Lokal debatt SkD

"Rom byggdes inte på en dag"

En bild på en nybyggd skola, Prästamosseskolan.
Lokal debatt SkD
Lokal Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I Skd 28/3 visar vänstersidans skolpolitiker med Magnus Alm (S) och Maria Ivansson (Mp) i spetsen på den absoluta lägstanivån man kan ha i politisk debatt.

Rom byggdes inte på en dag, precis som att skolresultaten i Skurups skolor inte fallerat på ett år, snarare 12% sedan Magnus Alm (S) och Maria Ivansson (Mp) tillträdde 2014 då den uppåtgående trenden bröts efter 12 års moderat styre. 2019 nås tidernas bottennotering vilket inte endast är kopplat till den lokala ledningen utan även det statliga styrets behandling av kommunerna har bidragit med sitt!

Vi är lika tydliga nu som vi var före valet - skolresultaten ska upp!

Därför har vi som ni redan vet satt i gång ett arbete på bred front med såväl systematiskt kvalitetsarbete som resultathöjande åtgärder och arbete mot frånvaro.

Plötsligt kastades den tidigare förutsägbara vardagen omkull med en pandemi vi aldrig någonsin kunnat förutse. I den osäkerhet som nu råder med anledning av coronavirus riktas mycket insatser till att säkerställa att kommunen ska kunna upprätthålla all nödvändig verksamhet.

Vi hade önskat att även ni tagit paus i den politiska pajkastningen, för är det någon gång man måste sluta sig samman, då är det nu när folket behöver oss som mest!

Johan Bolinder, Kommunstyrelsens ordförande

Nicklas Ohlsson, Kommunstyrelsens vice ordförande

Åsa Ekblad, Ordförande skol- och utbildningsutskottet

Eslöv

Ett ständigt grävande

Östergatan under järnvägsviadukten - en av många gatuombyggnader i Eslöv det gångna året.
Foto: Henrik Lindahl
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV
PREMIUM

Oj, nu igen!

Parkeringsplatsen vid Systembolaget ska bebyggas. Kommer p-platserna att räcka med fler invånare i centrum?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt Nsk

Misslyckad privatisering

Högstadieelever.
Foto: JESSICA GOW / TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Flera moderater föreslår att utbyggnadstakten av fängelseplatser skulle kunna öka genom att privata aktörer, i likhet med vård och skola tillåts driva verksamheten. Och analogin är slående, för de som tycker att privatiseringen av vård och skola blivit lyckad.

Privatiseringen var ursprungligen en besparingsidé. En grupp nationalekonomer fick i uppdrag av statsministern att föreslå åtgärder för att lösa en mycket svår ekonomisk kris. Ett förslag gick ut på att spara i den offentliga sektorn genom att utsätta den för konkurrens. Men nationalekonomers prognoser blir inte alltid rätt och inte heller har de specialkunskaper inom medicin och pedagogik. Det är därför vi har politiker som ska väga in olika aspekter och styra upp det som blir fel.

Innovationer uppkommer normalt i konkurrens, där dåligt icke bärkraftigt slås ut, men detta är något helt annat. Att få betalt från det allmänna oavsett resultat för tankarna till gamla Östeuropa.

Besparingsarbetet lanserades som en frihetsreform, med sådan framgång att nästan alla partier numera anammat systemet. Detta trots att vård och skola som är skattefinansierade samhällsinsatser, med mål att ge mest till dem med störst behov, i detta system istället ger mest till dem som vet bäst.

Traditionell marknadsekonomi, med dels en skattefinansierad sektor som styrs av politiker och dels ett näringsliv som måste göra vinst för att överleva, verkar under helt olika förutsättningar med olika regelverk. När man adderar en tredje finansiell gren som är en hybrid av de båda andra, uppstår per automatik intressekonflikter.

Privatiseringen har lett till att många beslutsfattare råkat hamna på oförenliga poster. Att då inta politiska ställningstagande som utmanar dessa starka ekonomiska krafter, är naturligtvis inte helt bekvämt. Om då samtidigt månadslönen är knuten till partilinjen förstår man att ängsliga politiker hukar sig i sina partiers mainstream. Det förklarar också åsiktsskillnaden mellan politiker och professionerna.

På skolområdet ska vi ha ett system som ger möjlighet att vara bra för alla grundskolebarn och inte bara för dem med ambitiösa föräldrar. Även barn till föräldrar utan tid, utan kunskap, barn till dåliga föräldrar och barn utan föräldrar ska ha en bra skolgång.

Bäst skolgång har elever som i sin vardag får träffa barn med olika bakgrund och denna mix kan varken boendet eller föräldrarna skapa. Det finns inget annat sätt att få ordning på alla grundskolor än att systematiskt gruppera om eleverna.

Valfriheten är lika illa som det sammanhållna högstadiet, en del klarar sig bra, men väldigt många faller igenom. När nu så många debattörer i och utanför skolan spyr sin galla över rådande system, blir man häpen över att de alla avslutar sina långa inlägg med att de inte är emot valfrihet. Alla dåliga erfarenheter som radas upp emanerar från det fria skolvalet och upplägget med skolpeng.

Nu krävs:

1. Att staten tar befälet över hela grundskolan, som ska vara likvärdig och lyder under en pliktlag.

2. Att det fria skolvalet och skolpengen avvecklas inom grundskolan.

3. Att man överlåter till myndigheten att placera ut eleverna för optimal blandning, i grundskolan.

4. Att man nivågrupperar och differentierar alla högstadieskolor med grupper/linjer som går fram olika fort och med olika mycket inslag av praktiska och estetiska ämnen, för att kunna möta alla elever.

5. Att ämbetsmannaförtroendet för lärarnas professionalitet upprättas genom ändamålsenlig krävande utbildning, god service av bland annat lärarassistenter, god arbetsmiljö, bra lön och tillit istället för New Public Management.

Med detta kan svensk grundskola få den ställning i samhället som alla efterfrågar. Det finns trots allt en minsta gemensamma åsikt om hur skolan ska fungera för alla barn i Sverige, även om just mitt barn naturligtvis är viktigast.

Rickard Nordström

Hörby

”Det behövs fler som Curth”

Det är bra att Hörbys dyra avgångsvederlag debatteras, menar skribenten.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Hörby
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT HÖRBY
PREMIUM

Insändare angående artikeln om Curth Svensson som kritiserade de dyra fallskärmsavtalten (SkD 26 mars).

Intressant och uppfriskande att läsa om äldre kommunmedborgare som är engagerade i samhällsdebatten. De behövs fler personer som Curth Svensson i vårt samhälle.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

Lokal debatt: Alla farhågor om SD-M-styret har besannats

Alla farhågor om SD-M-styret i Hörby har besannats, enligt Hans Frank (L).
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Tre huvuden i sanden…

Det finns ett gammalt talesätt: ”Man får de politiker som man förtjänar”. När SD/M tillsatte sin ledartrojka efter förra valet, så var det nog inte det som medborgarna hade på sin näthinna. Efter drygt två års styre, kan man konstatera att de farhågor som fanns har besannats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

”Fixa rondellen i Marieholm”

En vägbula hade gjort nytta, anser insändarskribenten.
Foto: JESSICA GOW
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV Det krävs fartsänkande åtgärder vid rondellen på Kvarngatan i Marieholm, anser insändarskribenten - som får svar direkt av Eslövs kommun.
PREMIUM

Det finns en felbyggd rondell på Kvarngatan i Marieholm. Det är många olyckstillbud i rondellen, det är påtalat till kommunen många gånger men inget har hänt.

Kommunens trafikingenjör var och tittade på den i november 2020, då jag förklarade problemen för honom. Svaret jag fick var att han ska titta på det under år 2021, och kommer han då fram till någon åtgärd blir det inte gjort något före år 2024.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Höör

Vad gör Merab åt asbest i skogen?

Miljöpartisten Kerstin von Seth vill att Merab återupptar asbesthanteringen på sina återvinningscentraler.
Foto: Skånska Dagbladet/Arkiv
Höör
Lokal debatt SkD
Höör Dagens insändare är från miljöpartisten Kerstin von Seth som undrar över asbesthanteringen runt skogarna i Höör.
PREMIUM

Rycker Merab på axlarna åt Asbest i skogen? Frågan är befogad då SKD redan hösten 2019 skrev om fynd av asbest i skogarna runt Höörs bebyggelse.

Bakgrunden till detta är säkert inte bara mindre miljövänliga personer, utan de svårigheter medborgarna ställs inför när mottagning av asbest upphört sedan 1 januari 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Bygg ännu fler hyreslägenheter

Stefan Lissmark vill se ännu fler hyreslägenheter i Höörs kommun.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Lokal debatt SkD
Höör Stefan Lissmark (S) svarar på Camilla Källströms (M) och Johan Svahnbergs (M) insändare om utbudet av hyresbostäder i Höörs kommun. Föregående insändare publicerades i fredags kväll.
PREMIUM

Svar på Camilla Källströms (M) och Johan Svahnbergs (M) insändare.

Jo då! Vi i Socialdemokratin är fullt medvetna om att det byggs nytt i Höör. Vi sitter med i både fullmäktige, kommunstyrelsen och HFAB och deltar aktivt i besluten som fattas där men vi är inte nöjda. Vi vill bygga ännu fler vanliga hyreslägenheter dit ungdomar, stora familjer med små inkomster, ensamstående kvinnor och äldre som har mist sin partner kan flytta. Centrumnära lägenheter såsom på Bangårdsgatan. Där finns det idag två tomter där vårt kommunala bolag, HFAB, skulle kunna bygga på minst en av dem.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt Nsk

Studenterna förtjänar ett högskolepedagogiskt lyft

Lunds universitet.
Foto: Arkivbild
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det har under det senaste året gjorts stora satsningar inom utbildningssektorn för att motverka arbetslöshet och stimulera omställningen under coronapandemin. Fokus har framförallt varit på livslångt lärande och Lunds universitet har varit en självklar del i satsningarna. Satsningarna på livslångt lärande är bra, men Lunds universitets studentkårer vill uppmärksamma att det saknas fokus på högskolepedagogisk utveckling och kräver nu ett ordentligt omtag i frågan, både nationellt och lokalt. Vi vill inte se fler utredningar, vi vill se åtgärder som visar att såväl regeringen som Lunds universitet tar frågan om högskolepedagogisk utveckling på allvar. Det kan inte bara vara vi studenter som tycker att framstående forskare ska bidra till inte bara dagens forskning och utveckling, utan också morgondagens?

God pedagogik är, märkligt nog, inte en självklar del av utbildningen på högskolenivå. Föreläsare och lärare kan vara framstående forskare men helt sakna verktyg för att förmedla den kunskapen. Lunds universitet har i tjugo års tid kämpat med brister med den högskolepedagogiska utvecklingen, men trots det är frågan fortsatt lågt prioriterad. 2015 gjordes ett tappert försök genom en omorganisation som tyvärr inte uppnådde önskat resultat, och 2020 gjordes till slut en omfattande utredning med åtgärder som var tänkta att sättas i verket innan årsskiftet. Så blev det inte. Istället lades ännu en utredning på hyllan, och Lunds universitet fortsatte att bortse från behovet av att höja den undervisande personalens kompetens, trots studenternas påtryckningar. Den låga prioriteringen av högskolepedagogisk utveckling påverkar allvarligt kvaliteten hos högre utbildning. Det förefaller för oss ironiskt med omfattande nationella utbildningssatsningar för livslångt lärande, när satsningar på lärandet i sig uteblir.

SUHF har sedan 2016 ett nationellt mål på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Lunds universitet satte för sig själva upp samma målsättning redan år 2003. Det har snart gått tjugo år sedan dess, men än har vi inte sett beslut som skulle leda till att målen uppnås. När coronapandemin fick ett grepp om Sverige visades behovet av pedagogisk utveckling ännu tydligare. En stor del av den undervisande personalen saknar dessutom grundläggande digital kompetens, vilket under det gångna året för vissa studenter sänkt utbildningens kvalitet och påverkat deras möjlighet till rättssäker examination. En inscannad pdf med lärarens anteckningar kan inte ersätta en föreläsning. Examination där examinatorn varken klarar av att själv använda eller förklara examinationsverktygen skapar inte förutsättningar för rättssäker examination. Men det är inte bara den enskilda studenten som påverkas. Brister i den pedagogiska kompetensen hos lärare riskerar leda till lägre genomströmning där färre tar examen, försämrad konkurrenskraft för svenska studenter och sämre rykte för svenska lärosäten på den internationella arenan. Utbildning som strävar efter att vara i världsklass måste se till att även utbildningen lever upp till den ambitionen.

Det är för oss förbluffande hur universitet med excellent forskning och miljonsatsningar på forskningsprogram och forskningsinfrastruktur inte förstår att högskolepedagogisk förmåga inte kommer gratis. Det förvånar oss också att de satsningar som Sverige gör på forskning och utbildning inte kommer med krav på att den kunskap som genereras ska förmedlas med de mest effektiva och moderna metoderna. Vid Lunds universitet kräver därför studenterna obligatorisk utbildning i digitala verktyg för all undervisande personal. På en högre nivå vill vi uppmärksamma den här för oss så påtagliga och mycket allvarliga bristen. Vi ser ett akut behov av att nationellt stärka kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden för det högskolepedagogiska området och uppmanar regeringen att omgående vidta åtgärder.

Högkvalitativ forskning är fantastiskt och viktigt, men för studenten spelar det i undervisningssituationen ingen roll om universiteten är fulla av excellenta forskare, kan de inte föra vidare sin kunskap blir det inte mycket värt ändå. Lunds universitet vill vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Det är dags att universitet dammar av sin egen målsättning om tio veckors högskolepedagogisk utbildning, för utan adekvat pedagogisk förmåga är det faktiskt svårt att förklara något alls.

För Lunds universitets studentkårer

Malin Bruce, Ordförande

Ella Sjöbeck, Vice ordförande

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL