Utrikes

Afghanska styrkor griper lokal IS-ledare

Afghanska säkerhetsstyrkor säger att de har gripit en lokal ledare för terrornätverket IS och ytterligare 19 misstänkta extremister. Den gripne ledaren tros ha planerat attacken mot en sikhisk helgedom i Kabul i slutet av mars. Arkivbild.
Afghanska säkerhetsstyrkor säger att de har gripit en lokal ledare för terrornätverket IS och ytterligare 19 misstänkta extremister. Den gripne ledaren tros ha planerat attacken mot en sikhisk helgedom i Kabul i slutet av mars. Arkivbild.
Fotograf: Rahmat Gul/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Afghanistan meddelar att dess säkerhetsstyrkor har gripit ledaren för en grupp med kopplingar till terrorrörelsen IS. Ytterligare 19 islamistiska extremister greps i tillslaget som enligt säkerhetsstyrkan NDS var "en komplex insats".

Den gripne Aslam Farooqi, också känd som Abdullah Orakzai, uppges enligt NDS ha legat bakom terrorattacken mot en sikhisk helgedom i huvudstaden Kabul i slutet av mars då minst 25 personer dödades.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Officiell obduktion: Polisen kvävde Floyd

Demonstranter med bilder på George Floyd vid en manifestation i Minneapolis den 28 maj.
Demonstranter med bilder på George Floyd vid en manifestation i Minneapolis den 28 maj.
Fotograf: Jim Mone/AP/TT
Utrikes
Utrikes Amerikanen George Floyd kvävdes till döds. Efter att en privatbeställd obduktion kommit fram till en sådan preliminär slutsats har nu även den officiella obduktionen kommit fram till samma resultat.
Slutsatsen går stick i stäv med den preliminära bedömning som gjordes av en rättsläkare strax efter det globalt uppmärksammade dödsfallet.

Floyd dog i samband med ett polisingripande i Minneapolis, då flera poliser satt på honom medan han låg ned på mage med händerna i handfängsel bakom ryggen. En av poliserna satt med knät tryckt mot Floyds hals.

Många anser att händelsen är ett resultat av utbredd rasism bland poliskåren. Den obeväpnade Floyd var svart, polisen som satt på hans hals vit.

Enligt den nysläppta officiella obduktionsrapporten från en rättsläkare i Hennepin County i Minneapolis dödades Floyd medvetet, bland annat genom tryck mot halsen. Det går emot den preliminära obduktionen, där rättsläkaren sade att det inte fanns "några fysiska tecken" på att Floyd dött av kvävning, rapporterar CNN.

Efter den första undersökningen beställdes en privat obduktion, vars resultat presenterades strax innan den nya officiella obduktionen. Enligt den privatbeställda obduktionen orsakades Floyds död både av tryck mot halsen och mot ryggen.

– Det var inte bara knät på Georges hals som orsakade hans död, utan det var även tyngden av de andra två poliserna på hans rygg, som inte bara förhindrade blodtillförseln till hjärnan utan också stoppade luften till lungorna, säger Antonio Romanucci, Floyds familjs advokat, enligt flera medier.

Rättad: I en tidigare version angavs fel kroppsdel i det sista citatet.

Utrikes

Expert: Trump känner sig trängd

Ska detta bli en vanlig syn även på USA:s gator den närmaste tiden? Kravallutrustad amerikansk militär i Bagdad, Irak. Arkivbild.
Ska detta bli en vanlig syn även på USA:s gator den närmaste tiden? Kravallutrustad amerikansk militär i Bagdad, Irak. Arkivbild.
Fotograf: ALI HAIDER/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hotet om att skicka ut landets militär på gatorna i USA ska framstå som en styrkedemonstration – men riskerar att bli ett bakslag, enligt amerikanska statsvetare.
– Han vet helt enkelt inte vad han ska göra, hans första instinkt är att vara tuff, säger professor Dennis Goldford.

USA:s president Donald Trump hotade under natten mot tisdagen, svensk tid, med att sätta in militären i de städer som den senaste veckan har skakats av protester, som bitvis har urartat i plundring och bränder.

– Det är farliga och sorgliga tider i USA just nu. Och vi har ett nationellt ledarskap som mindre än halva befolkningen litar på, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa.

"Tuff och stark"

Han tror att Trumps hot är ett resultat av en människosyn där man antingen är den dominante eller den undergivne. Och vem Trump vill vara råder det ingen tvekan om.

– Vid ett antal händelser utom hans kontroll, oavsett om det är pandemin eller den här situationen med de här protesterna, så vet han helt enkelt inte vad han ska göra. Hans första instinkt är att göra utspel om att du måste vara tuff och stark.

En lag med anor från 1878, den så kallade Posse Comitatus Act, förbjuder armén och flygvapnet från att sättas in för brottsbekämpande åtgärder inom landet. Men en annan lag, Insurrection Act of 1807, ger presidenten rätt att använda soldater vid exempelvis civil oordning.

– Det är enklare att hota än att genomföra det. Jag är ingen expert på just den här lagen, men min förståelse är att delstaternas guvernörer måste bjuda in militären. Och jag ser inte att guvernörerna i Minnesota, New York, Kalifornien eller Illinois skulle göra det, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

Satsar på styrka

Galdieri säger att Trumps hantering av situationen går stick i stäv med hur ledare brukar reagera vid oroligheter, att man försöker att köpa sig tid och lugna situationen. Trumps agerande och hot riskerar snarare att elda på missnöjet.

– Många är oroliga över att någon kommer att hämta vapen och skjuta mot demonstranterna. Det verkar som att president Trump aktivt försöker att förvärra situationen, snarare än att förbättra den, säger han.

Frågan är också hur amerikaner ser på hotet. Är det tillräckligt många som ser en risk för anarki och kaos på gatorna, som i så fall ger sitt stöd åt "en stark ledare"?

– Det är vad Trumpkampanjen kommer att satsa på, att han inte alltid är så finkänslig men att man ibland måste vara tuff för att göra rätt sak för landet. Eller så kan folk börja se honom som ute på djupt vatten, att han inte har en aning om vad han håller på med, säger Dennis Goldford.

Chris Galdieri konstaterar att det är lång tid kvar till valet och att mycket kan hända, men att situationen ser värre ut för Trump nu än den gjorde i februari – innan pandemi, ekonomisk kris och oroligheter drabbade USA.

– Jag misstänker att han tror att det här är en styrkedemonstration. Men jag tror inte att det är så de flesta amerikaner ser det, säger han och fortsätter:

– Det påminner mig om valet 1968, när det var en spridd oro som inte hjälpte Demokraterna som satt vid makten. Även om president (Lyndon B) Johnson inte var aktuell för omval så sågs Demokraterna som partiet som var ansvarigt för allt som hände. Samtidigt framstod Richard Nixon, tidigare vicepresident, som en röst för stabilitet och förnuft. Den parallellen känns relevant nuförtiden.

"Väldigt farlig situation"

Hur stor är då risken att soldater verkligen kommer att patrullera gatorna? Svårt att säga, enligt Goldford.

– Presidenten har alltid varit något av en demagog. Han kan vilja utmåla det här som en attack mot amerikanska institutioner. Det är därför han fortsätter att framställa demonstrationerna som en komplott från radikala på vänsterkanten. Men om vi pratar om soldater på gatorna blir det en väldigt farlig situation.

Chris Galdieri ser också en risk att USA:s regerings position utomlands försvagas.

– För ett rivaliserande land, som letar efter chanser att öka sitt inflytande, så är det här en gåva – då USA:s statsöverhuvud gör narr av sig själv och absolut inte kan hantera pandemin, depressionen och utbredda oroligheter. Om jag vore Ryssland, Kina eller för den delen ett land som Australien, skulle jag fundera på hur jag kunde använda den här situationen till min fördel.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Iransk forskare uppges ha släppts i USA

Irans utrikesminister Javad Zarif. Arkivbild.
Irans utrikesminister Javad Zarif. Arkivbild.
Fotograf: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En iransk professor som suttit fängslad i USA har släppts och sitter på ett flygplan på väg till Iran, uppger landets utrikesminister Javad Zarif.

"Goda nyheter. Doktor Sirous Asgari befinner sig i luften på ett flyg tillbaka till Iran. Gratulationer till hans fru och familj", skriver Zarif i ett inlägg på Instagram.

Han uppmanade i mars Washington att släppa Asgari som han beskrev som en av flera iranska forskare som tagits som "gisslan" av USA.

Asgari anklagades 2016 i en amerikansk domstol för att, i strid med USA:s sanktioner mot Iran, ha kommit över yrkeshemligheter under ett akademiskt besök i Ohio. Men den 59-årige forskaren vid Sharif-universitetet i Teheran friades senare från anklagelserna.

I en intervju med brittiska The Guardian i mars sade Asgari att USA vägrade låta honom återvända till Iran trots frikännandet. I maj meddelade dock amerikanska myndigheter att Asgari, som testades positivit för coronavirus i april, väntades bli deporterad så fort han fått godkännande från läkare.

Utrikes

Biden fördömer Trumps militärhot

Joe Biden, som väntas bli Demokraternas presidentkandidat, fördömer Trumps hot om att sätta in militären.
Joe Biden, som väntas bli Demokraternas presidentkandidat, fördömer Trumps hot om att sätta in militären.
Fotograf: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes Demokraternas blivande presidentkandidat Joe Biden attackerar president Donald Trump efter beskedet om att USA:s militär kan komma att sättas in mot demonstranter runt om i landet.
"Han använder USA:s militär mot det amerikanska folket", twittrar han.

Den tidigare vicepresidenten har kritiserats för att ha hållit sig undan alltför mycket under coronakrisen. Nu ser han dock ut att vara redo att kliva fram i rampljuset och riktar skarp kritik mot Trump.

"Han har använt tårgas mot fredliga demonstranter och avfyrade gummiklädda kulor. För en bild", skriver Biden på Twitter och fortsätter:

"För våra barn, för vårt lands själ, måste vi besegra honom."

Rensa gatan

Biden syftar på scenerna som utspelade sig utanför Vita huset i anslutning till Trumps tal till nationen strax efter midnatt svensk tid. Demonstranter som hade samlats för att protestera mot rasism och polisvåld skingrades av polisens tårgas, distraktionsgranater och gummiklädda kulor. Syftet tycks ha varit att rensa gatan på demonstranter inför att presidenten skulle besöka en vandaliserad kyrka tvärsöver gatan från Vita huset. Trump lät sig fotograferas och filmas framför kyrkan med en bibel i handen.

Även New Yorks demokratiske guvernör Andrew Cuomo kritiserar Trump.

"Vad presidenten har gjort i dag var att kalla ut militären mot amerikanska medborgare," skriver han på Twitter.

Systematisk rasism

Joe Biden meddelar att han under tisdagsmorgonen lokal tid kommer att hålla ett tal "om de oroligheter som samhällen i hela USA står inför".

Talet kommer att bli hans tredje i ordningen sedan coronavirusets spridning drabbade USA hårt i mitten av mars.

Under måndagen deltog Biden i ett möte med afroamerikanska religiösa och politiska ledare, där han sade att det handlar om systematisk rasism.

– Hat bara gömmer sig. Det försvinner inte. Och när man har någon i maktställning som blåser in syre i hatet under stenarna, så kommer det ut.

Utrikes

Trump hotar med att kalla in militären

Donald Trump talar i Vita huset.
Donald Trump talar i Vita huset.
Fotograf: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes
Utrikes President Donald Trump säger att han kallar in militären för att möta våldsamma protester i städer i USA.
– Jag samlar alla tillgängliga federala resurser, både civila och militära, för att stoppa upploppen och plundringarna, säger Trump.
Polisen har samtidigt använt tårgas och skjutit gummiklädda kulor mot fredliga demonstranter i närheten av Vita huset, rapporterar amerikanska medier.

I sju dagar och nätter har protester och upplopp skakat stora delar av USA. Under natten mot tisdagen rådde utegångsförbud i minst 40 städer och det amerikanska nationalgardet har satts in i minst 23 delstater, enligt mediebolaget CNN.

På tv-bilder syns militärliknande fordon med trupper från nationalgardet rulla längs gatan i närheten av Vita huset. Samtidigt har fredliga demonstranter som samlats i huvudstaden för att protestera mot rasism och polisvåld attackerats med tårgas, distraktionsbomber och gummikulor, rapporterar amerikanska medier.

Strax efter att tumultet bröt ut i huvudstaden, efter midnatt svensk tid, höll president Trump ett tal till nationen.

– Det här är inhemsk terrorism, säger han.

Hittills har Trump mest kommenterat den pågående protestvågen via arga meddelanden på Twitter, men framför tv-kamerorna var det en mer statsmannamässig Trump som tog till orda och lovade att lag och ordning snarast ska återställas i landet.

Tusentals soldater

Till sin hjälp tänker han ha militären. Byggnader och monument i närheten av Vita huset har vandaliserats i de senaste dagarnas kravaller och Trump säger att han kallar in militären till huvudstaden Washington DC för att hindra nya upplopp.

– Just nu sänder jag tusentals och åter tusentals tungt beväpnade soldater, militärpersonal och brottsbekämpande tjänstemän för att stoppa upplopp, plundring, vandalism, övergrepp och hänsynslös skadegörelse av egendom, meddelar Trump.

Han uppmanar dessutom delstaternas guvernörer att genast sätta in tillräckligt många från nationalgardet. Om de lokala myndigheterna inte snarast lyckas få stopp på oroligheterna kommer landets militär att kallas in i fler delstater.

– Borgmästare och guvernörer måste upprätta en stark polisnärvaro, tills våldet har stoppats. Om en stad eller delstat vägrar att vidta de åtgärder som behövs för att försvara dess invånares liv och egendom, då kommer jag att kalla in militären för att snabbt lösa problemet åt dem, säger Trump.

En sällan använd lag från 1807 ger USA:s president rätt att använda militären för att återställa ordningen i landet, rapporterar amerikanska medier.

Lag från 1807

Presidenten skyller oroligheterna på bland annat vad han kallar professionella anarkister, plundrare och kriminella.

– Vi kan inte tillåta att fredliga demonstrationer drunknar i en arg vandaliserande folkhop.

Trump säger att han vill skydda de fredliga demonstranterna och hotar med hårda straff för dem som deltar i upplopp.

– Jag vill att de som ligger bakom denna terrorism ska vara medvetna om att de kommer att få hårda straff och långa fängelsedomar.

Samtidigt fortsätter turerna kring George Floyds död i flera polismäns grepp i Minneapolis – händelsen som inträffade för en vecka sedan och blev gnistan till de omfattande protesterna. Två obduktioner, dels den officiella dels en privat beställd av Floyds familj, har båda kommit fram till att han dog genom kvävning på grund av tryck mot halsen. Det går emot den preliminära obduktionen, där rättsläkaren sade att det inte fanns "några fysiska tecken" på att Floyd dött av kvävning.

– Alla amerikaner känner sig med rätta äcklade och upprörda över George Floyds brutala död. Min regering arbetar för att rättvisa ska skipas för George och hans familj. Han ska inte ha dött förgäves, säger Trump.

Utegångsförbud

Oroligheterna är de mest omfattande i USA sedan 1968 efter mordet på människorättskämpen Martin Luther King.

Under Trumps tal hördes hur polisen använde sig av tårgas och distraktionsgranater för att skingra demonstranter som hade samlats utanför Vita huset och som skanderade "George Floyd" och "skjut inte!".

Strax därpå gav sig Trump själv ut gatan, som då var lugn och full av poliser. Presidenten promenerade till den vandaliserade kyrkan Saint John tvärs över gatan från Vita huset, för att inspektera skadorna från söndagens kravaller då kyrkan målades med graffiti och delvis eldhärjades.

– Det som hände här i stan i går kväll är en total skam, säger han.

Det råder nattligt utegångsförbud i Washington DC, något som kommer att tillämpas strängt, enligt presidenten. Vid 23-tiden lokal tid var dock många demonstranter fortfarande ute på gatorna och minst en militärhelikopter hovrade över området, rapporterar CNN. Även i flera andra amerikanska städer har demonstranter brutit mot utegångsförbudet.

Susanna Persson Öste/TT

Demonstranter och polis har drabbat samman utanför Vita huset.
Demonstranter och polis har drabbat samman utanför Vita huset.
Fotograf: Evan Vucci/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Uppmärksammade fall av polisvåld mot svarta i USA

George Floyds död i måndags är bara ett i raden av uppmärksammade fall i USA där polis använt övervåld mot svarta. Här är några av fallen de senaste åren.

Juli 2014: Eric Garner avlider i Staten Island i New York när polis griper honom och kopplar strypgrepp runt hans hals.

Augusti 2014: Tonåringen Michael Brown skjuts ihjäl i Ferguson i Missouri, efter att polis misstänkt honom för cigarettstöld. Stora protester och kravaller utbryter.

April 2015: Walter Scott stoppas för ett trasigt bromsljus i staden North Charleston i South Carolina. Det slutar med att han blir skjuten i ryggen åtta gånger av en polis när han försöker springa därifrån.

Juli 2015: polisens dödskjutning av Sam DuBose i Cincinnati i Ohio får stor uppmärksamhet som ett exempel på övervåld med rasistiska undertoner i USA.

Juli 2016: Alton Sterling skjuts till döds av polis utanför en närbutik i Baton Rouge i Louisiana. En video visar hur två poliser trycker ner Sterling på marken innan en av dem skjuter honom fyra gånger, från nära håll.

Några dagar senare skjuts 32-årige Philando Castile ihjäl när han under en poliskontroll i Minneapolis i Minnesota sträcker sig efter sitt körkort.

September 2016: i staden Tulsa, Oklahoma filmas en dödsskjutning från en polishelikopter. I videon syns en 40-årig svart man med händerna i luften luta sig mot sin bil innan han skjuts av polis.

Mars 2018: Stephon Clark befinner sig i en äldre släktings trädgård i Sacramento i Kalifornien när han skjuts med 20 skott av polis, som tror att mannen bär ett vapen. Inget vapen hittas på platsen, bara en mobiltelefon.

April 2018: Polis i New York skjuter ihjäl en man i stadsdelen Brooklyn. I handen håller mannen ett rör som polisen misstänker kan vara ett skjutvapen. Fyra poliser avfyrar sammanlagt tio skott.

Under våren 2020 har flera fall där svarta far illa av vita polisers behandling väckt uppmärksamhet. I Kentucky tog sig exempelvis tre poliser i mars in i en svart kvinnas hem och sköt henne. I Georgia utredde polis och åklagare till en början inte det omskrivna fallet i februari, då en svart man sköts till döds under en joggningstur.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Kinas vargkrigare: Diplomati med vässad tunga

Kinas utrikespolitik har förändrats under Xi Jinpings ledning. Arkivbild.
Kinas utrikespolitik har förändrats under Xi Jinpings ledning. Arkivbild.
Fotograf: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sarkastiska och sylvassa rycker de ut för att försvara Kina i coronakrisen. Tidigare tystlåtna diplomater har förvandlats till "vargkrigare" – symboler för Pekings nya utrikespolitiska linje när inflytandet växer i världen.
– Kina har inte flera vänner i världen nu, men dess fotavtryck är större, säger Börje Ljunggren.
PREMIUM

Det fanns en tid när den kinesiska diplomatin var diskret. Utrikespolitiken byggde på den tidigare ledaren Deng Xiaopings devis att "Kina ska dölja sin förmåga och bida sin tid". Men det gäller inte längre.

Nu har Kina uppmanat sina diplomater att högljutt försvara sitt land och slå tillbaka mot det man anser vara förtal. De har kommit att kallas "vargkrigare" – efter två mycket populära patriotiska kinesiska actionfilmer – och deras vapen är vassa verbala attacker i sociala medier, som avfyras från ambassader runt om i världen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Mexiko passerar 10 000 coronadöda

Mexikos president Andrés Manuel López Obrador vinkar till supportrar på under en resa genom landet i måndags. Han har meddelat att samhället nu ska börja öppna igen.
Mexikos president Andrés Manuel López Obrador vinkar till supportrar på under en resa genom landet i måndags. Han har meddelat att samhället nu ska börja öppna igen.
Fotograf: Victor Ruiz/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Mexiko klättrar på den oangenäma listan över länder med flesta dödsfall till följd av coronaviruset. Drygt 10 100 personer har hittills avlidit, enligt landets officiella siffror.

Mexikos dödssiffror är väldens sjunde högsta, efter USA, Storbritannien, Italien, Brasilien, Frankrike och Spanien.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

TT-FLASH: Trump kallar in militären

Utrikes
Utrikes USA:s president säger vid ett tal från Vita huset att han kan komma att kalla in militären för att möta protester i amerikanska städer.
PREMIUM
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL