Lagfarter SkD

Mindre hus på 53 kvadratmeter från 1948 sålt i Tjörnarp

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 750 000 kronor fick Anne Marie Nilsson, 54, och Jerry Nordahl, 57, från Vellinge ge för huset på Karlarp Sjövägen 20 i Tjörnarp. Huset byggdes 1948 och har en boyta på 53 kvadratmeter. Köpet från säljaren Sonja Gudrun Nilsson blev klart i april 2020.

För bara två månader sedan såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Korsarödsvägen 12. Där landade priset på 2 150 000 kronor för det 155 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Eslöv hoppas få extra bredbandspengar

Eslövs kommun hoppas kunna få färska bredbandspengar av staten så att vita fläckar i de områden som klassas som glesbygd ska kunna byggas ut.
Foto: Helena Landstedt/TT
Eslöv
ESLÖV Eslövs kommun hoppas kunna få färska bredbandspengar av staten så att vita fläckar i de områden som klassas som glesbygd ska kunna byggas ut.

Eslövs kommuns bredbandsansvariga Eva-Lena Nilsson besökte i veckan politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott för att redogöra för läget.

– Det har hänt mycket vad gäller bredband på glesbygden de senaste åren, men det finns fortfarande vita fläckar. Pandemin har gjort det väldigt tydligt hur viktigt bredband och möjligheten att vara uppkopplad hemifrån är för både företag och privatpersoner på landsbygden, säger kommunstyrelsens arbetsutskotts vice ordförande Catharina Malmborg (M).

Internettäckning krävs bland annat för skolgång, sjukvård, myndighetskontakter, företag. Många lantbruk har exempelvis digitaliserad djurskötsel numera.

De vita fläckarna inom Eslövs kommun är bland annat ett landsbygdsområde utanför byarna i området Stockamöllan, Billinge, Öslöv och Bosarp. Det handlar om ett område som sträcker sig från Kärrstorp utanför Stehag upp till Röstånga i Svalövs kommun. Där finns en del skog och kan vara svårframkomligt i sina delar när det ska läggas fiber.

Ett annat landsbygdsområde ligger utanför Kungshult och Stehag, men där ryktas det om att det kan vara bredband på gång.

Ett tredje område finns utanför Marieholm och bort mot Kävlingehållet.

Ett fjärde område är landsbygden mellan Harlösa och Löberöd som omfattar Löberöds slott.

– Regeringen har höjt bidragen som kommunen kan söka. Eslöv hoppas få del av de pengarna så att en utbyggnad kan ske även i dessa områden och vi håller på att titta på de delarna tillsammans med Region Skåne, säger ordföranden Johan Andersson (S).

Eslöv går ihop med andra kommuner och söker pengar. Region Skåne administrerar pengarna.

Regeringen satsar 1,6 miljarder i år, 500 miljoner nästa och även 500 miljoner nästnästa år.

– Det är ett steg i rätt riktning, säger Johan Andersson tycker att det är problematiskt att inte alla invånare har möjlighet att få snabbt bredband.

Det är även problem i de fastigheter där boende tackat nej till bredband och fastigheterna sedan sålts. Då kan det vara svårt att få bredband.

Det kan också vara svårt att dra fiber om man inte får till avtal med markägarna i ett område eller om terrängen är svårgrävd.

Det kan även finnas områden där bredbandsbolag har dragit fiber bara till fastigheter som ligger längs vägar och struntat i de andra.

Besked om de extra bredbandspengarna väntas under nästa vecka.

Det finns jämförelser från statliga Post- och telestyrelsen på var invånarna har tillgång till bredband på 100 Mb eller mer. Siffran gäller inne i bostadshusen.

De som valt bort bredband ingår inte, även om bredband är framdraget till tomtgränsen och man kan koppla in det när man vill.

I Eslövs tätbebyggda delar har 88 procent av medborgarna snabbt bredband, 98 procent har det framdraget.

På Eslövs glesbygd är motsvarande siffror att 61 procent har bredband men 71 procent skulle kunna få det.

Fast Eslövs glesbygd klarar sig bättre om man jämför med andra kommuner. i både Skåne och Sverige.

I tätorten ligger Eslöv lite under både Skåne- och Sverigesnittet medan man i glesbygden har bättre täckning än Skånesnittet på 52 procent och Sverigesnittet på 57 procent.

En förklaring som nämns i sammanhanget är den storsatsning som Telia påbörjade - även om man senare kritiserats för att man drog sig ur ganska snabbt.

Johan Andersson och Östra Göinges kommunalråd Patric Åberg (M) sitter båda i presidiet i Kommunförbundet Skåne och har den vägen legat på Region Skåne om en bredbandsutbyggnad vilket blir allt aktuellare när Telia monterar ner kopparnätet som tidigare har kunnat ge ADSL-bredband till alla.

Sjöbo

Resenär larmar om mycket folk vid busstationen

En resenär som arbetar inom vården larmar nu till kommunen att det uppstår trängsel på Sjöbo busstation vid vissa tidpunkter.
Foto: Molly Berggren
Sjöbo
Sjöbo Vissa tider är det väldigt mycket folk kring kiosken vid busstationen i Sjöbo. Det tycker en resenär som arbetar inom vården. Hon slår nu larm och önskar tydligare skyltning om att coronarestriktioner gäller även här.

Kvinnan arbetar på en vårdcentral i Sjöbo och behöver ta kollektivtrafik för att komma till sitt arbete. Vid vissa tider upplever hon att det är trångt på busstationen i Sjöbo.

”Det känns inte tryggt att befinna sig på den typen av platser”, skriver kvinnan i ett brev till Sjöbo kommun.

På sitt arbete möter hon dagligen covid-relaterade problem och blir bestört när det struntas i att hålla avstånd och respektera begränsningar.

I brevet skriver hon att det är mycket resenärer på busstationen vid vissa tidpunkter särskilt när ungdomar passerar. Det råder också trängsel i och kring kiosken, menar kvinnan, som sett att fler än tre kunder, som är maxantalet, varit därinne samtidigt.

Kontaktat kiosken

Kvinnan valde själv att köa utanför kiosken, men möttes av oförståelse av andra kunder när hon påpekade att man bör vänta utanför.

Brevet har kommit till miljöinspektör Anna Lindholm på Sjöbo kommun.

”Det är jättebra vi får ta del av informationen gällande trängsel” skriver hon i sitt svar och förklarar att rapporten om busstationen kommer skickas vidare till länsstyrelsen.

Trots att trängsel i butiker egentligen är länsstyrelsens område, så har Anna Lindholm kontaktat kiosken vid busstationen.

– Jag ringde upp och pratade med dem. De var medvetna om problemet och ska se över sina skyltar och vara hårdare med att säga till folk att vänta utanför, säger Anna Lindholm.

Enstaka klagomål

Men det är alltså länsstyrelsens uppdrag att ha en kommunikation med bussbolag och Skånetrafiken om det uppstår trängsel på busstationen.

– Vi gör inga åtgärder, det är inte vi som har tillsynen, säger Anna Lindholm.

Miljöenheten i Sjöbo har som uppgift att kontrollera hur restauranger och kaféer i kommunen sköter restriktionerna.

– Vi har inte fått in jättemånga klagomål, bara några enstaka, säger hon.

Hon tror dock att man i Sjöbo, precis som i övriga landet, har tröttnat på restriktionerna. Nu när gymnasierna öppnat blir det också fler resenärer i kollektivtrafiken.

– Men givetvis ska det inte behöva vara trängsel. Det är bara att fortsätta kämpa, säger hon.

Mordet i Höör

Hon vill veta vad som hände Elin

Patricia Klinteberg är tacksam för allt stöd som familjen fått i Höör. - Det har varit allt från att folk bara hör av sig, till att man handlar matkassar eller bara skriver att man beklagar sorgen. Bilkortegerna har varit fantastiska. Elever på Elins skola i Hörby har gjort en t-shirt med sina namn på, berättar hon.
Foto: Foto:Privat
Höör
Höör Patricia Klinteberg liv frontalkrockade när hennes lillasyster Elin mördades. Nu vill hon hedra Elins minne genom att starta föreningen ”Inte en kvinna till”. Framförallt hoppas hon få veta vad som hände hennes syster natten när mördaren tog hennes liv.
– Jag kan inte bearbeta allt förrän mördaren berättar vad han gjorde. De svaren tror jag vi kommer få, säger Patricia Klinteberg i en intervju med Skånska Dagbladet.

Patricia är hemma i Göteborgsförorten Kållered när Skånskan når henne per telefon. Vid intervjutillfället är hon ute och tar en promenad.

För sju veckor sedan levde hon ett liv som alla andra. Mamma till två barn, extrajobb som personlig tränare och mitt i utbildningen till att bli sjuksköterska.

Hade besök av sin mamma

Där i vardagen slog tragedin till när hennes lillasyster, 18-åriga Elin, mördades i Höör under natten mellan den 29 och 30 mars. Vid tillfället var Elin hemma hos den 26-årige man som häktats på sannolika skäl som misstänkt för mord.

Patricia Klinteberg föddes i Göteborg men växte upp i Höör från det att hon var sex år gammal. Som 20-åring flyttade hon tillbaka till västkusten.

– Som tio år äldre har jag alltid känt mig som en beskyddare till mina småsyskon Elin och Anton. Åldersskillnaden gjorde att vi till en början inte hade den den supertajta relationen men vi har alltid haft nära kontakt och vetat var vi har varandra. I takt med att både jag och Elin blev äldre fick vi också större utbyte av varandra, säger hon.

Mål och drömmar

Hon berättar att Elin som liten var den spralliga lilla tjejen som var överallt och ingenstans.

– Elin har alltid vågat ta för sig och var inte rädd för att leva. Hon såg fram emot att ta körkort och skulle ta studenten nästa år. Som många andra i hennes ålder ville hon ut och upptäcka världen.

Elin och Patricia Klinteberg. Snart väntar rättegång mot den 26-årige man som erkänt att han orsakat Elins död.
Foto: Foto: Privat

Patricia Klinteberg minns tydligt vad hon gjorde när hon först fick höra att Elin var försvunnen. Patricia och Elins mamma var uppe och hälsade på i Göteborg och passade barnbarn samtidigt som Patricia gjorde praktik.

– Mamma hade ringt och när jag ringde tillbaka berättade hon att Elin inte kommit tillbaka till bostaden under måndagsnatten.

– Det var något som inte stämde. Elin hörde alltid av sig och sov alltid hemma.

Letade hela natten

Patricia Klinteberg och hennes mamma fick i all hast packa ihop sina saker och ta kvällståget till Skåne. Klockan 01 på tisdagsnatten var de framme i Höör. Patricia gav sig direkt ut för att leta efter sin syster tillsammans med grannar, kompisar och polis som redan var ute.

Storasyster Patricia Klinteberg deltog i det massiva sökandet efter Elin. Nu hoppas hon att mördaren berättar vad han gjorde.
Foto: Foto: Privat

Klockan 06.45 på morgonen tog hon en paus i samband med att hon pratade med polisen.

– Känslan var dålig efter att jag hade pratat med den misstänkte mördarens pappa under natten. Sättet han pratade med mig gjorde att jag fick känslan att hans son hade Elin någonstans. Det berättade jag för polisen som svarade att de delade mina tankar.

Förstod att hon inte levde

Hemma i familjebostaden började man ge upp hoppet under onsdagen samtidigt som polishelikoptern hördes från himlen.

– Jag försökte intala min mamma att hon inte skulle ge upp hoppet men vid tiotiden kom polisen och berättade att 26-åringen erkänt saker som inte bådar gott. Då förstod jag att Elin inte levde och jag sa till hennes bekanta att de kunde sluta leta. Vid 16-tiden kom beskedet att polisen grävt fram hennes kropp inte långt från 26-åringens bostad, berättar hon.

Elins minnesplats vid Tjurasjö några dagar efter mordet.
Foto: Tobias Lagerholm

Patricia Klinteberg har tvingats hantera ett fruktansvärt besked.

– Det ärliga svaret är att man inte klarar av det, det gör man inte. Utan stödet från mina vänner hade jag inte klarat det men jag måste. Jag vet att Elin var ett stort stöd för vår mamma och nu blir det ännu mer min uppgift.

Varit hemma hos den misstänkte

I dag går hon till psykolog och är sjukskriven för att orka med allt. Besöken i Höör har blivit många sedan mordet samtidigt som familjelivet i Göteborg blivit ett viktigt andningshål.

26-åringen som i förhör erkänt att han orsakat Elins död har Patricia Klinteberg känt till under lång tid.

– Jag gick i samma klass som ett av hans syskon och var hemma i hans hus på kalas som barn. Det förekommer uppgifter att han tidigare ska ha trakasserat tjejer sexuellt men det är inget jag bevittnat.

– Jag visste att han och Elin umgicks, nästan på daglig basis ett tag. Men det var inte mer än så, säger hon.

Patricia Klinteberg har brottats med blandade känslor efter händelsen.

– Jag hatar honom för att han tog min systers liv samtidigt som samhället svikit honom. På det sättet tycker jag synd om honom även om det aldrig rättfärdigar vad han gjorde.

Hoppats på svar

Nu är Patricia Klinteberg på gång att tillsammans med två kompisar starta föreningen ”Inte en kvinna till”. En förening som man på sikt hoppas ska kunna bli ett stöd för kvinnor som behöver vända sig till en trygg plats.

– Jag skulle skydda mina småsyskon men kunde inte skydda Elin. Det har väckt en kämpaglöd att försöka skydda de kvinnor som jag kan hjälpa.

Den kommande rättegången hoppas hon ska ge många av de svar som ännu inte finns.

– Vi vet fortfarande inte vad som hänt Elin. Jag har bearbetat olika scenarier i mitt huvud och försökt sätta ihop pusselbitar men jag vet noll och det är skitjobbigt. Begravningen var ett avslut och jag hoppas att rättegången blir detsamma.

Får besök

– Att utredningen drar ut på tiden gör att läkningsprocessen blir jobbigare. På det sättet känner jag mig utelämnad som nära anhörig även om jag förstår att polisen gör allt de kan.

Samtidigt som mordet lämnat kvar en obeskrivlig saknad av en lillasyster som aldrig kommer tillbaka fortsätter vardagslivet.

– Till helgen kommer lillebror Anton upp till Göteborg och hälsar på. Det ska bli jättekul. Kan du förresten tänka dig att det bara var tio månader mellan Elin och Anton som syskon. Det är rätt imponerande, säger Patricia Klinteberg och brister första gången ut i skratt under intervjun.

Skåne

Säsongsbaserat möbelsamarbete

Peder Nilsson och Andres Mutis sitter på sina kubbpallar.
Foto: Andreas Persson
Skåne
Nyheter
Skåne Peder Nilsson och Andres Mutis är båda förälskade i möbeldesign. Något som nu resulterat i ett samarbete som lägger fokus på svenska årstider. Först ut är sommaren och en pall som extraknäcker som kubbset.

– För mig som invandrare är kubb väldigt intressant och vi ville göra en grej av det. Kanske göra aktiviteten men känd utomlands, säger Andres Mutis om duons första kreation.

Utanför Kulturen i Lund står Peder Nilsson och Andres Mutis och ställer upp ett parti kubb. Pjäserna som används utgör delarna i deras gemensamma designprojekt, en kubbpall som hålls samman av spännband.

Peder Nilsson och Andres Mutis spelar kubb.
När pallen plockats isär är det bara att ställa upp kubbarna precis som vanligt.
Foto: Andreas Persson

Båda två är aktiva möbelkreatörer med bakgrunder i såväl produktdesign och träsnickeri. När de träffades på Lunds öppna verkstad så insåg de snabbt att de delade inställning. Hellre göra saker än att bara sitta still.

– Vi började jobba på olika prototyper med olika bindningar och designer. En tidig grej vi upptäckte var att vi inte kunde ha några fina detaljer eftersom de skulle gå sönder när man kastar pinnen, säger Peder Nilsson.

Tillsammans bestämde de att samarbetet skulle ha en stark säsongsbetoning. Först ut var sommaren och när de funderade över vad som hörde årstiden till så landande de efter lite brainstorming vid spelet kubb.

– När folk har spelat färdigt hamnar kubbpinnarna ofta undangömda på vinden. Något som fick oss att tänka att det var en kul idé att göra om setet till en del av inredningen., säger Peder Nilsson.

Peder Nilsson och Andres Mutis monterar ihop kubbpallen.
Andres Mutis och Peder Nilsson hjälps åt att bygga ihop pallen.
Foto: Andreas Persson

Pallen består, i vanlig kubbordning, av tio kubbar, en kung och sex kastpinnar. Dessa placeras sedan enligt instruktionerna och hålls sedan på plats av spännband.

– Den största utmaningen var att göra något som höll sig stadigt utan att använda sig av några fogar överhuvudtaget, säger Andres Mutis.

Verken har tillverkats i tio exemplar och för den som vill ta en närmare titt kommer pallarna att stå för beskådan på Form och designcenter i Malmö eller på Kulturen i Lund.

Andres Mutis och Peder Nilsson packar ihop kubbpallarna.
Andres Mutis och Peder Nilsson packar ihop kubbpallarna.
Foto: Andreas Persson

Malmö

Styrelse i Kinesiska muren överklagar vite

Bostadskomplexet ”Kinesiska muren” på Thomsons väg i Rosengård har kantats av en hel del miljö- och säkerhetsproblem de senaste åren.
Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
Malmö I mitten av mars beslutade miljöförvaltningen att bostadsrättsföreningen Taxeringsrevisorn 2 döms till att betala över en halv miljon i vite var fjärde vecka tills det att man åtgärdat problemen med fastigheten. Styrelsen har nu överklagat beslutet och efterfrågar mer tid.

De många och långtgående problemen för de boende i de skandalomsusade bostadsrättsföreningarna i Kinesiska muren på Rosengård har lett till att en av dem, Taxeringsrevisorn 2, dömts till att betala vite.

Miljöförvaltningen klubbade i mitten av mars genom två förelägganden av vite. Summorna det rör sig om är 500 000 kronor var fjärde vecka ifall man inte åtgärdat bristerna i ventilationssystemet och 60 000 kronor var fjärde vecka ifall man inte åtgärdat problemen med värmesystemen.

Men styrelsen för bostadsrättsföreningen har nu överklagat beslutet och menar att man ”fått ärva ovanligt svåra problem”. Utöver detta skriver styrelsen i överklagan att de just nu väntar på advokater som ska titta på dokument som rör ekonomi och fastigheten.

Problemen som pekas ut består till står del av de brister som framkommit under Sydsvenskans fleråriga bevakning. Rapporteringen vittnar bland annat om kapade bostadsrättsföreningar, där bolag ska haft mer makt än de boende.

Under denna tiden har det även gått att läsa om de brister i levnadsstandarden som de hemmavarande i Kinesiska muren upplevt. Såväl långvariga fukt- och mögelproblem, utebliven uppvärmning och återkommande strömavbrott har plågat de boende.

I miljöförvaltningens beslutsdokument hänvisar man till inspektioner gjorda mellan 2014 och 2021.

Tidigare i maj kom det även fram att fem, såväl sittande som avgångna, medlemmar i två av bostadsrättsföreningarnas styrelser åtalas för bristande bokföring och uteblivna årsredovisningar. Två av fem nekar till brott, de övriga tre medger händelseförloppet men nekar till brott.

Styrelsen för Taxeringsrevisorn 2 skriver själva i överklagan att de bedömer att det kommer ta 16 veckor att åtgärda de vitesbelagda problemen och ansöker även om tidsfrist på samma tid.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Inrikes

Offer för attacken: Han hade mord i blicken

Den 22-årige mannen när han grips av polisen efter attacken.
Foto: ​Cecilia Lindström/Polisens förundersökningsprotokoll
Inrikes
Inrikes Offren för attacken i Vetlanda berättar i polisförhören om den skräck som de kände vid angreppet.
– Han såg galen ut och hade mord i blicken, säger en man.

Sammanlagt knivhöggs sju män under knivattacken den 3 mars av den nu åtalade 22-åringen. Fyra av dem fick livshotande skador.

I förhör har de överfallna männen berättat om hur de angreps.

En man i 65-årsåldern som höggs i sidan säger i förhör att smärtan var obeskrivlig och att det kändes som om kniven vreds om. Mannen beskriver den dödsångest han kände över att inte få träffa sin familj och sina barnbarn.

"Min son grät"

En annan man var tillsammans med sin lille son när han överfölls.

– Han knivhögg mig tre gånger. Han ville träffa min hals. Jag blev träffad på bröstet och ena skinkan, säger han.

– Min son grät och han har sett allt.

En man i 60-årsåldern knivhöggs strax under vänster nyckelben. Han berättar att en läkare senare sagt att om hugget tagit en centimeter åt höger hade han med största säkerhet avlidit.

Ett annat offer berättar om hur 22-åringen gick till angrepp mot honom.

– Han såg galen ut och hade mord i blicken.

Mannen säger att han förstod att angriparen ville döda honom och hur han försökte gå åt sidan. Mer hann mannen inte tänka innan han höggs i halsen.

Inget motiv

Enligt åklagaren har den 22-årige mannen inte kommit med något rimligt motiv till attacken.

Mannen berättar hur han varit i psykisk obalans och den aktuella dagen blev han förolämpad av en annan man, säger han i förhör.

22-åringen gick då hem för att hämta en kniv för att angripa honom. Men han hittade aldrig den mannen. I stället gick han till anfall mot andra människor.

– Ja, för jag tappade kontrollen på hjärnan, säger han.

Mannen har genomgått en liten rättspsykiatrisk undersökning som visade att han kan ha varit allvarligt sjuk vid tidpunkten för dådet.

Fredrik Gunér/TT

Bladet till den kniv som mannen använde under attacken.
Bladet till den kniv som mannen använde under attacken.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

Sport

Sverige klart för volleyboll-EM efter rysare

Isabelle Haak. Arkivbild.
Foto: Anders Bjurö/TT
Sport
Sport För första gången sedan 1983 är Sveriges volleybolldamer klara för EM. Blågult säkrade avancemanget via 3–2 i set i en rysare mot Ukraina.
PREMIUM

Sverige kom obesegrat till den andra kvalsamlingen i Georgiens huvudstad Tbilisi, med chans att säkra EM-avancemanget direkt i den första matchen mot Ukraina.

Det gick vägen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Inget Tokyo-OS för Möregårdh från EAI

Truls Möregårdh får ta sikte på Paris 2024. Till sommarens OS i Tokyo kom den 19-årige Eslövs AI:aren.
Foto: Jonny Nilsson/Arkiv
Sport
BORDTENNIS Det blir inget Tokyo-OS i sommar för Truls Möregårdh. Den 19-årige stjärntalangen från Eslövs AI fick inte plats i förbundskapten Jörgen Perssons fyra man starka trupp som får åka till Japan.

– Mattias Falck är sedan tidigare uttagen av SOK som singelspelare och nu kompletterar vi med Anton Källberg i singel och Kristian Karlsson som tredje lagspelare. Jon Persson följer med till Tokyo som reserv på plats medan övriga spelare i herrtruppen, Truls Möregårdh och Elias Ranefur, får koncentrera sig på att konkurrera om en plats till kommande mästerskap. Både Truls och Ranefur har framtiden för sig och är på väg uppåt, kommenterar förbundskapten Jörgen Persson i en pressrelease.

”En tuff uttagning”

Möregårdh tog emot Jörgen Perssons besked med både förståelse och visst missnöje:

– OS är det största man kan få vara med om, så det är klart att jag hoppades komma med. Samtidigt var det här en tuff uttagning. Jag vet ju att de fyra som får åka till Tokyo är bra och i grym form. Jag har ju heller inte haft så många tillfällen på sistone att bevisa vad jag kan och var jag står, berättar Truls Möregårdh.

– När Jörgen ringde mig och berättade så sa han att han var orolig för mitt knä och att jag inte skulle vara i hundra procent form. Jag förstår hans motivering, men jag vet att jag kunnat spela bra och tills dess vara i hundraprocentig form.

Han inser att om han skulle fått åka med till Tokyo så hade det varit som fjärdeman, som reserv.

– Det hade varit en bra erfarenhet för framtiden, att se och lära. Det hade varit kul att få den chansen. Och jag hade fått grymt bra träning.

Nya utmaningar står för dörren

Nu finns inget annat än att gå vidare. Nya mästerskap och utmaningar står för dörren.

– Det är bara att blicka framåt och kriga på och fortsätta bli bättre. Det är ju bara tre år till nästa OS och för mig gäller det att vara som bäst då. På vägen dit finns väldigt många småmål. Jag tar dag för dag, tävling för tävling.

– Jag ska snart åka på träningar och läger i Danmark och Tyskland. I Oschenhausen är det en Pro Olympic Camp med många världsspelare. Sedan ska vi på läger i Saarbrücken. Och på landsläger här hemma i Sverige. Jag har ju knappt rest någonting alls på ett och ett halvt år, så det ska bli kul att komma iväg.

Ska vara i grymt bra form till EM

I nästa vecka, den 21 maj, ska Jörgen Persson offentliggöra vilka fem herrar som får plats i den svenska truppen till EM i Warszawa den 22-27 juni. Truls är förstås högaktuell för en av platser.

– Efter det här OS-beskedet skulle det förstås vara väldigt tungt att inte komma med till EM. Jag ska vara i grym form till EM. Där får jag visa vad jag går för.

Till EM:et i Polen hoppas han att rehabiliteringen av knäskadan ska ha gått i mål.

– Då ska jag vara hundraprocentigt återställd och i ruskigt bra form.

Gjorde comeback i mars

Det var i oktober i fjor som han opererade sitt knä, för övrigt för andra gången. Sedan dess har han gått en kamp mot klockan för att komma tillbaka i tid för att på allvar kunna konkurrera om en biljett till Tokyo-OS.

Comeback vid tävlingsbordet gjorde Möregårdh den 20 mars, nästan på dagen fem månader efter operationen, i pingisligaderbyt mot Kävlinge. Veckan efter ledde han sitt EAI till seger i prestigefyllda Ligacupen.

Bittert slut i SM

Lika bra gick det inte i årets SM-slutspel, där EAI förlorade semifinalserien mot Halmstad och missade att gå till final för första gången sedan 2005.

– För dåligt av oss, helt enkelt, tycker Truls.

– Samtidigt har det varit en svår säsong för oss. Jag har varit skadad, Robert Svensson har haft ryggproblem och Nandor Ecseki har flugit in och ut hej vilt.

Hur det blir med EAI nästa säsong är inte klart.

– Däremot har jag skrivit på för ett år till med min japanska klubb, avslöjar han.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL