– Men även i ett bra förhållande mellan bröder finns det alltid konkurrens. Utåt kan man vara ett team, medan det inåt kan vara desto mer sårbart.

I ”Kungariket” möter vi Roy, som bor på fädernegården någonstans uppe i norska landsbygden. En dag kommer brodern Carl tillbaka efter många års bortovaro utomlands. Han har storstilade planer på att bygga en lyxig fjällresort, och mot sin vilja dras Roy, som alltid velat beskydda sin bror, in i detta. Eftersom det är en bok av Jo Nesbø förvånas nog ingen över att det snart barkar åt skogen och att antalet dödsfall till sist inte står Harry Hole-böckerna efter.

"Kan vara befriande"

– Att skriva en fristående bok kan ibland vara befriande. När jag skriver om Harry Hole har jag ju den storyn att följa, här kan jag tänka fritt. Jag behöver inte tänka på konsekvenser. Här berättas storyn också i första person, då blir det annorlunda. I Harry-böckerna antyds den inre monologen med handling, här finns det en inre monolog som också ger utrymme för mer humor.

Handlingen i boken har utvecklats efter hand och har blivit mer organisk, konstaterar han.

– Det är bättre att ha en plan som du inte följer. Jag hade en vision, men den blev förändrad efter hand. Några karaktärer har blivit mer intressanta, till exempel fick länsmannen en större roll. Karaktärerna är schackpjäser, men jag har empati för dem.

"Både befriande och jobbigt"

Det kommer fler böcker om den plågade Harry Hole, men närmast kommer Jo Nesbø med en novellsamling med ”lite olika historier”.

– Jag gillar att göra något annorlunda. Att skriva noveller är både befriande och jobbigt. Jag älskar romaner, men det finns någonting fräscht i noveller. Jag kan få en idé snabbt, jag skriver och om det blir ett misslyckande så kan man slänga den. Det är som att skriva poplåtar för mitt band.

”Kungariket” har potential att kunna bli en tv-serie, och Nesbø säger att det har diskuterats.

– Men det är ju en tegelsten på 600 sidor, vi får se. Det är ju som det är i film- och tv-branschen, det har diskuterats om en filmatisering av ”Sonen” i många år, men om det talas om tjugo olika projekt så får man vara glad om ett blir av.

Harry Hole är den av hans romanfigurer som ligger honom närmast, även om Jo Nesbø är noga med att påpeka att han inte är något alter ego, att de är varandras yttersta motsatser. Härom året kom en kritikersågad film baserad på Harry-boken ”Snömannen”. Det som nu diskuteras är en eventuell tv-serie.

– Vi jobbar lite med det. Vi får se. Det kanske händer, säger han.

Gunnar Rehlin/TT

Det framgår av regeringens budgetproposition för nästa år. Regeringen har tidigare meddelat att man nu i höst avsätter ett extra krisstöd på 1,5 miljarder kronor till kultursektorn med anledning av coronapandemin. Tillsammans med de 500 miljonerna från i våras betyder det krisstöd till kultursektorn på 2 miljarder kronor under 2020. Exakt vilka villkor som ska gälla för fördelningen av höstens krisstöd utreds just nu.

Stödsatsningen fortsätter även under 2021, men då i form av så kallade stimulansstöd på 1 miljard kronor som i stället för rena krispengar ska gå till omställning och återstart av kulturaktiviteter i hela landet. Däremot framgår inte hur eller av vilka dessa stimulanspengar ska fördelas.

"Det är obegripligt"

Svenska Filminstitutet, SFI, hyser gott hopp om att filmen ska prioriteras:

– Vi hoppas naturligtvis på det, att det kommer en signal om att filmområdet är viktigt men det vet vi inte ännu, säger Mia Enayatollah, kommunikationschef på SFI.

Filmbranschens sedan länge efterfrågade produktionsrabatter för att behålla inspelningar i landet finns dock inte med heller i nästa års budget. Eva Hamilton ordförande för Film- och tv-producenterna är besviken:

"Det är obegripligt. Utöver förlusten av arbetstillfällen, så håller hela vår filmindustri och vårt filmkunnande på att försvinna till utlandet. Sverige lämnar walk over" säger hon i ett pressmeddelande.

Nytt läsråd

Regeringen föreslår samtidigt flera insatser för att förbättra barn och ungdomars läsning. Bland annat vill man inrätta ett läsråd, till vilket man avsätter 10 miljoner kronor per år från 2021. Läsrådet ska samordna insatser inom bland annat skola, myndigheter, folkbildning, bokhandlar och förlag.

Dessutom vill man bygga ut det så kallade Bokstart, en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling som drivs av Statens kulturråd sedan 2015. Regeringen avsätter 15 miljoner kronor till en utbyggnad av det 2021 och sedan 20 miljoner kronor årligen från och med 2022.

Påverkas "kraftigt negativt"

Det fria kulturskaparna omfattas av flera satsningar på sammanlagt 80 miljoner kronor. Av dessa går 43 miljoner till höjda bidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom samtliga konstarter. När det gäller scenkonsten konstaterar regeringen att coronaviruset troligen fortsätter att påverka verksamheten "kraftigt negativt" för en längre tid och höjer stödet till fria aktörer inom teater, dans och musik med 16 miljoner kronor. Scenkonstallianserna får 10 miljoner kronor för att öka frilansande scenkonstnärers trygghet.

Bland satsningarna finns också 7 miljoner kronor till Riksteatern för att utveckla arrangörs- och produktionsled inom den samtida cirkusen.

Erika Josefsson/TT

Miranda Sigander/TT

Elin Swedenmark/TT

"Jag är så vansinnigt glad. Och en smula skräckslagen. Att ansvara för fredagskvällar klockan 21, det blir ju inte tyngre än så. Det bästa jag vet är när människor öppnar upp och vågar visa vilka de är. Det är den sortens berättelser som jag nosat efter under hela min karriär. Min talkshow blir en 2.0-version av det", säger hon i en kommentar.

Carina Bergfeldt planerar att involvera sin stora följarskara på sociala medier i förberedelserna av det nya programmet.

"Vi har mycket kvar att finslipa och jag planerar att bolla idéer med mina följare, de är fantastiska och deras respons otrolig. Som när jag skrev ett inlägg om min korkade amningshjärna och bad om exempel för att känna mig mindre ensam, och fick 1 000 hejdlösa kommentarer", säger hon.

Sedan årsskiftet har Carina Bergfeldt varit föräldraledig men hon återkommer till SVT i oktober då hon ska rapportera från den amerikanska valrörelsen.

Något fler kvinnor än män besökte museer under 2019, visar ny statistik från Myndigheten för kulturanalys. Störst andel manliga besökare hade Armémuseum i Stockholm med 66 procent. Nordiska museet i Stockholm lockade högst andel kvinnor, 64 procent.

I genomsnitt var fördelningen dock ganska jämn, 45 procent män och 55 procent kvinnor, visar statistiken som tagits fram genom museernas publikundersökningar.

Museibesökarna är också generellt högutbildade. Vid samtliga museer i undersökningen har mer än hälften av de vuxna, svenska besökarna minst två års eftergymnasial utbildning. Störst andel besökare i den yngsta åldersgruppen (19–29 år) hade Moderna Museet i Malmö.

Den folkkära artisten och skådespelaren Marianne Mörck, som bland annat har medverkat i tv-serierna "Bonusfamiljen" och "Sjölyckan" samt var julvärd 2019, ska släppa sina memoarer.

Enligt ett pressmeddelande ska hon dela med sig av sorg och drömmar, förgörande kärlek och himmelsk ensamhet.

"Boken måste vara själslig och känslomässig. Som ett burr mellan brösten, så ska den kännas", säger hon i en kommentar.

Boken ges ut i augusti 2021 och har Stina Jofs som medförfattare. Hon har tidigare skrivit biografin "Lärdomar" tillsammans med Ingvar Carlsson och arbetar som senior editor på tidningen Vi.