Utrikes

Tivoli skjuter upp säsongsöppning

Utrikes
Köpenhamn Tivoli i Köpenhamn skulle haft sin säsongsöppning den 2 april. Nu skjuter de upp öppningen.

Den 2 april skulle nöjesfältet ha öppnat för besökare. Senare försköts öppningen till den 16 april och nu förlängs den ytterligare till den 1 maj, skriver Tivoli i ett pressmedelande.

Senareläggningen sker som en konsekvens av det förbud mot stora församlingar med anledning av covid-19.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

En miljon danska minkar avlivas

Danmark avlivar en miljon minkar på grund av coronasmitta. Arkivbild.
Foto: Patric Söderström / TT
Utrikes
Utrikes

Uppåt en miljon minkar ska avlivas i Danmark sedan coronasmitta uppdagats på en rad minkfarmar. Över 40 danska anläggningar har drabbats av viruset, och ytterligare 20 minkfarmar undersöks på grund av misstänkt smitta.

Minkarna ska gasas ihjäl med koldioxid, därefter desinfekteras kadavren innan de destrueras.

– Det är ingen trevlig uppgift. Varken för ägarna eller för de som är inblandade i själva avlivningen, säger Hanne Larsen, veterinärchef vid Fødevarestyrelsen, danska motsvarigheten till Livsmedelsverket.

Som en säkerhetsåtgärd avlivas samtliga minkar inom en åttakilometersradie från den plats där smittade djur upptäcks.

Vid uppfödning för pälstillverkning hålls minkarna i burar tätt intill varandra, vilket tros vara förklaringen till att smittan sprider sig lätt på anläggningarna.

Utrikes

Det försvunna bärnstensrummet som gäckar

Ryssland har byggt en kopia av det försvunna bärnstensrummet. Men originalet som försvann i andra världskrigets slutskede är fortsatt försvunnet.
Foto: Dmitry Lovetsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett av andra världskrigets märkligaste försvinnanden fortsätter att förbrylla.
Den bländande och av bärnsten täckta palatssalen i Königsbergs slott har aldrig skådats efter nazisternas flykt.
Polska dykare hoppas på Östersjöns djup.

Svaret kan heta Karlsruhe. Ett tyskt fartyg som sänktes av sovjetiska stridsplan 1945.

"Vi har letat efter vraket sedan i fjol, då vi förstått att en av de mest intressanta historierna kan vara gömd på Östersjöns havsbotten", säger den polske dykaren Tomasz Stachura i ett uttalande, citerat av Reuters.

Det så kallade bärnstensrummet skänktes av dåvarande Preussen till tsar Peter den store år 1716. Den glimrande salen från slottet i Berlin uppfördes på nytt i Katarinapalatset nära S:t Petersburg i Ryssland som en del av dåtidens krigsdiplomati i ett härjat Europa.

Krigets fasor

Men den kom också att symbolisera andra världskrigets fasor.

Hela salen utanför dåvarande Leningrad skulle förflyttas av sovjetiska soldater, som misslyckades, och istället täcktes väggarna av billig tapet för att lura nazisoldater.

Vid naziinvasionen hittades rummet, monterades ned och fördes som krigsbyte till dåvarande Königsberg i Ostpreussen, vid Östersjöns strand.

Sedan vände kriget; och i en av historiens största havsevakueringar – operation Hannibal – forslades omkring en miljon nazisoldater och civila från staden Königsberg och regionen under de allierades bombningar och sovjeternas frammarsch.

Då försvann de sista spåren av bärnstensrummet.

Sex ton

Det av kriget sönderslagna Königsberg blev Kaliningrad i Sovjetunionen, en enklav inklämt mellan nuvarande Polen och Litauen.

Slottet revs på order av sovjetledaren Leonid Brezjnev 1968, trots protester. Och inga spår hittades av salen.

Teorierna, jakten och letandet efter omkring sex ton bärnsten, rätt mycket guld och annat, fortsätter oförtrutet.

Och nu hoppas dykarlaget från gruppen Baltitech finna skatten.

Fartyget Karlsruhe, tungt lastat och med 1 083 personer ombord, lämnade i hast Königsberg i krigets rasande slutstrider. Det sänktes av sovjetiska stridsplan utanför Polens kust.

"Vraket är nästintill intakt. Vi har funnit militära fordon, porslin och många lådor vars innehåll ännu är okänt", säger Stachura.

Medan letandet fortsätter, så finns en ganska exakt kopia av rummet uppbyggt igen i Katarinapalatset i nuvarande S:t Petersburg.

Grim Berglund/TT

Utrikes

Stökiga grannar dominerar på EU-träff

Relationerna till Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdogan ska diskuteras på EU-ledarnas toppmöte i Bryssel. Arkivfoto.
Foto: Turkiets presidentkansli/AP/TT
Utrikes
Utrikes Turkiska provokationer, våld i Belarus, ryska förgiftningar och nya krigshot i Kaukasus.
Grannskapet skapar huvudbry för EU vid veckans toppmöte i Bryssel.

Utrikespolitiken dominerade helt under torsdagens inledande träff för de 27 stats- och regeringscheferna i EU.

Bland det som avhandlades fanns förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, den nyuppflammade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan kring Nagorno-Karabach och våldsamheterna i Belarus efter presidentvalet i augusti.

Mest fokus låg ändå på spänningarna i östra Medelhavet där Cypern och Grekland vill ha stöd gentemot Turkiet.

– Det är EU:s skyldighet att visa solidaritet, betonade Frankrikes president Emmanuel Macron på väg in till mötet.

Ändrat schema

Irritationen gäller inte minst det turkiska letandet efter olja och gas på vatten som Cypern ser som sitt. Regeringen i Nicosia vill att EU markerar starkare, bland annat genom sanktioner mot fler personer och företag som är involverade i den turkiska verksamheten.

– Flera alternativ finns på bordet, säger EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.

Tyngden i ämnet visades dessutom av att Michel i sista stund kastade om torsdagsschemat och valde att inleda med Turkiet-diskussionen, i stället för att vänta med den till middagen, som ursprungligen planerats.

– För att omedelbart komma till saken, som en EU-tjänsteman uttryckte det till presskåren.

Låst om Belarus

Diskussionen om Turkiet har samtidigt blivit direkt kopplad till EU:s hantering av Belarus.

Egentligen har EU:s utrikesministrar redan enats om att införa utökade sanktioner mot styret under mångårige diktatorn Aleksander Lukasjenko i Belarus. Allt har dock blockerats av Cypern, i väntan på åtgärder även mot Turkiet.

Inte bra, tycker resten av EU.

– Lukasjenko är en illegitimt vald president. Det är verkligen hög tid att de här sanktionerna sätts in nu, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) på en svensk pressträff i samband med toppmötet.

TT: Hur ser ni på det motstånd som Cypern visat upp hittills?

– Jag förstår att Cypern är oerhört engagerat i frågan som handlar om vad Turkiet håller på med och vi är solidariska med Cypern. Men vi tycker inte det är rätt att koppla ihop en sakfråga med en annan sakfråga på det sättet, säger Dahlgren.

Mer piska?

Fortfarande vid 19.30-tiden på torsdagen var dock varken Cypern eller Grekland nöjda med de kompromissord som föreslagits.

– För mycket morot, för lite piska, sade en grekisk tjänsteman till nyhetssajten Politico Europe.

Vid det laget hade ledarna tagit en första paus i samtalen och gjort sig redo för att fortsätta diskussionen över middagen.

Även relationerna till Kina ska diskuteras på torsdagen, innan den inre marknaden, industripolitik och digitalisering blir fredagens ämnen.

Då väntar även en kort genomgång av läget i EU:s förhandlingar med Storbritannien om framtida handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Ingen Löfven

Sverige finns inte fysiskt med vid bordet, då statsminister Stefan Löfven (S) valt att stanna hemma av privata skäl, sedan hans mamma nyligen avlidit och snart ska begravas.

I stället får Finlands Sanna Marin tala även för Sveriges räkning, då några vikarier inte accepteras vid EU:s toppmöten.

– Det kommer inte att vara några svårigheter för henne. Sverige och Finland ligger mycket nära varandra när det gäller alla de frågor som står på dagordningen, säger Hans Dahlgren.

Wiktor Nummelin/TT

Kravallpolis griper in mot demonstranter i Belarus. Flera EU-länder hoppas nu på nya sanktioner mot makthavarna i landet. Arkivfoto.
Kravallpolis griper in mot demonstranter i Belarus. Flera EU-länder hoppas nu på nya sanktioner mot makthavarna i landet. Arkivfoto.
Foto: Tut.by/AP/TT
Armeniska soldater på plats vid de nyuppblossade striderna kring Nagorno-Karabach. Arkivfoto.
Armeniska soldater på plats vid de nyuppblossade striderna kring Nagorno-Karabach. Arkivfoto.
Foto: Armeniska Försvarsdepartementet/AP/TT
'Ett fruktansvärt brott', säger Sveriges EU-minister om förgiftningen av ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Arkivfoto.
"Ett fruktansvärt brott", säger Sveriges EU-minister om förgiftningen av ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Arkivfoto.
Foto: Navalny Instagram/AP/TT

FAKTA

Fakta: Veckans EU-toppmöte

EU:s stats- och regeringschefer skulle egentligen ha hållit ett extrainsatt toppmöte den 24-25 september för att främst diskutera utrikesfrågor. Mötet sköts dock upp i en vecka, sedan permanente rådsordföranden Charles Michel varit i kontakt med en coronasmittad person och därför behövde sätta sig i tillfällig karantän, i väntan på testresultat.

På torsdagens agenda stod samtal om Kina, Belarus, förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, kriget i Nagorno-Karabach och relationen till Turkiet.

På fredagen avhandlas EU:s inre marknad, industripolitik och digitaliseringsfrågor innan mötet avslutas med en kort genomgång av förhandlingarna med Storbritannien om handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Den sistnämnda frågan väntas sedan dominera när stats- och regeringscheferna håller sitt nästa EU-toppmöte, redan den 15-16 oktober.

Utrikes

Macron: Jihadister sätts in i Azerbajdzjan

Frankrikes president Emmanuel Macron på torsdagen.
Foto: Gonzalo Fuentes/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrike bekräftar att syriska jihadister sätts in i striderna mot armeniska separatister i Azerbajdzjan.
Enligt Armenien ligger Turkiet bakom omfattande transporter av syriska rebeller till konfliktzonen.

Franske presidenten Emmanuel Macron har fördömt vad han kallar "hänsynslös och farlig" retorik från Turkiets sida.

– Vi har i dag information som med säkerhet visar att stridande från syriska jihadistgrupper har rest via Gaziantep (i Turkiet) för att nå skådeplatsen för insatserna i Nagorno-Karabach, säger Macron.

Han tillägger:

– Det är ett nytt, mycket allvarligt faktum.

Armenien har tidigare anklagat Turkiet för att skicka tusentals syriska rebeller till regionen för att strida för den azeriska armén. Och Moskva, som varnar för att syriska och libyska legosoldater som skickats till regionen innebär ett säkerhetshot både för Ryssland och för övriga grannländer, har krävt att "terroristerna" omedelbart transporteras bort från området.

Stöd till allierad

Turkiet har sagt sig vara villigt att "göra vad som är nödvändigt" för att stödja sina allierade i Azerbajdzjan i den väpnade konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som kontrolleras av armeniska separatister. Men både Ankara och Baku tillbakavisar anklagelser om att syriska rebeller ska ha satts in i striderna.

Den territoriella dispyten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått i årtionden. Men striderna som blossade upp i söndags är de värsta på flera år. Båda sidor har rapporterat om dödsfall, såväl civila som militära.

Emmanuel Macron, Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump uppmanar parterna att genast lägga ner sina vapen.

"Vi uppmanar också ledarna för Armenien och Azerbajdzjan att utan dröjsmål förbinda sig till att återuppta regelrätta förhandlingar, i god tro och förutsättningslöst", skrev de i ett gemensamt uttalande i egenskap av medordförande för OSSE:s Minskgrupp.

Journalister skadade

En vapenvila kan bara bestå om "armeniska ockupanter" drar sig ur utbrytarregionen, kontrar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som beskriver de tre ländernas förslag som "oacceptabelt".

Torsdagens uttalanden kommer samma dag som två franska och två armeniska journalister i Martuni i Nagorno-Karabach skadats i azerisk eldgivning i konfliktområdet. De franska journalisterna som arbetar för tidningen Le Monde är allvarligt skadade. Frankrike planerar nu att låta flyga ut dem från området

Omfattningen av de två armeniska journalisternas skador är inte kända.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel plats där journalisterna skadades.

Soldater och volontärer i utbrytarregionen Nagorno-Karabach vid Azerbajdzjan och Armenien.
Soldater och volontärer i utbrytarregionen Nagorno-Karabach vid Azerbajdzjan och Armenien.
Foto: Karen Mirzoyan/AP/TT
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.
Foto: Turkiets presidentstab via AP/TT

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Madrid stängs – värst drabbat i Europa

Guardia Real, det spanska livgardet, nära utrikesdepartementet i Madrid i onsdags.
Foto: Bernat Armangue
Utrikes
Utrikes Madrid har just nu den allvarligaste covid-spridningen i hela Europa. Spaniens regering stänger därför ned huvudstaden. Men stadens ledning går bara tillfälligt med på de nya reglerna.
– Vi tar detta till domstol, säger regionpresidenten Isabel Díaz Ayuso.

Med 859 konstaterade fall av covid-19 per 100 000 invånare på två veckor är läget i Madrid nu värre än någon annanstans i Europa, skriver nyhetsbyrån Reuters. Därför måste de restriktioner som hittills bara gällt vissa stadsdelar utvidgas till hela huvudstadsområdet, som har nästan sju miljoner invånare, enligt Spaniens regering.

Den åtgärden meddelades på torsdagen i statens publikation Boletín Oficial del Estado. Om det innebär att de träder i kraft råder det olika bud om – enligt Reuters kommer mer detaljerade besked under fredagen.

Beskedet väcker starka känslor.

– Det har varit kaotiskt på alla möjliga vis, och det beror till stor del på de regionala ledarna. De gjorde ingenting under sommaren, de agerade inte utan prioriterade bara företag. Vi är offer för deras improvisation, anser arkitekten Jean-Pierre Moncardo.

Sixtenne Tripier-Rollin från Frankrike säger att åtgärder sätts in mycket snabbt och till synes ogenomtänkt.

– Vi saknar vetenskapliga data, vi blir bara tillsagda vad vi ska göra utan förklaring. Det är ganska otäckt, säger han till Reuters.

"Inte revolt"

Men ledningen för regionen, som är högerstyrd till skillnad från Spanien som helhet, har anklagat centralregeringen för att överdriva en "stabil" situation. Signalerna har till och med varit att man kanske inte skulle följa de nya reglerna. Nu säger Díaz Ayuso att Madrid viker sig – för tillfället.

– Denna region gör inte revolt, utan kommer strikt att följa alla påbud, säger hon enligt Reuters.

– Men ja, vi tar detta till domstol.

– Vi vill stå upp för Madridbornas rättigheter.

Bakgrunden är att Spaniens regering och alla regioner tidigare i veckan förhandlade fram vilka kriterier som ska gälla kring smittskydd, och vad som ska utlösa nödåtgärder. Som det verkade var alla överens – men när det stod klart vad detta innebär i praktiken för Madrid så sade de styrande nej, skriver El País.

Öppna parker

Runt en miljon av huvudstadsområdets invånare omfattas sedan tidigare av ganska hård nedstängning. De får bland annat inte lämna sin stadsdel utan giltiga skäl, som är exempelvis arbete eller för att söka vård. Detta gäller mestadels i fattiga områden, vilket fått invånarna där att känna sig negativt särbehandlade och missnöjet att jäsa.

– Det är ganska desperat, att inte veta från en dag till en annan. Men jag förstår att under rådande omständigheter är en nedstängning den enda lösningen, säger Moncardo.

Enligt de senaste beskeden införs dock inte alla av de tänkta restriktionerna. Parker och lekplatser förblir till exempel öppna, även om man bara får samlas högst sex personer åt gången. Och barer och restauranger får visserligen inte ha öppet till 01, som hittills, men i alla fall till klockan 23.

Henrik Samuelsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Indiska soldater dödade i orons Kashmir

Indisk militär vid den omstridda gränsen mellan Indien och Pakistan i Kashmir.
Foto: Mukhtar Khan/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tre indiska soldater har dödats i oprovocerad eldgivning från pakistanska styrkor vid den omtvistade gränsen i Kashmir, enligt Indien.

Indiska arméns talesperson Raesh Kalia uppger att två soldater dödades i eldgivning på torsdagen, och ytterligare fyra skadades i området Nowgam. En soldat dödades av pakistanska styrkor i området Poonch natten till torsdagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Gränssamtal mellan Israel och Libanon väntas

Libanons talman i parlamentet, Nabih Berri.
Foto: Bilal Hussein
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Libanon och Israel ska under FN:s översyn förhandla om omtvistade land- och havsgränser. Beskedet på torsdagen kom från det libanesiska parlamentets talman Nabih Berri.

Ramverket för förhandlingarna är satta, enligt honom, och USA får en medlande och främjande roll.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Hundra ton fiskeredskap upplockade ur havet

Omkring hundra ton fiskeredskap har plockats upp från havsbottnen i Norge. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Hundra ton fiskeredskap. Det har plockats upp från havsbottnen mellan Ålesund och Svalbard i Norge.

Den årliga skräpplockningsexpeditionen har pågått i 40 år. Men i år lyckades man städa ett större område än tidigare, enligt Fiskeridirektoratet som uppmanar yrkes- och fritidsfiskare att bli bättre på att rapportera in förlorade redskap.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL