Inrikes

Dödstal högre än daglig siffra

Folkhälsomyndigheten presenterar dagligen dödstal, men korrigerade uppgifter visar att antalet avlidna i covid-19 hittills har kunnat vara avsevärt högre. Arkivbild.
Folkhälsomyndigheten presenterar dagligen dödstal, men korrigerade uppgifter visar att antalet avlidna i covid-19 hittills har kunnat vara avsevärt högre. Arkivbild.
Fotograf: Ali Lorestani/TT
Inrikes
Inrikes Reviderade officiella dödssiffror vittnar om att antalet döda i covid-19 har varit klart högre än den siffra som dagligen rapporterats.
Det framgår av en granskning som TT har gjort.
PREMIUM

Varje dag presenterar Folkhälsomyndigheten de senast rapporterade dödsfallen i coronapandemin, uppgifter som snabbt blir stora nyheter. Myndigheten påpekar hela tiden att totalsiffran inte är dagsaktuell och väntas öka.

Nu finns reviderade, uppdaterade siffror från myndigheten. De visar att dödstalet, dag för dag, har varit betydligt högre än de tidigare uppgifterna, när man går bakåt en tid.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Senaste kallbadhuset revs på 30-talet

Det flytande kallbadhuset Strömbadet fotograferat från Stadshustornet i början på 1930-talet.
Det flytande kallbadhuset Strömbadet fotograferat från Stadshustornet i början på 1930-talet.
Fotograf: Fotot: TT Historical
Inrikes
Inrikes Det gamla Strömbadet i centrala Stockholm försvann 1936. En imponerande anläggning med tinnar, torn, kupoler och flera bassänger. Men Riddarfjärdens vattenkvalitet bidrog till att besegla dess öde.

Strömbadet hette officiellt "Stockholms Bad- och Siminrättning i Norrström". Det öppnades 1884 och blev huvudstadens första stora flytande kallbadhus strax norr om Riddarholmen.

Badinrättningen ägdes av Stockholms stad och hyrdes ut till enskilda personer. I folkmun kallades badet Köhler efter badmästaren och simläraren Olof Köhler.

Bland anläggningens faciliteter fanns rakstuga, kafé och gymnastikutrymme. Besökarna anlände via en gångbro från järnvägsbron.

Vid slutet av 1880-talet noterades runt 300 000 besök årligen. På den tiden kostade ett enkelt bad med dusch 35 öre. En hel sommarbiljett gick loss på 15 kronor. Många skolbarn samt poliser och brandmän åtnjöt fria bad, enligt boken "Nya Stockholm" (1890) som finns på runeberg.org.

Strömbadet var byggt helt i trä i nyrenässansstil. Där fanns en stor bassäng, en dubbelbassäng och mindre bassänger. Herrar och damer badade åtskilda.

Den populära Strömsimningen, som föregick senare års Riddarfjärdssimning, startade från Strömbadet. Men den försämrade vattenkvaliteten gjorde baden allt mindre hälsosamma. Dessutom ansågs den stora träkonstruktionen förfula utsikten över fjärden och Stadshuset (invigt 1923).

Därför har centrala Stockholm stått utan kallbadhus sedan 1936.

FAKTA

Fakta: Gamla Strömbadets prislista

"Fullväxta manspersoner kunna också bada i skolbassängerna, men föredraga vanligtvis den stora herrbassängen, där det är 25 à 30 fot till botten. En sommarbiljett i den afdelningen kostar 15 kr. med och 12 kr. utan dusch. Ett enkelt bad med dusch betalas med 35 öre. Fruntimmer erlägga lägre afgift. Den högsta afgiften för enkelt bad är, då detta tages i någon af de många enskilda bassängerna, nu mera 40 öre. Den lägsta afgiften är 5 öre, som betalas af arbetare, hvilka efter kl. 6 e. m. bada i skolbassängerna. Under år 1887 togos 33,197 sådana bad af män och 10,941 af kvinnor."

Källa: Boken "Nya Stockholm" (1890) av Claës Lundin, utlagd på Project Runeberg (runeberg.org).

Inrikes

Ruffigt hamnområde ska få varmpool året om

Från vänster: Nordic Urbans vd Raoul Grünstein och det grönblå majoritetsstyret: Erik Slottner (KD), Jan Jönsson (L), finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), Karin Ernlund (C), Daniel Helldén (MP), där bad- och poolanläggningen planeras byggas i Riddarfjärden i Stockholm.
Från vänster: Nordic Urbans vd Raoul Grünstein och det grönblå majoritetsstyret: Erik Slottner (KD), Jan Jönsson (L), finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), Karin Ernlund (C), Daniel Helldén (MP), där bad- och poolanläggningen planeras byggas i Riddarfjärden i Stockholm.
Fotograf: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Ett ruffigt och otryggt område i centrala Stockholm ska förvandlas till ett hamnbad med varma pooler öppna året om. Det är planen sedan styret i staden avundsjukt sett på hur de nordiska grannarna sprungit förbi Stockholm.

– Dessutom är det så strömt så man kan ändå inte bada här som det är nu, säger finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M).

Bakom henne, där hon står nedanför tunnelbanestationen i Gamla Stan i centrala Stockholm, skiner Riddarfjärden i Munkbrohamnen. En plats som av det grönblå majoritetsstyret i Stockholm beskrivs som ruffig, otrygg och otillgänglig, ska nu förvandlas till något helt annat. Det är i alla fall planen.

– Andra nordiska huvudstäder; Oslo, Köpenhamn, Helsingfors, de har både strandbad och hamnbad. Det är på tiden att också Stockholm har det. Det tillgängliggör vattenytor för stockholmarna, och är dessutom citynära på en plats som i dag är relativt otrygg. Det finns många vinster med det här förslaget, säger Anna König Jerlmyr.

Flytande konstruktion i trä

Förslaget går ut på att bygga ett flytande hamnbad av trä i Munkbrohamnen. Bland annat planeras kallbad och poolanläggningar med 28-gradigt vatten som ska vara öppna året om. Bakom både planering, bygge och finansiering står företaget Nordic Urban.

– Det är en privat investering som vi värderar uppgå till 250 miljoner svenska kronor. Stockholms stad kommer inte använda skattebetalarnas pengar. Tvärtom kommer vi betala en arrendeavgift för mark och vatten, säger vd:n Raoul Grünstein.

2017 öppnade företaget anläggningen Allas Sea Pool i Helsingfors – och efter framgången där (800 000 besökare i fjol) bestämde man sig för att inleda samtal med Stockholm för ett liknande bad, säger Raoul Grünstein.

Dialog med stockholmarna

– Vi ska ha en dialog med stockholmare för att få reda på vilka typer av aktiviteter som skulle vara mest populära. Men flera typer av bassänger och bastu är kärnan av det vi vill göra.

Hur snabbt det kan stå färdigt beror på myndighetsprocesserna för att få rätt tillstånd, säger Grünstein. Men själva planeringen tar 6–9 månader och bygget 12–18 månader.

TT: Vad kommer inträdet kosta?

– I Helsingfors kostar en enkelbiljett 140 kronor och 70 kronor för barn. Ett månadskort kostar 400 kronor, och då får man bada hur mycket man vill. Det blir liknande pris i Stockholm, säger Raul Grünstein.

Politisk majoritet

Det är inte första gången man försöker bygga hamnbad i Stockholm, men Anna König Jerlmyr tror att man ska lyckas få det att bli verklighet den här gången.

– Nu finns en bred politisk majoritet, vi är fem partier som presenterar det här. Våra förvaltningar och bolag har varit inne och jobbat med frågan, och jag tror det är läge nu – och att stockholmarna kommer ta emot det positivt.

Ett förslag om tidig markreservation läggs fram i exploateringsnämnden nästa vecka, sedan vill man arbeta fram ett tillfälligt bygglov som man hoppas kan vara klart i början av nästa år.

– Jag hoppas att badet kan finnas på plats till 2022, säger Anna König Jerlmyr.

Finns konkurrent

Ett annat badhusprojekt planeras i Riddarfjärden. Nyligen avgjordes en arkitekttävling sedan stockholmarna röstat om olika alternativ. Det vinnande förslaget är ett åretruntöppet kallbadhus nedanför Münchenbryggeriet på Söder Mälarstrand, vilket tidningen Mitti nyligen rapporterade om.

Projektet är tänkt att finansieras med privata medel och bygglov sökas i sommar.

– Det är två separata projekt, säger Edward Tovi, presskontakt hos Anna König Jerlmyr, till TT.

Enligt honom behöver inte Söder Mälarstrand-planen skrotas bara för att projektet Munkbrohamnen ligger före i processen.

– Stockholms stad är alltid öppen för dialog med aktörer som kan presentera en finansieringslösning.

Samtidigt säger Edward Tovi att "det kanske är lite väl optimistiskt" om Söder Mälarstrand-planen är beroende av en markanvisning från Stockholms stad för att kunna fullfölja sitt projekt.

Marc Skogelin/TT

Konceptbild av hur badet vid Munkbrohamnen kan komma att se ut.
Konceptbild av hur badet vid Munkbrohamnen kan komma att se ut.
Fotograf: Nordic Urban
Nordic Urbans vd Raoul Grünstein och Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) håller en pressträff om det planerade hamnbadet i Munkbrohamnen.
Nordic Urbans vd Raoul Grünstein och Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) håller en pressträff om det planerade hamnbadet i Munkbrohamnen.
Fotograf: Jessica Gow/TT
Den grönblå majoritetsstyret i Stockholms stad presenterar planerna på ett nytt hamnbad. Från vänster: Daniel Helldén (MP), Jan Jönsson (L), Karin Ernlund (C), Erik Slottner (KD) och Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M).
Den grönblå majoritetsstyret i Stockholms stad presenterar planerna på ett nytt hamnbad. Från vänster: Daniel Helldén (MP), Jan Jönsson (L), Karin Ernlund (C), Erik Slottner (KD) och Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M).
Fotograf: Jessica Gow/TT
Från vänster: Nordic Urbans vd Raoul Grünstein och det grönblå majoritetsstyret: Erik Slottner (KD), Jan Jönsson (L), finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), Karin Ernlund (C), Daniel Helldén(MP), där bad- och poolanläggningen planeras byggas i Riddarfjärden i Stockholm.
Från vänster: Nordic Urbans vd Raoul Grünstein och det grönblå majoritetsstyret: Erik Slottner (KD), Jan Jönsson (L), finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), Karin Ernlund (C), Daniel Helldén(MP), där bad- och poolanläggningen planeras byggas i Riddarfjärden i Stockholm.
Fotograf: Jessica Gow/TT

Inrikes

Man knivskuren i Borås – en gripen

En man har hittats med misstänkta knivskador i Borås. Arkivbild.
En man har hittats med misstänkta knivskador i Borås. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har hittats knivskuren i stadsdelen Göta i Borås. Enligt polisen är mannen skadad i bröstet och bålen.

– Han fördes till sjukhus omgående. Allt pekar på att det är någon typ av knivskador. Vi har inlett en förundersökning om försök till mord, säger polisens presstalesperson Stefan Gustafsson.

En man har gripits i en lägenhet i närheten till platsen.

– Lägenheten har spärrats av för en teknisk undersökning och den misstänkta ska höras när vi har fått in mer information.

Inrikes

17-åringar åtalas för grov våldtäkt mot barn

Två pojkar från Jämtland åtalas misstänkta för grov våldtäkt mot barn. Arkivbild.
Två pojkar från Jämtland åtalas misstänkta för grov våldtäkt mot barn. Arkivbild.
Fotograf: Robert Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes

Två 17-åriga pojkar från Jämtland län åtalas misstänkta för grov våldtäkt mot en 12-årig flicka, rapporterar lokala medier. Våldtäkten ska ha ägt rum i mars 2019.

Enligt åklagaren ska våldtäkten bedömas som grov på grund av flickans låga ålder samt att pojkarna turats om att utsätta flickan för de sexuella övergreppen. Båda pojkarna förnekar brott.

Inrikes

Gotland håller andan inför besked om sommaren

Per, kirurg på Visby lasarett, hoppas att turisterna kommer – men inte nu i sommar.
Per, kirurg på Visby lasarett, hoppas att turisterna kommer – men inte nu i sommar.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Personalbrist, inga marginaler och en mycket begränsad kapacitet. Och det utan speciellt många fall av coronaviruset på ön.
När Folkhälsomyndigheten i veckan väntas meddela sommarens reserekommendationer blir det avgörande för sjukvården på Gotland.

Än så länge har som mest två patienter med covid-19 intensivvårdats på Visby lasarett. På tisdagen var bara en covid-sjuk inlagd, och det inte på intensiven. Skillnaden mot fastlandet, bara några timmar med färja bort, är slående.

Tack vare den begränsade smittspridningen på ön har regionen haft tid för förberedelser. De i normalläget fem intensivvårdsplatserna ska snabbt kunna utökas till tolv. Personal har utbildats och lokaler har byggts om. Men ett stort problem har försvårat förberedelserna: personalbrist.

– Det är det största problemet. Normalt sett, utan coronavirus, är vi tio intensivvårdssjuksköterskor kort, säger Viktoria Vahlgren, ordförande i Vårdförbundet på Gotland, när hon tar emot i fackets lokaler i centrala Visby.

Än så länge har stormen alltså uteblivit. Om den över huvud taget kommer beror mycket på Folkhälsomyndighetens reserekommendationer i sommar, ett beslut som väntas under veckan.

Turisterna försvårar

På Gotland bor ungefär 60 000 personer. Hur många turister som kommer varierar, men det är ingen tvekan om att öns befolkning åtminstone dubblas under sommarmånaderna. Den stora frågan för vården är hur många fastlänningar som kommer i år.

– En vanlig sommar kan läget bli väldigt ansträngt med mängden turister som kommer. Nu har vi något annat, som kräver enorma resurser att ta hänsyn till, plus risken att vi själva blir sjuka. Det finns en jättestor rädsla för ett scenario där det öppnas upp. Det kommer inte gå att hantera, i alla fall inte av oss själva, säger Viktoria Vahlgren.

Regina Göbel, överläkare vid Visby lasarett och ordförande för Gotlands Läkarförening, är inne på samma spår.

– Vårdkapaciteten här är mycket begränsad, utrymme för fler än enstaka fastlänningar finns inte. Frågan är då hur man kommer tillbaka till sina hemmaregioner. Blir det en våg av covid-patienter här drabbas också gotlänningarna, säger hon.

Region Gotland lämnade på tisdagseftermiddagen ett tydligt besked till eventuella semesterfirare: Den som behöver sjukvård och tillhör en annan region kommer i stor utsträckning att transporteras till sitt hemsjukhus. Men det är en riskabel process, speciellt för den som är allvarligt sjuk.

Kapaciteten haken

På lasarettets parkering i utkanten av Visby finns ett stort, gult tält för testning av coronaviruset, men där syns ingen aktivitet. På en balkong tar kirurgen Per lite frisk luft.

– Det är ganska lugnt nu, faktiskt.

TT: Hur tänker du inför sommaren?

– Jag har jobbat här i 40 år, det blir som det blir. Det är vår kapacitet som är haken. Låt folk komma hit efter sommaren, då det lugnat ner sig.

Samtliga inom vården som TT talar med har samma syn på frågan: turisterna får gärna komma, men inte just nu. Det är bättre att stå kvar vid rekommendationerna.

Eller som Matias Swartling, biomedicinska analytiker och styrelseledamot i Vårdförbundet på Gotland, uttrycker det:

– Schemat för sommaren går ihop genom att medlemmar går in och jobbar på sin semester. Och det är i ett normalläge, utan något coronavirus här. Vi vill inte ha hit viruset, det skulle inte gå. Det finns inga marginaler.

Henning Eklund/TT

Utanför akutmottagningen finns ett stort tält för provtagning.
Utanför akutmottagningen finns ett stort tält för provtagning.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Matias Swartling, biomedicinsk analytiker och styrelseledamot i Vårdförbundet på Gotland, och Viktoria Vahlgren, ordförande för Vårdförbundet på Gotland.
Matias Swartling, biomedicinsk analytiker och styrelseledamot i Vårdförbundet på Gotland, och Viktoria Vahlgren, ordförande för Vårdförbundet på Gotland.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Inrikes

Hemtjänstanställd erkänner stölder hos döda

Inrikes
Inrikes

En man i 30-årsåldern, som varit anställd inom hemtjänsten, erkänner att han stulit från flera dödsbon, vilket P4 Uppland först rapporterade om.

Han åtalas misstänkt för ett flertal grova stölder som inträffade hösten 2018 i Uppsala kommun. Vid några av inbrotten ska mannen ha haft hjälp av en man i 40-årsåldern, som också åtalas. 40-åringen nekar till brott.

Mannen tog sig in i hemmen hos nyligen avlidna äldre med hjälp av hemtjänstens elektroniska låssystem och där kommit över bland annat kontanter, smycken och mobiltelefoner. De två männen ska även ha stulit en bil och de åtalas därför också för tillgrepp av fortskaffningsmedel.

Inrikes

Två män häktade misstänkta för mord i Boxholm

Två män har häktats för dödsmisshandeln i Boxholm i fredags. Arkivbild.
Två män har häktats för dödsmisshandeln i Boxholm i fredags. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två män, båda 27 år gamla, har häktats misstänkta för en dödsmisshandel i Boxholm i Östergötland, rapporterar lokala medier.

Det var sent i fredags som en man i 40-årsåldern hittades svårt misshandlad utomhus. Mannen avled på lördagen och de två männen anhölls.

En av männen är misstänkt för mord, den andre för medhjälp till mord. Båda är häktade på sannolika skäl och båda nekar till brott.

– Ärendet är fortfarande tidigt i utredningen. Vi gör sedvanliga utredningsåtgärder, men är fortfarande intresserade av folk som kan ha gjort iakttagelser i Boxholm under fredagen. Vi jobbar på många olika fronter, säger åklagare Kajsa Malmström till SVT Nyheter Öst.

Inrikes

Regeringens testkoordinator slutar

Harriet Wallberg är inte längre regeringens koordinator för coronatester. Arkivbild.
Harriet Wallberg är inte längre regeringens koordinator för coronatester. Arkivbild.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Harriet Wallberg har avslutat sitt arbete som regeringens koordinator för coronatester efter drygt tre veckor, enligt TV4 Nyheterna.

Wallberg, tidigare bland annat rektor för Karolinska institutet, utsågs för att undanröja flaskhalsar och hjälpa regioner och kommuner att börja testa fler personer.

Enligt socialminister Lena Hallengrens (S) pressekreterare Jasmina Sofic var Wallberg anställd på regeringskansliet och lånades under stora delar av maj ut till Folkhälsomyndigheten.

Men den 31 maj löpte anställningen ut och Wallberg har därför återgått till sin tjänst på Karolinska institutet.

"Vi tar med oss hennes rekommendationer och arbete in i det fortsatta jobbet med att utveckla teststrategin. Bland annat tack vare Harriet Wallbergs arbete går vi nu in i en ny inriktning för testningen", skriver Sofic i ett sms till Dagens Nyheter.

NÄSTA ARTIKEL