Opinion

Underhållning som undervisning

Tre kvinnor som sitter på en fåtölj.
STOCKHOLM 20191202Aliette Opheim, Gizem Erdogan och Nora Rios spelar huvudrollerna i SVT:s nya serie Kalifat.Foto Henrik Montgomery / TT kod 10060
Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Opinion
Initierat Fördelen med public service är att även den underhållning de tar fram kan användas som undervisning i vissa fall. Så har blivit fallet med serien Kalifat.

SVT:s serie Kalifat slutade för några veckor sen, men finns att se på SVT Play. Där har den blivit det mest sedda programmet någonsin i SVT Play, vilket är intressant på många sätt.

Det var ett himla liv innan serien ens började sändas. Hur kunde man bidra till en glorifiering av IS? Eller tvärtom, hur kunde SVT upplåta sin tittartid åt kritik mot muslimer, det skulle bara bidra till polarisering? Det kom alltså kritik från flera håll, men den tystnade när serien började sändas. Serien var ju trots allt väldigt välbalanserad och därtill spännande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

En viktig strid

Opinion
Opinion Januaripartierna har hamnat i en oundviklig strid om LAS och turordningsreglerna. Fälls samarbetet är det sannolikt av detta.

Socialdemokraterna gjorde stora eftergifter kring LAS och turordningsreglerna för att få med sig mittenpartierna i januariöverenskommelsen. Det är begripligt att de nu inte tycker det är särskilt roligt att hantera verkligheten kring detta, där de antingen kommer att alienera sina samarbetspartners eller sina egna anhängare.

Debatten kring detta är och bör vara hetsig: allt annat vore konstigt. Det är trots allt en viktig fråga med stor prestige i för alla inblandade. Att detta skulle bli en stötesten för samarbetet visste man från början och den så kallade borgfreden omfattar krisen, och har varit synnerligen välkommen i det sammanhanget, men kan inte omfatta inte alla politikområden.

För att hålla sitt löfte till mittenpartierna måste Socialdemokraterna genomföra reformer som kommer att storligen förarga arbetarrörelsen. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) kritiserade den beställda utredningen redan innan den släppts officiellt och menade att den inte gjorts enligt instruktionerna. Det vore såklart praktiskt för Socialdemokraterna om den kunde avskrivas.

Av självbevarelsedrift bör mittenpartierna inte sätta sig i oändliga förhandlingar med Socialdemokraterna. Å andra sidan är frågan om de gynnas av att sänka regeringen eller hota med att orsaka en regeringskris. De har rätt att saken egentligen är färdigförhandlad och att Socialdemokraterna väl visste att det skulle bli problematiskt för dem att genomföra så tydligt liberal symbolpolitik. Men situationen är unik i och med pandemin: att orsaka problem för ett regeringssamarbete kan vara kontroversiellt.

Centerpartiet har knappt råd att ge efter i den här frågan. Större flexibilitet på arbetsmarknaden har blivit en paradgren för partiet och om de ger efter kan det ifrågasättas vad de får ut av januariöverenskommelsen och hur mycket det är värt för dem att säkra regeringsmakten för socialdemokraterna. Partiet har inte råd att göra sig av med alla sina principer.

Opinion

Rasismen kan fälla världens rikaste land

Protesters march down a street during a solidarity rally for George Floyd, Sunday, May 31, 2020, in the Brooklyn borough of New York. Protests were held throughout the city over the death of Floyd, a black man in police custody in Minneapolis who died after being restrained by police officers on Memorial Day. (AP Photo/Wong Maye-E) NYWM142
Fotograf: Wong Maye-E
Opinion
Opinion

Polisbrutalitet med rasistiska förtecken är orsaken till de omfattande protester vi nu ser runtom i USA. Återigen är en svart man offer när polisen oproportionerligt tar i med hårdhandskarna för en misstänkt förseelse, i det här fallet en falsk tjugodollarssedel. Det är förfärligt att se George Floyd kämpa för sitt liv under polisens knä, med polisens kollegor som bara tittar på. Det är i allra högsta grad förståeligt att människor tycker att det är nog nu.

Det är alltså inte första gången brutalt polisvåld orsakar en svart mans död i USA. Den amerikanska polisen har mycket att göra för att komma tillrätta med rasismen i sina led, om det ens är möjligt efter en så lång och tragisk historia. Det är knappast lätt med en president och ett samhällsklimat som tar lätt på rasismen och som därtill späder på den. President Trump gjuter knappast olja på vågorna utan hotar med militären. Han skyller på demokraterna och vänsteraktivister och vill stämpla den anti-fascistiska rörelsen Antifa som en terrororganisation. Som i de flesta fall med protester och upplopp vill gärna allmänna bråkmakare söka sig dit, vilket är tråkigt men något man måste förhålla sig till med huvudet kallt.

Det amerikanska samhället är mer delat än på länge, och coronakrisen gör det förstås inte bättre. Många är arbetslösa och desperata och en uppenbar rasistisk händelse som denna kan vara en utlösande faktor till värre oroligheter. De exempel på polisvåld mot medierna som förekommit de senaste dagarna gör knappast saken bättre. En svart journalist greps utan anledning, mitt i en sändning. Vid ett annat tillfälle sköts gummikulor urskillningslöst, där även journalister drabbades.

Med en president som har närmast fascistoida tendenser är det extra obehagligt för omvärlden att se vad som händer i USA. Vad som helst kan hända, verkar det som. Frågan är också hur det påverkar det planerade valet i höst.

Opinion

Krona eller corona

Opinion
Opinion Belgiens prins Joachim har fått covid-19 under en nöjesresa till Spanien som han inte borde åkt på.

Han är långt ifrån den ende som tyckt att regler kring social isolering inte gäller de som befinner sig högt upp i samhällshierarkin. Men det är osedvanligt klumpigt i ett land som haft höga dödssiffror och där befolkningen fått försaka mycket för sjukdomens skull.

Den unge prinsen fick tillstånd för en ”jobbresa” till Spanien, det vill säga att han skulle åka dit i ett officiellt ärende. Sedan visade det sig att ”arbetet” bestod i att hälsa på den spanska flickvännen i Córdoba och gå på fest med högreståndsvänner. Ett flertal personer från festen testades sedan positiva för covid-19. Det är begripligt om den belgiska allmänheten blir irriterad över att prinsen bidragit till smittspridningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Klimatfrågan

Per Bolund och Isabella Lövin lämnar en byggnad till fots.
Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) och miljöpartiets språkrör Isabella Lövin (MP)
Fotograf: Christine Olsson/TT
Opinion
Opinion Miljöpartiets språkrör har fått nya perspektiv på klimatfrågan under pandemin.

I en intressant intervju med Svenska Dagbladet konstaterar Miljöpartiets båda språkrör att ett delvis stängt samhälle inte haft den effekt på klimatet man skulle kunna tro. Utsläppen har inte minskat i särskilt stor utsträckning. Det rör sig om en skillnad på 5-8 procent. Det leder till att man ställer sig följdfrågan om vad som som istället skulle fungera.

Pandemin kommer att lära oss mycket om klimatfrågan. I en helt unik simulering får vi uppleva hur världen skulle se ut om nästan ingen flög och nästan ingen konsumerade så mycket som de brukar, vilket verkade otänkbart för bara ett halvår sedan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

”The buck stops here”

President Truman har i en mening formulerat vad ledarskap innebär.
President Truman har i en mening formulerat vad ledarskap innebär.
Fotograf: Anonymous
Opinion
Opinion

Den svenska strategin mot coronaepidemin, om den ens har funnits, har misslyckats. Även om vi inte vet hur länge epidemin fortsätter och om det kommer nya vågor av pandemin i Sverige och andra länder, visar dödstalen i vårt land att vi har agerat felaktigt.

I helgen var dödstalen 4.395 vilket gör att Sverige har dödstal som placerar oss bland de värst drabbade länderna. De senaste veckorna har vi rusat ifrån ett jämförbart land som Nederländerna och de närmaste dagarna riskerar vi att passera Frankrike när det gäller döda per miljon invånare, det skiljer mellan 435 döda per miljon och 441. Ett hårt drabbat land som USA har klarat sig klart lindrigare undan pandemin och vi har dag för dag ökat avståndet.

Pandemin är en djup samhällskris. Den har visat att den svenska modellen vad gäller ansvarsfördelning inte fungerar. Framförallt är det statsmakten i form av regeringen som har den verkställande makten som inte klarat att ta sitt ansvar.

I krig och kris är det helt avgörande att regeringen har förmågan att ta ledningen och fatta de avgörande besluten. Tyvärr uppvisar vårt land ett svagt facit, varför vi skall vara tacksamma att vi inte fått uppleva många sådana kriser.

Vid finans- och fastighetskrisen 1992 agerade den dåvarande Bildtregeringen handfallet och lät en självsvåldig riksbankschef köra upp Riksbankens ränta till 500 procent, en strategi som var dömd att misslyckas. När tsunamin drabbade svenska turister i Thailand försökte den dåvarande regeringen Persson hålla krisen på armlängds avstånd och pekade finger på resebolag och försäkringsbolag istället för att snabbt sätta in hjälp till de olycksdrabbade. Nu, när coronaepidemin bröt ut, satt regeringen passiv från januari till månadsskiftet februari/mars. Och istället för att ta ledningen och t.ex samordna sig med övriga Norden litade man blint på Folkhälsomyndigheten som visade sig ha en svag ledning som sände ut förvirrade budskap och felaktiga analyser om krisens allvar.

Den enda kris om hanterats föredömligt i modern tid var u-båtskrisen 1981. Dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin visade det ledarskap en regeringschef skall utöva i en exceptionell kris. När ÖB Lennart Ljung en kväll ringde honom och sa att vad som kunde vara ett ryskt krigsfartyg som närmade sig svenskt vatten gav Fälldin beskedet efter en kort tankepaus: ”Håll gränsen.” Han tog beslutet och överlät det inte till ÖB och militärledningen.

Pandemin är ingen vanlig smittkris, ett utbrott av vinterkräksjuka eller könssjukdomar som landsting och kommuner skall hantera under ledning av en myndighet. I kriser krävs ledarskap, eller som president Harry S Truman en gång sa: ”The buck stops here.” Han tog ledningen och lastade inte över det på någon annan.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Opinion

Generation Z har blivit generation C-corona

Opinion
Opinion

Länge gällde den klassiska devisen att ingen börda är lättare att bära än mycket utbildning. Den som utbildat sig har alltid haft ett försteg på arbetsmarknaden eftersom gedigen utbildning och kunskaper är vad arbetsgivare normalt efterfrågar.

Först vid mitten av 1970-talet fick vi för första gången akademikerarbetslöshet. Industrisverige sviktade samtidigt som den offentliga sektorn inte kunde byggas ut i samma takt som tidigare. Sedan dess har mycket hänt på arbetsmarknaden, framförallt att vi fått en stark utbyggnad av tjänstesektorn, både den privata och den offentliga, och därmed en stark ökning av it-relaterade tjänster av allehanda slag.

Coronakrisen har inneburit ett dråpslag för arbetsmarknaden. Snabbt har vi börjat närma oss tio procents arbetslöshet. Det är inte längre invandrare och lågutbildade som personifierar arbetslöshetskön. Nu skenar arbetslösheten bland unga, de som är i Generation Z, födda 1995–2005, som en del nu kallar Generation C – som i corona. Det är välutbildade, ofta med gymnasieexamen eller akademiska studier bakom sig, och som verkat inom gig-arbetsmarknaden bland de många slagen av serviceyrken där anställningstiderna ofta är korta. Nu hamnar de i arbetslöshetskön och har rätt lättviktiga meriter i förhållande till vad arbetsmarknaden efterfrågar. Det kräver en snabb anpassning av arbetsmarknadspolitiken. Bättre förmedlingsverksamhet är en sådan. En annan kan vara, vilket LO-ekonomen Torbjörn Hållö föreslog i helgen, att låta unga studera med a-kassa. För baristas, personal shoppers, influencers, eventpersonal och liknande är inte lika efterfrågat.

Opinion

Anlägg en klimatträdgård (1.0)

När naturen växer fritt spirar livet av fåglar, insekter och växter.Foto: Stina Stjernkvist / TT Kod 11610
Fotograf: Stina Stjernkvist/TT
Opinion
Opinion

DEBATT.nlägg en klimatträdgård (1.0) Idag befinner vi oss i en avgörande kamp mot global uppvärmning, habitat-förlust, massdöd av pollinerare, nedplastning av våra hav samt andra miljörelaterade problem. Alla dessa trender med en långtgående inverkan på våra möjligheter att skapa en god framtid för oss alla. Omfattningen av de globala problemen kan dessutom få oss att tro att vi inte kan göra något åt dem, men det kan vi faktiskt! Vi skulle exempelvis kunna göra något för klimatet i en begränsad del av våra trädgårdar, genom att anlägga en klimatsänka och mikrohabitat för hotade arter; en ’klimatträdgård’. Om vi bara avsätter en bit yta och sluta göra aktivt arbete på denna, så kommer det nämligen inom kort att bli lite högre gräs, sedan kommer blommor, små buskar och efter ett tag möjligen även träd. Det enda vi behöver göra är att sluta klippa vår gräsmatta, eller sköta våra land på ett visst område. Ur våra viktiga pollinerares perspektiv är stadsmiljön och tyvärr även landsbygden ibland näst intill en öken idag. Genom att anlägga dessa små oaserna, skulle dessa dock få en fristad där de kan finna näring samt en skyddad boplats för ta sig vidare till andra områden. Utöver detta kommer klimatträdgården binda koldioxid både i både vegetationen och under ytan, samt berika marken med ny jordmån, kväve och annan näring som våra marker behöver för att må bra. Vid en första anblick kan tyckas att inte detta skulle spela så stor roll; det är ju bara ett par kvadratmeter yta som vi låter vara från gräsklipparen eller sekatören. Men precis dom global uppvärmning är resultatet av att många människor omedvetet tar okloka beslut som ackumuleras till något stort och problematiskt, så kan människors medvetet positiva beslut också ackumuleras till lösningen på många av våra problem. Det spelar ju inte så stor roll att en person kör bensinbil, men om flera millioner gör det så blir effekterna betydande. Faktum är att om klimatträdgårdar skulle spridas globalt genom att världen följer Sverige, skulle det innebära hundratals millioner ton minskad koldioxid i vår atmosfär som istället binds i marken. Detta samtidigt som det kan vända trenden för våra livsviktiga pollinerare och skapar ny näringsrik jordmån. Om vi alla arbetar gemensamt för att förbättra vår miljö, kan det därmed komma att ge en enorm positiv inverkan. Ta därför nu det enklaste beslutet någonsin för din trädgård och vår miljö genom att inte göra någonting; bara avsätt en minimal yta mark såsom 3x3 meter och bara låt bli den, så kommer naturen förvalta den och se till att det blir en produktiv klimat- och miljöyta. Detta samtidigt som du drar ett litet men betydande strå till stacken för att säkerställa vårt planets ekosystem och vår gemensamma framtid!

Fredrik Andrén-Sandberg

Klimataktiv trädgårdsodlare

Opinion

Sätt inte krokben för kickstart

Vi behöver snabbt få hjulen att rulla i svensk ekonomi.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Det är inte lätt att sia om framtiden. I synnerhet gäller det nu när en pandemi vållar stora skadeverkningar både i världsekonomin och den svenska ekonomin.

Regeringen och stödpartierna har hittills aviserat stödåtgärder på ungefär 300 miljarder kronor. Det kan låta mycket men är mindre än i andra länder sett i förhållande till vårt lands ekonomi. Troligen behövs det betydligt mer statliga pengar både till kommuner och landsting och till det privata näringslivet samt organisationssverige. Moderatledaren Ulf Kristersson har nämnt ett behov av 100 nya miljarder varje månad resten av året, en summa som lär komma närmare sanningen än vad som hittills anslagits. Men vi vet inte heller om det räcker eftersom vi inte har någon hållbar uppgift om fortsättningen av pandemin, om den ebbar ut eller om vi drabbas av en andra våg som plågar mänskligheten flera år framöver.

Krisen är gigantisk djup. Då krävs allvar och besinning, inte luftiga visioner som inte är förankrade i verkligheten. Totalt har vi blivit fattigare, det gäller både staten, kommunsektorn, företagen och enskilda individer. När vi skall resa oss upp ur krisen kommer vi att ha mindre med pengar att spendera än vi hade så sent som i januari. Därför väntar både skattehöjningar och en brutal besparingspolitik. Tro inget annat.

Därför är det också helt fel tidpunkt att börja fantisera om någon stor samhällsomställning driven av klimatfrågan eller andra önskemål. Istället bör vi som professorn i nationalekonomi Johan Hassler förespråkade nyligen försöka återskapa den faktiskt goda ekonomi vi hade i början av året. Kan vi göra det, kickstarta ekonomin, och få draghjälp av en uppgång i världsekonomin, så kan vi börja se ett ljus i tunneln. Men om vi tror att vi med höjt skattetryck, magrare kassor hos det offentliga skall bygga om Sverige, då kommer vi inte kunna ta oss upp och kickstarta ekonomin. Risken är stor att vi permanentar massarbetslöshet.

Lars J Eriksson

NÄSTA ARTIKEL