Opinion

Nytänkande kring normer för parkeringar

Opinion
Opinion Parkering kan vara en känslig fråga i de flesta kommuner. Sent omsider börjar många se över sina parkeringsstrategier.

Parkering kan vara en känslig fråga i de flesta kommuner. Sent omsider börjar många se över sina parkeringsstrategier. Hur många parkeringsplatser ska det finnas i innerstan? Var ska de ligga? Vad ska de kosta? Det borde finnas all anledning att se över antalet parkeringsplatser i tider av ökad bilpoolanvändning, ökat resande i kollektivtrafiken och medvetenhet om klimatförändringar.

I Hässleholm verkar det finnas en viss medvetenhet hos politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämnden. En bygglovshandläggare på förvaltningen ville neka bygglov till Skånetrafikens nya kontor eftersom det saknades parkeringsplatser i det nya bygget. Helt riktigt står det så i plan- och bygglagen som i åtminstone i det här avseendet är i behov av en modernisering. Politikerna tog ett självständigt och enhälligt beslut i arbetsutskottet och gav bygglov, och man hoppas det står sig till att hela nämnden ska fatta beslut. Skånetrafikens anställda åker självklart kollektivt och har därför inget behov av ett stort p-garage.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Lyssna på Anders W

Centerns Anders WJonsson kräver en effektivare coronabekämpning.
Centerns Anders WJonsson kräver en effektivare coronabekämpning.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Regeringen och Folkhälsomyndigheten har hanterat coronapandemin fumligt och långsamt. Tyvärr dog också mycket av den politiska debatten ut när epidemin och dess dödliga konsekvenser blev ett faktum.

Ett land kan ha två allvarliga krislägen att hantera. Det ena är rena krigshot där vi fruktar angrepp från en främmande makt. Det andra är civila kriser där pandemier är ett exempel. Det kan också handla om t.ex en situation som oljekrisen 1973. Vid krigshot är det viktigt med politisk samling för att en yttre fiende inte skall uppleva att vi är splittrade och svaga. Men i civila kriser borde istället oppositionen se det som sin uppgift att kritisera det man uppfattar som en felaktig hantering mot den osynliga fiende som utgörs av en smittsam virussjukdom. Istället utbröt snabbt en borgfred som om Sverige var militärt attackerad och därmed en politisk tystnadskultur som gjort skada.

Försiktigt men i allt tydligare ordalag har moderatledaren Ulf Kristersson höjt tonläget och skjutit in sig på den bedrövliga hanteringen av smittotester, eller snarare avsaknaden av en effektiv testverksamhet som kan mäta sig med vad andra länder mäktar med.

De senaste dagarna har också Centerns tillförordnade partiledare Anders W Jonsson kommit ut på banan och krävt en förändrad Coronastrategi. Det är sent men förmodligen en följd av att partiet genom samarbetet med regeringspartierna haft ett väl långt steg att ta för tala klartext om sina kritiska synpunkter. Det är mänskligt att det är svårt att ena stunden sitta och samarbeta kring fullföljandet av januariöverenskommelsen och i nästa stund kritisera sin samarbetspartner.

Desto mer välkommet är det att Anders W Jonsson nu på ett kunnigt och välartikulerat sätt formulerar sin och Centerns kritik av regeringens och Folkhälsomyndighetens coronastrategi. Att han kan göra det mot bakgrund av sin egen kompetens som läkare ger kritiken extra tyngd. I går fick det också starkt genomslag när en av landets mest välkända medicinprofessorer, numera emeritus, Hugo Lagercrantz gick ut och torgförde åsikten att Anders W Jonsson borde bli ansvarig socialminister och professor Björn Olsen ny statsepidemiolog. Det vore förstås ett dreamteam för vårt lands fortsatta hantering av Coronapidemin. Men förslaget lär inte tåla konfrontationen med verkligheten. Däremot gör regeringen klokt att lyssna på Anders W Jonsson som så tydligt har klarare idéer om vad som behöver göras än regeringens egna företrädare.

Lars J Eriksson

Opinion

Snillrikt av Boris Johnson

Opinion
Opinion

Det är inte ofta politiska förslag kan betecknas som genialiska, men häromdagen såg ett sådant dagens ljus i Storbritannien.

När Hongkong förlorade sin status som en brittisk koloni tecknades ett avtal mellan Storbritannien och Kina om att jättestaden skulle få bevara sin självständighet långsiktigt. Men Kina har alltmer stärkt sitt grepp om Hongkong och har nyligen färklarat att man vill införa en nationell säkerhetslag som beskär friheten för hongkongborna. Det bryter mot avtalet och riskerar att staden alltmer blir en del av kommunistkina med begränsning av invånarnas frihetsgrader.

Häromdagen kom premiärminister Boris Johnsons svar. Hongkongbor som vill lämna staden och flytta till Storbritannien kan få göra det om Kina gör verklighet av sina planer. Det kan innebära att uppemot 3 miljoner Hongkongbor får bli britter.

Utspelet är förstås taktiskt. Men det har också en kärna av krass intressepolitik. Hongkongborna är enormt driftiga och flitiga. Dessutom är de mycket välutbildade, inte för inte brukar skolbarn i staden prestera i världstopp när det gäller PISA-mätningarna om elevers kunskaper. Om stora mängder Hongkongbor flyttar till Storbritannien får landet en enorm påfyllning av intellektuellt kapital som kommer att lyfta landet som välfärdsnation med toppkrafter inom områden som forskning, industri och tjänstesektorn. Dock finns en hake, att inte Kina stänger Honkongs gränser för de som vill flytta.

Opinion

Tragiskt sista inlägg från Borgström

Opinion
Opinion
PREMIUM

För någon vecka sedan dog advokaten och tidigare jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Han var en av våra mest kända advokater och förekom flitigt som kommentator i radio och TV i en rad sammanhang. En sak som gjorde honom mycket känd och senare kontroversiell var när han agerade försvarsadvokat för Thomas Quick som åtalades för 8 mord och senare också erkände ytterligare tio. Jag minns de åren väl på 1990-talet, där det utbröt en seriemördarhysteri. Stämningen i den allmänna debatten var helt hysterisk, det fanns något slags fascination över tanken att också vi i Sverige fått en riktig seriemördare och inte minst medierna bidrog med sin bevakning till att pumpa upp stämningen. Dessvärre föll också enskilda åklagare och poliser för lockelsen att ta fast en riktigt kuslig seriemördare, dessutom en som vid förhör älskade att ta på sig nya mord.

Från första stund ringde varningsklockor i mitt huvud, jag var en av ytterst få i svensk press som skrev kritiskt kring mordmisstankarna och domarna. Tre saker påverkade mig starkt. Den ena var att mamman och styvfadern till ett av pojkoffren inte trodde på Quicks erkännande utan med stöd av advokat Pelle Svensson väckte enskilt åtal. Den andra var att Leif GW Persson och Jan Guillou i övertygande artiklar sågade tanken på att Quick var en seriemördare. Den tredje var bristen på logik i misstankarna t.ex att Quick var starkt sexfixerad men mördade såväl unga pojkar som flickor och ett vuxet holländskt par. Dessutom var den tekniska bevisningen ohållbar och Quicks erkännanden kom under stark medcinpåverkan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Klicka hem lite judehat

En bild på mördaren Anders Behring Breivik när han gör Hitlerhälsningen.
Anders Behring Breivik i rätten.
Fotograf: Lise Åserud
Opinion
Opinion Det är rimligt att vara kluven till censur, särskilt när det gäller böcker. Det luktar diktatur att förbjuda böcker, som nazisternas ”entartete kunst”. Kanske finns det ändå en gräns för vad som bör säljas.

Det är rimligt att vara kluven till censur, särskilt när det gäller böcker. Det luktar diktatur att förbjuda böcker, som nazisternas ”entartete kunst”. Även osympatiska böcker ska kunna läsas, ingen har dött av att bli lite förbaskad då och då.

Barnamördaren Anders Behring Breiviks ”manifest” kring hur man begår terrordåd ska kanske inte kunna klickas hem på Adlibris, vilket man i omgångar har kunnat, tillsammans med antisemitisk propaganda från samma ”förlag”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Svensk självrannsakan

STOCKHOLM 20200603Anders Tegnell, statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten, under tisdagens dagliga myndighetsgemensamma pressträff om om covid-19.Foto: Anders Wiklund / TT / kod 10040
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion Statsepidemiologen Anders Tegnell har väckt uppmärksamhet med ett uttalande om att Sverige hade satt in fler åtgärder från början om man hade vetat vad man vet i dag.

Förmodligen fick han på det sättet lära sig något nytt om medielogik, eftersom de flesta har rapporterat det som att han erkänt ett stort misslyckande för Sveriges del. Tegnell är dock inte ensam om att önska att han vetat mer om sjukdomen när han valde linje.

I den mån att man ska se strategin som ett misslyckande, så är det geografiskt, eftersom huvudstaden och Sörmland drabbats svårt, medan Skåne klarat sig ganska bra. Man kan förvånat konstatera att Skåne har 14 procent lägre överdödlighet bland äldre än vanligt såhär års. Strategin har funderat som man hoppats på i de södra delarna av landet. Stockholm har haft otur: deras skollov låg illa till smittmässigt och i rättvisans namn är det lättare att undvika trängsel i södra Sverige än i en storstad med tunnelbana.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Opinion

Hållbar mat viktig också efter coronakrisen

org-926144c9-e056-419e-9bc4-de17d0d57879.jpg
Opinion
Opinion

Coronakrisen påverkar hela samhället, vissa branscher mer än andra. Ett hållbart matsystem har diskuterats under många år, men corona har gett nya insikter och kunskaper. Det LRF Media-ägda Agfo har nyligen kommit med en rapport kring pandemins påverkan på matsystemet.

Ett intressant område är automatisering. Jordbruket har gått mot mer och mer automatisering och kanske är pandemin anledningen till ett stort skutt framåt för fler maskiner. Vi har redan hört om svårigheterna att få arbetskraft till de gröna näringarna då gränserna är stängda och många av lantarbetarna kommer från andra länder. Även rädslan för smitta via människors händer kan öka efterfrågan på automatisering. Rapporten diskuterar kring att nya maskiner kan lösa en sårbarhet, bristen på arbetskraft, men att nya problem kan skapas.

Jordbruket kan då bli beroende av avancerad teknik. Hur gör man vid en pandemi eller annan kris om maskinen krånglar och reservdelar och experter bara finns i andra länder? Höga kostnader för ny teknik kan trigga stordrift, vill vi ha det? Det tål att funderas på om en robot kan uppfatta eller agera lika snabbt som en människa, som på en sekund kan se om vitkålen är dålig eller gurkan lagom mogen.

Sårbarheten i samhället ger incitament att satsa på lokal produktion. Det finns mark som idag inte odlas och det finns nya odlingsmetoder så det finns självklart utrymme för att öka den lokala matproduktionen. Lokalproducerat började bli populärt redan innan coronakrisen, men det finns stor potential framöver.

Risken är att coronakrisen gör att hållbarhetsfrågor prioriteras ner. Om företag är hårt pressade minskar benägenheten till nytänkande och innovationer. De som har förmågan att hålla näsan ovanför ytan kan få det lättare att överleva krisen. Om mindre matproducenter slås ut och grossisterna blir starkare genom ökad e-handel kan det slå hårt mot det lokala. Det viktiga är att vara medveten om de fallgropar som finns, för möjligheten till ökad självförsörjningsgrad och minskad sårbarhet torde ändå vara stor i dessa tider.

Opinion

Det är lätt att vara efterklok

STOCKHOLM 2020-05-03Svenska Dagbladet har följt livet på IVA på Södertälje sjukhus under coronakrisen 2020.En sjuksköternska tvättar skyddsmask 90 efter passet inne på IVA-avdelningen.Foto: Staffan Löwstedt / SvD / TT / Kod: 30312** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
Fotograf: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Opinion
Opinion

Mer eller mindre dagligen kommer det upp diskussioner på temat efterklok. Det rent av vimlar av sådana trådar på Facebook. Hela coronakrisen finns det lösningar på av alla dessa förståsigpåare, det är bara det att ingen kunde veta något om coronaviruset i förväg.

Några få försöker leva efter devisen att man alltid ska vänta sig det värsta och därför ta det säkra före det osäkra. Men så fungerar inte människan, vi lever oftast i nuet och planerar utifrån det vi känner till idag.

Därför är det kanske inte så konstigt att det inte funnits beredskapslager för sjukvårdsutrustning. De avskaffades samtidigt som andra beredskapslager för över tjugo år sen, men ansvaret gick över till regionerna att se till att ha tillgång till sjukvårdsmaterial.

Så sent som i december 2019 beslutade Region Skåne om en beredskapsplan för pandemier, men där stod ingenting om lagerhållning av utrustning till sjukvården. Med facit i hand var det ett dumt beslut, men ingen hade då tillgång till en kristallkula utan man beslutade enligt vad som verkade rätt och rimligt vid tidpunkten.

Det politiker, företagare och även privatpersoner kan lära sig inför framtiden är att det värsta kan hända. Det värsta händer, även om det kan dröja till nästa gång. Hur kan vi vara bättre förberedda i den situation som kan tänkas råda då? Det är beslutsfattares uppgift att analysera sannolikheter och föreställa sig olika scenarier och ta beslut därefter. Det är svårt och kräver konsekvensanalys. Lägg tiden här i stället för på oviktiga detaljer.

Opinion

Höjningen får inte försenas

Ardalan Shekarabi under en presskonferens
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion Höjningen av pensionsåldern kan försenas av att tillägget för dem med låga pensioner måste administreras först av Pensionsmyndigheten. Det vore olyckligt.

Det är rimligt att höja pensionsåldern. Att gå för tidigt kan bli en ekonomisk fälla, särskilt för den med låg pension. Skillnaden för den som stannar längre kan bli tusenlappar. Att gå senare innebär dessutom att pengarna inte behöver räcka till lika många år. Den tidigaste pensionsåldern ska enligt planerna höjas från 62 till 63 år och det skulle tidigast gå att få garantipension från 66 års ålder, från och med 2023. Man skulle ha möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden till 69 års ålder.

Det är oroande att pensionsmyndigheten larmar för att det tillägg som ska ges till dem som har en pension på mellan 9000- 17000 kronor kommer att göra det administrativt omöjligt att hinna höja pensionsåldern i tid, vilket kan göra svenska pensioner ännu sämre än de är nu.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL