Opinion

Toleransen för statlig kontroll lär öka

En bild på finansminister Magdalena Andersson
Magdalena Andersson
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion Vi ser en dramatisk ökning av antalet arbetssökande som konsekvens av coronaviruset. Magdalena Andersson skönmålar inte framtiden.

36 800 personer har varslats om uppsägning, vilket kan jämföras med de högsta nivåerna under finanskrisen 2008 då knappt 20 000 varslades, vilket då sågs som extremt. Inte alla varsel kommer att leda till ett förlorat jobb, men Sverige kan ha 10 procents arbetslöshet till sommaren.

Magdalena Andersson menar att många kommer att gå i konkurs och att vi går mot en stor arbetslöshet. Det är välkommet att hon inte försöker skönmåla situationen: om medborgarna ska kunna förbereda sig måste de få en rättvisande bild av läget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

En viktig strid

Opinion
Opinion Januaripartierna har hamnat i en oundviklig strid om LAS och turordningsreglerna. Fälls samarbetet är det sannolikt av detta.

Socialdemokraterna gjorde stora eftergifter kring LAS och turordningsreglerna för att få med sig mittenpartierna i januariöverenskommelsen. Det är begripligt att de nu inte tycker det är särskilt roligt att hantera verkligheten kring detta, där de antingen kommer att alienera sina samarbetspartners eller sina egna anhängare.

Debatten kring detta är och bör vara hetsig: allt annat vore konstigt. Det är trots allt en viktig fråga med stor prestige i för alla inblandade. Att detta skulle bli en stötesten för samarbetet visste man från början och den så kallade borgfreden omfattar krisen, och har varit synnerligen välkommen i det sammanhanget, men kan inte omfatta inte alla politikområden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Rasismen kan fälla världens rikaste land

Protesters march down a street during a solidarity rally for George Floyd, Sunday, May 31, 2020, in the Brooklyn borough of New York. Protests were held throughout the city over the death of Floyd, a black man in police custody in Minneapolis who died after being restrained by police officers on Memorial Day. (AP Photo/Wong Maye-E) NYWM142
Fotograf: Wong Maye-E
Opinion
Opinion

Polisbrutalitet med rasistiska förtecken är orsaken till de omfattande protester vi nu ser runtom i USA. Återigen är en svart man offer när polisen oproportionerligt tar i med hårdhandskarna för en misstänkt förseelse, i det här fallet en falsk tjugodollarssedel. Det är förfärligt att se George Floyd kämpa för sitt liv under polisens knä, med polisens kollegor som bara tittar på. Det är i allra högsta grad förståeligt att människor tycker att det är nog nu.

Det är alltså inte första gången brutalt polisvåld orsakar en svart mans död i USA. Den amerikanska polisen har mycket att göra för att komma tillrätta med rasismen i sina led, om det ens är möjligt efter en så lång och tragisk historia. Det är knappast lätt med en president och ett samhällsklimat som tar lätt på rasismen och som därtill späder på den. President Trump gjuter knappast olja på vågorna utan hotar med militären. Han skyller på demokraterna och vänsteraktivister och vill stämpla den anti-fascistiska rörelsen Antifa som en terrororganisation. Som i de flesta fall med protester och upplopp vill gärna allmänna bråkmakare söka sig dit, vilket är tråkigt men något man måste förhålla sig till med huvudet kallt.

Det amerikanska samhället är mer delat än på länge, och coronakrisen gör det förstås inte bättre. Många är arbetslösa och desperata och en uppenbar rasistisk händelse som denna kan vara en utlösande faktor till värre oroligheter. De exempel på polisvåld mot medierna som förekommit de senaste dagarna gör knappast saken bättre. En svart journalist greps utan anledning, mitt i en sändning. Vid ett annat tillfälle sköts gummikulor urskillningslöst, där även journalister drabbades.

Med en president som har närmast fascistoida tendenser är det extra obehagligt för omvärlden att se vad som händer i USA. Vad som helst kan hända, verkar det som. Frågan är också hur det påverkar det planerade valet i höst.

Opinion

Krona eller corona

Opinion
Opinion Belgiens prins Joachim har fått covid-19 under en nöjesresa till Spanien som han inte borde åkt på.

Han är långt ifrån den ende som tyckt att regler kring social isolering inte gäller de som befinner sig högt upp i samhällshierarkin. Men det är osedvanligt klumpigt i ett land som haft höga dödssiffror och där befolkningen fått försaka mycket för sjukdomens skull.

Den unge prinsen fick tillstånd för en ”jobbresa” till Spanien, det vill säga att han skulle åka dit i ett officiellt ärende. Sedan visade det sig att ”arbetet” bestod i att hälsa på den spanska flickvännen i Córdoba och gå på fest med högreståndsvänner. Ett flertal personer från festen testades sedan positiva för covid-19. Det är begripligt om den belgiska allmänheten blir irriterad över att prinsen bidragit till smittspridningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Klimatfrågan

Per Bolund och Isabella Lövin lämnar en byggnad till fots.
Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) och miljöpartiets språkrör Isabella Lövin (MP)
Fotograf: Christine Olsson/TT
Opinion
Opinion Miljöpartiets språkrör har fått nya perspektiv på klimatfrågan under pandemin.

I en intressant intervju med Svenska Dagbladet konstaterar Miljöpartiets båda språkrör att ett delvis stängt samhälle inte haft den effekt på klimatet man skulle kunna tro. Utsläppen har inte minskat i särskilt stor utsträckning. Det rör sig om en skillnad på 5-8 procent. Det leder till att man ställer sig följdfrågan om vad som som istället skulle fungera.

Pandemin kommer att lära oss mycket om klimatfrågan. I en helt unik simulering får vi uppleva hur världen skulle se ut om nästan ingen flög och nästan ingen konsumerade så mycket som de brukar, vilket verkade otänkbart för bara ett halvår sedan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

”The buck stops here”

President Truman har i en mening formulerat vad ledarskap innebär.
President Truman har i en mening formulerat vad ledarskap innebär.
Fotograf: Anonymous
Opinion
Opinion

Den svenska strategin mot coronaepidemin, om den ens har funnits, har misslyckats. Även om vi inte vet hur länge epidemin fortsätter och om det kommer nya vågor av pandemin i Sverige och andra länder, visar dödstalen i vårt land att vi har agerat felaktigt.

I helgen var dödstalen 4.395 vilket gör att Sverige har dödstal som placerar oss bland de värst drabbade länderna. De senaste veckorna har vi rusat ifrån ett jämförbart land som Nederländerna och de närmaste dagarna riskerar vi att passera Frankrike när det gäller döda per miljon invånare, det skiljer mellan 435 döda per miljon och 441. Ett hårt drabbat land som USA har klarat sig klart lindrigare undan pandemin och vi har dag för dag ökat avståndet.

Pandemin är en djup samhällskris. Den har visat att den svenska modellen vad gäller ansvarsfördelning inte fungerar. Framförallt är det statsmakten i form av regeringen som har den verkställande makten som inte klarat att ta sitt ansvar.

I krig och kris är det helt avgörande att regeringen har förmågan att ta ledningen och fatta de avgörande besluten. Tyvärr uppvisar vårt land ett svagt facit, varför vi skall vara tacksamma att vi inte fått uppleva många sådana kriser.

Vid finans- och fastighetskrisen 1992 agerade den dåvarande Bildtregeringen handfallet och lät en självsvåldig riksbankschef köra upp Riksbankens ränta till 500 procent, en strategi som var dömd att misslyckas. När tsunamin drabbade svenska turister i Thailand försökte den dåvarande regeringen Persson hålla krisen på armlängds avstånd och pekade finger på resebolag och försäkringsbolag istället för att snabbt sätta in hjälp till de olycksdrabbade. Nu, när coronaepidemin bröt ut, satt regeringen passiv från januari till månadsskiftet februari/mars. Och istället för att ta ledningen och t.ex samordna sig med övriga Norden litade man blint på Folkhälsomyndigheten som visade sig ha en svag ledning som sände ut förvirrade budskap och felaktiga analyser om krisens allvar.

Den enda kris om hanterats föredömligt i modern tid var u-båtskrisen 1981. Dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin visade det ledarskap en regeringschef skall utöva i en exceptionell kris. När ÖB Lennart Ljung en kväll ringde honom och sa att vad som kunde vara ett ryskt krigsfartyg som närmade sig svenskt vatten gav Fälldin beskedet efter en kort tankepaus: ”Håll gränsen.” Han tog beslutet och överlät det inte till ÖB och militärledningen.

Pandemin är ingen vanlig smittkris, ett utbrott av vinterkräksjuka eller könssjukdomar som landsting och kommuner skall hantera under ledning av en myndighet. I kriser krävs ledarskap, eller som president Harry S Truman en gång sa: ”The buck stops here.” Han tog ledningen och lastade inte över det på någon annan.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Opinion

Generation Z har blivit generation C-corona

Opinion
Opinion

Länge gällde den klassiska devisen att ingen börda är lättare att bära än mycket utbildning. Den som utbildat sig har alltid haft ett försteg på arbetsmarknaden eftersom gedigen utbildning och kunskaper är vad arbetsgivare normalt efterfrågar.

Först vid mitten av 1970-talet fick vi för första gången akademikerarbetslöshet. Industrisverige sviktade samtidigt som den offentliga sektorn inte kunde byggas ut i samma takt som tidigare. Sedan dess har mycket hänt på arbetsmarknaden, framförallt att vi fått en stark utbyggnad av tjänstesektorn, både den privata och den offentliga, och därmed en stark ökning av it-relaterade tjänster av allehanda slag.

Coronakrisen har inneburit ett dråpslag för arbetsmarknaden. Snabbt har vi börjat närma oss tio procents arbetslöshet. Det är inte längre invandrare och lågutbildade som personifierar arbetslöshetskön. Nu skenar arbetslösheten bland unga, de som är i Generation Z, födda 1995–2005, som en del nu kallar Generation C – som i corona. Det är välutbildade, ofta med gymnasieexamen eller akademiska studier bakom sig, och som verkat inom gig-arbetsmarknaden bland de många slagen av serviceyrken där anställningstiderna ofta är korta. Nu hamnar de i arbetslöshetskön och har rätt lättviktiga meriter i förhållande till vad arbetsmarknaden efterfrågar. Det kräver en snabb anpassning av arbetsmarknadspolitiken. Bättre förmedlingsverksamhet är en sådan. En annan kan vara, vilket LO-ekonomen Torbjörn Hållö föreslog i helgen, att låta unga studera med a-kassa. För baristas, personal shoppers, influencers, eventpersonal och liknande är inte lika efterfrågat.

Opinion

Anlägg en klimatträdgård (1.0)

När naturen växer fritt spirar livet av fåglar, insekter och växter.Foto: Stina Stjernkvist / TT Kod 11610
Fotograf: Stina Stjernkvist/TT
Opinion
Opinion

DEBATT.nlägg en klimatträdgård (1.0) Idag befinner vi oss i en avgörande kamp mot global uppvärmning, habitat-förlust, massdöd av pollinerare, nedplastning av våra hav samt andra miljörelaterade problem. Alla dessa trender med en långtgående inverkan på våra möjligheter att skapa en god framtid för oss alla. Omfattningen av de globala problemen kan dessutom få oss att tro att vi inte kan göra något åt dem, men det kan vi faktiskt! Vi skulle exempelvis kunna göra något för klimatet i en begränsad del av våra trädgårdar, genom att anlägga en klimatsänka och mikrohabitat för hotade arter; en ’klimatträdgård’. Om vi bara avsätter en bit yta och sluta göra aktivt arbete på denna, så kommer det nämligen inom kort att bli lite högre gräs, sedan kommer blommor, små buskar och efter ett tag möjligen även träd. Det enda vi behöver göra är att sluta klippa vår gräsmatta, eller sköta våra land på ett visst område. Ur våra viktiga pollinerares perspektiv är stadsmiljön och tyvärr även landsbygden ibland näst intill en öken idag. Genom att anlägga dessa små oaserna, skulle dessa dock få en fristad där de kan finna näring samt en skyddad boplats för ta sig vidare till andra områden. Utöver detta kommer klimatträdgården binda koldioxid både i både vegetationen och under ytan, samt berika marken med ny jordmån, kväve och annan näring som våra marker behöver för att må bra. Vid en första anblick kan tyckas att inte detta skulle spela så stor roll; det är ju bara ett par kvadratmeter yta som vi låter vara från gräsklipparen eller sekatören. Men precis dom global uppvärmning är resultatet av att många människor omedvetet tar okloka beslut som ackumuleras till något stort och problematiskt, så kan människors medvetet positiva beslut också ackumuleras till lösningen på många av våra problem. Det spelar ju inte så stor roll att en person kör bensinbil, men om flera millioner gör det så blir effekterna betydande. Faktum är att om klimatträdgårdar skulle spridas globalt genom att världen följer Sverige, skulle det innebära hundratals millioner ton minskad koldioxid i vår atmosfär som istället binds i marken. Detta samtidigt som det kan vända trenden för våra livsviktiga pollinerare och skapar ny näringsrik jordmån. Om vi alla arbetar gemensamt för att förbättra vår miljö, kan det därmed komma att ge en enorm positiv inverkan. Ta därför nu det enklaste beslutet någonsin för din trädgård och vår miljö genom att inte göra någonting; bara avsätt en minimal yta mark såsom 3x3 meter och bara låt bli den, så kommer naturen förvalta den och se till att det blir en produktiv klimat- och miljöyta. Detta samtidigt som du drar ett litet men betydande strå till stacken för att säkerställa vårt planets ekosystem och vår gemensamma framtid!

Fredrik Andrén-Sandberg

Klimataktiv trädgårdsodlare

Opinion

Sätt inte krokben för kickstart

Vi behöver snabbt få hjulen att rulla i svensk ekonomi.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Det är inte lätt att sia om framtiden. I synnerhet gäller det nu när en pandemi vållar stora skadeverkningar både i världsekonomin och den svenska ekonomin.

Regeringen och stödpartierna har hittills aviserat stödåtgärder på ungefär 300 miljarder kronor. Det kan låta mycket men är mindre än i andra länder sett i förhållande till vårt lands ekonomi. Troligen behövs det betydligt mer statliga pengar både till kommuner och landsting och till det privata näringslivet samt organisationssverige. Moderatledaren Ulf Kristersson har nämnt ett behov av 100 nya miljarder varje månad resten av året, en summa som lär komma närmare sanningen än vad som hittills anslagits. Men vi vet inte heller om det räcker eftersom vi inte har någon hållbar uppgift om fortsättningen av pandemin, om den ebbar ut eller om vi drabbas av en andra våg som plågar mänskligheten flera år framöver.

Krisen är gigantisk djup. Då krävs allvar och besinning, inte luftiga visioner som inte är förankrade i verkligheten. Totalt har vi blivit fattigare, det gäller både staten, kommunsektorn, företagen och enskilda individer. När vi skall resa oss upp ur krisen kommer vi att ha mindre med pengar att spendera än vi hade så sent som i januari. Därför väntar både skattehöjningar och en brutal besparingspolitik. Tro inget annat.

Därför är det också helt fel tidpunkt att börja fantisera om någon stor samhällsomställning driven av klimatfrågan eller andra önskemål. Istället bör vi som professorn i nationalekonomi Johan Hassler förespråkade nyligen försöka återskapa den faktiskt goda ekonomi vi hade i början av året. Kan vi göra det, kickstarta ekonomin, och få draghjälp av en uppgång i världsekonomin, så kan vi börja se ett ljus i tunneln. Men om vi tror att vi med höjt skattetryck, magrare kassor hos det offentliga skall bygga om Sverige, då kommer vi inte kunna ta oss upp och kickstarta ekonomin. Risken är stor att vi permanentar massarbetslöshet.

Lars J Eriksson

NÄSTA ARTIKEL