Opinion

Positiva lantbrukare

Skörden 2019 var bra i Skåne och Halland. Foto: TT
Opinion
Opinion Det är ljusa tider i det sydsvenska lantbruket.

Det är ljusa tider i det sydsvenska lantbruket. Detta enligt lantbrukarna själva i den årliga Lantbruksbarometern som nyligen presenterades. Swedbank och Sparbankerna och Ludvig & Co (före detta LRF Konsult) står bakom undersökningen. 2019 var det goda skördar, till skillnad från 2018 då torkan ställde till det för de allra flesta lantbrukare.

Kanske har erfarenheterna från torkan bidragit till att bönderna blivit bättre på att ta höjd för olika extremväder som man numera kan förvänta sig betydligt oftare än förut. Det tror i alla fall de banktjänstemän som var med när Lantbruksbarometern presenterades utanför Tomelilla och som Ystads Allehanda rapporterat om. Kanske har lantbrukarna blivit mer långsiktiga, men samtidigt är det inga andra yrkesgrupper som lever med väderförhållanden så som lantbruket alltid gjort. Därför är det kanske en väl enkel tolkning att just 2018 skulle ha väckt yrkesgruppen. Däremot kan det ligga något i att folk i allmänhet fick upp ögonen för vädrets påverkan på tillgången på mat när alla kunde se med egna ögon vad torkan gjorde med växtligheten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Lyssna på Anders W

Centerns Anders WJonsson kräver en effektivare coronabekämpning.
Centerns Anders WJonsson kräver en effektivare coronabekämpning.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Regeringen och Folkhälsomyndigheten har hanterat coronapandemin fumligt och långsamt. Tyvärr dog också mycket av den politiska debatten ut när epidemin och dess dödliga konsekvenser blev ett faktum.

Ett land kan ha två allvarliga krislägen att hantera. Det ena är rena krigshot där vi fruktar angrepp från en främmande makt. Det andra är civila kriser där pandemier är ett exempel. Det kan också handla om t.ex en situation som oljekrisen 1973. Vid krigshot är det viktigt med politisk samling för att en yttre fiende inte skall uppleva att vi är splittrade och svaga. Men i civila kriser borde istället oppositionen se det som sin uppgift att kritisera det man uppfattar som en felaktig hantering mot den osynliga fiende som utgörs av en smittsam virussjukdom. Istället utbröt snabbt en borgfred som om Sverige var militärt attackerad och därmed en politisk tystnadskultur som gjort skada.

Försiktigt men i allt tydligare ordalag har moderatledaren Ulf Kristersson höjt tonläget och skjutit in sig på den bedrövliga hanteringen av smittotester, eller snarare avsaknaden av en effektiv testverksamhet som kan mäta sig med vad andra länder mäktar med.

De senaste dagarna har också Centerns tillförordnade partiledare Anders W Jonsson kommit ut på banan och krävt en förändrad Coronastrategi. Det är sent men förmodligen en följd av att partiet genom samarbetet med regeringspartierna haft ett väl långt steg att ta för tala klartext om sina kritiska synpunkter. Det är mänskligt att det är svårt att ena stunden sitta och samarbeta kring fullföljandet av januariöverenskommelsen och i nästa stund kritisera sin samarbetspartner.

Desto mer välkommet är det att Anders W Jonsson nu på ett kunnigt och välartikulerat sätt formulerar sin och Centerns kritik av regeringens och Folkhälsomyndighetens coronastrategi. Att han kan göra det mot bakgrund av sin egen kompetens som läkare ger kritiken extra tyngd. I går fick det också starkt genomslag när en av landets mest välkända medicinprofessorer, numera emeritus, Hugo Lagercrantz gick ut och torgförde åsikten att Anders W Jonsson borde bli ansvarig socialminister och professor Björn Olsen ny statsepidemiolog. Det vore förstås ett dreamteam för vårt lands fortsatta hantering av Coronapidemin. Men förslaget lär inte tåla konfrontationen med verkligheten. Däremot gör regeringen klokt att lyssna på Anders W Jonsson som så tydligt har klarare idéer om vad som behöver göras än regeringens egna företrädare.

Lars J Eriksson

Opinion

Snillrikt av Boris Johnson

Opinion
Opinion

Det är inte ofta politiska förslag kan betecknas som genialiska, men häromdagen såg ett sådant dagens ljus i Storbritannien.

När Hongkong förlorade sin status som en brittisk koloni tecknades ett avtal mellan Storbritannien och Kina om att jättestaden skulle få bevara sin självständighet långsiktigt. Men Kina har alltmer stärkt sitt grepp om Hongkong och har nyligen färklarat att man vill införa en nationell säkerhetslag som beskär friheten för hongkongborna. Det bryter mot avtalet och riskerar att staden alltmer blir en del av kommunistkina med begränsning av invånarnas frihetsgrader.

Häromdagen kom premiärminister Boris Johnsons svar. Hongkongbor som vill lämna staden och flytta till Storbritannien kan få göra det om Kina gör verklighet av sina planer. Det kan innebära att uppemot 3 miljoner Hongkongbor får bli britter.

Utspelet är förstås taktiskt. Men det har också en kärna av krass intressepolitik. Hongkongborna är enormt driftiga och flitiga. Dessutom är de mycket välutbildade, inte för inte brukar skolbarn i staden prestera i världstopp när det gäller PISA-mätningarna om elevers kunskaper. Om stora mängder Hongkongbor flyttar till Storbritannien får landet en enorm påfyllning av intellektuellt kapital som kommer att lyfta landet som välfärdsnation med toppkrafter inom områden som forskning, industri och tjänstesektorn. Dock finns en hake, att inte Kina stänger Honkongs gränser för de som vill flytta.

Opinion

Tragiskt sista inlägg från Borgström

Opinion
Opinion
PREMIUM

För någon vecka sedan dog advokaten och tidigare jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Han var en av våra mest kända advokater och förekom flitigt som kommentator i radio och TV i en rad sammanhang. En sak som gjorde honom mycket känd och senare kontroversiell var när han agerade försvarsadvokat för Thomas Quick som åtalades för 8 mord och senare också erkände ytterligare tio. Jag minns de åren väl på 1990-talet, där det utbröt en seriemördarhysteri. Stämningen i den allmänna debatten var helt hysterisk, det fanns något slags fascination över tanken att också vi i Sverige fått en riktig seriemördare och inte minst medierna bidrog med sin bevakning till att pumpa upp stämningen. Dessvärre föll också enskilda åklagare och poliser för lockelsen att ta fast en riktigt kuslig seriemördare, dessutom en som vid förhör älskade att ta på sig nya mord.

Från första stund ringde varningsklockor i mitt huvud, jag var en av ytterst få i svensk press som skrev kritiskt kring mordmisstankarna och domarna. Tre saker påverkade mig starkt. Den ena var att mamman och styvfadern till ett av pojkoffren inte trodde på Quicks erkännande utan med stöd av advokat Pelle Svensson väckte enskilt åtal. Den andra var att Leif GW Persson och Jan Guillou i övertygande artiklar sågade tanken på att Quick var en seriemördare. Den tredje var bristen på logik i misstankarna t.ex att Quick var starkt sexfixerad men mördade såväl unga pojkar som flickor och ett vuxet holländskt par. Dessutom var den tekniska bevisningen ohållbar och Quicks erkännanden kom under stark medcinpåverkan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Klicka hem lite judehat

En bild på mördaren Anders Behring Breivik när han gör Hitlerhälsningen.
Anders Behring Breivik i rätten.
Fotograf: Lise Åserud
Opinion
Opinion Det är rimligt att vara kluven till censur, särskilt när det gäller böcker. Det luktar diktatur att förbjuda böcker, som nazisternas ”entartete kunst”. Kanske finns det ändå en gräns för vad som bör säljas.

Det är rimligt att vara kluven till censur, särskilt när det gäller böcker. Det luktar diktatur att förbjuda böcker, som nazisternas ”entartete kunst”. Även osympatiska böcker ska kunna läsas, ingen har dött av att bli lite förbaskad då och då.

Barnamördaren Anders Behring Breiviks ”manifest” kring hur man begår terrordåd ska kanske inte kunna klickas hem på Adlibris, vilket man i omgångar har kunnat, tillsammans med antisemitisk propaganda från samma ”förlag”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Svensk självrannsakan

STOCKHOLM 20200603Anders Tegnell, statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten, under tisdagens dagliga myndighetsgemensamma pressträff om om covid-19.Foto: Anders Wiklund / TT / kod 10040
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion Statsepidemiologen Anders Tegnell har väckt uppmärksamhet med ett uttalande om att Sverige hade satt in fler åtgärder från början om man hade vetat vad man vet i dag.

Förmodligen fick han på det sättet lära sig något nytt om medielogik, eftersom de flesta har rapporterat det som att han erkänt ett stort misslyckande för Sveriges del. Tegnell är dock inte ensam om att önska att han vetat mer om sjukdomen när han valde linje.

I den mån att man ska se strategin som ett misslyckande, så är det geografiskt, eftersom huvudstaden och Sörmland drabbats svårt, medan Skåne klarat sig ganska bra. Man kan förvånat konstatera att Skåne har 14 procent lägre överdödlighet bland äldre än vanligt såhär års. Strategin har funderat som man hoppats på i de södra delarna av landet. Stockholm har haft otur: deras skollov låg illa till smittmässigt och i rättvisans namn är det lättare att undvika trängsel i södra Sverige än i en storstad med tunnelbana.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Opinion

Hållbar mat viktig också efter coronakrisen

org-926144c9-e056-419e-9bc4-de17d0d57879.jpg
Opinion
Opinion

Coronakrisen påverkar hela samhället, vissa branscher mer än andra. Ett hållbart matsystem har diskuterats under många år, men corona har gett nya insikter och kunskaper. Det LRF Media-ägda Agfo har nyligen kommit med en rapport kring pandemins påverkan på matsystemet.

Ett intressant område är automatisering. Jordbruket har gått mot mer och mer automatisering och kanske är pandemin anledningen till ett stort skutt framåt för fler maskiner. Vi har redan hört om svårigheterna att få arbetskraft till de gröna näringarna då gränserna är stängda och många av lantarbetarna kommer från andra länder. Även rädslan för smitta via människors händer kan öka efterfrågan på automatisering. Rapporten diskuterar kring att nya maskiner kan lösa en sårbarhet, bristen på arbetskraft, men att nya problem kan skapas.

Jordbruket kan då bli beroende av avancerad teknik. Hur gör man vid en pandemi eller annan kris om maskinen krånglar och reservdelar och experter bara finns i andra länder? Höga kostnader för ny teknik kan trigga stordrift, vill vi ha det? Det tål att funderas på om en robot kan uppfatta eller agera lika snabbt som en människa, som på en sekund kan se om vitkålen är dålig eller gurkan lagom mogen.

Sårbarheten i samhället ger incitament att satsa på lokal produktion. Det finns mark som idag inte odlas och det finns nya odlingsmetoder så det finns självklart utrymme för att öka den lokala matproduktionen. Lokalproducerat började bli populärt redan innan coronakrisen, men det finns stor potential framöver.

Risken är att coronakrisen gör att hållbarhetsfrågor prioriteras ner. Om företag är hårt pressade minskar benägenheten till nytänkande och innovationer. De som har förmågan att hålla näsan ovanför ytan kan få det lättare att överleva krisen. Om mindre matproducenter slås ut och grossisterna blir starkare genom ökad e-handel kan det slå hårt mot det lokala. Det viktiga är att vara medveten om de fallgropar som finns, för möjligheten till ökad självförsörjningsgrad och minskad sårbarhet torde ändå vara stor i dessa tider.

Opinion

Det är lätt att vara efterklok

STOCKHOLM 2020-05-03Svenska Dagbladet har följt livet på IVA på Södertälje sjukhus under coronakrisen 2020.En sjuksköternska tvättar skyddsmask 90 efter passet inne på IVA-avdelningen.Foto: Staffan Löwstedt / SvD / TT / Kod: 30312** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
Fotograf: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Opinion
Opinion

Mer eller mindre dagligen kommer det upp diskussioner på temat efterklok. Det rent av vimlar av sådana trådar på Facebook. Hela coronakrisen finns det lösningar på av alla dessa förståsigpåare, det är bara det att ingen kunde veta något om coronaviruset i förväg.

Några få försöker leva efter devisen att man alltid ska vänta sig det värsta och därför ta det säkra före det osäkra. Men så fungerar inte människan, vi lever oftast i nuet och planerar utifrån det vi känner till idag.

Därför är det kanske inte så konstigt att det inte funnits beredskapslager för sjukvårdsutrustning. De avskaffades samtidigt som andra beredskapslager för över tjugo år sen, men ansvaret gick över till regionerna att se till att ha tillgång till sjukvårdsmaterial.

Så sent som i december 2019 beslutade Region Skåne om en beredskapsplan för pandemier, men där stod ingenting om lagerhållning av utrustning till sjukvården. Med facit i hand var det ett dumt beslut, men ingen hade då tillgång till en kristallkula utan man beslutade enligt vad som verkade rätt och rimligt vid tidpunkten.

Det politiker, företagare och även privatpersoner kan lära sig inför framtiden är att det värsta kan hända. Det värsta händer, även om det kan dröja till nästa gång. Hur kan vi vara bättre förberedda i den situation som kan tänkas råda då? Det är beslutsfattares uppgift att analysera sannolikheter och föreställa sig olika scenarier och ta beslut därefter. Det är svårt och kräver konsekvensanalys. Lägg tiden här i stället för på oviktiga detaljer.

Opinion

Höjningen får inte försenas

Ardalan Shekarabi under en presskonferens
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion Höjningen av pensionsåldern kan försenas av att tillägget för dem med låga pensioner måste administreras först av Pensionsmyndigheten. Det vore olyckligt.

Det är rimligt att höja pensionsåldern. Att gå för tidigt kan bli en ekonomisk fälla, särskilt för den med låg pension. Skillnaden för den som stannar längre kan bli tusenlappar. Att gå senare innebär dessutom att pengarna inte behöver räcka till lika många år. Den tidigaste pensionsåldern ska enligt planerna höjas från 62 till 63 år och det skulle tidigast gå att få garantipension från 66 års ålder, från och med 2023. Man skulle ha möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden till 69 års ålder.

Det är oroande att pensionsmyndigheten larmar för att det tillägg som ska ges till dem som har en pension på mellan 9000- 17000 kronor kommer att göra det administrativt omöjligt att hinna höja pensionsåldern i tid, vilket kan göra svenska pensioner ännu sämre än de är nu.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL