Utrikes

Minst 19 döda i gängvåld i Mexikos Chihuahua

Delstaten Chihuahua i Mexiko
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Säkerhetsstyrkor i Mexiko hittade 18 lik på fredagskvällen i orten Madera, i delstaten Chihuahua i norra delen av landet. Kropparna hittades på en plats där skottväxling hade ägt rum, troligen mellan misstänkta gängmedlemmar.

En skottskadad person var fortfarande i livet när polis anlände, men mannen avled senare av skadorna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Facebook-anställda kräver moderering av Trump

USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump.
Fotograf: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Militären står redo att sättas in och "när plundrandet börjar, börjar skjutandet". Inlägget från Donald Trump angående protesterna i Minneapolis markerades med en varning om att det förhärligade våld av Twitter.

Men Facebook har valt att lämna ett likadant inlägg från presidenten okommenterat. Vissa av teknikjättens anställda kritiserar nu öppet sin arbetsgivares hållning.

"Facebooks ovilja att ta ner Trumps våldsanstiftande inlägg gör att jag skäms för att jobba här", twittrar mjukvaruingenjören Lauren Tan.

uttryckte hundratals Facebookanställda under måndagen sitt missnöje med hanteringen av Trumps inlägg. Vissa av dem deltog i en "virtuell strejk", kallad så eftersom de arbetar hemifrån, medan andra uttryckte sitt missnöje i företagets interna meddelandesystem, skriver tidningen.

– Vi uppmuntrar anställda att öppet tala om när de inte håller med ledningen. Då vi framöver ställs inför fler svåra beslut kring innehåll kommer vi att fortsätta efterfråga deras ärliga feedback, säger Facebooktalespersonen Liz Bourgeois angående missnöjet.

Utrikes

Biden fördömer Trumps militärhot

Joe Biden, som väntas bli Demokraternas presidentkandidat, fördömer Trumps hot om att sätta in militären.
Joe Biden, som väntas bli Demokraternas presidentkandidat, fördömer Trumps hot om att sätta in militären.
Fotograf: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes Demokraternas blivande presidentkandidat Joe Biden attackerar president Donald Trump efter beskedet om att USA:s militär kan komma att sättas in mot demonstranter runt om i landet.
"Han använder USA:s militär mot det amerikanska folket", twittrar han.

Den tidigare vicepresidenten har kritiserats för att ha hållit sig undan alltför mycket under coronakrisen. Nu ser han dock ut att vara redo att kliva fram i rampljuset och riktar skarp kritik mot Trump.

"Han har använt tårgas mot fredliga demonstranter och avfyrade gummiklädda kulor. För en bild", skriver Biden på Twitter och fortsätter:

"För våra barn, för vårt lands själ, måste vi besegra honom."

Rensa gatan

Biden syftar på scenerna som utspelade sig utanför Vita huset i anslutning till Trumps tal till nationen strax efter midnatt svensk tid. Demonstranter som hade samlats för att protestera mot rasism och polisvåld skingrades av polisens tårgas, distraktionsgranater och gummiklädda kulor. Syftet tycks ha varit att rensa gatan på demonstranter inför att presidenten skulle besöka en vandaliserad kyrka tvärsöver gatan från Vita huset. Trump lät sig fotograferas och filmas framför kyrkan med en bibel i handen.

Även New Yorks demokratiske guvernör Andrew Cuomo kritiserar Trump.

"Det presidenten har gjort i dag är att kalla ut militären mot amerikanska medborgare," skriver han på Twitter.

Systematisk rasism

Joe Biden meddelar att han under tisdagsmorgonen lokal tid kommer att hålla ett tal om de oroligheter som pågår i städer över hela USA. Talet kommer att bli hans tredje i ordningen sedan coronavirusets spridning drabbade USA hårt i mitten av mars.

Under måndagen deltog Biden, iförd skyddsmask, i ett möte med afroamerikanska religiösa och politiska ledare. Där sade han att det handlar om systematisk rasism och att han, om han blir president, bland annat inom 100 dagar ska inrätta en översynskommission för polisens arbete.

– Hat bara gömmer sig. Det försvinner inte. Och när man har någon i maktställning som blåser in syre i hatet under stenarna, så kommer det ut.

Utrikes

Officiell obduktion: Polisen kvävde Floyd

Demonstranter med bilder på George Floyd vid en manifestation i Minneapolis den 28 maj.
Demonstranter med bilder på George Floyd vid en manifestation i Minneapolis den 28 maj.
Fotograf: Jim Mone/AP/TT
Utrikes
Utrikes Amerikanen George Floyd kvävdes till döds. Efter att en privatbeställd obduktion kommit fram till en sådan preliminär slutsats har nu även den officiella obduktionen kommit fram till samma resultat.
Slutsatsen går stick i stäv med den preliminära bedömning som gjordes av en rättsläkare strax efter det globalt uppmärksammade dödsfallet.

Floyd dog i samband med ett polisingripande i Minneapolis, då flera poliser satt på honom medan han låg ned på mage med händerna i handfängsel bakom ryggen. En av poliserna satt med knät tryckt mot Floyds hals.

Många anser att händelsen är ett resultat av utbredd rasism bland poliskåren. Den obeväpnade Floyd var svart, polisen som satt på hans hals vit.

Enligt den nysläppta officiella obduktionsrapporten från en rättsläkare i Hennepin County i Minneapolis dödades Floyd medvetet, bland annat genom tryck mot halsen. Det går emot den preliminära obduktionen, där rättsläkaren sade att det inte fanns "några fysiska tecken" på att Floyd dött av kvävning, rapporterar CNN.

Efter den första undersökningen beställdes en privat obduktion, vars resultat presenterades strax innan den nya officiella obduktionen. Enligt den privatbeställda obduktionen orsakades Floyds död både av tryck mot halsen och mot ryggen.

– Det var inte bara knät på Georges hals som orsakade hans död, utan det var även tyngden av de andra två poliserna på hans rygg, som inte bara förhindrade blodtillförseln till hjärnan utan också stoppade luften till lungorna, säger Antonio Romanucci, Floyds familjs advokat, enligt flera medier.

Rättad: I en tidigare version angavs fel kroppsdel i det sista citatet.

Utrikes

Expert: Trump känner sig trängd

Ska detta bli en vanlig syn även på USA:s gator den närmaste tiden? Kravallutrustad amerikansk militär i Bagdad, Irak. Arkivbild.
Ska detta bli en vanlig syn även på USA:s gator den närmaste tiden? Kravallutrustad amerikansk militär i Bagdad, Irak. Arkivbild.
Fotograf: ALI HAIDER/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hotet om att skicka ut landets militär på gatorna i USA ska framstå som en styrkedemonstration – men riskerar att bli ett bakslag, enligt amerikanska statsvetare.
– Han vet helt enkelt inte vad han ska göra, hans första instinkt är att vara tuff, säger professor Dennis Goldford.

USA:s president Donald Trump hotade under natten mot tisdagen, svensk tid, med att sätta in militären i de städer som den senaste veckan har skakats av protester, som bitvis har urartat i plundring och bränder.

– Det är farliga och sorgliga tider i USA just nu. Och vi har ett nationellt ledarskap som mindre än halva befolkningen litar på, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa.

"Tuff och stark"

Han tror att Trumps hot är ett resultat av en människosyn där man antingen är den dominante eller den undergivne. Och vem Trump vill vara råder det ingen tvekan om.

– Vid ett antal händelser utom hans kontroll, oavsett om det är pandemin eller den här situationen med de här protesterna, så vet han helt enkelt inte vad han ska göra. Hans första instinkt är att göra utspel om att du måste vara tuff och stark.

En lag med anor från 1878, den så kallade Posse Comitatus Act, förbjuder armén och flygvapnet från att sättas in för brottsbekämpande åtgärder inom landet. Men en annan lag, Insurrection Act of 1807, ger presidenten rätt att använda soldater vid exempelvis civil oordning.

– Det är enklare att hota än att genomföra det. Jag är ingen expert på just den här lagen, men min förståelse är att delstaternas guvernörer måste bjuda in militären. Och jag ser inte att guvernörerna i Minnesota, New York, Kalifornien eller Illinois skulle göra det, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

Satsar på styrka

Galdieri säger att Trumps hantering av situationen går stick i stäv med hur ledare brukar reagera vid oroligheter, att man försöker att köpa sig tid och lugna situationen. Trumps agerande och hot riskerar snarare att elda på missnöjet.

– Många är oroliga över att någon kommer att hämta vapen och skjuta mot demonstranterna. Det verkar som att president Trump aktivt försöker att förvärra situationen, snarare än att förbättra den, säger han.

Frågan är också hur amerikaner ser på hotet. Är det tillräckligt många som ser en risk för anarki och kaos på gatorna, som i så fall ger sitt stöd åt "en stark ledare"?

– Det är vad Trumpkampanjen kommer att satsa på, att han inte alltid är så finkänslig men att man ibland måste vara tuff för att göra rätt sak för landet. Eller så kan folk börja se honom som ute på djupt vatten, att han inte har en aning om vad han håller på med, säger Dennis Goldford.

Chris Galdieri konstaterar att det är lång tid kvar till valet och att mycket kan hända, men att situationen ser värre ut för Trump nu än den gjorde i februari – innan pandemi, ekonomisk kris och oroligheter drabbade USA.

– Jag misstänker att han tror att det här är en styrkedemonstration. Men jag tror inte att det är så de flesta amerikaner ser det, säger han och fortsätter:

– Det påminner mig om valet 1968, när det var en spridd oro som inte hjälpte Demokraterna som satt vid makten. Även om president (Lyndon B) Johnson inte var aktuell för omval så sågs Demokraterna som partiet som var ansvarigt för allt som hände. Samtidigt framstod Richard Nixon, tidigare vicepresident, som en röst för stabilitet och förnuft. Den parallellen känns relevant nuförtiden.

"Väldigt farlig situation"

Hur stor är då risken att soldater verkligen kommer att patrullera gatorna? Svårt att säga, enligt Goldford.

– Presidenten har alltid varit något av en demagog. Han kan vilja utmåla det här som en attack mot amerikanska institutioner. Det är därför han fortsätter att framställa demonstrationerna som en komplott från radikala på vänsterkanten. Men om vi pratar om soldater på gatorna blir det en väldigt farlig situation.

Chris Galdieri ser också en risk att USA:s regerings position utomlands försvagas.

– För ett rivaliserande land, som letar efter chanser att öka sitt inflytande, så är det här en gåva – då USA:s statsöverhuvud gör narr av sig själv och absolut inte kan hantera pandemin, depressionen och utbredda oroligheter. Om jag vore Ryssland, Kina eller för den delen ett land som Australien, skulle jag fundera på hur jag kunde använda den här situationen till min fördel.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Iransk forskare uppges ha släppts i USA

Irans utrikesminister Javad Zarif. Arkivbild.
Irans utrikesminister Javad Zarif. Arkivbild.
Fotograf: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En iransk professor som suttit fängslad i USA har släppts och sitter på ett flygplan på väg till Iran, uppger landets utrikesminister Javad Zarif.

"Goda nyheter. Doktor Sirous Asgari befinner sig i luften på ett flyg tillbaka till Iran. Gratulationer till hans fru och familj", skriver Zarif i ett inlägg på Instagram.

Han uppmanade i mars Washington att släppa Asgari som han beskrev som en av flera iranska forskare som tagits som "gisslan" av USA.

Asgari anklagades 2016 i en amerikansk domstol för att, i strid med USA:s sanktioner mot Iran, ha kommit över yrkeshemligheter under ett akademiskt besök i Ohio. Men den 59-årige forskaren vid Sharif-universitetet i Teheran friades senare från anklagelserna.

I en intervju med brittiska The Guardian i mars sade Asgari att USA vägrade låta honom återvända till Iran trots frikännandet. I maj meddelade dock amerikanska myndigheter att Asgari, som testades positivit för coronavirus i april, väntades bli deporterad så fort han fått godkännande från läkare.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Sveacasino

Kommer Hero Gaming ta priset på EGR Awards 2020?

Sveacasino Redan förra året meddelade Hero Gaming att de hade blivit nominerade för priserna för Affiliate Programme Marketing Campaign och Operator of the Year från EGR Nordics Award 2020. Det här är viktiga priser inom branschen. De fungerar som en stämpel på att ett spelföretag jobbar på ett sätt som märks och gör skillnad.

Hero Gaming har kontor på ön Malta men också i Malmö. Faktum är att det här är ett företag som har fått betydelse för Malmös affärsutveckling på flera spännande sätt. Så sent som 2018 drog Vd:n Georg Westin igång ett unikt projekt för utveckling av digitala projekt i Malmö.

Unika spelsajter som är nydanande

Idag står Hero Gaming bakom flera framstående casinon. På jämförande sajter som SveaCasino.se hamnar Herocasinot CasinoHeroes ofta mycket högt upp i listorna. Det beror inte bara på att man ger svenska spelare säkra och trygga spel.

Hero Gaming är experter på att skapa speläventyr som är mer än klassisk casinounderhållning. CasinoHeroes hette i starten Saga Casino och det beskrev väl vad som hände den som blev medlem. Resan mellan casinoöarna är rena rama sagan i interaktivt format där den som spelar också tar en interaktiv roll.

Ett viktigt bidrag till Malmös spelkultur

Arbetet från Gråbrödersgatan 2 i Malmö har fått betydelse på flera sätt. Det handlar ju inte bara om att man skapar intressanta spelupplevelser för svenska casinospelare online. Sverige har länge haft en viktig roll inom utveckling av spel och Malmö har sin unika position på spelkartan.

Det här är något som Hero Gaming helt klart har varit med och bidragit till med arbetet från Malmökontoret. Och de fortsätter med detta. Nu när det snart blir dags för EGR Nordic Awards 2020 är chansen god att vi får höra mer om spelbolaget i nyheterna.

Även om spelgenren länge inte har fått ta plats i de fina kultursalongerna går det inte att bortse ifrån dess betydelse för människor. Det finns till och med spelteknik som man tror skulle kunna förändra våra hjärnor. Inte bara med VR-teknik. Spelbolagen som skapar casinospel är också med och förändrar hur vi ser på underhållningen och vad vi kräver av den.

EGR Nordics Awards 2020

Den 28:e januari är det avgjort. Det blir en tisdag då många av de anställda på Hero Games kan känna stor förväntan. EGR Nordic Awards är till för att lyfta fram de spelbolag i Norden som lyckas bäst.

Man ser på flera viktiga aspekter för att komma fram till vilka bolag som ska hyllas. Det kan vara att bolaget lyckas rent kommersiellt eller att de har tagit fram innovationer som är fullkomligt unika.

Exempel på sådant som kan få pris på EGR galan är:

• God kundtjänst

• Reklamkampanjer

• Banbrytande innovationer

• Lyckad spridning

År 2020 kan skånska Hero Gaming vinna Affiliate Programme Marketing Campaign kategorin som får anses vara pris för goda reklamkampanjer i affiliate samarbeten. De kan också knipa Operator of the Year.

Sistnämnda priset vore ju minst sagt en bragd. Att utses till årets operatör är ju ingen liten sak. Bara det att Hero Gaming har nominerats är stort. Konkurrensen är tuff och att den skånska spelföretaget syns i sammanhanget säger en hel del.

Vilken betydelse har utmärkelserna?

Man kan förstås undra vilken betydelse den här typen av priser har. De kommer ju inte direkt från spelarna på casinosajterna. Men att branschfolk utser de allra bästa inom spelindustrin är viktigt. Det fungerar som en sporre och ökar på viljan att göra ännu bättre.

I förlängningen får detta också betydelse för Sverige och Malmö. Personer som Georg Westin som investerar i svensk entreprenörskap påverkar givetvis företagsklimatet i Sverige. När Hero Gaming och andra spelföretag känner sig sporrade att göra mer bidrar det till fler spännande arbetstillfällen och projekt för svenska talanger.

Spelentusiaster som gör mer

Innovationen inom spelbranschen är stor och det smittar av sig. Georg Westins satsning i Malmö med Maxify Startup Studio vittnar om ett mod. Det är också intressant att se att han valde att lägga satsningen i Malmö i delade lokaler med Hero Gaming. Håll ett öga på framtida nyheter om detta initiativ!

Utrikes

Trump hotar med att kalla in militären

Donald Trump talar i Vita huset.
Donald Trump talar i Vita huset.
Fotograf: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes
Utrikes President Donald Trump säger att han kallar in militären för att möta våldsamma protester i städer i USA.
– Jag samlar alla tillgängliga federala resurser, både civila och militära, för att stoppa upploppen och plundringarna, säger Trump.
Polisen har samtidigt använt tårgas och skjutit gummiklädda kulor mot fredliga demonstranter i närheten av Vita huset, rapporterar amerikanska medier.

I sju dagar och nätter har protester och upplopp skakat stora delar av USA. Under natten mot tisdagen rådde utegångsförbud i minst 40 städer och det amerikanska nationalgardet har satts in i minst 23 delstater, enligt mediebolaget CNN.

På tv-bilder syns militärliknande fordon med trupper från nationalgardet rulla längs gatan i närheten av Vita huset. Samtidigt har fredliga demonstranter som samlats i huvudstaden för att protestera mot rasism och polisvåld attackerats med tårgas, distraktionsbomber och gummikulor, rapporterar amerikanska medier.

Strax efter att tumultet bröt ut i huvudstaden, efter midnatt svensk tid, höll president Trump ett tal till nationen.

– Det här är inhemsk terrorism, säger han.

Hittills har Trump mest kommenterat den pågående protestvågen via arga meddelanden på Twitter, men framför tv-kamerorna var det en mer statsmannamässig Trump som tog till orda och lovade att lag och ordning snarast ska återställas i landet.

Tusentals soldater

Till sin hjälp tänker han ha militären. Byggnader och monument i närheten av Vita huset har vandaliserats i de senaste dagarnas kravaller och Trump säger att han kallar in militären till huvudstaden Washington DC för att hindra nya upplopp.

– Just nu sänder jag tusentals och åter tusentals tungt beväpnade soldater, militärpersonal och brottsbekämpande tjänstemän för att stoppa upplopp, plundring, vandalism, övergrepp och hänsynslös skadegörelse av egendom, meddelar Trump.

Han uppmanar dessutom delstaternas guvernörer att genast sätta in tillräckligt många från nationalgardet. Om de lokala myndigheterna inte snarast lyckas få stopp på oroligheterna kommer landets militär att kallas in i fler delstater.

– Borgmästare och guvernörer måste upprätta en stark polisnärvaro, tills våldet har stoppats. Om en stad eller delstat vägrar att vidta de åtgärder som behövs för att försvara dess invånares liv och egendom, då kommer jag att kalla in militären för att snabbt lösa problemet åt dem, säger Trump.

En sällan använd lag från 1807 ger USA:s president rätt att använda militären för att återställa ordningen i landet, rapporterar amerikanska medier.

Lag från 1807

Presidenten skyller oroligheterna på bland annat vad han kallar professionella anarkister, plundrare och kriminella.

– Vi kan inte tillåta att fredliga demonstrationer drunknar i en arg vandaliserande folkhop.

Trump säger att han vill skydda de fredliga demonstranterna och hotar med hårda straff för dem som deltar i upplopp.

– Jag vill att de som ligger bakom denna terrorism ska vara medvetna om att de kommer att få hårda straff och långa fängelsedomar.

Samtidigt fortsätter turerna kring George Floyds död i flera polismäns grepp i Minneapolis – händelsen som inträffade för en vecka sedan och blev gnistan till de omfattande protesterna. Två obduktioner, dels den officiella dels en privat beställd av Floyds familj, har båda kommit fram till att han dog genom kvävning på grund av tryck mot halsen. Det går emot den preliminära obduktionen, där rättsläkaren sade att det inte fanns "några fysiska tecken" på att Floyd dött av kvävning.

– Alla amerikaner känner sig med rätta äcklade och upprörda över George Floyds brutala död. Min regering arbetar för att rättvisa ska skipas för George och hans familj. Han ska inte ha dött förgäves, säger Trump.

Utegångsförbud

Oroligheterna är de mest omfattande i USA sedan 1968 efter mordet på människorättskämpen Martin Luther King.

Under Trumps tal hördes hur polisen använde sig av tårgas och distraktionsgranater för att skingra demonstranter som hade samlats utanför Vita huset och som skanderade "George Floyd" och "skjut inte!".

Strax därpå gav sig Trump själv ut gatan, som då var lugn och full av poliser. Presidenten promenerade till den vandaliserade kyrkan Saint John tvärs över gatan från Vita huset, för att inspektera skadorna från söndagens kravaller då kyrkan målades med graffiti och delvis eldhärjades.

– Det som hände här i stan i går kväll är en total skam, säger han.

Det råder nattligt utegångsförbud i Washington DC, något som kommer att tillämpas strängt, enligt presidenten. Vid 23-tiden lokal tid var dock många demonstranter fortfarande ute på gatorna och minst en militärhelikopter hovrade över området, rapporterar CNN. Även i flera andra amerikanska städer har demonstranter brutit mot utegångsförbudet.

Susanna Persson Öste/TT

Demonstranter och polis har drabbat samman utanför Vita huset.
Demonstranter och polis har drabbat samman utanför Vita huset.
Fotograf: Evan Vucci/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Uppmärksammade fall av polisvåld mot svarta i USA

George Floyds död i måndags är bara ett i raden av uppmärksammade fall i USA där polis använt övervåld mot svarta. Här är några av fallen de senaste åren.

Juli 2014: Eric Garner avlider i Staten Island i New York när polis griper honom och kopplar strypgrepp runt hans hals.

Augusti 2014: Tonåringen Michael Brown skjuts ihjäl i Ferguson i Missouri, efter att polis misstänkt honom för cigarettstöld. Stora protester och kravaller utbryter.

April 2015: Walter Scott stoppas för ett trasigt bromsljus i staden North Charleston i South Carolina. Det slutar med att han blir skjuten i ryggen åtta gånger av en polis när han försöker springa därifrån.

Juli 2015: polisens dödskjutning av Sam DuBose i Cincinnati i Ohio får stor uppmärksamhet som ett exempel på övervåld med rasistiska undertoner i USA.

Juli 2016: Alton Sterling skjuts till döds av polis utanför en närbutik i Baton Rouge i Louisiana. En video visar hur två poliser trycker ner Sterling på marken innan en av dem skjuter honom fyra gånger, från nära håll.

Några dagar senare skjuts 32-årige Philando Castile ihjäl när han under en poliskontroll i Minneapolis i Minnesota sträcker sig efter sitt körkort.

September 2016: i staden Tulsa, Oklahoma filmas en dödsskjutning från en polishelikopter. I videon syns en 40-årig svart man med händerna i luften luta sig mot sin bil innan han skjuts av polis.

Mars 2018: Stephon Clark befinner sig i en äldre släktings trädgård i Sacramento i Kalifornien när han skjuts med 20 skott av polis, som tror att mannen bär ett vapen. Inget vapen hittas på platsen, bara en mobiltelefon.

April 2018: Polis i New York skjuter ihjäl en man i stadsdelen Brooklyn. I handen håller mannen ett rör som polisen misstänker kan vara ett skjutvapen. Fyra poliser avfyrar sammanlagt tio skott.

Under våren 2020 har flera fall där svarta far illa av vita polisers behandling väckt uppmärksamhet. I Kentucky tog sig exempelvis tre poliser i mars in i en svart kvinnas hem och sköt henne. I Georgia utredde polis och åklagare till en början inte det omskrivna fallet i februari, då en svart man sköts till döds under en joggningstur.

Utrikes

Kinas vargkrigare: Diplomati med vässad tunga

Kinas utrikespolitik har förändrats under Xi Jinpings ledning. Arkivbild.
Kinas utrikespolitik har förändrats under Xi Jinpings ledning. Arkivbild.
Fotograf: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sarkastiska och sylvassa rycker de ut för att försvara Kina i coronakrisen. Tidigare tystlåtna diplomater har förvandlats till "vargkrigare" – symboler för Pekings nya utrikespolitiska linje när inflytandet växer i världen.
– Kina har inte flera vänner i världen nu, men dess fotavtryck är större, säger Börje Ljunggren.
PREMIUM

Det fanns en tid när den kinesiska diplomatin var diskret. Utrikespolitiken byggde på den tidigare ledaren Deng Xiaopings devis att "Kina ska dölja sin förmåga och bida sin tid". Men det gäller inte längre.

Nu har Kina uppmanat sina diplomater att högljutt försvara sitt land och slå tillbaka mot det man anser vara förtal. De har kommit att kallas "vargkrigare" – efter två mycket populära patriotiska kinesiska actionfilmer – och deras vapen är vassa verbala attacker i sociala medier, som avfyras från ambassader runt om i världen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Mexiko passerar 10 000 coronadöda

Mexikos president Andrés Manuel López Obrador vinkar till supportrar på under en resa genom landet i måndags. Han har meddelat att samhället nu ska börja öppna igen.
Mexikos president Andrés Manuel López Obrador vinkar till supportrar på under en resa genom landet i måndags. Han har meddelat att samhället nu ska börja öppna igen.
Fotograf: Victor Ruiz/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Mexiko klättrar på den oangenäma listan över länder med flesta dödsfall till följd av coronaviruset. Drygt 10 100 personer har hittills avlidit, enligt landets officiella siffror.

Mexikos dödssiffror är väldens sjunde högsta, efter USA, Storbritannien, Italien, Brasilien, Frankrike och Spanien.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL