Insändare

"Glöm inte klimatkrisen"

Jorden i form av en jordglob omgiven av såpbubblor
.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Insändare
DEBATT

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Det råder enighet i Riksdagen för en gångs skull. De flesta partier ställer sig bakom de åtgärder som är nödvändiga för att bromsa spridningen av coronaviruset. Regeringen agerar resolut för att situationen inte ska blir sämre. Vilket samhällsansvar och vilka uppoffringar vi ser bland medborgare för att skydda de gamla och svaga.

En långsammare kris

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Insändare

Maktlös som utbildad utan erfarenhet

org-459a2e47-e544-4d6e-8c63-cb44260f81cf.jpg
Insändare
Debatt
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Arg, besviken, förtvivlad och ledsen beskriver kort vad jag känner i mitt arbetssökande efter min utbildning. Jag som uppfattar mig själv som en tjej med ambitioner, hög arbetsmoral och nyfiken på att testa mig fram för att se vilka möjligheter och utmaningar socionom-yrket har att ge, kan inte få jobb på grund av min erfarenhet. Min erfarenhet? Som innebär att jag arbetat och studerat merparten av mitt liv och alltid kämpat framåt för att utvecklas och uppnå nya mål och drömmar.

Jag som arbetat sedan jag var 14 år gammal inom restaurang och arbetat mig uppåt genom att börja som diskare och till slut blivit ansvarig över servisen. Jag som också valde att göra min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på andra sidan jorden, där ingen kunde svenska för att just jag ville ha det som alla arbetsgivare söker erfarenhet. Detta gjorde ju jag just för att utvecklas och samtidigt lära mig ännu mer om det sociala arbetet utifrån en helt annan kultur och med helt andra arbetssätt och metoder än vad det svenska systemet har.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

Bränna Koranen vs. bränna Rosengårds gator – den ena handlingen är inte bättre än den andra!

Demonstranter bränner däck då fredagens koranbränning på Emilstorp har lett till omfattande protester och oroligheter på Rosengård.
Foto: TT
Lokal debatt SkD
Insändare
Lokal debatt SkD Ahmadiyya muslimska kvinnoorganisation ger sitt perspektiv på fredagens händelser i Malmö.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Då var vi där igen, tyvärr! I ett demokratiskt land som Sverige och i en mångkulturell stad som Malmö där vi respekterar varandras olika åsikter, religion och etnicitet har vi sett hur våra grundsatser ännu en gång satts på prov. En handling som från början haft intentioner att provocera och uppröra har fått sin reaktion.

Att Dan Park och Rasmus Paludan gömde sig bakom yttrandefriheten för att provocera och att de som blev provocerade gick till upplopp och skadegörelse är båda handlingar som absolut inte bör tillåtas i vårt samhälle. Kvinnoorganisationen i Islams Ahmadiyya Församling fördömer båda dessa handlingar och tar avstånd från de händelser som ägde rum på Rosengård natten till den 29e augusti.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Insändare

Sänk kraven på skolan under Coronasmittan

Insändare
INSÄNDARE

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Coronasmittan för med sig att en stor andel lärare och elever är sjuka eller hemma för att de har eller precis har haft tecken på symtom. Det gör att lärare tvingas täcka upp för varandra samtidigt som de ansvarar för den ordinarie undervisningen. Många lärare rapporterar att de förväntas ordna distanslösningar för de elever som är hemma men inte riktigt sjuka. För lärarna har det blivit ett mycket mer omfattande arbete än vad som vanligtvis sker när en elev är frånvarande. Det är ett pressat läge med en hög arbetsbelastning och många lärare slår knut på sig själva för att lösa situationen.

I gymnasieskolan och vuxenutbildningen har ett febrilt omställningsarbete genomförts. Vi har verkligen sett prov på en kreativ lärarkår som har arbetat för att hitta nya lösningar. Det är inte en enkel utmaning. Vissa skolor saknar fungerande it-lösningar, datorer eller digitala plattformar för att kunna bedriva undervisning på distans. Det finns elever som inte har en väl fungerande internetuppkoppling hemma eller lärare som inte har en kamera i sin jobbdator och därmed inte kan köra videoundervisning. Det här skapar såklart en hel del problem.

Vi vet att det finns stora brister i it-supporten. Lärarförbundet presenterade för bara för några veckor sedan en rapport som visar att var tionde lärare inte har tillgång till någon it-support alls. Av de som får it-support svarar majoriteten att de inte får it-support samma dag som ett problem uppstår.

Vi lärare kommer att åstadkomma massor av nya kreativa undervisningssituationer, men alla måste vara medvetna om att det inte kommer att fungera till hundra procent. Samma krav som i ett normalläge ställs på undervisningen kan därför inte ställas nu. När så pass många elever och lärare är frånvarande blir det omöjligt att ge alla elever det stöd och de anpassningar som de enligt skollagen ska ha rätt till.

Gränsen mellan vad som är frånvaro respektive närvaro har också blivit mer flytande när elever som i princip är friska ändå är hemma. En del föräldrar ställer krav på lärare och rektorer att skolan ska ställa upp med speciallösningar, men ambitionsnivån kan inte vara densamma nu som i vanliga fall. Regeringen borde ge tydliga direktiv om att vi inte kan tillämpa kraven i skollag och läroplaner fullt ut i den här situationen. Något annat är faktiskt helt orealistiskt.

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande Lärarförbundet

Insändare

Fem budord för klimatkommunikation under pandemin

Insändare
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det krävs eftertänksamhet när man kommunicerar om coronas effekter på klimatet. Att utsläppen går ner just nu är inget att fira. Få kommer övertygas om vikten av att rädda klimatet med argument som baseras på att mänskligheten måste få det sämre. Detta är inte heller ett korrekt antagande. Frikoppling, det vill säga att utsläppen sjunker samtidigt som vi har tillväxt, har faktiskt skett i Sverige, och många andra länder därtill.

Den enda realistiska vägen till ett samhälle med nettonollutsläpp är att vi ställer om till klimatsmart produktion genom mer innovation och cirkulär ekonomi så att samhället rör sig framåt, inte bakåt, och utsläppen kan sänkas helt till nettonoll. De enda samhällen som hittills lyckats med frikoppling är moderna samhällen. Vi behöver alltså ett nettonoll samhälle, inte ett kraschat samhället.

Klimatpolitik är komplext och bör både behandlas och kommuniceras som det. Medan vi inväntar svaret på vad corona egentligen kommer betyda för klimatet, bör vi istället tänka på hur vi pratar om klimatet så att denna viktiga fråga höjs på ett värdigt sätt och också tas på allvar i detta läge. För att göra det på bästa sätt, och för att i längden gynna klimatet, bör miljörörelsen, och andra som kommunicerar runt klimatfrågan tänka på dessa fem budskap:

1.Förminska inte coronakrisen. Covid-19 är först och främst en mänsklig tragedi och ska beskrivas som en sådan. Akuta åtgärder för att stoppa spridning och hjälpa människor i kris är av yttersta vikt. Klimatförändringarna är en annan stor, men förutsägbar risk. Att beskriva klimatförändringar och luftföroreningar som ett större hot genom att jämföra antalet dödsfall de kan komma att orsaka är respektlöst och bör undvikas.

2.Ställ inte coronapandemin och klimatkrisen mot varandra. Coronaviruset är inte en lösning på klimatförändringarna. Det finns ingen anledning att fira den kortsiktiga minskningen av koldioxidutsläpp och luftföroreningar som virusutbrottet orsakar. Antydningar om att de sänkta utsläppen och den minskade energiförbrukningen till följd av covid-19 är goda nyheter för klimatet sätter likhetstecken mellan utsläppsminskningar och ekonomisk kris. Ett nettonoll-samhälle är inte ett samhälle i kris.

3.Peka på rätt väg att gå. Efterfråga stimulansåtgärder som ger förutsättningar för en mer motståndskraftig och hållbar ekonomi och som ger långsiktiga ekonomiska fördelar.

4.Synliggör det covid-19 visar. Covid-19 visar på vikten av tidiga insatser och att regeringar både bör och kan vidta enorma åtgärder för att skydda sina medborgare. Responsen på virusutbrottet visar att regeringar kan vara handlingskraftiga när hotet tas på allvar.

5.Var uppmärksam på riskerna i krisen och kriskommunikationen. Varna för att stimulansåtgärder som låser in samhället i koldioxidintensiv industri kommer orsaka en annan kris genom att förvärra luftföroreningar och klimatförändringar.

Covid-19 är en katastrof som pågår nu. Klimatförändringar kommer att vara den katastrof som definierar de yngre generationernas liv. Låt oss inte förringa eller förvärra någon av dessa katastrofer.

Mette Kahlin McVeigh, chef, Klimatprogrammet, tankesmedjan Fores

Insändare

Värna även hyresgäster i Coronatider

Insändare
INSÄNDARE

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

I tider då vårt samhälle ställer om på grund av den pågående pandemin är det viktigt att vi alla hjälps åt och förebygger svåra konsekvenser för medborgarna. Olika åtgärder sätts nu in bland annat för att underlätta för ägt boende. Vi vill flagga för vikten av att inte glömma den stora gruppen hyresgäster. Vi möter många som är oroliga över att inte kunna betala hyran i tid eller inte alls, på grund av eventuellt inkomstbortfall.

De som nu drabbas av uppsägningar och varsel tillhör bland annat hotell-, restaurang- och turistbranschen, en utsatt grupp eftersom många av dem har osäkra anställningar. Dessa grupper är överrepresenterade bland hyresgäster. För att underlätta för landets tre miljoner hyresgäster, och för det fortsatta bostadsbyggandet, föreslår Hyresgästföreningen ett stödpaket.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Insändare

Minska sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa till följ av covid-19

Insändare
INSÄNDARE

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Just nu kraftsamlar sjukvården, näringslivet, politiken och civilsamhället för att stoppa spridningen av Covid-19, och vårda de smittade. Samtidigt vidtas flera åtgärder för att begränsa skadan på den svenska ekonomin i största möjliga utsträckning. Moderaterna har varit konstruktiva i samarbetet med regeringen, men tycker att flera åtgärder är otillräckliga. Man ska heller inte glömma att, oavsett hur effektiva åtgärder som sätts in kommer Covid-19 att påverka människoliv en lång tid framöver, även efter att smittspridningen ebbat ut.

I dag är varannan sjukskriven person, sjukskriven på grund av en psykisk ohälsa, och kvinnor i offentlig sektor är överrepresenterade i statistiken. Lärdomar från 1990-talets kris pekar på att sjukfrånvaron på grund av en allt sämre psykosocial arbetsmiljö i hårt belastade organisationer kan komma att öka ännu mer, till följd av en massarbetslöshet. Det kommer betyda stora påfrestningar för många runt om i Sverige.

Enligt försäkringsbolaget Skandia uppgick kostnaderna för sjukskrivingarna förra året till 64 miljarder, och ett mer förebyggande arbete mot psykisk ohälsa skulle kunna frigöra löner till fler än 25 000 sjuksköterskor.

Det är av central betydelse att samhället står berett att stödja de människor som påverkas av virusets framfart. Minst lika viktigt är det att åtgärder vidtas för att förebygga och och tidigt reducera sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Vi har därför bland annat föreslagit en förebyggandegaranti och att man ska skärpa arbetsgivarnas skyldighet att erbjuda förebyggande insatser mot psykisk ohälsa.

Moderaterna har även tidigare lyft behovet av en särskild rehabiliteringskedja för psykiatriska diagnoser. Det går inte att bedöma en persons möjlighet att arbeta på samma sätt vid ett brutet ben som vid psykisk ohälsa. Snabba insatser är avgörande för att man snabbare ska kunna komma tillbaka, och hur man återgår i arbete behöver tydligt anpassas efter den enskilda.

Det mest akuta är att stoppa viruset och att motverka en alltför stor ekonomisk nedgång, men vi får inte heller glömma bort att det finns en tid efter krisen. Arbetet för att hantera de långsiktiga konsekvenserna och den psykiska ohälsan behöver inledas redan nu.

Maria Malmer Stenergard (M)

Ordförande i Socialförsäkringsutskottet

Riksdagsledamot, Norra och östra Skåne

Ulrika Heindorff (M)

Ledamot i Socialutskottet

Riksdagsledamot, Skåne Västra

Insändare

Kvinnor i Skåne går miste om tre miljoner

Insändare
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Kvinnor i länet med akademisk utbildning får en klart sämre avkastning på sina studier än män. Under ett helt arbetsliv blir löneskillnaden nära tre miljoner kronor. Ett viktigt steg för att bryta utvecklingen är att skapa välfungerande löneprocesser med tydliga lönekriterier.

Akavia är det nya akademikerförbund som Civilekonomerna och Jusek bildade vid årsskiftet. När vi nu analyserat lönestatistik från över 40 000 av våra totalt 130 000 medlemmar kan vi konstatera att det finns betydande löneskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnorna tjänar i genomsnitt 7 728 kronor mindre än män varje månad. När skillnaden rensats för faktorer som påverkar lönen krymper gapet till 2 797. Efter att hänsyn tagits till sektor på arbetsmarknaden, befattning och ålder kvarstår alltså en skillnad som inte kan förklaras. I Skåne är detta gap 3 343 kronor varje månad.

Att det finns löneskillnader mellan könen på hela arbetsmarknaden är väl belagt. Vad som inte diskuteras lika mycket är vad skillnaderna innebär ur ett långsiktigt perspektiv. När vi i vår statistik slår ihop mäns respektive kvinnors löner under ett helt arbetsliv blir skillnaden drygt tre miljoner kronor. I Skåne är siffran 2,9 miljoner. Sammantaget får alltså många kvinnor med en stark ställning på arbetsmarknaden en väsentligt sämre avkastning än män på sin utbildning.

Den här situationen är förstås orimlig och ohållbar. Medarbetare som upplever orättvisa på arbetsplatsen tenderar göra ett sämre jobb och må sämre. Det i sin tur påverkar produktivitet och konkurrenskraft. En arbetsplats som däremot uppfattas som rättvis ökar välbefinnandet i arbetet och minskar ohälsan. Löner som upplevs som rättvisa är en central del i att skapa en attraktiv arbetsplats, och en nyckel för organisationer som vill vara konkurrenskraftiga i framtiden.

När det kommer till att åtgärda löneskillnader vilar ett tungt ansvar på arbetsgivarna. Receptet för att utjämna gapet i grunden är ganska enkelt. Det handlar om att utveckla en väl fungerande löneprocess, där lönesamtalet och tydliga lönekriterier står i centrum. Lön ska kopplas till hur mål uppnåtts och inte påverkas av kön eller övriga diskrimineringsgrunder. Finns en bra löneprocess på plats så finns också goda förutsättningar att åstadkomma jämställda löner.

Runt hörnet väntar utmaningar på arbetsmarknaden. Vi går mot ett längre arbetsliv och förutsättningarna för var, när och hur vi arbetar ser radikalt annorlunda ut än tidigare. Det är också tydligt att digitaliseringen och den växande gigekonomin utmanar den traditionella relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Vi menar att jämställda organisationer står bättre rustade att möta framtidens arbetsmarknad. För oss är det också en självklarhet att kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor. En grundbult i detta är jämställda löner och som ett nytt akademikerförbund vill vi vara en drivande kraft i arbetet med att uppnå detta. Det tjänar våra medlemmar på, men det tjänar också arbetsgivarna och samhället på.

Lee Wermelin, ordförande för Akavia

Insändare

Varför får jordbruksmarken alltid stå tillbaka?

Insändare
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Vi är mitt i vårsådden och glädjen och förväntan över att komma ut i fält efter vintern är påtaglig. Vi vet att grödorna vi odlar i vårt vackra landskap är bland de absolut mest klimatsmarta i välden. OECD släppte en rapport 2018 som visade att Sverige är ett av få länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samtidigt som produktionen ökat.

Jordbruksmark fungerar som en kolsänka vilket innebär att marken binder stora mängder CO2 från atmosfären. Samtidigt ser och läser vi med besvikelse de skånska kommunernas utvecklingsplaner, översiktsplaner, detaljplaner och planprogram. Åkermark ska bebyggas för bostäder, industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler. Kommunerna hävdar allt som oftast att deras planer är ett väsentligt samhällsintresse. Man undrar ju vilket samhällsintresse livsmedelsproduktion har och i vilken plan det är utpekat? Förstår våra skånska politiker och kommunala tjänstemän vad exploateringen av jordbruksmark får för konsekvenser för oss idag och för framtida generationer?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL