Utrikes

Pelosi stöttar Biden i presidentvalet

Nancy Pelosi ger Joe Biden sitt stöd. Arkivbild.
Nancy Pelosi ger Joe Biden sitt stöd. Arkivbild.
Fotograf: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det amerikanska representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi ställer sig bakom Joe Biden inför presidentvalet i november.

I ett videomeddelande hänvisar hon till Bidens erfarenhet och säger att han har goda förutsättningar att leda landet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Pariscaféer får breda ut sig när staden öppnar

En man passerar med en bukett blommor framför ett café i stadsdelen Marais i Paris. Bild från september 2019.
En man passerar med en bukett blommor framför ett café i stadsdelen Marais i Paris. Bild från september 2019.
Fotograf: Thibault Camus
Utrikes
Utrikes

Efter två månaders nedstängning kommer parisarna snart att få ta plats på stadens caféer – men bara utomhus.

På tisdag tillåts de flesta restauranger i Frankrike att öppna igen, men inom den hårt virusdrabbade Parisregionen kommer endast uteserveringar att tillåtas inledningsvis. Därför tillåts nu caféer och restauranger i staden att utöka sina uteserveringar mer än någonsin.

På trottoarer, parkeringsplatser, och till och med framför grannverksamheten (om grannen ger sitt godkännande) får caféerna ställa ut sina bord för servering, allt för att kunna ta emot mycket besökare trots förbudet att ha dem inomhus.

– I den här krisen måste Paris stötta sina restauranger och barer. Det är de som är stadens puls, säger borgmästare Anne Hidalgo till tidningen Le Parisien.

Hidalgo säger till tidningen att vissa Parisgator kommer att stängas av helt i en del områden, som rue Lepic i Montmartre och Place des Vosges i Marais.

Restaurangöppningarna i Frankrike är en del i fas två i hävandet av nedstängningarna i landet. I samband med det kommer även reserestriktionen på max 100 kilometer att lyftas. Likaså kommer museer att öppna, och fler elever kommer återvända till skolorna.

Utrikes

Bomb sprängde buss i Somalia – minst tio döda

Utrikes
Utrikes

Minst tio personer har dödats och tolv skadats i ett bombdåd som drabbade en minibuss i närheten av Somalias huvudstad Mogadishu, enligt somalisk polis och vittnen.

Sprängladdningen var placerad vid vägen och detonerade då bussen körde förbi. Enligt polisen var passagerarna släktingar på väg till en begravning norr om huvudstaden.

Vägen används ofta av regeringsfordon, polis och militär.

Ingen har tagit på sig dådet, men den islamistiska extremistgruppen al-Shabaab genomför ofta attentat i Somalia, inte sällan med ett stort antal civila dödsoffer.

Utrikes

Finland öppnar för evenemang med 500 personer

Från och med måndag tillåts fler besökare på evenemang i Finland. Arkivbild, Helsingfors.
Från och med måndag tillåts fler besökare på evenemang i Finland. Arkivbild, Helsingfors.
Fotograf: Eetu Ahanen
Utrikes
Utrikes

Måndagen den 1 juni lättar Finland på flera av de restriktioner som införts under coronapandemin, skriver mediebolaget Yle. Trots att landet i stort haft striktare restriktioner än Sverige är de nya reglerna på vissa punkter mer liberala.

Bland annat tillåts evenemang med 50 deltagare. Även tillställningar med upp till 500 personer kan få klartecken, om arrangörerna genomför dem så att smittläget inte förvärras. Exakt hur det kan se ut är upp till arrangörerna att bestämma så länge regeringens riktlinjer för allmänna sammankomster följs, men polisen övervakar att begränsningarna efterlevs, enligt ett pressmeddelande från regeringen. För evenemang med över 500 deltagare råder förbud till den 31 juli.

Offentliga lokaler, restauranger och kaféer som varit stängda sedan tidigare får åter öppna på måndag, om de noga vidtar åtgärder för att minimera smittspridningen.

Utrikes

Känslosam Elon Musk när rymdskeppet lyft

Raketuppskjutningar är ett folknöje i Florida, även i covidtider. Här beundrar samlade åskådare den stigande Falcon 9-raketen från en bro i Titusville.
Raketuppskjutningar är ett folknöje i Florida, även i covidtider. Här beundrar samlade åskådare den stigande Falcon 9-raketen från en bro i Titusville.
Fotograf: Charlie Riedel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det statliga monopolet på rymdresor är brutet. Vid 16.30-tiden i dag väntas sonden från uppstickaren Space X docka med Internationella rymdstationen (ISS).

Bob Behnkens och Doug Hurleys resa till ISS är visserligen beställd av USA:s rymdmyndighet Nasa, men det är första gången ett privat företag bygger en raket och skickar ut människor i omloppsbana runt vår planet.

För den relativt nya aktören Space X har det varit en hård kamp att etablera sig i rymdbranschen.

– Känslorna bara sköljer över mig. Vi har jobbat i 18 år för detta, säger vd Elon Musk, även känd från bil- och energiföretaget Tesla.

Och liksom Nasa och USA:s president Donald Trump ser Musk bara helgens uppskjutning som början på en stor rymdsatsning.

– Detta är förhoppningsvis första steget på en resa till en civilisation på Mars.

Jättelikt eldhav

Nasa-chefen Jim Bridenstine manar dock till eftertanke.

– Vi firar inte än – vi firar när de i säkerhet kommit hem igen, säger han enligt medier i Florida.

Att rymdprogrammet är fullt av fallgropar påmindes Space X om så sent som i fredags, då den senaste prototypen till rymdraketen Starship exploderade och förstördes i ett jättelikt eldhav i Texas. Det är Starship som är tänkt att användas vid framtida expeditioner till månen och Mars – den är mycket större och av en annan typ än de Falcon 9 med kapseln Crew Dragon som används till ISS, så missödet drabbar inte de närmaste uppskjutningarna.

Japan näst på tur

Crew Dragon dockar automatiskt med ISS, även om astronauterna Behnken och Hurley kan ta över spakarna vid behov. Duon ska förstärka ISS-besättningen, som sedan svenskamerikanskan Jessica Meir med flera kom hem nyligen bara har bestått av tre personer; amerikanen Chris Cassidy och ryssarna Anatolij Ivanisjin samt Ivan Vagner.

Behnken och Hurley ska sedan tillbringa sommaren där uppe, innan samma kapsel för dem tillbaka. Formellt är hela denna resa ett sista test, "demo-2", innan Space X börjar med reguljär persontrafik till ISS.

Om allt går som det ska dimper Behnken och Hurley ner i Atlanten senast i augusti, och den första reguljära uppskjutningen – "crew-1" – äger rum några veckor senare. Plats på den har japanen Soichi Noguchi, samt två män och en kvinna från USA, Michael Hopkins, Victor Glover och Shannon Walker.

Henrik Samuelsson/TT

Space X-chefen Elon Musk i samspråk med president Donald Trump på Kennedy Space Center på lördagen.
Space X-chefen Elon Musk i samspråk med president Donald Trump på Kennedy Space Center på lördagen.
Fotograf: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: USA:s nystart i rymden

USA:s nya rymdprogram innebär att myndigheten Nasa lejer ut mycket av verksamheten till privata aktörer. Vad gäller Internationella rymdstationen (ISS) har Space X och Boeing fått mångmiljardkontrakt för att sköta trafiken, först för transport av material och djur för forskning, och i nästa steg även persontransporter.

Space X har kommit längst. Boeing led ett bakslag i december, då dess Starliner-kapsel under en obemannad provtur hamnade i fel omloppsbana när den försökte nå rymdstationen.

Så kapaciteten är fortfarande en flaskhals. Flera amerikaner, väntas även den närmaste tiden få resa med ryska raketer, tills Space X och Boeing fått upp farten med reguljär trafik.

Utrikes

Lutande tornet i Pisa öppet igen

Lutande tornet i Pisa. Arkivbild.
Lutande tornet i Pisa. Arkivbild.
Fotograf: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Det lutande tornet i Pisa har öppnat igen efter nära tre månaders stängning på grund av coronapandemin, rapporterar den italienska nyhetsbyrån Ansa. Först ut att besöka det världsberömda tornet i lördags var en pappa och hans tioåriga dotter.

– Det är en viktig dag, för i och med öppnandet hjälper vi bygden att komma på fötter igen, säger Pierfrancesco Pacini, ordförande för Opera della Primaziale Pisana, som förvaltar tornet.

Tornet kommer att släppa in max 15 personer åt gången, och varje besökare måste bära en sändare som ger ifrån sig ett ljud om hen inte håller en meters avstånd till andra besökare.

Italien är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av coronapandemin, med drygt 230 000 bekräftade fall och över 33 000 döda.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Tote erbjuder i samarbete med ATG betting på svensk hästsport i Storbritannien

CasinoHex.se Brittiska Tote Group har kommit fram till ett avtal med Sveriges före detta monopolföretag inom hästsport, AB Trav och Galopp (ATG) som gör att de kan erbjuda deras kunder tillgång till betting på svensk hästsport.

Bortsett från trav och galopp är ATG numera också ett casino som var högt rankade av sajten CasinoHEX.se som specialiserar sig på att kontrollera och betygsätta casinon online.

Brittiska gamblers kommer att ha möjlighet att placera sina bets på svensk galopp och trav. Tote kommer också att livestreama de svenska loppen på deras sajt och kunder kommer att få tillgång till sändningarna utan att behöva placera bets på loppen i fråga.

Avtalet kommer till eftersom brittiska gamblers nu har ett mycket begränsat utbud på lopp att satsa på i och med coronaviruset (Covid-19). Nästan varje UK spelbolag har få odds på all typ av sport att erbjuda sina kunder.

Alla brittiska hästlopp har ställts in till åtminstone den 30:e april medan irländska lopp är inställda till tidigast 19:e april. I Nya Zeeland är det för tillfället den 21:a april som gäller. Alla spelbolag och casino på nätet kommer alltså att ha begränsade utbud på odds den närmaste tiden.

”I dessa oförutsägbara tider jobbar vi alla tillsammans inom hästsporten och gör det vi kan för att stötta sporten och deras deltagare”, säger UK Tote Groups VD Alex Frost och fortsätter: ”Vi vill hjälpa till att öka på intresset inom trav och galopp och genom innovation och samarbeten hjälpa industrin att få tillbaka normal omsättning”.

”Vårt nya samarbete med ATG är ett bra exempel på detta och travfans som nu får möjlighet att njuta av att se och betta på svensk trav och galopp för första gången med Tote”.

ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth tillägger: ”Vi drabbas alla av situationen i världen just nu, både i våra privata liv och i arbetslivet. Under dessa omständigheter är det bra att under den korta tid vi har kunnat arbeta med brittiska Tote kunna erbjuda svensk hästsport till deras kunder för första gången och på så sätt generera omsättning inom sporten”.

”Vi tänker fortsätta utbyta idéer och utveckla partnerskapet mellan UK Tote och ATG för att hjälpa till att gagna trav och galopp i båda våra länder”.

UK Tote Groups VD, Alex Frost, säger att organisationen också samtalar med ett antal andra förbund runt om i världen för att kunna lägga till fler möjligheter till spel för spelare i Storbritannien.

Frost säger: ”Vid sidan av vårt jobb med ATG pågår också diskussioner med ett antal andra internationella partners som vi ser fram emot att kunna uppdatera er om inom ett par veckor”.

Utrikes

Nya utegångsförbud i USA – en ihjälskjuten

Kravallpolis i Minneapolis.
Kravallpolis i Minneapolis.
Fotograf: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brinnande polisbilar, plundringar och skjutna demonstranter. Från stad efter stad i USA kommer vittnesmål om kravaller och konfrontationer.
Under natten har miljonstäderna Los Angeles, Chicago och Atlanta infört utegångsförbud, samtidigt som nio delstater kallat in nationalgardet.

När mörkret började falla över USA började rapporterna om oroligheter strömma in. Tusentals trotsade de utegångsförbud som har införts i minst 25 städer, från Los Angeles och Seattle till Atlanta och Chicago.

Minst tre personer har skjutits, en av dem till döds, i Indianapolis, säger stadens polischef Randal Taylor enligt medier. Från New York sprids ett videoklipp som sägs visa två polisbilar plöja genom en grupp demonstranter i Brooklyn, sedan de omringat bilarna och hindrat dem att passera. En "upprörande" film, enligt borgmästaren Bill de Blasio, som dock inte vill lägga någon skuld på patrullerna, enligt CBS News.

I Minneapolis, där protesterna inleddes efter ett polisingripande som ledde till den svarte mannen George Floyds död, har oroligheter utbrutit för femte natten i rad. Bara en halvtimme efter det att ett utegångsförbud trätt i kraft för andra kvällen i rad kom de första rapporterna om gripanden i staden.

– Vi är båda vita kvinnor, men har kommit hit för att skydda icke-vita (people of color), säger Tina Harrison, 33-årig demonstrant i Minneapolis, som nyss blivit pepparsprejad och nu sköljer ansiktet med mjölk för att lindra smärtan, till nyhetsbyrån Reuters.

"Vår sorg utnyttjas"

Alla infartsleder in i staden var under lördagskvällen avstängda, och politiker och kändisar uppmanar allmänheten att hålla sig till utegångsförbudet.

– Just nu utnyttjas vår sorg och smärta. Människor som främst kommer utifrån förstör affärer och företag ägda av svarta och minoriteter i vår stad. Vi kan inte låta dem göra det. Låt oss alla prioritera att rättvisa skipas för George Floyds död, säger kongressledamoten Ilhan Omar, som representerar det distrikt där en stor del av kravallerna har ägt rum.

Uppmaningen tycks hittills vara förgäves. Rapporter om brinnande polisbilar, blockerade motorvägar, krossade fönster och polis som svarar med gummiklädd ammunition och tårgas kommer från hela landet.

Kallar in nationalgardet

Och fler guvernörer följer nu Minnesotas Tim Walz exempel från tidigare i veckan och kallar in nationalgardet. Ett tiotal delstater samt Washington DC har tagit till åtgärden.

– Våld och plundring kommer inte att tolereras, varnar Texasguvernören Greg Abbott.

President Donald Trump lovar att få bukt med våldet.

– Min regering kommer att stoppa ligistvåldet. Och vi kommer att stoppa det omedelbart, säger han på en presskonferens i Florida.

Exakt vilka medel Trump vill ta till utvecklar han inte, men han sade på lördagen att militärpolis kan sättas in, om guvernörer skulle begära det.

Biden fördömer våld

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden drar en lans för rätten att demonstrera, samtidigt som han fördömer våldet.

"Att protestera mot sådan brutalitet (George Floyds död) är rätt och nödvändigt. Det är en väldigt amerikansk reaktion. Att bränna ner städer och ägna sig åt meningslös förstörelse är däremot inte det, inte heller livsfarligt våld eller våld som förstör för företag som är viktiga för samhället", skriver han i ett uttalande.

Minnesotas guvernör Walz har beordrat att hela styrkan inom delstatens nationalgarde ska mobiliseras, vilket aldrig tidigare har hänt. Walz säger också att han tackat nej till federal hjälp i samtal med Donald Trump.

I fredags var 2 000 av delstatens 13 200 aktiva nationalgardister inkallade.

"Liten grupp kriminella"

De styrande i Minnesota och Twin Cities-området – Minneapolis och Saint Paul – sade under lördagen att de som orsakar kravallerna och förstörelsen till största del kommer utifrån. Borgmästaren i Saint Paul, Melvin Carter, sade bland annat att "varenda person som vi grep i går kom från någon annanstans än delstaten".

President Donald Trump ger på sin presskonferens i Florida eko åt de uppgifterna.

– Vi kan inte tillåta att en liten grupp kriminella och vandaler förstör våra städer och ödelägger våra samhällen, säger han, och pekade ut vänstergrupper i allmänhet och Antifa i synnerhet som ansvariga.

Men sent under lördagen kom uppgifter från CNN som motsäger detta. Enligt mediebolaget kom 80 procent av alla gripna under upploppen i området från Minnesota.

Martin Yngve/TT

Pontus Ahlkvist/TT

Polis vid brinnande bil i Los Angeles.
Polis vid brinnande bil i Los Angeles.
Fotograf: Mark J Terrill/AP/TT
Demonstration i Seattle under lördagen.
Demonstration i Seattle under lördagen.
Fotograf: Erika Schultz/AP/TT
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.
Fotograf: Rick Bowmer/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Upplopp i USA med rasanknytning

George Floyds död i Minneapolis är den senaste händelsen som har orsakat upplopp med anknytning till rasfrågan i USA. Här är andra liknande händelser i USA från mitten av 1960-talet till i dag.

Los Angeles 1965: En poliskontroll av två svarta män i en bil där polis tar med männen för förhör utlöser upplopp 11–17 augusti i Los Angeles. 34 personer dödas i upplopp där stadsdelen Watts nästan förstörs helt och hållet.

Newark 1967: Två poliser griper och misshandlar en svart taxichaufför efter en mindre trafikförseelse. Upploppen 12–17 juli i Newark i delstaten New Jersey resulterar i 26 dödsfall och 1 500 skadade.

Detroit 1967: Upplopp i Detroit i delstaten Michigan pågår mellan 23 och 27 juli, 43 personer dödas och över 2 000 skadas. Oroligheter sprids till delstaterna Illinois, North Carolina, Tennessee och Maryland.

Mordet på Martin Luther King 1968: Efter mordet på medborgarrättskämpen den 4 april i Memphis, Tennessee, utbryter oroligheter i 125 städer 4–11 april. Minst 46 personer dödas och över 2 600 skadas. President Lyndon B Johnson beordrar militärstyrka att stävja upploppen.

Miami 1980: Fyra poliser frias från anklagelser om att ha slagit ihjäl en svart motorcykelförare i december 1979, efter att han hade kört mot rött ljus. 18 personer dödas och 300 skadas i oroligheter i Liberty City i Miami 17–20 maj.

Los Angeles 1992: Upplopp 30 april till 1 maj utmynnar i 59 dödsfall och fler än 2 300 skadade. Anledningen till oroligheterna är frikännandet av fyra vita poliser som filmades när de misshandlade den svarte mannen Rodney King. Oroligheter även i Atlanta, Las Vegas, New York, San Francisco och San Jose.

Cincinnati 2001: Oroligheter utbryter den 30 april efter det att en 19-årig svart man dödas av en vit polisman. 70 personer skadas.

Ferguson 2014: Tio dagar av protester 9–19 augusti sedan polis i Ferguson i delstaten Missouri har använt brutala metoder för att stoppa protester då en 18-årig student dödats av en polis. Nya protester utbryter när polisen frikänns.

Baltimore 2015. En 25-årig svart man dör den 19 augusti Han avlider av skador han åsamkats efter att ha gripits och förts till en polisbuss av polis. Gripandet hade filmats. Undantagstillstånd utlyses för att stoppa upplopp.

Charlotte 2016: En 43-årig man skjuts i Charlotte i delstaten North Carolina. Myndigheter inför utegångsförbud och truppförstärkning inkallas för att stoppa oroligheterna.

Källa: AFP

FAKTA

Fakta: USA:s nationalgarde

USA:s nationalgarde är en del av den amerikanska militären, som organiseras på delstatsnivå.

Nationalgardet kan kallas in av respektive delstats guvernör eller av USA:s president, vid olika typer av kriser och nödlägen både inom och utanför landets gränser.

Medlemmar av nationalgardet kan ha civila jobb eller gå på college samtidigt som de får militär träning på deltid.

Källa: nationalguard.com

Utrikes

al-Aqsa öppnar igen efter coronastängning

Gryningsbön bredvid Klippdomen i Jerusalem.
Gryningsbön bredvid Klippdomen i Jerusalem.
Fotograf: Mahmoud Illian/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Islams tredje heligaste plats, al-Aqsamoskén i Jerusalem, öppnar igen efter att ha hållit stängt i drygt två månader på grund av coronapandemin.

Tiotals muslimer iförda munskydd släpptes in inför söndagens gryningsbön, som hölls dagen efter det att israelisk polis skjutit ihjäl en palestinsk man som misstogs för beväpnad, en händelse som utlöst kraftiga protester.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fallen ökar – men Indien vill rädda ekonomin

'Vi stannar hemma' har sprejats på en port i Hyderabad. Men Indien gör sig redo att slopa ännu fler virusrelaterade restriktioner. Bild från april.
"Vi stannar hemma" har sprejats på en port i Hyderabad. Men Indien gör sig redo att slopa ännu fler virusrelaterade restriktioner. Bild från april.
Fotograf: Mahesh Kumar/AP/TT
Utrikes
Utrikes En blödande ekonomi ställs mot liv och hälsa när världens mest omfattande nedstängning går mot sitt slut. Ett orosmoln är att antalet nya virusfall ökar i Indien.
– Det finns en risk att man öppnar för snabbt, säger Sydasienkännaren Sten Widmalm.
PREMIUM

Med bara några timmars varsel meddelade Narendra Modi att Indien skulle stänga ner och de 1,3 miljarder invånarna hålla sig hemma. Då, i slutet av mars, hade Indien bara strax över 500 bekräftade fall av covid-19 – men premiärministern ansåg åtgärden nödvändig för att stoppa smittspridningen.

Sedan dess har tongångarna ändrats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL