Utrikes

Sanders ute – bäddat för strid Biden-Trump

Den tidigare vicepresidenten Joe Biden och Vermontsenatorn Bernie Sanders, båda demokrater, gör en 'virushälsning' före en tv-debatt i mars.
Den tidigare vicepresidenten Joe Biden och Vermontsenatorn Bernie Sanders, båda demokrater, gör en "virushälsning" före en tv-debatt i mars.
Fotograf: Evan Vucci/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Kampen för rättvisa fortsätter".
Med de orden ger Vermontsenatorn och demokraten Bernie Sanders upp sin satsning på Vita huset. Därmed är det ställt bortom allt tvivel att den tidigare vicepresidenten Joe Biden blir den som utmanar Donald Trump i höstens presidentval.
PREMIUM

78-årige Sanders var den mest progressiva av de demokratiska aspiranterna. Hans idéer om allmän sjukförsäkring, gratis utbildning, skärpta klimatinsatser och höjd minimilön sågs länge som vänsterradikala – men har på senare tid fått allt större acceptans inom Demokraterna.

I ett energiskt webbsänt tal tackar Sanders sina anhängare och noterar just det:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minnesstund för George Floyd i North Carolina

En bild på f George Floyd omgiven av blommor hade satts upp inför lördagens minnesstund i North Carolina, den delstat där Floyd föddes.
En bild på f George Floyd omgiven av blommor hade satts upp inför lördagens minnesstund i North Carolina, den delstat där Floyd föddes.
Fotograf: Ed Clemente/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Köerna av sörjande människor ringlade långa utanför konferenscentret i Raeford i North Carolina där en minneshögtid för den svarte amerikanen George Floyd hölls på lördagen.

Floyd dog efter ett polisingripande i Minneapolis den 25 maj, och hans död har lett till protester mot polisvåld i hela USA och i stora delar av världen.

North Carolina var den delstat Floyd föddes i och inför minnesstunden, när likvagnen med Floyds kvarlevor anlände, skanderade människor som samlats "svart makt" och "Ingen rättvisa – ingen fred", rapporterar CNBC

Minnesstunden inne i konferensbyggnaden var privat med cirka 125 inbjudna. Nästan alla bar svart utom George Floyds familj som hade vita kläder.

Lördagens minneshögtid är en av flera. I torsdags hölls en i Minneapolis där Floyd dog och på måndag hålls en i Houston Texas där han hade sitt hem. Ytterligare en privat ceremoni är planerad till på tisdag.

Själva ceremonin i North Carolina var endast öppen för särskilt inbjudna. Men allmänheten fick tillfälle att visa sin respekt vid George Floyds guldfärgade kista.
Själva ceremonin i North Carolina var endast öppen för särskilt inbjudna. Men allmänheten fick tillfälle att visa sin respekt vid George Floyds guldfärgade kista.
Fotograf: Ed Clemente/AP/TT

Utrikes

Iran: Svarta lådorna hjälper inte

176 människor ombord dog på det nedskjutna planet. Arkivbild.
176 människor ombord dog på det nedskjutna planet. Arkivbild.
Fotograf: Ebrahim Noroozi/AP
Utrikes
Utrikes De svarta lådorna från det passagerarflygplan som sköts ned av iranskt luftvärn utanför Teheran i Iran i januari kommer inte att bidra till några utredningar, rapporterar iranska statliga medier.
Men trots det säger sig Iran vara redo att låta andra länder ta del av lådornas innehåll.

Under lördagen har iranska statliga medier rapporterat om att de svarta lådorna inte varit till hjälp i utredningen om nedskjutningen av det ukrainska passagerarflygplanet.

– Trots att utredningen nästan är klar och innehållet från de svarta lådorna inte kommer att vara till hjälp i utredningen, är vi redo att ge dem (de svarta lådorna) till ett tredje land eller till ett utländskt företag, säger Mohsen Baharvand, biträdande utrikesminister, enligt den statliga iranska nyhetsbyrån Irna.

Den 8 januari kraschade planer från Ukraine International Airlines strax efter start från Teherans internationella flygplats. Alla 176 människor ombord dog, varav 17 var svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige.

Iran nekade först till att planet skjutits ned, men medgav sedan att den mänskliga faktorn orsakat nedskjutningen.

Baharvand ska också ha antytt att Iran skulle kräva vissa villkor för att de svarta lådorna skulle kunna föras utomlands, men han gick inte närmare i sitt uttalande.

Utredningen leds av Iran. Sverige har rätt att utse en expert dit – Peter Swaffer på Statens haverikommission – eftersom svenskar omkom. Storbritannien, Kanada och Afghanistan har rätt att utse varsin expert av samma orsak.

Victor Blomdahl/TT

FAKTA

Fakta: Detta har hänt

Ukraine International Airlines PS752 lyfte från Teheran med destination Kiev strax efter klockan 6 på morgonen, onsdagen den 8 januari 2020.

Två minuter senare, när flygplanet befann sig på cirka 2 300 meters höjd, slutade det att automatiskt skicka information. Ytterligare några minuter senare slog det ned tre mil väster om Teheran.

Samtliga 176 som befann sig ombord dog. På planet fanns 17 personer som var svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige.

Iran nekade först till att planet skulle ha skjutits ned, men medgav sedan att den mänskliga faktorn orsakat nedskjutningen.

En utredning ledd av Iran pågår för att ta reda på vad som hänt. Sverige har rätt att utse en expert dit eftersom svenskar omkom. Storbritannien, Kanada och Afghanistan har rätt att utse varsin expert av samma orsak.

Även Ukraina, USA och Frankrike ingår i utredningen. Detta eftersom flygplanet tillhörde ett ukrainskt bolag, och att flygplanet var designat och byggt i Frankrike och USA.

Utrikes

Jättedemonstration i gång i Washington DC

Tusentals demonstranter i Washington DC på lördagen.
Tusentals demonstranter i Washington DC på lördagen.
Fotograf: Jacquelyn Martin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Runt om i världen går människor i tiotusentals ut på gatorna i solidaritet med USA:s svarta befolkning. Och i USA har den demonstration som väntas bli den största hittills inletts i Washington DC.
Samtidigt är oron stor för att coronaviruset ska spridas bland demonstranterna.

Stora folkmassor har samlats i den amerikanska huvudstaden för att protestera mot rasism och mot polisingripandet mot den svarte amerikanen George Floyd.

För snart två veckor sedan dog den 46-årige Floyd sedan en vit polisman i Minneapolis tryckt ner honom mot marken med sitt knä mot hans nacke.

Sedan dess har det protesterats över hela USA och i övriga delar av världen, men polischefen i Washington DC bedömer att lördagens protest i huvudstaden kan bli den största hittills i stadens historia, rapporterar Reuters.

Mängder av människor samlades också i centrala London på lördagen för att delta i en Black lives matters-demonstration. Tv-bilder visade människor som stod tätt invid varandra, trots tidigare uppmaningar från den brittiske hälsoministern Matt Hancock att undvika stora folksamlingar på grund av risken för att smittas av coronaviruset.

"Onödiga risker"

– Att samlas är inte bara olagligt. Det är också, vilket kanske är mer viktigt, ett sätt att utsätta sig själv och sin familj och andra människor för onödiga risker, sade chefen för Londonpolisen Cressida Dick, rapporterar BBC.

Flertalet demonstranter bar munskydd och enligt BBC uppmanade organisatörerna bakom Londonprotesten människor att hålla minst två meters avstånd. Men i takt med att fler strömmade till blev det allt svårare att följa instruktionerna.

I stort sett verkar demonstrationen i London ha gått fredligt till, men framåt kvällen kom uppgifter om att en liten grupp börjat kasta glasflaskor nära premiärministerns kansli 10 Downing Street.

Även i Berlin samlades tusentals människor, vid Alexanderplatz för att visa stöd för Black lives matter-rörelsen.

I Australien samlades på lördagen tusentals människor med plakat och iklädda masker till stöd för Black lives matter-rörelsen. I Brisbane, på Australiens östkust, ska 10 000 personer ha deltagit i protesterna, rapporterar den australiska tv-kanalen ABC News.

Vandalism i Mexiko

I centrala Mexico City har banker och ambassader vandaliserats av demonstranter i en protest mot polisens våld mot en man som sedermera dog i arresten. Rörelsen kräver att myndigheterna ska ställa de ansvariga poliserna inför rätta. Tre poliser har också gripits misstänkta för att ha orsakat dödsfallet.

I Brasilien handlar demonstrationerna också om ett dödsfall som fått stor uppmärksamhet: en svart 5-årig pojke vars mamma, som jobbar som hemhjälp, hade lämnat honom hos sin vita arbetsgivare medan hon skulle rasta familjens hund. Pojken föll då från nionde våningen. Brasiliansk tv har visat filmklipp från övervakningskameror där den kvinna mamman arbetar för skickar pojken ensam med hissen högt upp i huset. I Recife, staden där det hela hände, demonstrerar människor med plakat med budskapet "vidas negras importam", portugisiska för "black lives matter", rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Demonstranter i USA:s huvudstad Washington DC på lördagen. Stadens polischef bedömer att det kan bli den största protesten i stadens historia och stora avspärrningar har gjorts framför Vita huset.
Demonstranter i USA:s huvudstad Washington DC på lördagen. Stadens polischef bedömer att det kan bli den största protesten i stadens historia och stora avspärrningar har gjorts framför Vita huset.
Fotograf: Jacquelyn Martin/AP/TT
Stora folkmassor vid Parlament Square i London trots myndigheterna uppmaning att undvika folksamlingar på grund av risken att bli smittade av coronaviruset.
Stora folkmassor vid Parlament Square i London trots myndigheterna uppmaning att undvika folksamlingar på grund av risken att bli smittade av coronaviruset.
Fotograf: Frank Augstein/AP/TT
En flicka med munskydd under lördagens Black Lives Matter-demonstration i London. På munskyddet står det 'jag kan inte andas' – de ord den svarte amerikanen George Floyd sade när en polisman sitt knä mot hans nacke. Floyd avled kort därpå.
En flicka med munskydd under lördagens Black Lives Matter-demonstration i London. På munskyddet står det "jag kan inte andas" – de ord den svarte amerikanen George Floyd sade när en polisman sitt knä mot hans nacke. Floyd avled kort därpå.
Fotograf: Frank Augstein/AP/TT
I Sydney protesterade människor på lördagen till stöd för rörelsen i USA, men också mot polisbrutalitet mot den inhemska ursprungsbefolkningen. David Dungay var en aboriginsk man som dog efter att ha blivit fasthållen av fängelsevakter. Han ska, liksom George Floyd, ha ropat 'Jag kan inte andas'.
I Sydney protesterade människor på lördagen till stöd för rörelsen i USA, men också mot polisbrutalitet mot den inhemska ursprungsbefolkningen. David Dungay var en aboriginsk man som dog efter att ha blivit fasthållen av fängelsevakter. Han ska, liksom George Floyd, ha ropat "Jag kan inte andas".
Fotograf: Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Fakta: Black lives matter-rörelsen

I februari 2012 dödas den svarte 17-åringen Trayvon Martin i Sanford i Florida. Den frivillige områdesvakten George Zimmerman hade tidigare larmat polisen för att rapportera om en "skum person" som rörde sig i området. Några minuter senare hörde grannarna pistolskott. Trayvon Martin var obeväpnad.

Dödsskjutningen tände ett nationellt ursinne, som förstärktes ytterligare när George Zimmerman friades från anklagelserna om mord. Stora demonstrationer hölls på många platser i USA. På sociala medier började en hashtag florera, #blacklivesmatter, ungefär "svarta liv spelar roll". Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad opinionsrörelse.

Dödsskjutningen av Trayvon Martin har följts av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta personer. Ändå döms få poliser för brott. Enligt Black lives matter-rörelsen handlar det om ett system rotat i rasism, och att anställda inom polisväsendet skyddar varandra.

Runt 1 000 människor dödas av polisen varje år i USA, visar forskning från Bowling Green State-universitetet.

Utrikes

Vill sätta norska demonstranter i karantän

Fremskrittspartiets Jon Engen-Helgheim vill att de som deltog i protesterna i Oslo i fredags försätts i karantän.
Fremskrittspartiets Jon Engen-Helgheim vill att de som deltog i protesterna i Oslo i fredags försätts i karantän.
Fotograf: Terje Pedersen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Alla norrmän som deltagit i helgens demonstrationer bör omedelbart sättas i 14 dagars karantän, det anser högerpopulistiska Fremskrittspartiets Jon Engen-Helgheim. Han kritiserar även beslutet att inte stoppa demonstrationen av smittskyddsskäl.

Stortingspolitikern Jon Engen-Helgheim anser att den norska regeringen varit allt för valhänt i sin hantering av de protester som ägt rum i landet efter den svarte amerikanen George Floyds död i USA. efter ett polisingripande.

Uppskattningsvis 15 000 personer deltog i en demonstration i fredags i Oslo, då detta bryter mot rådande smittskyddsregler bör demonstrationen enligt stortingspolitikern ha förhindrats.

– Här har vi under tre månader offrat och försakat nästan allt. Folk har behövt hålla sig lugna, fått inskränkta rättigheter och inte kunnat ta avsked av närstående, säger Jon Engen-Helgheim i en intervju med norska VG.

– Jag anser att myndigheterna minst bör belägga alla som deltagit med 14 dagars hemkarantän. En karantän som deltagarna bör bekosta själva, fortsätter han.

Norges justitieminister Monica Mæland kommenterade stortingspolitikerns kritik senare i en intervju med norska TV2.

– Yttrandefriheten går först, säger hon som svar på varför inte protesterna stoppades.

– Det är fullt förståeligt att folk söker sig ut på gatorna för att demonstrera och visa sina känslor, men jag är väldigt bekymrad. Det finns skäl till att vi inte firat 17 maj och att vi inte går på vare sig begravningar eller bröllop, säger hon också.

Utrikes

Palestinier sköts ihjäl – jämförs med Floyd

Demonstranter i Jerusalems gamla stadskärna håller upp plakat som kräver rättvisa för Iyad Halak och George Floyd. Bilden är från den 30 maj, samma dag som Halak sköts ihjäl.
Demonstranter i Jerusalems gamla stadskärna håller upp plakat som kräver rättvisa för Iyad Halak och George Floyd. Bilden är från den 30 maj, samma dag som Halak sköts ihjäl.
Fotograf: Mahmoud Illean
Utrikes
Utrikes En autistisk - obeväpnad – palestinier sköts ihjäl av israelisk polis i slutet av maj.
Uppgifter om händelseförloppet rör upp starka känslor i regionen, och fallet Iyad Halak jämförs med den obeväpnade svarte amerikanen George Floyd som dog under ett polisingripande.
PREMIUM

Tidigt på morgonen den 30 maj sköts den 32-årige palestiniern Iyad Halak ihjäl av israelisk polis i Jerusalem, enligt uppgifter i israeliska och internationella medier.

Polisens talesperson Micky Rosenfeld sade efteråt att poliser som patrullerade den gamla stadskärnan upptäckte en man som misstänktes bära pistol, och att de började jaga honom sedan han inte lytt deras uppmaning att stanna. Under jakten öppnade poliserna eld mot Halak, som dödades, enligt Rosenfeld.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Utrikes

Haftar uppges redo för eldupphör i Libyen

Den libyske krigsherren Khalifa Haftar i samband med ett möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Moskva 2017.
Den libyske krigsherren Khalifa Haftar i samband med ett möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Moskva 2017.
Fotograf: Ivan Sekretarev/AP/TT
Utrikes
Utrikes Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi har presenterat en ny plan för att lösa konflikten i Libyen, efter samtal i Kairo med krigsherren Khalifa Haftar – vars styrkor tvingats till reträtt den senaste tiden.
PREMIUM

Där föreslås eldupphör med start på måndag samt bildandet av ett styrande råd som ska utses genom någon form av val. Planen uppmanar även till bredare förhandlingar i Genève i Schweiz samt att alla utländska styrkor ska lämna Libyen, enligt al-Sisi.

Landet har inte haft något stabilt styre sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades och dödades av Nato-stödda rebeller 2011. Under mer än fem år har rivaliserande parlament och regeringar med bas i östra och västra Libyen stridit om makten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Italienare öppnade gräns – får kalla handen

'Välkommen till Italien' hälsas de schweiziska resenärer som passerar den Italienska gränsen, Italienarna är dock inte lika välkomna på andra sidan, något man snart hoppas ändras. Arkivbild.
"Välkommen till Italien" hälsas de schweiziska resenärer som passerar den Italienska gränsen, Italienarna är dock inte lika välkomna på andra sidan, något man snart hoppas ändras. Arkivbild.
Fotograf: Alessandro Crinari/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sedan den tredje juni är EU-medborgare återigen välkomna i Italien, men italienarna är sällan lika välkomna. Italiens utrikesminister Luigi Di Maio sade under ett besök i grannlandet Slovenien att han hoppas att fler EU-länderna snart ändrar den inställningen.
PREMIUM

Italien har det fjärde högsta antalet döda i covid-19 i världen, hittills har över 230 000 personer smittats av coronaviruset och nästan 34 000 avlidit.

Men i samband med att smittspridningen avtagit har landet sakta börjat återöppna och Italien välkomnar sedan tidigare i veckan återigen besökare från andra EU-land. Trots det förblir många gränser stängda för de italienska medborgarna, något utrikesministern hoppas snart ska ändras.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tyskland: EU är inte bara en marknad

Tysklands EU-minister Michael Roth laddar för höstens ordförandeskap i EU:s ministerråd. Arkivbild.
Tysklands EU-minister Michael Roth laddar för höstens ordförandeskap i EU:s ministerråd. Arkivbild.
Fotograf: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Coronakris och oeniga medlemsländer får hösten att se mörk ut i Europa.
Tyskland hoppas på det motsatta.
– Vi vill inspirera, säger EU-minister Michael Roth inför ett avgörande halvår för unionen.
PREMIUM

Från den 1 juli är Roth en av spindlarna i nätet när Tyskland tar över som ordförandeland i EU:s ministerråd. Han är visserligen formellt "bara" statssekreterare under utrikesminister Heiko Maas, men är Tysklands representant när ländernas EU-ministrar samlas.

Ordförandeskapet kommer i ett läge när samarbetet knakar ordentligt. Gränser har stängts på grund av coronapandemin. Oenighet råder om hur de drabbade ska stödjas och med hur mycket. Rejält olika åsikter finns om allt från synen på demokrati och rättssystem till migration och beskattning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL