Utrikes

Detaljer om massmördarens dåd klarnar

Människor hedrar offren vid en spontan minnesplats i Portapique i Nova Scotia.
Människor hedrar offren vid en spontan minnesplats i Portapique i Nova Scotia.
Foto: Andrew Vaughan/The Canadian Press/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bränder, mörker och skottskadade mötte blåljuspersonal som först larmades ut till Portapique i Kanada i helgen.
Det blev starten på en 13 timmar lång jakt på en massmördare.
PREMIUM

Strandsamhället Portapique i Nova Scotia beskrivs som pittoreskt. Men det var mardrömslika scener som mötte blåljuspersonal som larmades dit vid 22.30-tiden på lördagskvällen, lokal tid.

– Jag ser stora lågor och rök från där vi är, säger en person över polisradion, enligt nyhetsbyrån The Canadian Press.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Medicin gav fosterskador – staten ansvarig

Depakine togs fram av läkemedelsjätten Sanofi. Arkivbild.
Depakine togs fram av läkemedelsjätten Sanofi. Arkivbild.
Foto: Jacques Brinon/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Franska staten bär ansvar för de skador som uppkom då gravida kvinnor under flera år fick ett läkemedel mot epilepsi och bipolär sjukdom som senare visade sig vara skadligt för foster, beslutar en fransk domstol. Medicinen Depakine, med den verksamma substansen valproinsyra, har tagits fram av den franska läkemedelsjätten Sanofi.

Domen slår fast att staten ska kompensera tre familjer som begärt ersättning sedan gravida kvinnor tagit läkemedlet och senare fött barn med olika missbildningar, autism eller inlärningssvårigheter. Även Sanofi och de läkare som förskrivit Depakine bär ansvar, enligt domstolen.

Mellan 15 000 och 30 000 barn har påverkats i olika grad, enligt studier.

Utrikes

Polischef medger långsamt svar på moskéattack

Oslos polischef Beate Gangås under presskonferensen på torsdagen.
Oslos polischef Beate Gangås under presskonferensen på torsdagen.
Foto: Geir Olsen/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Det dröjde omkring 20 minuter från att Oslopolisen larmades om terrorattacken mot al-Noormoskén till att man var på plats. Under tiden lyckades två moskébesökare själva övermanna attentatsmannen Philip Manshaus, innan han hann döda någon.

Nu medger Oslos polischef Beate Gangås att polisen borde ha anlänt snabbare till platsen.

– Det råder inget tvivel om att responstiden skulle ha varit kortare, säger Gangås vid en presskonferens efter att en rapport om polisens agerande presenterats under torsdagen.

– Det var flera olyckliga omständigheter som gjorde att utryckningen tog för lång tid.

Manshaus dömdes nyligen till 21 års så kallad förvaring, i praktiken ett livstidsstraff, för moskéattacken och mordet på sin 17-åriga styvsyster den 10 augusti 2019.

Muhammad Rafiq, till vänster, och Mohammad Iqbal Javed, till höger, då de hyllades av polischefen Beate Gangås i augusti i fjol för att de lyckades stoppa terrorattacken mot al-Noormoskén.
Muhammad Rafiq, till vänster, och Mohammad Iqbal Javed, till höger, då de hyllades av polischefen Beate Gangås i augusti i fjol för att de lyckades stoppa terrorattacken mot al-Noormoskén.
Foto: Oslo politidistrikt/NTB/TT

Utrikes

Somalias bombade nationalteater nyinvigd

Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed, i mitten, under nyinvigningen av Mogadishus stadion, som likt nationalteatern också nyligen byggt om, i tisdags.
Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed, i mitten, under nyinvigningen av Mogadishus stadion, som likt nationalteatern också nyligen byggt om, i tisdags.
Foto: Farah Abdi Warsameh/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Åtta år efter det att en självmordbombare förstörde byggnaden har Somalias ståtliga nationalteater i Mogadishu öppnats på nytt – som en trotsig symbol för kultur i en huvudstad som ofta präglas av oroligheter.

Teatern stod färdig 1967 men fick stänga 1991 då inbördeskrig bröt ut. Teatern användes som bas av stridande grupper och dess tak rasade in efter ett år av krig.

Den kunde återigen öppna 2012 sedan extremistgruppen al-Shabaab drivits ut från staden, men utsattes för bombattentat två veckor senare.

Det har tagit runt 1 000 lastbilsfärder för att rensa byggnaden på all den bråte och sand som den fyllts av sedan dess, säger teaterchefen Abdi Abdulahi.

Säkerhetsstyrkor kommer att skydda byggnaden när man nu äntligen kan börja sätta upp pjäser på nytt, säger Abdulahi.

President Mohamed Abdullahi Mohamed närvarade när en kör nyinvigde teatern i förra veckan.

– Vi kan bygga upp vårt land om vi alla står enade, sade presidenten.

Utrikes

Brand på kärnanläggning i Iran

Urancentrifuger i Natanz. Arkivbild.
Urancentrifuger i Natanz. Arkivbild.
Foto: Irans kärnenergiorganisation/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En brand har brutit ut på en kärnenergianläggning i Natanz i Iran, enligt iranska myndigheter.

– Incidenten ägde rum på en anläggning belägen i närheten av Natanz kärnenergianläggning. Inga skador har rapporterats, vare sig på personer eller på byggnader, och verksamheten fortsätter som vanligt, sade talespersonen Behrouz Kamalvandi inledningsvis, då det ännu inte var känt att det rörde sig om en brand.

Orsaken till branden är oklar, men eventuellt kan ett sabotage ligga bakom, enligt vissa experter.

– Med tanke på att den här så kallade incidenten inträffade bara några dagar efter explosionen nära militärbasen Parchin så kan sabotage inte uteslutas, säger en icke namngiven tidigare anställd inom Irans kärnenergiprogram till Reuters.

År 2015 kom Iran överens med P5+1-länderna (de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland) om begräsningar i landets kärnenergiprogram i utbyte mot sanktionslättnader, inom ramen för avtalet JCPOA.

2018 drog sig USA:s president Donald Trump ur avtalet, vilket året därpå fick Iran att frångå vissa åtaganden, bland annat om anrikning av uran.

Utrikes

Dödlig polisskjutning mot soldater utreds

Filippinernas försvarsminister Delfin Lorenzana under ett besök i Washington i april i fjol. Arkivbild.
Filippinernas försvarsminister Delfin Lorenzana under ett besök i Washington i april i fjol. Arkivbild.
Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Filippinska myndigheter har inlett en utredning av en händelse där fyra soldater sköts ihjäl av poliser i den oroliga provinsen Sulu i landet södra delar.

De civilklädda soldaterna jagade misstänkta attentatsmän från den terrorstämplade gruppen Abu Sayyaf när de angreps av poliser, uppger militären.

Arméchef Gilbert Gapay har anklagat de nio inblandade poliserna för att ha mördat soldaterna, medan polisen beskriver händelsen som ett misstag.

– Vi vill inte att detta ska eskalera. Vi vill gå till botten med vad som hänt, säger försvarsminister Delfin Lorenzana, som tillägger att resultatet av utredningen kommer att presenteras inom kort.

Poliserna har frihetsberövats medan utredningen pågår, uppger inrikesminister Eduardo Ano.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Guaidó kan få rätt om Venezuelas guld

Vem har rätt att bestämma över Venezuelas guldreserver? Genrebild.
Vem har rätt att bestämma över Venezuelas guldreserver? Genrebild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien betraktar oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas rättmätige president, konstaterar en domstol i London – i ett fall som avgör vem som har rätt till miljarder i guldtillgångar.

Den brittiska regeringen "har otvetydigt erkänt Guaidó som Venezuelas president", slår domaren fast, och tillägger att det innebär att man inte längre betraktar president Nicolás Maduro som landets ledare.

Frågan gäller vem som har rätt att begära ut de venezuelanska guldtillgångar som finns liggande hos Bank of England.

Bakgrunden är att Venezuelas centralbank BCV velat göra ett uttag på motsvarande nästan tio miljarder kronor. Nicolás Maduro uppger att pengarna behövs akut till hanteringen av coronautbrottet i det krishärjade landet, och att de kommer att öronmärkas för det syftet genom att kanaliseras genom FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Men Bank of England, som är Storbritanniens centralbank, har vägrat lämna ut pengarna. Guaidó har begärt att domstolen i London ska ge understöd åt en fortsatt frysning av pengarna.

Även om Storbritannien erkänt Guaidó som rättmätig president har landet inte brutit de diplomatiska relationerna med Maduros regering.

De juridiska företrädarna för Venezuelas centralbank meddelar att de kommer att överklaga domen i London.

Venezuelas president Nicolás Maduro. Arkivbild.
Venezuelas president Nicolás Maduro. Arkivbild.
Foto: Matias Delacroix/AP/TT

Utrikes

Kreml firar "jordskredsseger" i omröstning

En grupp demonstranter protesterar mot Putins fortsatta styre på Pusjkintorget i centrala Moskva.
En grupp demonstranter protesterar mot Putins fortsatta styre på Pusjkintorget i centrala Moskva.
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nästan 78 procent av de ryska väljarna godkände Vladimir Putins grundlagsändringar, enligt landets valkommission. Kreml hyllar resultatet som en triumf för Putin.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar den sju dagar långa omröstningen för en "triumferande omröstning om förtroendet för president Putin". Till reportrar i Moskva säger Peskov att folkets intresse för omröstningen var förutsägbar, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Men det var självfallet svårt att förutspå det extremt höga valdeltagandet och det extremt stora stödet vi nu sett, säger han.

Valresultatet innebär att den 67-årige Putins mandatperioder nollställs, vilket i teorin gör det möjligt för presidenten att sitta kvar till 2036.

I det omfattande paketet som ryssarna behövde ta ställning till ingick även höjda pensioner och strängare regler kring minimilöner, samt att äktenskapet enligt lag ska komma att definieras som en relation mellan man och kvinna.

Kritiker menar att omröstningen karaktäriserats av allvarliga oegentligheter, vilket myndigheterna förnekar. Enligt ett uttalande från den centrala valkommissionen CEC är resultatet giltigt.

Den starkt Kremlkritiske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj kallade på söndagen resultatet "en stor lögn" som inte avspeglar folkets åsikter. Under den officiella valdagen hölls protester på flera platser i Moskva.

Hur stor andel av den ryska befolkningen som röstade är ännu oklart. Kreml jobbade hårt för att få ryssarna till valurnorna, bland annat genom att locka med bilar och lägenheter som skulle lottas ut bland väljarna.

Utrikes

Hamas och Fatah eniga i kamp mot annektering

Fatah- och Hamasföreträdare. Bilden är från ett annat tillfälle, i fjol. Arkivbild.
Fatah- och Hamasföreträdare. Bilden är från ett annat tillfälle, i fjol. Arkivbild.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes

De rivaliserande palestinska organisationerna Hamas och Fatah har gjort gemensam sak för att försöka stoppa Israels planer på att annektera delar av den ockuperade Västbanken, meddelar de under en gemensam presskonferens.

– Vi kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa nationell enighet i våra försök att stoppa annekteringen, säger Fatahföreträdaren Jibril Rajub vid pressträffen i Ramallah.

Från Hamas deltog Saleh al-Arouri på videolänk från Beirut.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har flaggat för att annektera omkring en tredjedel av Västbanken, mark som redan i dag till största del ockuperas av Israel och bebos av israeliska bosättare.

NÄSTA ARTIKEL