Inrikes

Svårt med bemanning på äldreboenden

Många äldreboenden har problem med bemanningen då personalen måste stanna hemma vid minste tecken på förkylning. Arkivbild.
Många äldreboenden har problem med bemanningen då personalen måste stanna hemma vid minste tecken på förkylning. Arkivbild.
Fotograf: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Många äldreboenden har problem med bemanningen på grund av coronapandemin eftersom personalen måste stanna hemma vid minsta tecken på förkylning, rapporterar SR Ekot.

Över 90 av landets 290 kommuner säger till Ekot att man vill ha större möjlighet att coronatesta personalen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Nya muskler och samarbete mot bränder

Många lärdomar har dragits sedan skogsbränderna 2018. Arkivbild.
Många lärdomar har dragits sedan skogsbränderna 2018. Arkivbild.
Fotograf: Mats Andersson/TT
Inrikes
Inrikes Räddningstjänster i landet känner sig förberedda för att kunna hantera en större skogsbrand. Många lärdomar har dragits sedan bränderna sommaren 2018, och samarbetet spelar en avgörande roll.
– Vi är bättre förberedda än förr. Hur bra är för tidigt att säga, säger Peter Arnevall vid Storstockholms brandförsvar.

Räddningstjänsten i Karlstadregionen är en av de större i Värmland, och även en av de större bland de närliggande länen. Men vid en större skogsbrand räcker det inte alltid till.

– Många av räddningstjänsterna i Dalarna, Värmland och Närke och även några från Västmanland och Västra Götaland har därför gått ihop till en gemensam räddningsregion kan man säga, säger Anders Marcus, räddningschef vid räddningstjänsten i Karlstadregionen.

Sammanslagningen har gjorts med bakgrund av de skogsbränder man sett de senaste åren. Det handlar dels om att kunna hjälpa varandra med personal och utrustning – men även när det gäller ledning och styrning vid en större händelse.

– Om någon av våra räddningstjänster får en större skogsbrand så har vårt system tillgång till över 500 man, säger han.

Påminda om behovet

– Räddningstjänsten behöver organisera sig i större regioner. Det är kanske den stora bristen hos svensk kommunal räddningstjänst, att man varit organiserad i för små organisationer, säger han och pekar på den utvärdering som gjordes efter skogsbränderna 2018 där man fann flera områden där beredskapen behöver bli bättre.

Kunskapen kring hur man släcker en skogsbrand har däremot alltid funnits där, anser Anders Marcus. Och är överlag god.

– Det är snarare att vi blivit påminda om behovet av att det behövs mycket resurser tidigt för att kunna lyckas hantera en skogsbrand, säger han.

Förutom att det sedan 2018 finns hjälpmedel i form av helikoptrar och fler skogsbranddepåer, där det finns bland annat slang och annan släckningsutrustning ifall räddningstjänstens inte räcker till, har medvetenheten kring hur en större händelse eller kris behöver hanteras ökat.

Förändrat arbetssätt

– Den här typen av insatser blir väldigt logistiskt krävande och vi måste ha en annan syn på logistik än vi har vid våra vanliga insatser. Men även ledning och styrning av insatser för att se till att vi får bäst effekt vid rätt tidpunkt på rätt plats. Där har vi lärt oss väldigt mycket, säger Peter Arnevall, räddningschef vid Storstockholms brandförsvar.

Räddningstjänsten i Jämtland känner sig trygg med den beredskap man har och säger att tillgången till helikoptrar är en väldigt viktig resurs och en trygghet.

– Men beredskapsmässigt har man inte gått upp i styrka. Det handlar snarare om hur man jobbar, säger Lars Nyman, brandchef vid räddningstjänsten i Jämtland.

Det interna arbetet har förändrats en del vad gäller rutiner och struktur. Den stora biten som kvarstår att titta på enligt Lars Nyman är samordningen av frivilliga – som kan bli en belastning snarare än en resurs om det inte hanteras rätt.

Ökad kunskap

– Vi har lärt oss mycket av 2018, men vi är inte riktigt framme än för att hantera den mängden, säger han.

I Skåne finns visserligen inte lika mycket skog som i Jämtland eller Värmland, men beredskapen är god och även där har man dragit många lärdomar de senaste åren.

– Vi har blivit mer systematiska och fått mer erfarenhet efter de senaste årens större bränder. Kunskapsläget har ökat enormt sedan Västmanlandsbranden (2014) men även sedan 2018, säger Ulrika Lindmark, ställföreträdande räddningschef vid räddningstjänsten Syd.

Räddningstjänsten är ständigt på tårna, speciellt när det blir varmare väder. I takt med att temperaturen stiger har larmen om bränder utomhus blivit fler.

– De senaste veckorna när vi har tittat på brandriskvärden så är de höga redan tidigt på skogsbrandsäsongen och håller det i sig kommer vi få en väldigt torr sommar. Folk kommer kanske stanna hemma i sommar och röra sig mer i skog och mark än en normal sommar, säger hon.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Skogsbrandsdepåer

Kommunen ansvarar via sin räddningstjänst för att släcka en skogsbrand. Vid större bränder kan kommunen ta hjälp av regionen och vid särskilt hård belastning kan även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bistå.

MSB har skogsbrandsdepåer på 14 orter. Depåerna finns i Boden, Skellefteå, Dorotea, Sundsvall, Östersund, Söderhamn, Ludvika, Strängnäs, Enköping, Bengtsfors, Visby, Vetlanda, Högsby och Ljungby. Utöver detta finns nationella förråd i Kristinehamn med påfyllnadsmaterial.

Varje skogsbrandsdepå består av tre containrar med bland annat följande: stora mängder brandslang, en sexhjulig ATV (terrängfordon) med släp, slangupprullare, vattenspridare, motorsågar, vattenbehållare, grenrör, strålrör, bränsledunkar, hinkar och strilkannor.

Källa: MSB

Inrikes

Brandflygplan snart redo att rycka in

Risken för skogs- och gräsbrand är stor i flera delar av landet efter dagar av varmt och torrt väder.
Inrikes
Inrikes Helikoptrar och snart även brandflygplan – den svenska brandberedskapen har sedan skogsbränderna 2014 och 2018 blivit bättre. Men än finns mycket kvar att lära.
– Beredskapen är god, men det finns fortsatt utvecklingspotential, säger Jakob Wernerman vid MSB.

Insatserna under skogsbränderna 2018, som drabbade bland annat Gävleborgs och Jämtlands län, kritiserades i en utredning som presenterades i fjol.

Sedan dess har det hänt en del.

Bland annat finns tio helikoptrar redo att bekämpa bränder från luften, utplacerade där behovet är som störst. Under våren upphandlade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) även två brandflygplan av Saab och förhoppningen är att de mindre vattenskopande flygplanen ska kunna sättas in redan den här veckan om det skulle behövas.

– De har en hemmabas på Skavsta flygplats, men kommer kunna positioneras beroende på var risken finns, säger Jakob Wernerman, enhetschef för nationella insatser och civilskydd på MSB.

– De kommer även kunna positioneras i andra länder om det behövs, det är en EU-resurs som vi huserar i Sverige. Vi kan nyttja den så mycket som vi behöver, men de (flygplanen) står också i beredskap att kunna täcka behov i hela norra Europa.

Upptäcka tidigt

I utvärderingen av skogsbränderna 2018 pekade utredaren Jan-Åke Björklund på ett antal områden där det behöver ske en förbättring, däribland bättre bedömning av skogsbrandsrisker och att se till mindre kommuner får och tar emot hjälp utifrån vid en större brand.

– Det handlar bland annat om att den övergripande ledningsförmågan hos lokala räddningstjänster behöver bli bättre. Och man behöver bli bättre på att tidigt upptäcka bränder för att kunna släcka dem i ett tidigt skede innan de växer till sig, säger Jakob Wernerman.

Att bekämpa skogsbränder är väldigt resurskrävande och vid större bränder behöver ofta olika räddningstjänster samverka – något som är en utmaning logistiskt.

– Men den övergripande ledningsstrukturen fungerar mycket bättre i stora delar av Sverige än för några år sedan. Vi har sett mycket utveckling kopplat till det, säger han.

Finns förbättringspotential

Enligt Jakob Wernerman har brandberedskapen i Sverige blivit bättre och bättre för varje år. Men det finns fortfarande utvecklingspotential.

– Vi behöver fortsatt bli bättre på att fälla vatten från luften. Även om vi har helikoptrar, och från och med i år mindre flygplan, så är det en utvecklingskurva som vi behöver ta oss igenom och vi behöver lära oss hur man använder de här resurserna på ett effektivt sätt, säger han, och tillägger:

– Men man ska ha klart för sig att skogsbränder släcks på marken. De flygande resurserna kan vara ett understöd och hjälpa till att hindra spridning. Men det krävs betydande markresurser för att komma in i skogen, säger Jakob Wernerman vid MSB.

Malin Johanson/TT

En helikopter vattenbombar det branddrabbade området runt Färila i Hälsingland sommaren 2018.
En helikopter vattenbombar det branddrabbade området runt Färila i Hälsingland sommaren 2018.
Fotograf: Erik Simander/TT

FAKTA

Fakta: Skogsbränderna 2018

I juli 2018 drabbades bland annat Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län av omfattande och svårsläckta skogsbränder. Flera byar fick utrymmas av säkerhetsskäl. Sverige fick hjälp av internationella resurser i form av brandflyg, helikoptrar och markpersonal från flera länder.

Totalt förekom enligt Skogsstyrelsen 300 skogsbränder som var större än 0,5 hektar. 21 000 hektar skogsmark drabbades (varav 85 procent i Dalarna, Gävleborgs och Jämtlands län).

Skogsstyrelsen uppskattade i somras att skog värd över 900 miljoner kronor förstörts.

De fyra största bränderna enligt Skogsstyrelsen:

Kårböle i Hälsingland: cirka 9 000 hektar (varav 8 400 hektar skogsmark)

Lillåsen-Fågelsjö i Härjedalen. 3 900 hektar (3 500)

Trängslet i Dalarna: 3 500 hektar (2 500)

Stor-Brättan i Härjedalen: 950 hektar (850)

Fotnot: 1 hektar är 10 000 kvadratmeter, eller 100x100 meter, lite större än en stor fotbollsplan.

Inrikes

Försäljningsras när majblomman blev digital

Årets majblommedesigner Elin Eisele, 12 år, från Alingsås, och Tove Lindahl Greve, Majblommans generalsekreterare, visade upp 2020 års majblomma under en pressträff i januari, innan organisationen tvingades digitalisera hela insamlingen. Arkivbild.
Årets majblommedesigner Elin Eisele, 12 år, från Alingsås, och Tove Lindahl Greve, Majblommans generalsekreterare, visade upp 2020 års majblomma under en pressträff i januari, innan organisationen tvingades digitalisera hela insamlingen. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Majblomman har samlat in drygt 10,6 miljoner kronor i år. Ett rejält tapp från förra året då 67 miljoner kronor samlades in till organisationen som arbetar för att motverka barnfattigdom i Sverige.
– Det är både en succé och en katastrof på samma gång, säger generalsekreterare Tove Lindahl Greve.

För första gången har Majblomman genomfört sin årliga insamling helt digitalt, vilket beslutades med kort varsel med anledning av coronavirusets spridning. Att insamlingen gick trögt märktes tidigt, och trots en rejäl upphämtning under månadens sista dagar hade organisationen behövt få in betydligt mer pengar.

Men alternativet att inte ha någon insamling alls skulle naturligtvis ha varit ännu värre för organisationen.

– Hade vi inte gjort detta så hade det varit noll kronor, säger Tove Lindahl Greve, generalsekreterare för Majblommans riksförbund.

Stort engagemang

Resultatet innebär att organisationen inte kommer att kunna dela ut ekonomiskt stöd till barn på samma sätt som vanligt, där miljoner i vanliga fall går till kläder, skor och aktiviteter som barnens familjer annars inte har råd med.

Men samtidigt som organisationen nu tampas med betydligt mindre pengar är vanligt finns en glädje över ett stort engagemang som många haft för organisationen och dess arbete de senaste veckorna.

– Vi har sett så många uppfinningsrika initiativ, människor som har hittat på sätt att dela sina insamlingar, skapa olika företagsamma sätt att få folk intresserade av insamlingen och framför allt berätta om barnfattigdom. Det har varit nästan en folkbildande rörelse på vissa håll, säger Tove Lindahl Greve.

Många småbelopp

Allra mest pengar har dietisten Hanna Olvenmark samlat ihop genom sitt Instagramkonto Portionen under tian. Hon har där berättat om barnfattigdom och uppmanat sina drygt 150 000 följare att stötta majblommans digitala kampanj. Hennes insamling har gett hundratusentals kronor till organisationen.

– Alla får bidra med det de har möjlighet till, det ska vara en tillgänglig insamling, och det har hon verkligen visat. Hon har alltså dragit in över 700 000 kronor i rätt många småbelopp, säger Tove Lindahl Greve.

Rättelse: I en tidigare version av texten fanns en felaktig uppgift i faktarutan om årets insamling.

Kristin Groth/TT

Majblomman 2020 är brandgul och rosa med ett stänk av gult i mitten
Majblomman 2020 är brandgul och rosa med ett stänk av gult i mitten
Fotograf: Majblommans Riksförbund

FAKTA

Fakta: Majblomman

Barnrättsorganisationen Majblomman har varit aktiv i Sverige sedan Beda Hallberg grundade den 1907.

Arbetet grundas i barnkonventionens stadgar om alla barns rätt till skälig levnadsstandard, utbildning och fritid.

Alla barn som lever i familjer där det är brist på pengar kan ansöka om stöd upp till 18 års ålder.

Några exempel på stödinsatser är hjälp till ett par nya fotbollsskor, ett barnkalas, eller avgift till fritidsaktiviteten.

Majblomman ägnar sig även åt påverkansarbete för barns rättigheter.

På majblomman.se finns flera sätt att ge pengar trots att den digitala insamlingen är avslutad.

Källa: Majblomman

Inrikes

Flickans provsvar påminde om en missbrukares

Rättegången mot kvinnan som är misstänkt för mord alternativt synnerligen grov misshandel mot sin dotter fortsatte på måndagen.
Rättegången mot kvinnan som är misstänkt för mord alternativt synnerligen grov misshandel mot sin dotter fortsatte på måndagen.
Fotograf: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Treåringen "Lilla hjärtat" hade fyra narkotikaklassade substanser i kroppen när hon dog. Rättsläkare Emma Wernvik vittnade om att de prover som togs i blod, urin och hår påminde om provsvaren från en missbrukare.

– Två av de här substanserna skulle jag tydligt avråda från att ge barn, eftersom de har en medvetandepåverkan, säger Emma Wernvik när hon vittnar i rättegången mot flickans mamma som pågår I Norrköpings tingsrätt.

Mamman står åtalad för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden.

Emma Wernvik kallades till lägenheten i centrala Norrköping på kvällen den 30 januari när den treåriga flickan, som kommit att kallas "Lilla hjärtat" i medierapporteringen, hade hittats död. Hon kom dit för att göra en platsundersökning och tillsammans med polisens kriminaltekniker tog hon hand om flickans kropp, som bedömdes ha varit död i omkring två dygn.

Många blåmärken

Sedan fördes kroppen till Rättsmedicinalverket i Linköping för obduktion, där det bland annat konstaterades att det fanns många blåmärken på kroppen.

– Min bedömning var att det var både gamla gulaktiga och nya blåvioletta blåmärken. Det talar emot att hon ska ha fått dem vid ett tillfälle, säger Emma Wernvik.

Det togs också prover på hjärtblod, urin och hår där man hittade spår av flera narkotikaklassade substanser, enligt den rättskemiska avdelningens analys. Deras slutsats talade för att hon fått i sig två av preparaten i mycket nära anslutning till dödstidpunkten.

– Det är en mycket ovanlig kombination. Det är inget man ska se hos barn, säger Emma Wernvik.

Mammans försvarsadvokat Per Oehme frågar om pappan kunde ha gett flickan preparaten i samband med att han utförde hjärt- och lungräddning.

– Det är svårt att säga, men det är motsatsen till vad man skulle ha gett henne vid upplivningsförsök, säger Emma Wernvik.

Möjlig kontaminering

Både hon och toxikologen Robert Kronstrand har dock svårt att slå fast om flickan fått i sig alla substanserna genom att någon gett henne det eller att hon kontaminerades av narkotika som fanns i hemmet eller genom närkontakt med föräldrarna. Ett av de narkotikaklassade läkemedlen, diazepam, fanns dock i betydligt högre koncentration i kroppen när man tog ett nytt hårprov en tid efter dödsfallet.

– Det tyder på att det fanns depåer av substansen i kroppen, säger Robert Kronstrand.

Han vill dock inte dra några slutsatser hur flickan påverkades av substanserna.

– Jag ogillar att uttala mig om påverkansgrad, eftersom det är så olika från person till person, säger Robert Kronstrand.

Enligt det rättsmedicinska utlåtandet bedöms en påverkan av de narkotiska preparaten ha varit bidragande till dödsfallet, eftersom de påverkade medvetandegraden och andningen. Dödsorsaken var en följd av en skada på huvudet som ledde till nedsatt andning och generell syrebrist till följd av inandning av magsäcksinnehållet till lungorna och begynnande aspirationsskada pneumoni, alltså ett slags lunginflammation.

Rättad: En tidigare version av texten innehöll en ofullständig formulering i ingressen.

Petronella Uebel/TT

Mamman till den dödade treåringen, som kommit att kallas 'Lilla hjärtat' i medierapporteringen, står åtalad för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden.
Mamman till den dödade treåringen, som kommit att kallas "Lilla hjärtat" i medierapporteringen, står åtalad för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Kammaråklagare Anna Lander utanför rättssal 3 i Norrköpings tingsrätt under rättegången mot kvinnan som är misstänkt för mord alternativt synnerligen grov misshandel mot sin dotter, som i medierapporteringen kommit att kallas 'Lilla hjärtat'. Arkivbild
Kammaråklagare Anna Lander utanför rättssal 3 i Norrköpings tingsrätt under rättegången mot kvinnan som är misstänkt för mord alternativt synnerligen grov misshandel mot sin dotter, som i medierapporteringen kommit att kallas "Lilla hjärtat". Arkivbild
Fotograf: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Fallet med flickan

Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal.

Några veckor senare beslutade förvaltningsrätten med stöd av lagen om vård av unga (LVU) att flickan skulle tvångsvårdas och placeras i familjehem där hon växer upp.

Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.

Socialnämnden avråder och förvaltningsrätten säger nej. Föräldrarna överklagar och våren 2019 upphör tvångsvården av flickan genom en dom från kammarrätten i Jönköping.

I slutet av januari i år, tio månader efter det att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i en lägenhet i centrala Norrköping.

Föräldrarna grips samma dag.

Pappan avlider i häktet. Mamman sitter häktad misstänkt för grovt vållande till annans död och grov misshandel vid två tillfällen. I maj åtalas hon för mord, två fall av synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden. Kvinnan förnekar brott.

Källa: Domstolarna

Inrikes

Landets distriktsveterinärer sätts under lupp

Hur fungerar distriktsveterinärerna – som bedriver djurvård i statlig regi? Nu granskas organisationen. Arkivbild.
Hur fungerar distriktsveterinärerna – som bedriver djurvård i statlig regi? Nu granskas organisationen. Arkivbild.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Jordbruksverkets distriktsveterinärer ska ge alla djur vård dygnet runt i hela landet – nu ska det granskas huruvida de klarar sitt uppdrag.

Riksrevisionen inleder en granskning av veterinärerna för att se huruvida de utför sitt statliga uppdrag effektivt och konkurrensneutralt, uppger myndigheten i ett pressutskick.

Distriktsveterinärerna ska vårda såväl lantbruksdjur som sällskapsdjur – en verksamhet som riksdagen ställt sig bakom för att säkra en landsomfattande organisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.

Men vården sker i konkurrens med privat djurvård, och distriktsveterinärerna har på sina håll svårt att rekrytera personal. Dessutom har de kritiserats för hur de genomför den avgiftsfinansierade vården av sällskapsdjur.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Inrikes

Elin Ersson överklagar till HD

Aktivisten Elin Ersson överklagar hovrättsdomen till Högsta domstolen (HD). Arkivbild.
Aktivisten Elin Ersson överklagar hovrättsdomen till Högsta domstolen (HD). Arkivbild.
Fotograf: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

Aktivisten Elin Ersson överklagar hovrättsdomen till Högsta domstolen (HD).

– Det var en ovanligt fantasilös dom av hovrätten. De har inte givit några motiveringar utan säger bara att de håller med tingsrätten, säger Tomas Fridh, Elin Erssons advokat, till Jönköpings-Posten.

Hovrätten för västra Sverige fastställde nyligen domen från Göteborgs tingsrätt för brott mot luftfartslagen. Ersson dömdes för att sommaren 2018 ha hindrat ett flygplan på Landvetter flygplats från att lyfta, i ett försök att stoppa en utvisning till Afghanistan.

Straffet blev 60 dagsböter, vilket för Elin Ersson innebär 4 200 kronor.

För att mål ska tas upp i Högsta domstolen krävs att fallet är principiellt viktigt för hur liknande rättsfall ska bedömas i framtiden. Det är ovanligt att HD beviljar prövningstillstånd.

Inrikes

Påkörd bom och stolpe stoppar tågen

Passagerare väntar på en perrong på Malmö C. Arkivbild.
Passagerare väntar på en perrong på Malmö C. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En påkörd bom och en dito kontaktledningsstolpe har medfört stopp i tågtrafiken mellan Norrköping och Linköping, meddelar Trafikverket.

Detta påverkar all tågtrafik på sträckan Malmö–Stockholm.

Det finns ingen prognos för när trafiken kan rulla som vanligt igen. Vissa tåg leds om en annan väg och en del avgångar ställs in.

Inrikes

Kvinna försökte strypa sovande sambo

En kvinna döms till ett års fängelse för att ha försökt strypa sin sambo. Arkivbild.
En kvinna döms till ett års fängelse för att ha försökt strypa sin sambo. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En kvinna döms till ett års fängelse för misshandel efter att flera gånger har attackerat sin sambo, skriver Helsingborgs Dagblad.

I mars larmade kvinnan själv polisen och sade att hon hade försökt strypa sambon. Hon hade då virat en hörlurssladd kring sambons hals medan han sov. Kvinnans dotter larmade vid ett annat tillfälle polisen efter det att kvinnan hade sagt till henne att ”hon tänkte döda honom en gång för alla”. När polisen anlände till parets bostad berättade mannen att hon hade försökt strypa honom.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL