men förslaget lär inte tåla konfrontationen med verkligheten. Däremot gör regeringen klokt att lyssna på Anders W Jonsson som så tydligt har klarare idéer om vad som behöver göras än regeringens egna företrädare.

Lars J Eriksson

Opinion

Snillrikt av Boris Johnson

Opinion
Opinion

Det är inte ofta politiska förslag kan betecknas som genialiska, men häromdagen såg ett sådant dagens ljus i Storbritannien.

När Hongkong förlorade sin status som en brittisk koloni tecknades ett avtal mellan Storbritannien och Kina om att jättestaden skulle få bevara sin självständighet långsiktigt. Men Kina har alltmer stärkt sitt grepp om Hongkong och har nyligen färklarat att man vill införa en nationell säkerhetslag som beskär friheten för hongkongborna. Det bryter mot avtalet och riskerar att staden alltmer blir en del av kommunistkina med begränsning av invånarnas frihetsgrader.

Häromdagen kom premiärminister Boris Johnsons svar. Hongkongbor som vill lämna staden och flytta till Storbritannien kan få göra det om Kina gör verklighet av sina planer. Det kan innebära att uppemot 3 miljoner Hongkongbor får bli britter.

Utspelet är förstås taktiskt. Men det har också en kärna av krass intressepolitik. Hongkongborna är enormt driftiga och flitiga. Dessutom är de mycket välutbildade, inte för inte brukar skolbarn i staden prestera i världstopp när det gäller PISA-mätningarna om elevers kunskaper. Om stora mängder Hongkongbor flyttar till Storbritannien får landet en enorm påfyllning av intellektuellt kapital som kommer att lyfta landet som välfärdsnation med toppkrafter inom områden som forskning, industri och tjänstesektorn. Dock finns en hake, att inte Kina stänger Honkongs gränser för de som vill flytta.

Opinion

Tragiskt sista inlägg från Borgström

Opinion
Opinion
PREMIUM

För någon vecka sedan dog advokaten och tidigare jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Han var en av våra mest kända advokater och förekom flitigt som kommentator i radio och TV i en rad sammanhang. En sak som gjorde honom mycket känd och senare kontroversiell var när han agerade försvarsadvokat för Thomas Quick som åtalades för 8 mord och senare också erkände ytterligare tio. Jag minns de åren väl på 1990-talet, där det utbröt en seriemördarhysteri. Stämningen i den allmänna debatten var helt hysterisk, det fanns något slags fascination över tanken att också vi i Sverige fått en riktig seriemördare och inte minst medierna bidrog med sin bevakning till att pumpa upp stämningen. Dessvärre föll också enskilda åklagare och poliser för lockelsen att ta fast en riktigt kuslig seriemördare, dessutom en som vid förhör älskade att ta på sig nya mord.

Från första stund ringde varningsklockor i mitt huvud, jag var en av ytterst få i svensk press som skrev kritiskt kring mordmisstankarna och domarna. Tre saker påverkade mig starkt. Den ena var att mamman och styvfadern till ett av pojkoffren inte trodde på Quicks erkännande utan med stöd av advokat Pelle Svensson väckte enskilt åtal. Den andra var att Leif GW Persson och Jan Guillou i övertygande artiklar sågade tanken på att Quick var en seriemördare. Den tredje var bristen på logik i misstankarna t.ex att Quick var starkt sexfixerad men mördade såväl unga pojkar som flickor och ett vuxet holländskt par. Dessutom var den tekniska bevisningen ohållbar och Quicks erkännanden kom under stark medcinpåverkan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Klicka hem lite judehat

En bild på mördaren Anders Behring Breivik när han gör Hitlerhälsningen.
Anders Behring Breivik i rätten.
Fotograf: Lise Åserud
Opinion
Opinion Det är rimligt att vara kluven till censur, särskilt när det gäller böcker. Det luktar diktatur att förbjuda böcker, som nazisternas ”entartete kunst”. Kanske finns det ändå en gräns för vad som bör säljas.

Det är rimligt att vara kluven till censur, särskilt när det gäller böcker. Det luktar diktatur att förbjuda böcker, som nazisternas ”entartete kunst”. Även osympatiska böcker ska kunna läsas, ingen har dött av att bli lite förbaskad då och då.

Barnamördaren Anders Behring Breiviks ”manifest” kring hur man begår terrordåd ska kanske inte kunna klickas hem på Adlibris, vilket man i omgångar har kunnat, tillsammans med antisemitisk propaganda från samma ”förlag”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Svensk självrannsakan

STOCKHOLM 20200603Anders Tegnell, statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten, under tisdagens dagliga myndighetsgemensamma pressträff om om covid-19.Foto: Anders Wiklund / TT / kod 10040
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion Statsepidemiologen Anders Tegnell har väckt uppmärksamhet med ett uttalande om att Sverige hade satt in fler åtgärder från början om man hade vetat vad man vet i dag.

Förmodligen fick han på det sättet lära sig något nytt om medielogik, eftersom de flesta har rapporterat det som att han erkänt ett stort misslyckande för Sveriges del. Tegnell är dock inte ensam om att önska att han vetat mer om sjukdomen när han valde linje.

I den mån att man ska se strategin som ett misslyckande, så är det geografiskt, eftersom huvudstaden och Sörmland drabbats svårt, medan Skåne klarat sig ganska bra. Man kan förvånat konstatera att Skåne har 14 procent lägre överdödlighet bland äldre än vanligt såhär års. Strategin har funderat som man hoppats på i de södra delarna av landet. Stockholm har haft otur: deras skollov låg illa till smittmässigt och i rättvisans namn är det lättare att undvika trängsel i södra Sverige än i en storstad med tunnelbana.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Opinion

Hållbar mat viktig också efter coronakrisen

org-926144c9-e056-419e-9bc4-de17d0d57879.jpg
Opinion
Opinion

Coronakrisen påverkar hela samhället, vissa branscher mer än andra. Ett hållbart matsystem har diskuterats under många år, men corona har gett nya insikter och kunskaper. Det LRF Media-ägda Agfo har nyligen kommit med en rapport kring pandemins påverkan på matsystemet.

Ett intressant område är automatisering. Jordbruket har gått mot mer och mer automatisering och kanske är pandemin anledningen till ett stort skutt framåt för fler maskiner. Vi har redan hört om svårigheterna att få arbetskraft till de gröna näringarna då gränserna är stängda och många av lantarbetarna kommer från andra länder. Även rädslan för smitta via människors händer kan öka efterfrågan på automatisering. Rapporten diskuterar kring att nya maskiner kan lösa en sårbarhet, bristen på arbetskraft, men att nya problem kan skapas.

Jordbruket kan då bli beroende av avancerad teknik. Hur gör man vid en pandemi eller annan kris om maskinen krånglar och reservdelar och experter bara finns i andra länder? Höga kostnader för ny teknik kan trigga stordrift, vill vi ha det? Det tål att funderas på om en robot kan uppfatta eller agera lika snabbt som en människa, som på en sekund kan se om vitkålen är dålig eller gurkan lagom mogen.

Sårbarheten i samhället ger incitament att satsa på lokal produktion. Det finns mark som idag inte odlas och det finns nya odlingsmetoder så det finns självklart utrymme för att öka den lokala matproduktionen. Lokalproducerat började bli populärt redan innan coronakrisen, men det finns stor potential framöver.

Risken är att coronakrisen gör att hållbarhetsfrågor prioriteras ner. Om företag är hårt pressade minskar benägenheten till nytänkande och innovationer. De som har förmågan att hålla näsan ovanför ytan kan få det lättare att överleva krisen. Om mindre matproducenter slås ut och grossisterna blir starkare genom ökad e-handel kan det slå hårt mot det lokala. Det viktiga är att vara medveten om de fallgropar som finns, för möjligheten till ökad självförsörjningsgrad och minskad sårbarhet torde ändå vara stor i dessa tider.

Opinion

Det är lätt att vara efterklok

STOCKHOLM 2020-05-03Svenska Dagbladet har följt livet på IVA på Södertälje sjukhus under coronakrisen 2020.En sjuksköternska tvättar skyddsmask 90 efter passet inne på IVA-avdelningen.Foto: Staffan Löwstedt / SvD / TT / Kod: 30312** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
Fotograf: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Opinion
Opinion

Mer eller mindre dagligen kommer det upp diskussioner på temat efterklok. Det rent av vimlar av sådana trådar på Facebook. Hela coronakrisen finns det lösningar på av alla dessa förståsigpåare, det är bara det att ingen kunde veta något om coronaviruset i förväg.

Några få försöker leva efter devisen att man alltid ska vänta sig det värsta och därför ta det säkra före det osäkra. Men så fungerar inte människan, vi lever oftast i nuet och planerar utifrån det vi känner till idag.

Därför är det kanske inte så konstigt att det inte funnits beredskapslager för sjukvårdsutrustning. De avskaffades samtidigt som andra beredskapslager för över tjugo år sen, men ansvaret gick över till regionerna att se till att ha tillgång till sjukvårdsmaterial.

Så sent som i december 2019 beslutade Region Skåne om en beredskapsplan för pandemier, men där stod ingenting om lagerhållning av utrustning till sjukvården. Med facit i hand var det ett dumt beslut, men ingen hade då tillgång till en kristallkula utan man beslutade enligt vad som verkade rätt och rimligt vid tidpunkten.

Det politiker, företagare och även privatpersoner kan lära sig inför framtiden är att det värsta kan hända. Det värsta händer, även om det kan dröja till nästa gång. Hur kan vi vara bättre förberedda i den situation som kan tänkas råda då? Det är beslutsfattares uppgift att analysera sannolikheter och föreställa sig olika scenarier och ta beslut därefter. Det är svårt och kräver konsekvensanalys. Lägg tiden här i stället för på oviktiga detaljer.

Opinion

Höjningen får inte försenas

Ardalan Shekarabi under en presskonferens
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion Höjningen av pensionsåldern kan försenas av att tillägget för dem med låga pensioner måste administreras först av Pensionsmyndigheten. Det vore olyckligt.

Det är rimligt att höja pensionsåldern. Att gå för tidigt kan bli en ekonomisk fälla, särskilt för den med låg pension. Skillnaden för den som stannar längre kan bli tusenlappar. Att gå senare innebär dessutom att pengarna inte behöver räcka till lika många år. Den tidigaste pensionsåldern ska enligt planerna höjas från 62 till 63 år och det skulle tidigast gå att få garantipension från 66 års ålder, från och med 2023. Man skulle ha möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden till 69 års ålder.

Det är oroande att pensionsmyndigheten larmar för att det tillägg som ska ges till dem som har en pension på mellan 9000- 17000 kronor kommer att göra det administrativt omöjligt att hinna höja pensionsåldern i tid, vilket kan göra svenska pensioner ännu sämre än de är nu.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL