Insändare

"Glöm inte klimatkrisen"

Jorden i form av en jordglob omgiven av såpbubblor
.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Insändare
DEBATT

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Det råder enighet i Riksdagen för en gångs skull. De flesta partier ställer sig bakom de åtgärder som är nödvändiga för att bromsa spridningen av coronaviruset. Regeringen agerar resolut för att situationen inte ska blir sämre. Vilket samhällsansvar och vilka uppoffringar vi ser bland medborgare för att skydda de gamla och svaga.

En långsammare kris

Med all uppmärksamhet på coronaviruset, är det lätt att glömma en annan pågående kris
– klimatkrisen. Den hotar också många liv på sikt.

Just nu lyssnar vi uppmärksamt på epidemiforskare och sakkunniga myndigheter om hur vi kan bekämpa spridningen av viruset. Därefter tar politiker de svåra beslut som anses nödvändiga i kristiderna.

Men hur många politiker är beredda att lyssna på vetenskapen om klimatförändringar? Ända sedan sextiotalet har forskare upprepade gånger varnat för effekten av koldioxidutsläpp. Trots det möts forskningen fortfarande av en stor dos skepsis, eller passivitet.

En kurva över ökningen av koldioxid i atmosfären pekar rakt uppåt de senaste decennierna. Samma kurva visar en stark korrelation med stigande temperaturer.

Det pratas om en stigande kurva med fall av Covid 19 som vi försöker ’platta ner’. Vi sätter in alla tänkbara åtgärder även om världsekonomin äventyras och börsen rasar.

Men klimatkrisen och de stigande världstemperaturerna förblir lågt prioriterade i jämförelse och konkreta åtgärder saknas. Klimatpolitiken blev nyligen underkänd, när Klimatpolitiska rådet lämnade sin rapport, som granskar regeringens klimatpolitik.


– Även om man tolkar regeringens klimatpolitiska handlingsplan på bästa och mest generösa sätt så rör vi oss inte tillräckligt snabbt i rätt riktning, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

2017 fick Sverige nya klimatmål och en ny klimatlag som Stefan Löfven beskrev så här:


– Förmodligen…den viktigaste som vår generations politiker kommer att genomföra för Sverige. Det här är för Sveriges unga, för våra barn, för våra barnbarn.

Målet är att minska utsläppen av växthusgaser i linje med Paris avtalet, för att hålla uppvärmningen under 2 grader. Ett av delmålen är att utsläppen från fordonstrafiken ska ha minskat med 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Utsläppen från fordon under 2019 var c:a 16 miljoner ton koldioxid och den största delen, 10 miljoner ton, kom från bilåkandet. Siffror från Trafikverket visar att vi har långt kvar att nå målet. Men åtgärder saknas för att minska utsläppen från fordon rejält.

Rätt åtgärd i rätt tid

Klimatsvaret, som ingår i nätverket Citizens’ Climate Lobby, har ett konkret förslag för hur vi kan ändra vårt beteende så att vi hinner minska utsläppen i god tid. Just som med coronavirus, rätt åtgärd i rätt tid gör att man slipper en okontrollerbar utveckling senare.

Ett av Klimatpolitiska rådets förslag är en ny trafikbeskattning. Klimatsvarets förslag kallas Avgift och Utdelning. En avgift på fordonsbränslen höjs successivt med t.ex. 5 procent per år. Avgiften delas ut månatligt till alla medborgare i landet och kan fördelas olika till fördel för dem som bor på landsbygden eller glesbygden och är beroende av bilen.

Bensinen blir inte 50 kr dyrare per liter direkt, utan det sker över tid. Man har alltså tid på sig att ställa om. Dessutom, så länge man ligger under medelkonsumtion, så får man faktiskt tillbaka mer än man förlorar. Förslaget kommer att minska det onödiga resandet och effektivisera det nödvändiga. Det stimulerar till att hitta nya utsläppsfria lösningar för transporter.

Vi kan ta till den här handlingskraftiga åtgärden nu med motiveringen att vi kommer att rädda liv och hejda klimatförändringen på sikt. Det är frågan om att bromsa, innan utvecklingen av klimatkrisen har gått för långt. Precis som med coronakrisen.

Peter Goddard, Klimatsvaret

Insändare

Våga prioritera skolan!

Insändare
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nyligen skickade Lärarnas Riksförbund ett brev till kommunstyrelsens ordförande i varenda svensk kommun med krav på en helomvändning vad gäller löner och arbetsvillkor för landets lärare och studie- och yrkesvägledare. För vi förtjänar bättre. Det förutsätter att kommunerna följer det nyligen ingångna avtalet mellan lärarfacken och Sveriges kommuner och regioner, SKR. I tider av lärarbrist är det av yttersta vikt att det i varje kommun finns en plan för hur alla elever så snart som möjligt ska kunna undervisas av behöriga och legitimerade lärare. Enligt det nya avtalet ska kommunen senast den 31 mars 2022 ha utarbetat en sådan plan. Nu måste det bli allvar med att ta itu med bristen på legitimerade lärare och utbildade studie- och yrkesvägledare, annars äventyras Sveriges roll som kunskapsnation.

För trots tidigare löften om minskad arbetsbelastning och en lönestruktur som premierar erfarenhet har det tyvärr inte skett en tillräcklig förändring i praktiken. Lärarnas arbetsbelastning är på sina håll ohållbar och tiden för planering av undervisning har aldrig varit så knapp som den är idag. Samtidigt innebär en lärarutbildning fortsatt en ekonomisk förlustaffär för individen ur ett livslöneperspektiv. Så kan vi inte ha det.

Det är kommunpolitikerna som är arbetsgivare och som måste omsätta det nya avtalet i praktisk handling. Tre sifferlösa år innebär att det är på lokal nivå som ansvaret för uppvärderingen av lärarnas löner ligger och för att utifrån avtalets skrivningar bringa ordning i arbetsbelastningsfrågan. Detta avtal behöver nu göra skillnad över hela landet, i varje klassrum.

Att prioritera skolan kan innebära att något annat måste stå tillbaka. Vi på Lärarnas Riksförbund uppmanar kommunpolitikerna att våga göra den prioriteringen. Just nu får vi larmrapporter om hur kommun efter kommun skär ned på skolan. Det kallas ibland för effektivisering men är uttryck för en och samma sak - minskade resurser. Med bristande förutsättningar blir undervisningen lidande och det är i slutändan eleverna som drabbas.

Skolan måste i första hand ses som en viktig investering för framtiden och inte som en kostnad, och det behöver avspeglas i kommunala prioriteringar och i budgetarbetet. Vi tänker göra vad vi kan för att åstadkomma det bästa för skolan. Men frågan är om det också finns en politisk vilja och politisk handlingskraft?

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund Catharina Niwhede, föreningsombud i Malmö, Lärarnas Riksförbund

Robert Jivegård, föreningsombud i Lund, Lärarnas Riksförbund

Lina Hading, ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening

Insändare

Malmö stad och Region Skåne, inkludera oss!

Insändare
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Idag firar Teckenspråkets dag 40 år. 1981 var Thorbjörn Fälldin statsminister i Sverige, som då hade 8,3 miljoner invånare. En liter mjölk kostade 2,87 kronor och ett kaffepaket 16,86 kronor. Maktkamp på Falcon Crest var den populära tv-serien och Freestyles låt Vill ha dej toppade Sverigetopplistan.

Den 14 maj 1981 blev också svenskt teckenspråk erkänt som undervisningsspråk i dövskolorna. För oss döva blev detta en milstolpe efter en lång kamp för att få teckenspråket erkänt. Äntligen fick döva barn rätt till teckenspråk – ett språk som möjliggör växande, självständighet och delaktighet!

Under 40 år har mycket förändrats i samhället men i några avseenden har inte mycket hänt. Så är fallet kring teckenspråkets ställning. 2009 inkluderades det svenska teckenspråket i språklagen:

Genom 9 § Språklagen (2009:600) har det allmänna (staten, kommuner och regioner) getts ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

Lagen jämställer det svenska teckenspråket med Sveriges nationella minoritetsspråk, men det syns sällan i kommunens ansvarsområden och verksamheter. Vad gör ni i kommunen för att inkludera döva och teckenspråket i er kommun?

Alltför ofta glöms döva och våra rättigheter bort när det kommer till kommunens praktiska arbete och förverkligande av språklagens intentioner. Dessutom har Sveriges samtliga kommuner i uppdrag att arbeta efter och förverkliga de globala målen enligt Agenda 2030. Mål 10 belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen. Ta med teckenspråket i kommunens arbete. Låt döva ta plats i kommunen!

Vad kan du som förtroendevald eller tjänsteman i kommunen göra för att inkludera döva? Vi vet att du kan göra skillnad. Därför uppmanar vi, Malmö Dövas Förening ”Svenske”, Malmö Stad och Region Skåne att kontakta oss för en dialog om hur kommunen kan skydda och främja svenskt teckenspråk.

Ta kontakt med oss och inkludera oss. Låt oss få bidra till en kommun där ingen lämnas utanför. Låt oss tillsammans synliggöra döva och svenskt teckenspråk i vår kommun.

Pia Johnsson-Sederholm

Ordförande i Malmö Dövas Förening ”Svenske

Insändare

Bussbranschen klarar sig inte hur länge som helst

Insändare
Lokal debatt SkD
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Coronapandemin har haft en monumental påverkan på bussbranschen och framförallt på turist- och beställningstrafiken. Det visar sig i tydligt i en ny rapport från Sveriges Bussföretag, som undersökt hur stor nedgången i omsättning var under 2020.

Av de svarande företagen har nära hälften tappat 90 procent eller mer av sin turist- och beställningstrafik. Över 75 procent har tappat 80 procent eller mer och omkring 95 procent har tappat minst 60 procent. Det handlar om miljardbelopp som försvunnit när föreningar, företag och skolor har ställt in sina resor och gränserna mer eller mindre varit stängda under ett års tid. Nöjesresenärerna har också varit mycket få och nu bedömer de flesta bussföretag att det är vaccinationerna som är avgörande för att kunna återstarta verksamheten. Därför är beskeden om att det svenska målet om att alla svenskar som vill ska vara vaccinerade till midsommar troligen inte kommer nås bekymmersamt.

Majoriteten av företagen inom bussbranschen är mikro- och småföretag som är etablerade lokalt över hela landet. Företagen är en viktig del av samhällets transportinfrastruktur, inte minst i Skåne. Våra medlemsföretag arbetar nära den i Skåne viktiga besöksnäringen, har mångåriga samarbeten med idrottsföreningar, är en bärare av teatrar och kulturevenemang och är flitigt anlitade när exempelvis tågtrafiken behöver ersättas. Det senaste året har många av de turistbussar som normalt rullar i dessa företags regi stått stilla. Krisen i corona pandemins spår har slagit brutalt mot bussbranschen.

Vi förstår att människor är oroliga och har en stor respekt för det lidande som viruset orsakat, och orsakar, många människor. Branschen har välkomnat flera av de stödåtgärder som sjösatts från regeringen för att hjälpa företag i kris. Men stöden har i mångt och mycket varit krångliga, stelbenta och inte anpassade för verkligheten hos bussföretag och andra företag i tjänstesektorerna. Dessutom har de fastnat i de byråkratiska kvarnarna och företagen får vänta i många månader på sina utbetalningar. Det så kallade ”nedstängningsstödet” är ett spel för gallerierna, då regeringen istället valt att göra stora inskränkningar i förutsättningarna för många företag att bedriva sin verksamhet, men de facto inte stängt ner och därmed inte betalar ut direkt stöd. Det försätter företagen i ett oerhört svårt läge. Vilka resenärer ska åka med turistbussarna, samtidigt som budskapet är att vi inte ska resa om vi inte måste? Bussbranschen fyller en viktig funktion i samhällets infrastruktur och det är inte realistiskt att stänga ner oss. Men de restriktioner och rekommendationer som gäller för resande innebär att villkoren för turistbussföretagens verksamhet de facto är att likna vid en regelrätt nedstängning av verksamheten.

För att vi ska kunna ta oss hela vägen fram till dess att våra resenärer är vaccinerade så föreslår vi följande:

Snabba upp processerna för stödåtgärderna – det är inte hållbart att vänta ett halvår på sökta pengar.

Se till att få ett europeiskt vaccinationspass på plats så snart som möjligt. Detta skulle möjliggöra för de resenärer som vill att kunna resa.

Överväg att rikta kommande stödåtgärder mot de branscher som mest behöver dem. Sveriges Bussföretag föreslog redan i april 2020 tillsammans med Transportföretagen ett stöd för avställda turistbussar.

Inför ett flexiblare regelverk för på- och avställning av bussar i enlighet med det förslag som lämnades i april av Sveriges Bussföretag och Transportföretagen.

Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag

Mikael Nilsson, Sveriges Bussföretags regionala avdelning Skåne

Lokal debatt SkD

”Nedläggning en hälsoförlust för hela befolkningen”

Lokal debatt SkD
Insändare
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Flyktinghälsan i Malmö hotas av nedläggning. Vi som under många år samarbetat med Flyktinghälsan genom forskning och via de migranter vi själva möter i vårt arbete är djupt oroade över vad ett sådant beslut skulle leda till.

Flyktingar har specifika behov som kräver spetskunskap hos personalen. Kunskap kring sjukdomsförekomst, till exempel förmågan att tidigt se tecken på trauma och tortyr för bättre behandling, är nödvändig. Men bortom det rent medicinska handlar kunskapen lika mycket om språkrelaterade behov som vinsten av tolkning på plats och vanan av att använda tolk. Det handlar också om kunskap som all personal vid en mottagning behöver, som rätten till vård för papperslösa i Sverige. Denna kunskap är avgörande för att uppfylla kraven i vår patientsäkerhetslag.

Vi som dagligen träffar Flyktinghälsans målgrupp vet att patientsäkerhetslagen inte uppfylls för alla i det reguljära sjukvårdssystemet idag. Flyktinghälsan är en av de få trygga platser dit många går för vård utan rädsla att bli angivna. Denna rädsla gör att många skjuter upp eller inte alls uppsöker vård, trots att även papperslösa sedan 2013 har rätt till vård som inte kan vänta.

Att nå jämlik hälsa är Sveriges övergripande nationella folkhälsomål. Men många med flyktingbakgrund hade redan före covid-19 sämre förutsättningar för god hälsa än den övriga befolkningen. Att komma in i ett nytt samhälle och samtidigt befinna sig längst ner på den ekonomiska stegen är riskfaktorer för ohälsa.

Enligt forskning några av oss tagit fram har sjuttio procent av nyanlända i Skåne otillfredsställda vårdbehov. Rädsla att inte kunna få den hjälp man behöver och språksvårigheter angavs som två av anledningarna till detta. För att tillfredsställa vårdbehovet och utjämna hälsan i befolkningen har Flyktinghälsan därför ett mycket viktigt kompensatoriskt uppdrag.

Pandemin har återigen visat att brist på tillgång till sjukvård för enskilda grupper i samhället underminerar hela befolkningens hälsa. Att sprida ut Flyktinghälsans femtonåriga erfarenhet på regionens vårdcentraler gör det svårare, mer tidsödande och dyrare att nå denna grupp för såväl tidiga insatser för att förhindra allvarlig psykisk och fysisk ohälsa som forskning. Nedläggningen av Flyktinghälsan är därför en hälsoförlust för hela befolkningen.

Vi välkomnar en utveckling där hela sjukvården får ökad kompetens kring de vårdbehov som en flyktingbakgrund kan innebära. Samtidigt hotas även Kunskapscentrum migration och hälsa som har just detta uppdrag, av nedläggning. Vi ser med allvar på att Region Skåne, i stället för att spara pengar, riskerar ökade sjukvårdskostnader och ökad ohälsa i en redan utsatt grupp som följd.

Hilda Gustafsson, doktorand, Malmö universitet, Elisabeth Mangrio, sjuksköterska och docent, Malmö universitet, Michael Strange, docent, Malmö universitet, Slobodan Zdravkovic, epidemiolog och docent, Malmö universitet Cecilia Lindsjö, sjuksköterska och forskningsassistent, Malmö universitet Karin Edlund, socialarbetare, Skåne stadsmission Siiri Hedlund, sjuksköterska, Stadsmissionshälsan Omid Mahmoudi & Fanny Pelin, verksamhetsansvariga, Ensamkommandes förbund

Joakim Månsson Bengtsson, regional samordnare, Läkare i världen Skåne Gunilla Rydberg, överläkare och lokalt medicinskt ansvarig läkare, Läkare i världen Malmö Selamawit Mekuria, ST-läkare, Läkare i världen Malmö Mia Appelbäck, ST-läkare, Läkare i världen Malmö Gunilla Hallonsten, kyrkoherde, Svenska Kyrkan Malmö, Ninni Smedberg, diakonistrateg, Svenska Kyrkan Malmö, Britta Abotsi, diakon, Fosie kyrka, Malmö, Agnes Callewaert, diakon, S:ta Maria kyrka, Malmö

Insändare

Konsekvenserna av marknadshyror är fattigare hyresgäster och kommuner

Insändare
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Just nu pågår en utredning om fri hyressättning i nybyggda lägenheter. Om förslaget går igenom skulle dörren öppnas för marknadshyror även för befintliga lägenheter. Det är också den premissen som Hyresgästföreningen valt att utgå från i sina nysläppta rapporter.

I Skåne är Malmö i fokus för en egen rapport och den visar att hyran överlag skulle gå upp med 13 procent i staden, men att vissa områden kan få se höjningar på 60–75 procent. Naturligt nog minskar även hyresgästernas konsumtionsutrymme i takt med att hyran höjs. Idag bor 40 procent av malmöborna i hyresrätt, så en betydande del av Malmös invånare skulle påverkas direkt av marknadshyror.

Redan idag finns det en ökande strukturell hemlöshet, det vill säga hemlöshet utan någon underliggande social problematik. Det är många hushåll som inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på dagens bostadsmarknad. Den gruppen kommer att öka med marknadshyror och om vi inte vill ha en utbredd hemlöshet kommer kommun och stat behöva bidra med olika typer av ekonomiskt stöd. Stöd som kommer från de offentliga finanserna och skattebetalarna, men som slutligen landar hos fastighetsägarna.

Med marknadshyror sker en enorm förmögenhetsöverföring från hyresgäster till fastighetsägare, en grupp som inte har dåliga inkomster idag heller. Pengar som går till hyra kan inte spenderas någon annanstans, vilket bidrar till en minskad konsumtion i samhället i stort. Inte precis det som förespråkas när Sverige har fått snabbskjuts in i en lågkonjunktur och ökad arbetslöshet på grund av en global pandemi.

Förespråkarna av marknadshyror hävdar att det systemet skulle spegla lägenheternas verkliga värde, få bort de långa bostadsköerna och öka nybyggnationen. Men skulle det verkligen det?

Lägenheternas värde och läge är något som bruksvärdessystemet och den systematiska hyressättningen i Malmö redan tar hänsyn till. Det som sker i ett system med marknadshyror är att man går efter enskilda personers betalförmåga, på en marknad där det råder en stark bostadsbrist. Bruksvärdessystemet ser istället till vad värdet skulle vara på en marknad i balans och speglar hyresgästers allmänna värderingar, inte enskilda personers ekonomiska kapital.

Marknadshyror skulle möjligen göra så att bostadsköerna försvinner på pappret eftersom urvalskriteriet för att få en hyresrätt är att den som är villig att betala mest är den som får kontraktet. Problemet är att bostadsbristen inte försvinner på riktigt med marknadshyror, andelen av befolkningen som behöver någonstans att bo minskar inte och antalet bostäder ökar inte heller. Det finns inga garantier för att det skulle byggas mer bara för att en fastighetsägares intäkter blir ännu större. Vi vet att det fastighetsägarna själva efterfrågar för att kunna öka byggnationen bland annat handlar om förenklade planprocesser och förändringar i kommunernas markpolitik. Vi kan också se på internationella jämförelser med länder som har marknadshyror – bostadsbristen byggs inte bort där.

Det vi förespråkar istället är bland annat:

- en finansieringsreform för ökat byggande, där staten tar ett större ansvar än idag

- en skattereform för neutralitet mellan boendeformerna

- skattefria underhållsfonder så att bostadsbolag kan lägga undan delar av hyran till framtida underhåll utan att det beskattas som vinst

Vi vill också lyfta upp de möjligheter som finns för effektivisering i byggprocessen genom att tidigt sätta hyresgästens behov i fokus vid nybyggnation, så som i det Malmöbaserade projektet “1000 ungdomsbostäder”.

Den här rapporten är ett scenario, men vi behöver inte titta långt från våra egna gränser för att se vart införandet av marknadshyror kan leda. I Berlin har man nu infört hyresstopp för att inte staden ska bli helt omöjlig att bo i för de med en genomsnittlig inkomst.

Och det är därför vi har tagit fram de här rapporterna, för att visa vad som kan ske i Malmö och i resten av Sverige.

Vi vill vara väldigt tydliga med att vi har andra, högre, förväntningar på bostadspolitiken. Politikerna måste tänka på konsekvenserna av marknadshyror, både för enskilda hyresgäster och för samhälle. Tillsammans kan vi visa på en bättre väg framåt.

Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen Kenneth Gustavsson, regionordförande för Hyresgästföreningen i södra Skåne

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

En jämförelse av lån i Sverige

Privatlån.com

Funderar du på att låna pengar? Funderar du på vilken typ av lån som du ska ta? Då ska vi i denna artikel gå igenom olika saker som det är viktigt att tänka på när man ska jämföra olika lån.

Ska man ta ett lån med eller utan säkerhet?

En av de saker som det är viktigt att tänka på när man ska låna pengar är ifall man ska ta ett lån med eller utan säkerhet. Med vad är då skillnaden mellan de båda? Om vi börjar med lån med säkerhet är dessa lån där du måste lämna något i säkerhet till den aktör som du lånar pengar av. Men vad innebär det då att lämna något i säkerhet? Det innebär att du pantsätter någon av dina ägodelar eller egendomar. Dessa kan långivaren då ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka pengarna enligt den återbetalningsplan som ni kommit överens om. Ett exempel på en sak som det är vanligt att lämna som säkerhet är en bostad. Lämnar du din bostad i säkerhet kan långivaren därför ta den från dig om du inte kan betala tillbaka lånet så som det är tänkt.

Faktum är att det är vanligt att man använder samma sak som man lånar pengar till att köpa som säkerhet. Ska du då till exempel köpa en bostad lämnar du denna i säkerhet, och långivaren kan då ta den ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet med tanke på vilken risk man tar när man satsar på ett sådant lån? Faktum att du måste lämna något i säkerhet må visserligen vara en nackdel, men faktum är att det även finns flera fördelar med att låna pengar med säkerhet. Detta har att göra med att långivaren inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när det kommer till ett lån utan säkerhet. Det gör de inte eftersom de kan ta något från dig vars värde uppskattas till det samma som de pengar du lånat. På grund av detta kan de i övrigt ge dig bättre förutsättningar när det kommer till ett lån med säkerhet. Dels kan de ge dig en lägre ränta när det kommer till denna typ av lån, något som förstås är en stor fördel för dig som lånar pengar eftersom det då blir billigare för dig att göra det. Dessutom kan du i många fall få lån på större belopp när det gäller lån med säkerhet. Just därför kan det vara värt att satsa på ett sådant.

Men hur fungerar då lån utan säkerhet? Precis som namnet antyder är detta lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Just detta är också fördelen med dessa lån. Du som låntagare tar alltså inte en lika stor risk när du tar ett sådant lån som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Långivaren tar dock en större ekonomisk risk genom att ge dig ett sådant lån, något som i sin tur kan få en del negativa ekonomiska konsekvenser för dig som ska låna pengar. Först och främst brukar lån utan säkerhet ha en högre ränta än sådana med säkerhet. Detta är helt enkelt långivarens sätt att kompensera för det faktum att de tar en större risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. Faktum att de tar en större risk brukar även betyda att du inte brukar kunna låna lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. För dig som låntagare är det helt enkelt bara att väga för- och nackdelarna med lån med säkerhet samt lån utan säkerhet mot varandra. Du kan sedan välja att satsa på den typ av lån som passar dig bäst. Självklart är det inte heller alla som har möjlighet att ta ett lån med säkerhet. I dessa fall kan ett lån utan säkerhet vara det enda alternativet.

Jämför den effektiva räntan

En av de allra viktigaste sakerna att ha i åtanke när man ska jämföra olika lån är den effektiva räntan. Tyvärr gör många dock misstaget att fokusera på den nominella räntan. Denna ger dig dock inte den fulla bilden av hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma. Detta kan bland annat röra sig om uppläggnings- och aviavgifter. Gör därför inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Ett lån som har en lägre nominell ränta än ett annat kan nämligen fortfarande kosta dig mer pengar i slutändan, detta eftersom det alltså kan tillkomma andra avgifter. Genom att i stället fokusera på den effektiva får du en helhetsbild över hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Självklart ligger det i ditt intresse att välja ett lån som kommer att kosta dig så lite pengar som möjligt.

Återbetalningstid

När du ska jämföra olika lån är det också viktigt att ta hänsyn till återbetalningstiden. När det gäller detta är det viktigt att känna till att ju längre återbetalningstid du har desto högre ränta kommer du att få. Det är därför inte någon bra idé att välja en alltför lång återbetalningstid, detta eftersom det då kommer att kosta dig mer att låna pengar. Med detta sagt måste du förstås fortfarande ha en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med. Välj därför en som ger dig en rimlig månadskostnad utan att för den sakens skull sträcka sig över en alltför lång tidsperiod. Gör du det kan det bli onödigt dyrt för dig att låna pengar.

Är det värt att ta ett snabblån?

Du som ska låna pengar har också alternativet att ansöka om ett snabblån. Fördelarna med snabblån är just snabbheten. Det går nämligen snabbt att få ett besked på din låneansökan när det gäller dessa lån, och om din ansökan blivit beviljad går det också snabbt att få pengarna utbetalda. Dessutom finns många snabblån även tillgängliga för dig som har betalningsanmärkningar sedan tidigare. Allt är dock inte guld och gröna skogar när det kommer till snabblån. För det första brukar de nämligen ha väldigt höga räntor. För det andra brukar de dessutom ha väldigt kort återbetalningstid. Ta därför bara ett snabblån om det är så att det verkligen är nödvändigt och du är helt säker på att du kommer att kunna betala tillbaka pengarna inom den återbetalningstid som gäller. Gör du inte det kan det nämligen få allvarliga konsekvenser för din ekonomi under en lång period framöver i form av betalningsanmärkningar och i värsta fall Kronofogden.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de bästa sätten att kunna hitta bästa möjliga låneerbjudande på är att använda sig av en låneförmedlare. En sådan ansöker då nämligen automatiskt om lån hos flera olika långivare åt dig, och listar sedan de låneerbjudanden som du får. Allt du behöver göra är därför att göra en ansökan hos den låneförmedlare du väljer att satsa på, därefter sköter den resten av jobbet åt dig. Att använda sig av en låneförmedlare är därför något som du kan spara väldigt mycket tid på att göra. Dessutom är det bra för din kreditpoäng eftersom det då räcker med att du gör en låneansökan, något som i sin tur innebär att det bara kommer att behöva göras en kreditupplysning på dig. När det gäller kreditupplysningar som görs med Upplysningscentralen, eller UC som det brukar förkortas, försämras din kreditpoäng nämligen varje gång det görs en kreditupplysning. Är det då så att du sitter och ansöker om flera olika lån och det görs flera kreditupplysningar på dig med UC kan din kreditpoäng försämras allvarligt. Detta är alltså dock inte något du behöver oroa dig för när det kommer till att ansöka om ett lån hos en låneförmedlare. Även om kreditupplysningen görs med UC räcker det då nämligen med att det görs en kreditupplysning, något som i sin tur inte påverkar din kreditpoäng alltför mycket.

Insändare

Äldreomsorgen bör prioriteras

Insändare
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har granskat den svenska äldreomsorgen och konstaterat att strategin att skydda de mest sköra äldsta har misslyckats. Det beror på den höga smittspridning vi har haft i vårt land men också på att det finns stora strukturella problem inom äldreomsorgen. Dessa handlar bl.a. om att det i många kommuner finns alltför många timanställda och för få fast anställda. Det handlar om för få anställda med adekvat utbildning I Sverige finns delade turer vilket våra grannländer i stort sett saknar. Detta gör yrket oattraktivt. Den medicinska kompetensen är bristfällig. En ledare inom äldreomsorgen kan ha upp till 60 anställda underställda sig. Den enskilda äldre träffar alltför många personer vilket gör att kontinuiteten brister.

Äldreomsorgen har under lång tid inte varit en prioriterad fråga i svensk politik. Den har sällan eller aldrig stått högst på dagordningen inför valrörelserna. Antalet särskilda boenden har blivit färre. Inom hemtjänsten har personalen fått minutscheman. New Public Management har stått i förgrunden. Industrins sätt att hantera flöden har varit förebild.. När privata utförare har använts så har inte utgångspunkten varit att kvaliteten ska bli bättre utan att kostnaderna ska hållas nere.

Att det blivit så menar Coronakommissionen främst är regeringarnas ansvar. Den uppfattningen delar inte vi . Det är sant att regeringen Persson på 1990-talet då svensk ekonomi sanerades efter den tidigare misskötseln av ekonomin drog ner på stödet till kommuner och landsting. Regeringen Reinfeldt fortsatte med att prioritera skattesänkningar framför satsningar på äldreomsorgen. Regeringen Löfven har hittills inte heller satsat tillräckligt på äldreomsorgen. För detta bär givetvis dessa regeringar ansvar.

Men huvudansvaret för äldreomsorgen ligger på kommunerna. Det är kommunerna som upptar skatt för att sköta äldreomsorgen. Trots att antalet äldre ökat har inte kommunerna i motsvarande mån satsat mer på äldreomsorgen. Regionerna har samma huvudansvar för sjukvården Också där har det brustit genom att äldre inte fått den individuella bedömning som de har rätt till enligt Hälso- och sjukvårdslagen. När det gäller regionernas ansvar så riktar IVO kritik mot samtliga regioner.

När det gäller äldreomsorgen så skiljer det sig åt mellan olika kommuner. Vid en granskning av andelen timanställda i äldreomsorgen så utmärker sig ett stort antal kommuner i Stockholmsområdet negativt genom många timanställda och få fast anställda. Det rör sig om rika kommuner som prioriterat låg skatt framför att satsa på äldreomsorgen. Men också i Skåne prioriteras äldreomsorgen ner. Fastän regeringen nu ger kommunerna mer resurser till äldreomsorgen så väljer Kristianstad att genomföra nedskärningar. I Helsingborg har boendet Valltorp missköts under lång tid. Attendo gjorde det under flera år tills någon månad före pandemins utbrott. Kommunen tog över men ändrade i stort sett ingenting i de rutiner som Attendo haft. Följden blev ett stort utbrott där många äldre avled.

Pandemin har öppnat ögonen för bristerna inom äldreomsorgen.. Från och med nu måste äldreomsorgen bli ett prioriterat område. Fler särskilda boenden för äldre med högkvalitet måste byggas. Minutscheman och delade turer inom äldreomsorgen måste bort. Personalen måste få adekvat utbildning, rätt till heltid och en anständig lön. De äldre måste få väsentligt färre personer som omger dem. Den medicinska kompetensen måste bli bättre. Alla äldre ska ha rätt till en individuells läkarbedömning. Sammantaget behöver äldreomsorgen ett rejält resurstillskott. Med andra ord måste äldreomsorgen från och med nu stå högt på den politiska dagordningen. Något annat duger inte.

Insändare

Maktlös som utbildad utan erfarenhet

org-459a2e47-e544-4d6e-8c63-cb44260f81cf.jpg
Insändare
Debatt
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Arg, besviken, förtvivlad och ledsen beskriver kort vad jag känner i mitt arbetssökande efter min utbildning. Jag som uppfattar mig själv som en tjej med ambitioner, hög arbetsmoral och nyfiken på att testa mig fram för att se vilka möjligheter och utmaningar socionom-yrket har att ge, kan inte få jobb på grund av min erfarenhet. Min erfarenhet? Som innebär att jag arbetat och studerat merparten av mitt liv och alltid kämpat framåt för att utvecklas och uppnå nya mål och drömmar.

Jag som arbetat sedan jag var 14 år gammal inom restaurang och arbetat mig uppåt genom att börja som diskare och till slut blivit ansvarig över servisen. Jag som också valde att göra min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på andra sidan jorden, där ingen kunde svenska för att just jag ville ha det som alla arbetsgivare söker erfarenhet. Detta gjorde ju jag just för att utvecklas och samtidigt lära mig ännu mer om det sociala arbetet utifrån en helt annan kultur och med helt andra arbetssätt och metoder än vad det svenska systemet har.

Jag ville lära mig mer, få se mer men också få mer erfarenhet inför arbetslivet. Nu sitter jag bara här och skriver på grund av min maktlöshet. Jag känner en enorm maktlöshet i att ständigt söka jobb, ändra CV och personligt brev, ta paus, ta nya tag, gå på intervju och i 9/10 fall inte ens kunna få chansen att visa all min kunskap och förväntansfullhet som jag bär, just på grund av att jag saknar erfarenhet. ”Tyvärr har du hamnat i ett så kallat moment 22. Du verkar vara en tjej med väldigt kloka värderingar, skinn på näsan och företagsam men har tyvärr inte tillräckligt med erfarenhet.” Det är dessa ord som får mig att känna mig maktlös. Det är så många gånger jag tänker men hur, hur ska jag kunna få 3-5års erfarenhet som nyexaminerad? Hur ska jag kunna få erfarenhet när jag inte kan få något jobb eller ens vikariat?

Många gånger tänker jag att om jag hade vetat hur arbetsmarknaden såg ut för socionomer innan jag började utbildningen, hade jag då velat ägna 3,5 år av min tid till att studera? Det finns så många delar i detta som jag hade kunnat skriva om men jag vet knappt var jag ska börja eller sluta, för den delen.

”Lund är ett universitet som har hög standard och arbetsmarknaden blomstrar för socionomer” är ord som jag fick höra och läsa om innan utbildningen, men hur ser arbetsmarknaden ut? Mitt mål var att bli socionom för att jag älskar att arbeta med människor. Jag ville kunna hjälpa personer i svårt utsatta situationer och få stötta och kanske göra en liten skillnad som innebär en stor skillnad för någon annan människas liv.

På min VFU såg jag många möjligheter i hur man aktivt kan arbeta med människor och följa upp, men ibland undrar jag var dessa möjligheter finns i Sverige? Jag pluggade inte till socionom för att sitta på ett kontor och många gånger ha en skärm mellan mig och den hjälpsökande, jag ville aktivt arbeta för bättre förhållanden och vara en hjälpande hand på vägen. Men inget av detta går ”utan” erfarenhet.

Avslutningsvis vill jag tydliggöra för dig som läste denna text att jag har skrivit detta inlägg i all min förtvivlan och frustration. Allt egentligen på grund av min maktlöshet. En maktlöshet i att ha massa erfarenhet men inte tillräckligt eller åtminstone inte någon som räknas.

Julia Holm

Lokal debatt SkD

Bränna Koranen vs. bränna Rosengårds gator – den ena handlingen är inte bättre än den andra!

Demonstranter bränner däck då fredagens koranbränning på Emilstorp har lett till omfattande protester och oroligheter på Rosengård.
Foto: TT
Lokal debatt SkD
Insändare
Lokal debatt SkD Ahmadiyya muslimska kvinnoorganisation ger sitt perspektiv på fredagens händelser i Malmö.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Då var vi där igen, tyvärr! I ett demokratiskt land som Sverige och i en mångkulturell stad som Malmö där vi respekterar varandras olika åsikter, religion och etnicitet har vi sett hur våra grundsatser ännu en gång satts på prov. En handling som från början haft intentioner att provocera och uppröra har fått sin reaktion.

Att Dan Park och Rasmus Paludan gömde sig bakom yttrandefriheten för att provocera och att de som blev provocerade gick till upplopp och skadegörelse är båda handlingar som absolut inte bör tillåtas i vårt samhälle. Kvinnoorganisationen i Islams Ahmadiyya Församling fördömer båda dessa handlingar och tar avstånd från de händelser som ägde rum på Rosengård natten till den 29e augusti.

Den bilden som sprids är inte ens i närheten av islams fredliga lära. För oss är det mycket bekymrande att ännu en gång så kopplas sådana upproriska handlingar till religion istället för till enstaka individer som inte följer religionens påbud.

Vi måste komma ihåg att de handlingar som vissa grupper och individer använder i islams namn för att rättfärdiga våld och extremism har absolut ingenting med islams sanna lära att göra. Islam lär oss fred, kärlek, försoning och brödraskap. Faktum är att den bokstavliga betydelsen av det arabiska ordet islam är fred. När själva namnet och grunden för en religion är fred, så är det omöjligt för den religionen att stödja eller tillåta något som helst som påverkar samhällets fred och välbefinnande. Islam lär oss att svara på ondska med godhet, att svara på hat med kärlek och att inte svara på provokationer med våld utan använda dialog istället. För med dialog kan vi bygga broar och öka kunskap och förståelse medan fientliga handlingar enbart sprider mer hat.

Malmöpolisen skall ha en eloge då de gjorde vad de kunde enligt lag genom att neka tillstånd till Dan Park och att utfärda inreseförbud i två år till Rasmus Paludan. Tyvärr fanns där ett par följare av Stram Kurs som utförde denna föraktfulla handling ändå. Att muslimer är sårade och uppjagade efter denna handling är fullt förståeligt. Men det är aldrig acceptabelt att göra uppror på gator, försätta sitt eget och andras liv i fara eller bidra till materiella skador i den stad som man bor i. Den Heliga Koranen säger i kapitel 4 vers 60 att: ”Å, ni som tror, lyd Allah och lyd Hans sändebud och dem som styr över er.” och den Helige Profeten Muhammad (Allahs frid och välsignelser vare med Honom) har sagt att ”Kärlek till din nation är en del av din tro.” De som sprang ut på gatorna och orsakade tumult och skadegörelse har varken visat respekt till den Heliga Koranen, den Helige Profeten eller det land dem bor i. Det kan bara konstateras att detta är en minoritet av unga och temperamentsfulla individer som inte känner till ett uns av islams lära. I Koranen kapitel 7vers 57 står det: ”Och stifta icke ofrid på jorden, efter det att den har ställts i ordning”. Allt detta innebär att varken islams heliga skrift eller profet tillåter denna typ av handlingar.

Många av oss med utländsk bakgrund har kommit just till Sverige eftersom Sverige är ett land som låter oss växa som människor och här känner vi oss trygga. Vi uppskattar den religionsfrihet och yttrandefrihet som tillåts. Men det som vi är oroliga över är de krafter i samhället som missbrukar yttrandefriheten och sätter vår trygghet på prov. Hur många gånger till skall vi stå och se på när religion används för att provocera och när islams namn smutskastas av individer som varken respekterar sin religion eller det land dem bor i? Därför är det dags att vi alla tillsammans står upp emot de krafter som vill skapa tumult i våra samhällen och mot de som tar till våld och skadegörelse som sista utväg. Tillsammans är vi starkare!

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL