Utrikes

Vårsol lockade i Paris – isoleringen skärps

Parisborna joggade i solen längs med floden Seine lördagen den 4 april. Men nu är det förbjudet. Arkivbild.
Parisborna joggade i solen längs med floden Seine lördagen den 4 april. Men nu är det förbjudet. Arkivbild.
Foto: Christophe Ena/AP/TT
Utrikes
Utrikes Paris förbjuder motion utomhus. Det drastiska beslutet tas sedan stadens invånare inte följt karantänsreglerna.
"Det här är långt från över, vägen är ännu lång. Stanna hemma och fortsätt hjälpa oss att förhindra (smittspridningen)", skriver Frankrikes hälsominister Olivier Véran i ett uttalande.
PREMIUM

Joggning och promenader dagtid i Paris förbjuds för att förhindra spridningen av covid-19, ett besked som kom samma dag som Frankrike rapporterat sitt högsta coronadödstal under en dygnsperiod.

De landsomfattande karantänsreglerna som infördes den 17 mars innebär att det endast är tillåtet för fransmän att lämna bostaden för ytterst nödvändiga syften.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Finlands utrikesminister misstänks för brott

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto misstänks för två brott, enligt Helsingin Sanomat. Arkivbild.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto misstänks för två brott, enligt Helsingin Sanomat. Arkivbild.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sedan det stormat på det finländska utrikesdepartementet hösten 2019 begärde riksdagens grundlagsutskott att riksåklagaren skulle utreda om utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) gjort sig skyldig till brott.

Nu är förundersökningen färdig och överlämnad till utskottet. Ärendet omgärdas av sekretess, men enligt tidningen Helsingin Sanomat misstänks Haavisto för två brott: tjänstebrott och brott mot samarbetsskyldighet inom ämbetsverk.

Brotten ska enligt tidningen Hufvudstadsbladet ha begåtts i anslutning till att Haavisto petade utrikesministeriets konsulära chef Pasi Tuominen, vilket skedde i samband med att debatten om huruvida Finland skulle hämta hem medborgare från det syriska fånglägret al-Hol rasade som värst.

Eftersom de misstänkta brotten begåtts under tjänsteutövning är upp till riksdagen att besluta om förundersökningen ska leda till ytterligare åtgärder. Haavisto själv förnekar brott.

Utrikes

Merkel: Vi har inte råd att förlora någon tid

Tysklands förbundskansler Angela Merkel i EU-parlamentet i Bryssel.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel i EU-parlamentet i Bryssel.
Foto: Yves Herman/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyskland manar till en snabb uppgörelse om coronastöd och en ny långtidsbudget i EU.
Förbundskansler Angela Merkel står fast vid förslaget om mångmiljardbidrag till dem som drabbats värst av krisen.
– Det är en investering, säger Merkel på besök i Bryssel.

Förbundskanslerns allra första utlandsresa sedan coronakrisen slog till på allvar går till EU-hjärtat i Bryssel.

Den formella anledningen är att tala om det ordförandeskap i EU:s ministerråd som Tyskland tog över den 1 juli. Men hon ska också bana väg för en uppgörelse om EU:s ekonomiska återhämtning efter pandemin. Överläggningar ska hållas i ett möte med unionens tre tyngsta företrädare: permanente rådsordföranden Charles Michel, kommissionsordföranden Ursula von der Leyen och parlamentstalmannen David Sassoli.

Framför allt de sista två manar till ett storskaligt stöd efter coronapandemin. EU-kommissionen har föreslagit 750 miljarder euro i coronastöd samt en långtidsbudget för de närmaste sju åren på 1 150 miljarder.

– Solidaritet betyder att stöd ges till dem som behöver det, säger von der Leyen inför EU-parlamentet.

– Vi kan inte och får inte gå bakåt. Vi kommer att kämpa för att det här förslaget blir en framgång med alla medel vi har, säger talmannen Sassoli.

"Arbete kvar"

Förslaget diskuterades en första gång av EU:s stats- och regeringschefer i ett webbmöte på midsommarafton. Efter det har Charles Michel utlovat ett kompromissbud till den här veckan.

– Vi har fortfarande arbete kvar. Men jag kan garantera er att jag gör allt jag kan för att säkra en uppgörelse. Vi måste ha en snabb lösning, säger Michel i EU-parlamentet.

Liknande ord hörs från Angela Merkel.

– Vi har inte råd att förlora någon tid. Det kommer bara att drabba de svagaste.

Förhoppningen är att en lösning ska nås vid det toppmöte som utlysts till nästa vecka, den 17–18 juli, då EU:s stats- och regeringschefer möts på plats i Bryssel för första gången sedan i februari.

Lån eller bidrag?

Kommissionens förslag bygger till stor del på ett utspel från Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron i mitten av maj om att dela ut 500 miljarder euro i rena bidrag till de länder och regioner som drabbats värst av coronakrisen.

Det fördelningssättet står Merkel fast vid – trots att flera länder i främst Nordeuropa ansett att pengarna i stället borde ges som lån.

Förbundskanslern räknar dock med att satsningen kommer att betala sig, genom att hjälpa de drabbade att komma tillbaka igen.

– Ingen kommer ur den här krisen på egen hand. Europeisk solidaritet är inte bara en humanitär gest. Det är en investering, säger Merkel inför EU-parlamentet.

Vill ha kompromiss

Bland de mest missnöjda finns Sverige, som tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike etablerat sig som EU:s "frugala fyra", med krav på en återhållsam budget och lån i stället för bidrag som coronastöd.

Merkel hoppas ändå snabbt komma över oenigheten.

– Jag vill att vi når en uppgörelse före sommarlovet. Det kommer att krävas kompromisser från alla sidor, säger hon – och markerar tydligt hur viktigt hon anser att EU är.

– EU är ett levande projekt som vi kan forma och förändra. EU begränsar oss inte, det ger oss mer manöverutrymme. Det är bara genom EU vi kan behålla våra friheter, säger Merkel i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Striden om budget och coronastöd

EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder som bidrag och 250 miljarder som lån. Stödet, döpt till Nästa generations EU, ska lånas ihop av kommissionen med garantier från medlemsländerna och sedan betalas tillbaka kollektivt från 2028 och framåt.

Parallellt har kommissionen reviderat sitt tidigare förslag till ny långtidsbudget för åren 2021-27. Det nya förslaget landar på 1 150 miljarder euro – mindre än ursprungsförslaget från 2018, men mer än det senaste kompromissbud som togs fram inför ett EU-toppmöte i februari i år.

Enligt permanente rådsordföranden Charles Michel råder fortsatt oenighet om en rad frågor: budgetens och stödets storlek, förhållandet mellan lån och bidrag, rabatter eller inte för de länder som betalar betydligt mer i EU-avgift än vad man får tillbaka samt frågor om enligt vilka villkor pengarna ska fördelas och till vem.

FAKTA

Fakta: Merkel och ordförandeskapet

Angela Merkel (född 1954) är Tysklands förbundskansler sedan 2005 och för tillfället den regeringschef i EU som suttit längst på sin post. Hon tillhör kristdemokratiskt konservativa CDU och regerar hemma i koalition med bayerska systerpartiet CSU och socialdemokratiska SPD.

Under det andra halvåret 2020 är Tyskland ordförandeland i EU:s ministerråd. Det innebär att man leder ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.

Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Efter Tyskland följer Portugal och Slovenien under 2021, Frankrike och Tjeckien under 2022 samt Sverige och Spanien under 2023.

Utrikes

Trump vill öppna skolor – pekar på Sverige

Donald Trump, flankerad av USA:s första dam Melania Trump, under ett panelsamtal om säkra skolöppningar i Vita huset i tisdags.
Donald Trump, flankerad av USA:s första dam Melania Trump, under ett panelsamtal om säkra skolöppningar i Vita huset i tisdags.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Donald Trump har sagt att han ska pressa landets delstater att öppna skolorna i höst, trots oro för ökande smittspridning. Nu pekar den amerikanske presidenten på Sverige och Norden som bevis för att undervisningen kan återupptas utan risk.

"I Tyskland, Danmark, Norge, Sverige och många andra länder är skolorna öppna utan problem. Demokraterna tror att det skulle vara politiskt dåligt för dem om amerikanska skolor öppnar före valet i november, men det är viktigt för barnen och familjerna. Jag kanske stryper finansieringen om de inte öppnar!", skriver Trump på Twitter.

I praktiken är det dock oklart vad Trump kan göra för att driva igenom sin linje. Ansvaret för skolfrågor ligger i huvudsak på delstaterna. Även finansieringen hämtas lokalt, även om den federala regeringen ger vissa kompletterande bidrag.

Republikanskt ledda Florida utfärdade på måndagen ett påbud om att skolorna ska ta emot elever igen från och med höstterminen, men flera andra delstater tvekar.

Skolforskare har pekat på att undervisning på plats har flera viktiga fördelar. Det sociala umgänget är nyttigt och skolmaten är viktig för många. Dessutom varnar många för att distansundervisning ökar klyftorna mellan barn från välbeställda respektive resurssvaga hushåll.

Utrikes

Ressugna danskar ska få coronapass

Danskar som vill resa utomlands ska kunna få ett coronapass som visar att de testats negativt. En liknande möjlighet finns på Frankfurts flygplats. Arkivbild.
Danskar som vill resa utomlands ska kunna få ett coronapass som visar att de testats negativt. En liknande möjlighet finns på Frankfurts flygplats. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Danskar som vill resa utomlands ska kunna göra ett coronatest och få ett digitalt coronapass som intygar att de är friska, uppger hälsodepartementet. Orsaken är att flera länder kräver att inresande ska kunna visa upp ett negativt coronatest.

Testet får inte vara mer än sju dagar gammalt och passet kan laddas ner gratis på Sundhedsstyrelsens hemsida.

Beskedet välkomnas av näringslivsorganisationen Dansk Industri som tror att det kommer att underlätta för danskar som vill resa både i jobbet och privat.

Utrikes

Munskydd obligatoriskt i Katalonien

Munskydd är nu obligatoriskt på alla allmänna platser i hela spanska Katalonien.
Munskydd är nu obligatoriskt på alla allmänna platser i hela spanska Katalonien.
Foto: Bernat Armangue/AP/TT
Utrikes
Utrikes Munskydd blir obligatoriskt överallt i Katalonien från och med torsdag på alla allmänna platser.

Påbudet gäller både invånare och besökare.

Hittills har munskydd varit obligatoriskt bara i situationer där man inte kunnat hålla en och en halv meters avstånd till andra. Detta gäller i hela Spanien.

Katalonien är nu först med att skärpa regeln så att ingen får gå ut oskyddad.

Ökad rörlighet

Syftet är att minska smittovägarna för covid-19 så mycket som möjligt nu när vissa lokala utbrott upptäckts, rörligheten ökar med semestrarna och människor börjat släppa lite på säkerhetsbeteendet, skriver tidningen La Vanguardia.

– Även om det inte finns vetenskapliga bevis för i vilka situationer munskydd gör mest nytta, så är det tveklöst så att det minskar risken för överföring om alla använder dem, säger epidemiolog Antoni Trilla.

– Men att fortsätta hålla avstånd är allra viktigast, tillägger han.

Hemlösa

Vissa områden i Katalonien har belagts med isolering efter lokala coronautbrott. Borgmästaren i Lleida beklagade på onsdagen att det inte finns lagstöd för polisen att frihetsberöva smittade som rör sig fritt. Staden har 129 smittade som inte iakttar karantän – för att de är hemlösa eller på annat sätt saknar förutsättningar, skriver den katalanska tidningen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Utrikes

Källa: EU har nått avtal om coronamedicin

EU-kommissionen har enligt en källa nått ett avtal om experimentella läkemedel mot covid-19. Arkivbild.
EU-kommissionen har enligt en källa nått ett avtal om experimentella läkemedel mot covid-19. Arkivbild.
Foto: Yves Logghe/AP/TT
Utrikes
Utrikes

EU-kommissionen har nått ett avtal med läkemedelsföretagen Roche och Merck för att säkerställa leveranser av experimentella läkemedel mot covid-19, uppger en källa vid kommissionen för nyhetsbyrån Reuters.

Avtalet gäller Roches läkemedel Roactemra som används vid ledgångsreumatism och Mercks Rebif som används vid ms, som ska finnas tillgängligt för alla EU:s medlemsstater som vill köpa dem, enligt källan, som inte avslöjar några avtalsvillkor.

Varken läkemedelsföretagen eller EU-kommissionen har kommenterat uppgifterna.

Utrikes

Danmark inför covid-19-pass

Utrikes
Danmark Danskar som ska resa utomlands till länder som kräver negativt covid-19-test kan nu få ett covid-19-pass.

Den danska polisen gick ut med nyheten på Twitter under onsdagen. Den som har testat sig kan ladda ned eller skriva ut passet från den dansk sjukvårdens hemsida, sundhed.dk, förutsatt att det inte är äldre än sju dagar och att provet är negativt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Linde: Beklagligt att USA lämnar WHO

'Sveriges inställning är att världen behöver mer samarbete – inte mindre', skriver Ann Linde. Arkivbild.
"Sveriges inställning är att världen behöver mer samarbete – inte mindre", skriver Ann Linde. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Utrikes
Utrikes Utrikesminister Ann Linde beklagar USA:s beslut att lämna Världshälsoorganisationen WHO.
PREMIUM

Beskedet från USA:s regering har officiellt överlämnats till FN och datumet för det effektiva utträdet blir den 6 juli 2021.

"Att USA valt att lämna WHO är beklagligt. Vår relation till USA förändras inte av det amerikanska beskedet men Sveriges inställning är att världen behöver mer samarbete – inte mindre – för att bekämpa gränsöverskridande hot mot människors hälsa." skriver Sveriges utrikesminister Ann Linde i ett uttalande till TT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL